Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (17) Datum 2014-09-12 Adress Rönnbladsgatan 1 B Diarienummer GRF-2013-4586 Yttrande Begäran om kompletteringar av svar till Skolinspektionens uppföljningsbeslut Dnr 43-2009:3755 Grundskoleförvaltningen har beslutat att lämna följande kompletteringar till Skolinspektionen: Inledning Skolinspektionen har begärt kompletteringar av det svar Malmö kommun redovisade till myndigheten den 5 maj 2014 angående det beslut Skolinspektionen fattat utifrån uppföljningen av tillsynen som genomfördes 2010-2011. Kompletteringarna gäller bl.a. det nya resursfördelningssystemet, särskilt stöd och barngrupper i fritidshemmen, värdegrundsarbetet samt studiehandledning på modersmål. Kompletteringarna ska redovisas till Skolinspektionen senast den 12 september. På grund av det korta tiden är detta yttrande ett förvaltningssvar. Yttrandet kommer dock att behandlas av Malmös grundskolenämnd den 24 september 2014. Yttrande Resultatskillnader Skolinspektionen efterfrågar: Beskrivning av insatser, som med tydlighet är destinerade för att utjämna kvalitetsskillnader i samtliga verksamheter, exempelvis en konkret beskrivning av hur det nya resursfördelningssystemet ger utslag. Beskrivning av vilka faktiska insatser som det ökade anslaget lett till i f.d. Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden. Beskrivning av effekter av resursfördelningssystemet. Redovisning av framtida satsningar för att utjämna resultatskillnader och få till stånd en likvärdig utbildningsverksamhet.
2 (17) Beskrivning av insatser, som med tydlighet är destinerade för att utjämna kvalitetsskillnader i samtliga verksamheter, exempelvis en konkret beskrivning av hur det nya resursfördelningssystemet ger utslag Det nya resursfördelningssytemet I det tidigare resursfördelningssystemet som användes av Malmö stad till och med år 2013 fick alla Malmös stadsdelar en summa pengar i budget för att använda för sina verksamheter. Beloppen var beräknade per verksamhet; förskola, grundskola, vård och omsorg, individ och familjeomsorg, lokal fritidsverksamhet samt administration. Beloppen per stadsdel var beräknade med hänsyn till pris- och lönekompensation, stadsdelens demografiska utveckling samt stadsdelens socioekonomiska faktorer per verksamhetsområde. De socioekonomiska faktorerna avsåg förhållandena i stadsdelen i genomsnitt. Det var möjligt för varje stadsdelsnämnd att göra omprioriteringar av resurser mellan verksamhetsområden och varje stadsdelsnämnd valde själv vilket internt resursfördelningssystem som användes för att fördela resurser till ovan nämnda verksamheter inom stadsdelen. Stadsdelarna använde sig av olika sätt att beräkna sin interna resursfördelning, från att alla skolor fick lika ersättning per elev till olika former av intern socioekonomisk fördelning. Även beräkningssätten, vilka kostnadsposter en skola var ansvarig för, skiljde sig mellan stadsdelarna. Om en elev gick i annan stadsdels skola ersatte hemstadsdelen för eleven enligt Malmös genomsnitt. Det nya resursfördelningssystemet gällande från år 2014 består av tre delar: en grundersättning beroende på årskurs, en strukturersättning beroende på elevernas socioekonomiska bakgrund samt en ersättning för nyanlända elever under de 18 första månaderna. Utöver dessa tre delar kompenseras skolorna för sina hyreskostnader. Det tillkommer också tilläggsbelopp efter individuell prövning. I det nya resursfördelningssystemet görs en beräkning av den socioekonomiska ersättningen för alla skolor utifrån sju socioekonomiska variabler; elevernas kön, invandringsår, vårdnadshavarnas utbildningsnivå, förekomst av ekonomiskt bistånd, antal vårdnadshavare, elevernas bostadsområde och skola. Resursfördelningen tar hänsyn till varje skolas socioekonomiska faktorer oavsett i vilken före detta stadsdel skolan ligger. Detta innebär att i det nya resursfördelningssystemet får inte en skola med automatik en högre tilldelning resurser för att den tillhör en före detta stadsdel med en hög genomsnittlig utsatthet. Inom en f.d. stadsdel kan finnas skolor med elever med mer gynnad socioekonomisk bakgrund samtidigt som det kan finns skolor med elever med mindre gynnad socioekonomisk bakgrund. Förutom Mottagningsskolan Mosaik är Rosengårdsskolan (f.d. Rosengård), Sofielundsskolan (f.d. Södra Innerstaden) och Hermodsdalskolan (f.d. Fosie) de skolor som får högst strukturersättning med den nya modellen. Skolan med högst ersättning för social struktur erhåller 49 928 kronor per elev och skolan med lägst ersättning för social struktur får 871 kronor per elev och år. I bilaga 1 redovisas resursfördelningen per skola för 2014.
Fördelning av karriärtjänster till skolor i s.k. utanförskapsområden Inför hösten 2014 har Malmö stad ansökt om alla tilldelade statsbidrag för karriärtjänster. Det är en ambition i Malmö stad att förstelärare bör arbeta där det främst finns behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Mot bakgrund av det har grundskoleförvaltningen genomfört en särskild satsning på karriärtjänster i vissa skolor. Med utgångspunkt i regeringens definition av s.k. utanförskapsområden (Herrgården och Södra Sofielund i Malmö) har vissa skolor tilldelats fler karriärtjänster än andra skolor. Detta innebar att åtta särskilt utvalda skolor 1 har kunnat anställa ca sex förstelärare var. Övriga skolor fick 1-2 eller 3-5 förstelärare beroende på personalstorlek och behov. De särskilt utvalda skolor är Sofielundsskolan, Möllevångsskolan, Stenkulaskolan, Rosengårdsskolan, Örtagårdsskolan, Värner Rydénskolan, Apelgårdsskolan och Kryddgårdsskolan. 3 (17) Förstelärarna på de särskilt utvalda skolorna har genomgått en särskild rekryteringsprocess med bl.a. krav på en s.k. assessment. De har också erbjudits tillsvidareanställning som förstelärare medan förstelärartjänsterna på övriga skolor är visstidsuppdrag på tre år. I bilaga 2 redovisas antalet tillsatta förstelärare per skola vid angivet datum. Enligt beslut av grundskolenämnden den 1 juli 2013 är huvuduppdraget för förstelärarna att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för högre måluppfyllelse på sin egen skola. Försteläraren ska också ta särskilt ansvar för allmändidaktisk och ämnesdidaktisk utveckling, det systematiska kvalitetsarbetet samt handleda andra lärare. För att nå spridningseffekter ska förstelärare även ta ett kommun-/förvaltningsövergripande ansvar för utveckling genom kollegialt lärande. Kommunen bidrar med extra medel till skolorna för att skapa utrymme för lärarna att ingå i det kommunövergripande utvecklingsarbetet. Tjänsterna i Malmö stad ska dessutom främja utveckling inom följande områden: Tidiga insatser i syfte att öka måluppfyllelsen Ökad likvärdighet mellan skolor Flerspråkig undervisning Språkutvecklande ämnesundervisning Formativ bedömning Utöver detta har varje rektor inför rekryteringen fått identifiera sin skolas specifika behov. Rektorn har därefter definierat sin/sina förstelärares uppdrag och behörighetskrav. 1 I regeringens särskilda satsning på karriärtjänster i s.k. utanförskapsområden ingår bara Rosengårdsskolan.
Utbildning av grundskolenämndens politiker Grundskolenämnden har under våren 2014 gjort studiebesök i grundskoleförvaltningens samtliga sex utbildningsområden. Ledamöterna har vid dessa tillfällen besökt ett urval av skolor inom respektive utbildningsområde och fått information om verksamheterna. Studiebesöken har kompletterats med att rektorerna från respektive utbildningsområde gett information om sina skolor vid grundskolenämndens sammanträden under våren. Den här utbildningsverksamheten har företrädesvis gjorts för att visa på skolornas olika förutsättningar i syfte att medvetandegöra politikerna och ge dem bättre underlag för beslutsfattande. Grundskoledirektören och grundskolenämndens ordförande genomför dessutom ett skolbesök per vecka. 4 (17) Kvalitetsdialoger och fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet Under september 2014 genomför grundskoleförvaltningen den första omgången av kvalitetsdialoger i den nya organisationen. Dessa dialoger är en viktig del i kommunens systematiska kvalitetsarbete då de fördjupar och belyser kvalitativa värden som annars riskerar att inte komma till uttryck och fångas upp. Dialogerna utgår från förvaltningens styroch ledningsmodell och genomförs på tre nivåer: medarbetare rektor, rektor förvaltningsledning samt förvaltning grundskolenämnd. Kvalitetsdialogerna är en central del i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och utgår från de årliga åtagande- /kvalitetsplaner och kvalitetsrapporter som skolorna tar fram. Den förvaltningsövergripande överblicken ska bidra till kunskapsöverföring mellan skolor med liknande utvecklingsbehov och till att fånga upp övergripande stödbehov hos stadens skolor oberoende av geografisk placering. Beskrivning av vilka faktiska insatser som det ökade anslaget lett till i f.d. Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden Enligt rektorer för skolor som fått ökat anslag i fd Rosengård, Fosie och Södra Innestaden har de ökade anslagen till skolorna framför allt inneburit att skolorna kunnat rekrytera mer personal. Företrädesvis har specialpedagoger rekryterats men även andra yrkeskategorier, t.ex. inom elevhälsan. Rekryteringarna har bl.a. inneburit en snabbare hantering av utredningar kring t.ex. särskilt stöd. Det har också inneburit att grundbemanningen ökat vilket lett till mindre klasser och till mer studiero. En högre grundbemanning har också inneburit att det skapats mer utrymme för olika utvecklingsinsatser. Skolor har också satsat på schemalagd stödundervisning, läxhjälp och lovskola. Beskrivning av effekter av resursfördelningssystemet Det nya resursfördelningssystemet infördes, vilket tidigare redovisats, den 1 januari 2014. Det är därför för tidigt att se några generella eller övergripande effekter av det nya resursfördelningssytemet. Grundskoleförvaltningen avser att följa resursfördelningsmodellens effekter framöver. Detta är också ett uppdrag från kommunstyrelsen. I ovanstående avsnitt redovisas vilka effekter ett ökat anslag inneburit i vissa skolor.
5 (17) Grundskoleförvaltningens första analyser av betygsresultaten från våren 2014 visar att resultaten i Malmö stad fortsätter att förbättras. Behörigheten till gymnasieskolan och andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat, liksom det genomsnittliga meritvärdet. En högre andel elever har också både läst och klarat godkänt i moderna språk. Nedanstående figur visar dessutom att skillnaderna mellan skolorna minskar. Det kan bl.a. förklaras med att Rosengårdskolans årskurs 6-9 lagts ner men också av att skolor med låga resultat, så som Munkhätteskolan och Sofielundskolan, har förbättrat sina resultat under året. Redovisning av framtida satsningar för att utjämna resultatskillnader och få till stånd en likvärdig utbildningsverksamhet Flera uppdrag med anledning av Malmökommissionens förslag Den 5 mars 2014 fattade kommunstyrelsen beslut om det fortsatta arbetet utifrån rekommendationerna från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. 2 Kommissionen har gett förslag på två övergripande rekommendationer på hur skillnader i hälsa i kommunen kan minska. Den första rekommendationen är att Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Den andra är att Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Kommunstyrelsen har med anledning av kommissionens rekommendationer och slutsatser gett grundskolenämnden ett flertal uppdrag som ska återrapporteras till kommunstyrelsen årligen eller under 2014 och 2015 (se bilaga 3 och 4). 2 Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (2013): Malmös väg mot en hållbar framtid.
Grundskolenämnden har bl.a. fått i uppdrag att Se över hur man kan bryta de negativa segregerande effekterna i skolan och komma med konkreta förslag på hur kommunen får socioekonomiskt blandade klasser. Riktade kompetensutvecklingsinsatser på förskolor och skolor med många barn från flerspråkiga miljöer och i synnerhet på 1-3 skolor med låg måluppfyllelse. Överväga att förlägga nya profilskolor i områden där de kan generera positiva integrationseffekter. 6 (17) En ny utvecklingsavdelning Den 23 april 2014 beslutade grundskolenämnden att en ny utvecklingsavdelning för de tre skolförvaltningarna ska inrättas med anledning av den utredning som genomfördes under hösten 2013 (se tidigare svar till Skolinspektionen). Avdelningen, Pedagogisk Inspiration Malmö, ska stödja de tre skolförvaltningarna i deras pedagogiska utvecklingsarbete utifrån respektive förvaltnings behov. Avdelningens uppdrag ska utgå från det systematiska kvalitetsarbetet eller annan uppföljning/utvärdering i förvaltningarnas skolformer/verksamheter samt utifrån forskning och beprövad erfarenhet Utgångspunkten för arbetet är att verksamheten ska bidra till att skapa goda förutsättningar för hög måluppfyllelse för eleverna och en likvärdig skola i Malmö stad. Avdelningen ska bidra till kollegialt lärande mellan skolformerna och utgöra en arena för samarbete mellan skolförvaltningarna utifrån ett 1-65 års perspektiv. Den nya funktionen inrättades den 1 augusti 2014. I bilaga 5 finns direktiven för den styrgrupp som ska leda avdelningens arbete. En avdelning för samordning och stöd Samordning och stöd är en övergripande avdelning med ansvar för samordning och stöd till alla utbildningsverksamheter inom grundskoleförvaltningen. Inom avdelningen finns olika enheter och en samlad kompetens av psykologer, kuratorer, specialpedagoger, logopeder, studie- och yrkesvägledare, skolsköterskor och skolläkare. Inom avdelningens ansvarområden ligger kommunens resursskolor, sjukhusskolor och skolor för elever med olika funktionshinder. Resursskolor är det som tidigare kallades skoldaghem. Målet med verksamheten är att hjälpa eleverna att bryta ett negativt mönster och skapa förutsättningar för återgång till den ordinarie grundskoleverksamheten eller fortsatta studier på gymnasieskolan. Sjukhusskolan vänder sig till grundskoleelever i Region Skåne, som på grund av långvarig sjukhusvistelse eller liknande inte kan delta i undervisningen på sin hemskola. Inom avdelningen ligger också Språkcentralen. Språkcentralen är en ny organisation som ansvarar för fyra verksamhetsgrenar: modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, mottagning av nyanlända elever i grundskoleålder samt undervisning av nyanlända elever i årskurs 7-9 på Mottagningsskolan Mosaik. Avdelningen erbjuder också stöd till kommunens skolor genom två stödenheter; elevhälsans centrala enhet som organiserar funktioner inom elevhälsans verksamhetsområde och grundsärskolans resursteam som handleder, utvecklar och fattar myndighetsbeslut som rör grundsärskolans elever. Syftet med införandet av elevhälsans centrala enhet är bl.a. att skapa en samsyn och samverkan i elevhälsan samt bygga upp standardiserade rutiner och stödja me-
todval i verksamheten. Inför höstterminen 2014 har det också utsetts samordnare för de olika professionerna i elevhälsan: en samordnande psykolog, en samordnande specialpedagog samt en samordnande kurator. Redan sedan tidigare finns tre samordnande skolsköterskor anställda. Detta förväntas på sikt leda till ökad samordning, tydligare rutiner samt ökad likvärdighet inom Malmö stads elevhälsa. Därutöver har avdelningen inför hösten 2014 utsett en samordnare för studie- och yrkesvägledningen inom grundskoleförvaltningen. 7 (17) Förbättra romska elevers skolgång och skolresultat Tillsammans med de andra skolförvaltningarna ska grundskoleförvaltningen och Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram konkreta verktyg i syfte att förbättra romska elevers skolgång och skolresultat. Arbetet kommer att föras in i den kommunala handlingsplan för den nationella minoriteten romer som RIKC fått i uppdrag att upprätta och revidera. NT-utvecklare Grundskoleförvaltningen deltar fr.o.m. hösten 2014 i Skolverkets satsning på naturvetenskap och teknik, den s.k. NT-satsningen, som erbjuder förskolor och skolor stöd för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik. Hösten 2014 startar andra omgången av Skolverkets nationella nätverk med förskole- och skolutvecklare inom naturvetenskap och teknik, så kallade NT-utvecklare. Målet med NT-utvecklarnas arbete är att genom handledning och kollegialt lärande bidra till att utveckla undervisningen med eleverna och barnen i fokus. Syftet med satsningen på NT-utvecklare i Malmö är att planera och genomföra systematiska utvecklingsinsatser inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik i Malmö stads grundskolor. NT-utvecklarna i Malmö har ett gemensamt uppdrag att på huvudmannens uppdrag driva den ämnesdidaktiska utvecklingen inom NO/TK, antingen på den egna skolan eller på flera av grundskoleförvaltningens skolor. Målet i Malmö med satsningen på NT-utvecklare är att: öka kunskapsresultaten i NO/TK i grundskoleförvaltningen i sin helhet. öka kunskapsresultaten i NO/TK i de enskilda skolor som har en NT-utvecklare. erbjuda förstelärare/lärare i NO/TK kompetensutveckling, i syfte att främja den ämnesdidaktiska utvecklingen i enskilda skolor. att tillhandahålla förvaltningscentralt stöd och samordning för skolor inom ämnesdidaktisk utveckling. Kompensatoriska hjälpmedel och inlästa läromedel Grundskoleförvaltningen har tagit beslut om att inleda upphandlingsprocesser kring kompensatoriska hjälpmedel och inlästa läromedel. Satsningen kommer att ha som ambition att möta upp med kompensatoriska hjälpmedel på alla digitala enheter. Syftet är att: säkerställa att alla elever med behov av kompensatoriska hjälpmedel får ta del av dessa möta upp de elever som har en inlärningsstil där t.ex. inläst material är ett stöd i deras utveckling och därmed ett stöd för högre måluppfyllelse.
möta de behov som elever med annat modersmål har för att kunna tillägna sig det svenska språket på ett mer effektivt sätt. pedagogerna i Grundskoleförvaltningen ska kunna använda de senaste verktygen för inlärning, att pedagogerna i Malmö stad använder samma verktyg som en bas. 8 (17) Förväntade effekter av satsningen är en ökad måluppfyllelse samt en ökad social hållbarhet eftersom verktygen kan användas i hemmen och därmed även kan stärka andra familjemedlemmars utveckling i olika ämnen, t.ex. språkinlärning. Gemensam timplan För att underlätta för elever vid övergångar mellan skolor och för att öka likvärdigheten för Malmös elever beslutade grundskolenämnden den 21 maj 2014 om en gemensam stadieindelad timplan för grundskolorna. Beslutet säkerställer bl.a. att alla elever ges minst den garanterade undervisningstiden i grundskolans ämnen. Samtidigt finns det handlingsutrymme kvar för skolan och rektorn att delvis lägga sin egen planering. Möjligheten finns också att utöka timplanen för att anpassa undervisningen efter skolornas skiftande behov. I den gemensamma timplanen har en viss förskjutning av tiden mot de tidigare årskurserna skett. Tanken är att ta tillvara den lust och glädje till skolarbetet som eleverna ofta har då, vilket ger en god grund för fortsatta studier. Extra timmar har också lagts på matematik, engelska, språk och idrott. Timplanen implementeras successivt fr.o.m. läsåret 2015/15. I det fortsatta arbetet kommer anpassningar utifrån eventuella nationella beslut om förändringar i timplanen att göras. Säkrad kompetensförsörjning En av grundskoleförvaltningens största utmaningar för ökad måluppfyllelse är att säkra tillgång till rätt kompetens på våra arbetsplatser. Enligt befolkningsprognoser kommer elevantalet i Malmö stad att öka avsevärt under de kommande åren samtidigt som tillgången på bland annat behöriga lärare är begränsad. Mot bakgrund av ovanstående ska fakta kring vilket långsiktigt kompetens- och rekryteringsbehov förvaltningen står inför sammanställas och analyseras. Utifrån analysen ska en strategisk och långsiktig plan för att trygga kompetensförsörjning tas fram. Planen ska innehålla övergripande strategier för att såväl attrahera och rekrytera nya medarbetare som att kunna behålla och utveckla befintliga medarbetare. I planen ska också förslag från Malmökommissionen inkluderas, bl.a. vad gäller kompetensutveckling inom språkutveckling och andelen högskolutbildad personal inom fritidshemmen (se bilaga 3 och 4). Läxhjälp i särskilda skolor Malmö stad söker om statsbidrag för läxhjälp för sammanlagt 23 skolor i Malmö, varav 19 av dessa har ett meritvärde som ligger under riksgenomsnittet. Om ansökan blir beviljad av Skolverket innebär detta ett extra anslag på sammanlagt nästan 1,1 miljoner kronor, fördelat till respektive skola utifrån en beräkningsmodell som baserar sig på elevantal i åk 6-9 samt meritvärde. De extra resurserna kommer under höstterminen 2014 användas till att organisera läxhjälp/studieverkstäder ledda av skolans lärare.
Särskilt stöd fritidshem 9 (17) Skolinspektionen efterfrågar: Konkret beskrivning av särskilda satsningar riktade till fritidshemmen. Redovisning av situationen i dag avseende särskilt stöd i fritidshemmen. Redovisning av vilka satsningar kommunen avser att genomföra för att leva upp till kraven. Konkret beskrivning av särskilda satsningar riktade till fritidshemmen Utvecklingsamordnare för fritidshemmen ett första steg mot ett långsiktigt utvecklingsarbete Som tidigare redovisats till Skolinspektionen har en särskild utvecklingssamordnare för fritidshemmen tillsatts inom grundskoleförvaltningen. Tillsättningen är ett första steg i kommunens insatser för utvecklig av fritidshemmen. Utvecklingsamordnarens första uppdrag har varit att kartlägga utvecklingsbehoven i fritidshemmen och att därefter föreslå en utvecklingsplan för verksamheten. Kartläggningen görs utifrån tidigare rapporter om fritidshemmen i Malmö stad och andra underlag, såsom t.ex. kvalitetsrapporter. Därutöver ingår intervjuer med rektorer, personal och elever. I samband med utvecklingsplanen ska även två förslag från Malmökommissionen utredas. Det ena uppdraget gäller att utreda förutsättningar för, samt effekterna av, minskade barngrupper i Malmös fritidshem. I utredningen ingår också att titta på situationen för de äldre eleverna på fritidshemmen. Det andra uppdraget gäller en ökning av andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen (se bilaga 3 och 4). Utvecklingsplanen ska vara färdigställd den 30 september 2014. Grundskoleförvaltningen har inom ramen för den nybildade Elevhälsans Centrala Enhet varit ute i samtliga utbildningsområden och informerat om fr.a. psykologernas möjligheter att stödja enskilda elever, arbetslag och ledning. I samband med detta har det särskilt tryckts på betydelsen av att se elevens hela dag och fritidshemmens betydelse för elevens lärande, utveckling och trivsel. Man har också särskilt påpekat att insatser ur ett elevhälsoperspektiv är lika väsentliga oavsett om det rör skol- eller fritidshemsdelen i deras vardag. Med anledning av att grundskolenämnden antog nya tillämpningsförskrifter för fritidshemmen beslutades också att fritidshemmen har möjlighet att ha stängt fyra gånger per år, istället för två, för verksamhetsplanering (förutsatt att det finns andra fritidshem som håller öppet). Bakgrunden till beslutet är de utvecklingsbehov som Skolinspektionen och Grundskoleförvaltningen identifierat inom fritidshemmet. Grundskoleförvaltningen utreder också för närvarande möjligheterna att anordna omsorg på obekväm tid för elever i grundskoleålder. Genomförda och pågående utvecklingsinsatser Inom Grundskoleförvaltningen finns i dag flera olika nätverk med fritidspedagoger som arbetar med olika utvecklingsområden. I utbildningsområde Väster pågår också ett långsiktigt utvecklingsarbete för all fritidshemspersonal om pedagogisk planering utifrån
10 (17) målen i Lgr 11. Erfarenheter från insatsen ska spridas och tas tillvara i hela kommunen, bl.a. genom den utvecklingsplan som nu tas fram. Skolförvaltningarnas gemensamma utvecklingsfunktion, Pedagogisk Inspiration Malmö, har också genomfört en rad insatser för kommunens fritidshem: Två 7,5 hp kurser om fritidshem har genomförts i samarbete med Malmö högskola och Jönköpings högskola. För att stötta fritidshemsverksamheten och stimulera till deltagande i kurserna genomförde tidigare FOU utbildning Malmö tre seminarier i samarbete med Jönköping. Forskningscirklar pågår i samarbete med högskolan där fritidspedagoger medverkar. Hela fritids berättar är en nätverksgrupp med fokus på normkritik och muntligt berättande och innehåller föreläsningar samt workshops. Ett tiotal fritidshem ingår i nätverket. Kommunens genuspedagoger arbetat på tre fritidshem med t.ex. normkritisk pedagogik och olika sätt att vara pedagog på, förutsättningar och organisation, förhållandet mellan fritids och skola samt pedagogiskt arbete med värdegrund och genus. Handledning till ledare och stöd till ledningsgrupper i värdegrundsarbete samt pedagogiskt förhållningssätt. Uppdragen har i regel initierats av rektorn på respektive skola. Förbättrad handläggning av tilläggsbelopp Utöver ovanstående har Malmö stads nya skolorganisation skapat förutsättningar för en större överblick över behoven av särskilt stöd för elever. Ansvaret för att ta ställning till verksamhetens ansökan om tilläggsbelopp åvilade i tidigare organisation handläggare i de tio stadsdelarna. Numera ansvarar en avdelning inom Grundskoleförvaltningen, med flera handläggare och juridisk expertis, för all handläggning. Vidare har, genom den samlade förvaltningen, skapats förutsättningar för daglig dialog med såväl den centrala elevhälsan, ekonomiavdelningen som övriga stabsfunktioner samt utbildningscheferna. Detta gör att resurserna numera kan allokeras till de elever som ur ett stadsövergripande perspektiv har omfattande behov av särskilt stöd avseende extraordinära stödåtgärder. Det är Grundskoleförvaltningens uppfattning att denna organisation ger en mera rättssäker behandling av tilläggsbeloppsresurser och också garanterar en likabehandling av att tillgodose elevernas behov, oavsett vilken skola de går på. Redovisning av situationen i dag avseende särskilt stöd i fritidshemmen Elevökning och en större andel elever i fritidhemmen Malmö har en stor utmaning i det ökade elevantalet och en jämförelsevis hög andel elever i fritidshemmen. Andelen barn som är inskrivna i stadens fritidshem har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Mellan 2012 och 2013 ökade antalet inskrivna barn från 59 till 61 procent vilket motsvarar ca 400 barn eller cirka 15 Mkr i ökad kostnad. Kommunen arbetar för att skapa bästa möjliga verksamhet utifrån förutsättningarna. Det finns också i dag en större medvetenhet kring fritidshemmet och dess uppdrag, bl.a. på grund av
11 (17) Malmökommmissionens förslag och Skolinspektionens kritik. Detta innebär t.ex. att vissa skolor förstärkt personalen kring elever i särskilt stöd i fritidshemmen, att aktiviteter anpassas till eleven samt att organisationen och lokalerna förändrats. Det finns också exempel på skolor som satsat på kompetensutvecklingsinsatser i t.ex. lågaffektivt bemötande och utredande samtal. Flera skolor arbetar också med att tydliggöra fritidshemmens uppdrag och innebörden av fritidspedagogiken för att stärka fritidshemmets roll på skolan. I den kartläggning som görs i samband med framtagandet av en utvecklingsplan för fritidshemmen framkommer att de flesta avdelningarna har elever i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Totalt har Grundskoleförvaltningen tilldelat tilläggsbelopp för 365 elever i fritidshem till en summa av 37 miljoner kr för läsåret 2014/15. För att få en bättre bild av situationen i kommunens fritidshem arbetar Grundskoleförvaltningen just nu med att ta fram en elevenkät avseende fritidshemmen som kommer att genomföras under våren 2015. Redovisning av vilka satsningar kommunen avser att genomföra för att leva upp till kraven I den utvecklingsplan som är under framtagande finns rekommendationer både vad gäller utveckling av förutsättningar och processer. Syftet är att öka likvärdigheten samt höja måluppfyllelsen. Uppdraget kring en utvecklingsplan för fritidshemmen är också en del i att säkerställa att elevernas behov av särskilt stöd tillgodoses. Rekommendationerna i utvecklingsplanen kommer att rikta sig till olika nivåer i organisationen. Ett annat prioriterat område i planen är hur man ska säkra likvärdigheten och kvaliteten i samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola. I planen ska också goda exempel och framgångsfaktorer tas tillvara. Barngrupperna i fritidshemmen Skolinspektionen efterfrågar: Redovisning av gruppsituationen, i enlighet med kommunens senaste kartläggning, på fritidshemmen. Konkret beskrivning av hur kommunen säkerställer att grupperna i fritidshem kan anses anpassade i enlighet med lydelsen i skollagen. Redovisning av gruppsituationen, i enlighet med kommunens senaste kartläggning, på fritidshemmen Kommunens senaste kartläggning är den kartläggning som görs i samband med framtagandet av en utvecklingsplan för fritidshemmen. Kartläggningen visar att antalet elever i fritidshem i Malmö har ökat med ca 3 700 elever på tio år. Samtidigt har det tillkommit 29 nya avdelningar. Det innebär att elevgruppernas storlek i genomsnitt ökat med 9,1 elever under dessa år. Malmö stad hade 2013 i genomsnitt 47,5 elever per grupp.
Samtidigt uppger rektorer att både grupper, personalfördelning och lokaler anpassas utifrån behov i elevgrupperna. 12 (17) Konkret beskrivning av hur kommunen säkerställer att grupperna i fritidshem kan anses anpassade i enlighet med lydelsen i skollagen I Grundskoleförvaltningens nuvarande organisation är utbildningscheferna ansvariga för verksamheternas kvalitet och chef över rektorerna. Utbildningscheferna träffar regelbundet alla rektorer och följer genom det systematiska kvalitetsarbetet bl.a. upp hur rektorerna har anpassat elevgruppernas sammansättning utifrån elevernas behov och ålder, lokaler och personalens kompetens samt hur rektorerna följer upp och utvärderar elevgruppernas sammansättning och storlek. I de kvalitetsdialoger som genomförs under september 2014 behandlas måluppfyllelse och utvecklingsbehov i samtliga skolformer, samt i fritidshemmen. I och med det kommer förvaltningen fånga upp hur enskilda skolenheter arbetar med barngrupperna i fritidshemmen. Genom dialogerna ges även förvaltningen en god möjlighet att fånga upp och aggregera de behov som enskilda skolenheter har kopplat till fritidshemmen, vilket möjliggör en tydligare styrning mot de lagstadgade målen. Som redovisats ovan kommer Grundskoleförvaltningen även att genomföra en elevenkät i fritidshemmen som kommer att ge ett förbättrat underlag kring situationen i fritidshemmen i det systematiska kvalitetsarbetet. Utöver detta håller grundskoleförvaltningen på att ta fram en utbyggnadsstrategi för att bemöta den stora elevökning som förväntas de närmsta åren. I denna beaktas även behoven för fritidshemmen. Trygghet och studiero Skolinspektionen efterfrågar: Redovisning hur huvudmannen skapar förutsättning för värdegrundsarbetet. Redovisning av hur resultatet följs upp och utvärderas och hur det konkret används. Uppgifter om hur kommunen avser att fortsätta arbetet. Redovisning hur huvudmannen skapar förutsättning för värdegrundsarbetet I den nya grundskoleförvaltningen utgår den övergripande förvaltningsnivån från hur förutsättningarna och möjligheterna för ökad måluppfyllelse och likvärdighet kan förbättras. Den förvaltningsövergripande nivån har som uppdrag att stödja verksamheten och att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget utifrån effekter och värden för eleven. Samtliga funktioner i förvaltningen ska utgå från verksamhetens behov.
13 (17) Utifrån detta genomför Pedagogisk Inspiration Malmö en rad insatser på flera skolor i kommunen kring likabehandling och antidiskriminering. Dessa redovisas i bilaga 6. Grundskoleförvaltningen har också stöttat skolor med att bygga välfungerande ledningsteam och hjälpa dem i organisering av skolorna bl.a. i syfte att påverka elevernas trygghet och studiero. Grundskoleförvaltningen har även gjort insatser på några skolor och fritidshem i hur pedagoger kan ha ett lågaffektivt bemötande, utifrån Ross Green, vilket påverkar en hel grupps beteende positivt. Utöver detta är ett viktigt syfte med Grundskoleförvaltningens satsningar på kompetent personal, bl.a. genom förstelärar-reformen och arbetet med en strategisk kompetensförsörjningsplan, att skapa en en god miljö för lärande och ge förutsättningar för strukturerad undervisning, vilket i sig förväntas leda till ökad trygghet och studiero. Redovisning av hur resultatet följs upp och utvärderas och hur det konkret används Grundskoleförvaltningen har redovisat hur resultatet av värdegrundsarbetet följs upp och utvärderas i tidigare svar till Skolinspektionen, både inom ramen för denna tillsyn samt i samband med kvalitetsgranskningen av huvudmannens styrning mot nationella mål (Skolinspektionens dnr 400-2013-2398) (se bilaga 7). I dessa underlag framgår bl.a. att värdegrundarbetet följs upp inom det systematiska kvalitetsarbetet, inom förvaltningens interna kontroll samt inom arbetet kring anmälningar om kränkande behandling m m. Grundskolenämnden har för 2014 beslutat att inom den interna kontrollen särskilt följa upp hur skolorna använder sig av resultaten av de elevenkäter som elever i grundskolans årskurs 5, 7 och 9 svarar på. Rektorer som bedriver verksamhet i årskurserna 5, 7 och 9 uppger att resultaten av de elevenkäter som genomförs följs upp med såväl personal som elever. Vanligaste sättet att följa upp resultaten är i samtal i klasserna och i elevråden. De flesta rektorerna menar också att skolorna använder resultaten som underlag för att identifiera behov av förbättringsinsatser. Resultaten av kontrollen ska redovisas för grundskolenämnden i september 2014. Uppgifter om hur kommunen avser att fortsätta arbetet Läsåret 2014/15 utgör elevernas arbetsmiljö ett av två förvaltningsgemensamma utvecklingsområden. Utvecklingsområdena ska genomsyra hela förvaltningens arbete, från förvaltningsnivå till skolenhetsnivå. Det innebär att elevers arbetsmiljö ska vara de kommungemensamma utvecklingsområdena i alla verksamheters åtagande-/kvalitetsplaner för läsåret 2014/15 samt att förvaltningens stödjande resurser ska ha ett tydligt fokus på dessa utvecklingsområden. Skolorna har under början av september 2014 lämnat in planerade insatser och åtgärder för att skapa en bättre arbetsmiljö och ökad studiero. Skolorna följer upp de planerade insatserna i nästa års rapport som ska ligga till grund för kvalitetsdialogerna 2015. Med anledning av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning mot nationella mål (Skolinspektionens dnr 400-2013-2398) bedömde Skolinspektionen att Malmö
14 (17) kommun behöver förbättra uppföljningen av värdegrundsresultaten samt analyserna av dessa så att huvudmannen kan bedöma måluppfyllelsen samt visa på vad som orsakar och påverkar resultaten. Den 24 juni 2014 skickade Malmös grundskoleförvaltning in en planering för hur Malmö stad avser att arbeta för att förbättra ovanstående område (bilaga 8). Denna plan kompletterar även detta svar. Studiehandledning på modersmålet Skolinspektionen efterfrågar: Förtydligande och redogörelse för dagens situation. Redovisning av vilka resultat som kunnat utläsas av insatser. Beskrivning av hur kommunen framledes säkerställer att behoven tillgodoses. Förtydligande och redogörelse för dagens situation Grundskoleförvaltningens lägesbeskrivning 2013, som tidigare delgivits Skolinspektionen, färdigställdes i november 2013 och avsnittet om studiehandledning baserades på Skolinspektionens uppföljningsbeslut vilket också framgår på s. 12 i lägesbeskrivningen. Därefter har det skett flera insatser i syfte att förbättra situationen (se nedan) och som inneburit att skolorna kunnat tillgodose behoven i större utsträckning än tidigare, vilket också redovisats i skolornas svar till Skolinspektionen i maj 2014. Redovisning av vilka resultat som kunnat utläsas av insatser Som tidigare redovisats till Skolinspektionen har Grundskoleförvaltningen i samband med Skolinspektionens uppföljningsbeslut samlat alla rektorer på skolor med föreläggande om studiehandledning på modersmålet för erfarenhetsutbyte, diskussion kring åtgärder samt information om utvecklingsinsatser. Skolorna erbjöds också enskilt stöd kring åtgärder och utvecklingsinsatser. Grundskoleförvaltningen erbjöd också kompetensutveckling för rektorer och lärare i kartläggning av elevers behov av studiehandledning. Vid Grundskoleförvaltningens genomgång av skolornas svar till Skolinspektionen våren 2014 drogs slutsatsen att insatserna haft effekt. Framför allt finns det i dag en större medvetenhet kring studiehandledning på modersmålet. Många skolor har också utvecklat och förbättrat sin kartläggning av elevernas behov av stöd. Detta har inneburit att studiehandledning har gått från ses som en generell insats för elever med utländsk bakgrund till att ses som en insats för elever med behov av studiehandledning på modersmålet. Skolornas förbättrade kartläggning av elevernas behov har också resulterat i att ansökningarna om studiehandledning på modersmålet inför det innevarande läsåret är mer preciserade utifrån elevernas behov. Skolorna har också via insatserna blivit mer medvetna om hur metoderna inom och organiseringen av studiehandledningen kan utvecklas vilket bl.a. lett till att skolorna använder tilldelade resurser mer flexibelt. Inom Grundskoleförvaltningen genomförs också provomgångar med kompletterande digital studiehandledning. Det pågår för närvarande i liten skala med elever i språken grekiska,
15 (17) arabiska och turkiska. Parallellt med detta genomförs både kompetens- och utvecklingsinsatser för modersmålslärarna på Språkcentralen. Syftet är att samla information om vad som krävs för att i större skala få till stånd kompletterande digitalt studiehandledningsstöd med hög kvalitet. Grundskoleförvaltningen och Gymnasie- och Vuxenutbildningsförvaltningen har också inlett ett samarbete i projektform för att inom ramen för Google Apps skapa kompletterande studiestöd och möjligheter för elever att på sitt modersmål diskutera förståelse och problemlösning. Av förklarliga skäl går det ännu inte att se resultat och effekter av dessa utvecklingsprojekt. Beskrivning av hur kommunen framledes säkerställer att behoven tillgodoses Elevens rätt till studiehandledning på sitt modersmål och besluten från Modersmålsutredningen kommer att följas upp under kommande år inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet och ordinarie uppföljningssystem samt inom förvaltningens interna kontroll. Kommunens insater inom språkutveckling, både inom ramen för det förvaltningsgemensamma utvecklingsområdet och inom förstelärare-reformen (tidigare redovisat till Skolinspektionen), förväntas också leda till ökade kunskaper och medvetenhet kring syfte med och behov av studiehandledning på modersmålet. En ny organisation av studiehandledning och modersmålsundervisning enligt Modersmålsutredning 2013 (tidigare redovisad för Skolinspektionen) beslutades av Grundskolenämnden den 21 maj 2014 efter en remissomgång till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt Förskolenämnden. Med utgångspunkt i kommunstyrelsens uppsiktsplikt redovisades utredningen samt beslutet för Kommunstyrelsen den 13 aug 2014. Den nya organisationen ska förbättra organiseringen och utvecklingen kring studiehandledning utifrån de förslag som gavs i Modersmålsutredningen. Redan i samband med terminsstarten hösten 2014 erbjöds pedagoger i skolor med nyanlända elever att delta i nätverk som behandlar frågor inom områden som kartläggning och utslussning/inslussning. Detta är ett första steg i genomförandet av den andra åtgärden i Modersmålsutredning 2013, Ge konsultativt stöd från Språkcentralen gällande bedömningsinstrument (s. 32). Som tidigare redovisats till Skolinspektionen arbetar Sofielundsskolan med att utveckla arbetssätt och arbetsformer för att utveckla studiehandledningen på skolan inom ramen för Skolverksprojektet Handledning för lärande. Framöver ska kunskaperna och erfarenheterna från projektet spridas och användas även på andra skolor i kommunen. Mot bakgrund av bland annat Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2009 gällande nyanlända elever, nya Allmänna Råd från Skolverket och Malmö stads egna utredningar inrättades 2012 Mottagningsskolan Mosaik. Skolan är till för nyanlända elever i årskurs 7-9 och eftersom samtliga elever är just nyanlända är den totala volymen studiehandledning som ges förhållandevis stor. Studiehandledning på modersmålet är en viktig stödinsats för nyanlända och sent anlända elever. Genom att starta skolan skapades en möjlighet till bättre
16 (17) resursutnyttjande av stadens studiehandledare för nyanlända elever i år 7-9, framför allt gällande de större språkgrupperna. Då flera elever på Mosaik får studiehandledning av samma handledare, varav några uteslutande arbetar på skolan, finns större möjligheter att samplanera och utnyttja handledningen på ett effektivare sätt. Skolan arbetar även aktivt med en medveten rekrytering och genom att utnyttja personalens tvåspråkighet. Under våren 2014 genomförde grundskoleförvaltningen en utredning av verksamheten på Mosaik, vilken bland annat konstaterade de ovan beskrivna konsekvenserna av införandet av Mosaik. I samband med att utredningen presenterades för grundskolenämnden gav nämnden grundskoleförvaltningen i uppdrag att återkomma till grundskolenämnden med en rapportering kring hanteringen av den fortsatta processen samt hur återrapporteringen till grundskolenämnden ska ske. Nämnden beslutade också att grundskoleförvaltningens uppdrag ska utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, inte minst gällande utbildnings- och utslussningsprocesserna. Malmökommissionen lyfter i sin slutrapport nyanländas skolsituation och kommunstyrelsen har anmodat grundskolenämnden att följa upp mottagandet av alla nyanlända elever samt utreda förutsättningarna för att reformera nuvarande mottagningssystem. Mot bakgrund av detta samt grundskolenämndes beslut kommer en fortsatt utredning av mottagande av nyanlända elever att påbörjas under hösten 2014. En central utgångspunkt är att beakta de framgångsfaktorer som forskningen pekar på gällande undervisning av nyanlända elever, bland annat just andraspråksutveckling, studiehandledning på modersmålet och personalens kompetens avseende flerspråkighet. Sammanfattning Sammanfattningsvis vill Grundskoleförvaltningen återigen lyfta det enorma förändringsarbete som pågår i Malmö stad. Den nya skolorganisationen har funnit i drygt ett år och Grundskoleförvaltningen är fortfarande inne i ett intensivt utvecklingsarbete. Skolinspektionens tillsyn var en av anledningarna till den stora organisationsförändringen som genomfördes 2013 och de brister myndigheten identifierat är också de områden som prioriteras i den nya förvaltningens arbete. Av ovanstående redovisning framgår att en rad insatser har genomförts, pågår och planeras framledes samt att att vi, trots den knappa tiden som ny förvaltning, redan kan se vissa positiva effekter av arbetet. Grundskoleförvaltningen har också ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete som ständigt utvecklas och som fångar upp utvecklingsområden och som utgör underlag för utvecklingsinsatser i syfte att uppnå ökad måluppfyllelse och en likvärdig utbildning för Malmös elever. Även Skolinspektionen har uppmärksammat och bekräftat det utvecklingsarbete som pågår. I myndighetens kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning mot de nationella målen (dnr 400-2013:2398) framkommer t.ex. att de mål som är formulerade i Malmö stads uppföljningsystem för grundskolan har en tydlig utgångpunkt i de nationella målen och att kommunen har utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete så att alla kunskapskrav numera följs upp. Myndigheten slår också fast att kommunen satsar på
kompetens för att kunna genomföra avancerade analyser av sina resultat och för att möjliggöra kopplingen till aktuell forskning. 17 (17) Grundskoledirektör Anders Malmquist
Ersättningar budget 2014, kommunala grundskolor i Malmö Alla belopp är kronor per år per elev BILAGA 1 varav Antal struktur elever Verksamhet Förskoleklass Grundskola 1-3 Grundskola 4-6 Grundskola 7-9 ersättning fd stadsdel juni 14 Annebergsskolan 40 283 53 310 55 526 61 340 9 005 Hyllie 164 Apelgårdsskolan 50 610 63 637 65 853 71 667 19 332 Rosengård 303 Augustenborgsskolan 43 199 56 225 58 442 64 255 11 921 Fosie 686 Bergaskolan 33 161 46 188 48 404 54 218 1 883 Limhamn- Bunkeflo 792 Blankebäcksskolan 41 447 54 473 56 690 62 503 10 168 Oxie 306 Bulltoftaskolan 44 320 57 346 59 563 65 376 13 042 Kirseberg 260 Bäckagårdsskolan 38 129 51 155 53 372 59 185 6 851 Husie 555 Dammfriskolan 41 546 54 573 56 789 62 603 10 268 V innerstaden 573 Djupadalsskolan 32 149 45 175 47 392 53 206 871 Limhamn- Bunkeflo 553 Fridhemsskolan 37 533 50 560 52 776 58 590 6 255 V innerstaden 225 Geijerskolan 33 318 46 345 48 561 54 375 2 040 Limhamn- Bunkeflo 424 Gullviksskolan 41 376 54 403 56 619 62 433 10 098 Fosie 294 Hermodsdalsskolan 55 392 68 418 70 635 76 448 24 113 Fosie 371 Holmaskolan 45 771 58 798 61 015 66 828 14 493 Hyllie 238 Husieskolan 39 005 52 032 54 248 60 062 7 727 Husie 289 Hyllieskola 32 206 45 232 47 449 53 262 927 Limhamn- Bunkeflo 128 Högaholmsskolan 50 446 63 473 65 689 71 503 19 168 Fosie 330 Höjaskolan 41 964 54 991 57 207 63 021 10 686 Husie 441 Johannesskolan 44 355 57 382 59 598 65 412 13 077 Centrum 372 Jägersroskolan* 44 141 57 168 59 384 65 198 12 863 Husie 0 Karl Johanskolan 36 568 49 595 51 811 57 625 5 290 Limhamn- Bunkeflo 175 Karlshögsskolan 37 201 50 228 52 444 58 258 5 923 Kirseberg 55 Kirsebergsskolan 44 632 57 659 59 875 65 689 13 354 Kirseberg 446 Klagshamnsskolan 32 273 45 299 47 516 53 329 995 Limhamn- Bunkeflo 137 Kroksbäcksskolan 51 833 64 859 67 076 72 889 20 555 Hyllie 441 Kryddgårdsskolan 52 983 66 010 68 226 74 040 21 705 Rosengård 382 Kulladalsskolan 38 502 51 529 53 745 59 559 7 224 Hyllie 414 Kungshögsskolan 38 450 51 477 53 693 59 507 7 172 Oxie 388 Lindeborgsskolan 41 029 54 055 56 272 62 085 9 751 Hyllie 662 Lindängeskolan 44 824 57 851 60 067 65 881 13 546 Fosie 420 Linnéskolan 38 715 51 742 53 958 59 772 7 437 Limhamn- Bunkeflo 283 Lorensborgsskolan 45 057 58 084 60 300 66 114 13 779 Hyllie 349 Malmö Idrottsgrundskola 37 289 50 316 52 532 58 346 6 011 Hyllie 210 Malmö International School 43 311 56 338 58 554 64 368 12 033 Ny 182 Mellanhedsskolan 33 419 46 446 48 662 54 476 2 141 V innerstaden 423 Monbijouskolan 40 026 53 053 55 269 61 083 8 748 Centrum 242 Mottagningsskolan Mosaik 81 207 94 233 96 450 102 263 49 928 Ny 199 Munkhätteskolan 52 305 65 332 67 548 73 362 21 027 Fosie 372 Mölletoftaskolan 33 270 46 297 48 513 54 327 1 992 Kirseberg 91 Möllevångsskolan 50 574 63 601 65 817 71 631 19 296 S innerstaden 403 Nydalaskolan 52 077 65 103 67 320 73 133 20 798 Fosie 401 Oxievångsskolan 39 617 52 643 54 860 60 673 8 339 Oxie 349 Pilbäckskolan 34 794 47 821 50 037 55 851 3 516 Limhamn- Bunkeflo 304 Ribersborgsskolan 38 980 52 007 54 223 60 037 7 702 V innerstaden 402 Risebergaskolan 37 452 50 478 52 695 58 508 6 173 Husie 184 Rosengårdsskolan 66 597 79 623 81 840 87 653 35 319 Rosengård 299 Rosenholmsskolan 40 413 53 440 55 656 61 470 9 135 Fosie 64 Rönnenskolan 40 678 53 705 55 922 61 735 9 400 Centrum 294 Rörsjöskolan 42 619 55 646 57 862 63 676 11 341 Centrum 413 Rörsjöskolan 2, Zenith 45 204 58 230 60 447 66 260 13 926 Centrum 242 Segevångsskolan 43 796 56 823 59 039 64 853 12 518 Kirseberg 237 Skolan på Ön 37 293 50 319 52 536 58 349 6 015 Limhamn- Bunkeflo 151 Slottsstadens skola 37 666 50 693 52 910 58 723 6 388 V innerstaden 482 Sofielundsskolan 63 750 76 776 78 993 84 806 32 472 S innerstaden 371 Sorgenfriskolan 41 550 54 576 56 793 62 606 10 271 S innerstaden 430 Stenkulaskolan 45 391 58 418 60 634 66 448 14 113 S innerstaden 429 Strandskolan 32 398 45 424 47 641 53 454 1 119 Limhamn- Bunkeflo 419 Sundsbroskolan** 38 361 51 388 53 604 59 418 7 083 Limhamn- Bunkeflo 768 Söderkullaskolan 41 358 54 385 56 601 62 415 10 080 Fosie 817 Tingdammsskolan 38 363 51 390 53 606 59 420 7 085 Fosie 420 Tygelsjöskolan 32 565 45 592 47 808 53 622 1 287 Limhamn- Bunkeflo 267 Videdalsskolan 38 552 51 579 53 795 59 609 7 274 Husie 571 Värner Rydénskolan 51 602 64 628 66 845 72 658 20 323 Rosengård 606 Västra Hamnens skola 38 322 51 349 53 565 59 379 7 044 Centrum 454 Västra skolan 37 521 50 547 52 764 58 577 6 242 Centrum 226 Ängslättskolan 37 631 50 658 52 874 58 688 6 353 Limhamn- Bunkeflo 445 Örtagårdsskolan 54 837 67 864 70 081 75 894 23 559 Rosengård 272 Österportsskolan 38 980 52 006 54 223 60 036 7 702 Centrum 408 * nedlagt ** inkl Gottorpsskolan, ej färdigställt Grundersättning exkl strukturersättning 31 278 44 305 46 521 52 335
Förstelärare i Malmö 2014 08 26 BILAGA 2 Tillsatta Totalt 2013 2014 Apelgårdsskolan 2 4 6 Augustenborgsskolan 2 4 6 Bergaskolan 6 9 1 1 2 Bergaskolan F 5 2 2 Blankebäcksskolan 2 1 3 Bulltoftaskolan 1 1 Bäckagårdsskolan 2 3 5 Dammfriskolan 2 2 4 Djupadalsskolan 1 2 3 Fridhemsskolan 1 1 2 Olympen 1 1 Geijerskolan 1 2 3 Gullviksskolan 1 1 2 Hermodsdalsskolan 1 1 2 Hindby skoldaghem 1 1 Holmaskolan 1 3 4 Husieskolan 2 2 Högaholmsskolan, Malmö 1 1 2 Höjaskolan 3 3 Johannesskolan 2 3 5 Jägersroskolan, Höja rektorsområd 1 1 Karl Johansskolan 1 1 2 Karlshögsskolan 1 1 Kirsebergsskolan, Malmö Stad 2 4 6 Klagshamnsskolan/Strandskolan 1 1 Kroksbäcksskolan 2 1 3 Kryddgårdsskolan 2 6 8 Kulladalsskolan 1 1 2 Kungshögsskolan 1 2 3 Lindeborgsskolan 2 4 6 Lindängeskolan 1 4 5 Linnéskolan 1 2 3 Lorensborgsskolan 1 3 4 Malmö idrottsgrundskola 1 1 Mellanhedsskolan 1 3 4 Modersmålsenh 2 2 Monbijouskolan 1 0 1 Mosaik 1 1 Munkhätteskolan 2 2 4 Munkhätteskolan, Team Munkhätt 1 1 Möllevångsskolan 2 6 8 Nydala grundsärskola 1 4 5 Oxievångsskolan 1 2 3 Pilbäckskolan 2 2
Ribersborgskolan 2 2 Risebergaskolan 2 1 3 Rosengårdsskolan 2 5 7 Rosenholmsskolan 0 Rönnenskolan 1 2 3 Rörsjöskolan Zenith 1 3 4 Rörsjöskolan 3 3 Samverkansskolan Thymus 1 1 Segevångsskolan 2 1 3 Skolan på Ön 1 1 Slottsstadens skola 1 2 3 Sofielundsskolan 2 5 7 Sorgenfriskolan 2 3 5 Stenkulaskolan 2 7 9 Strandskolan 1 2 3 Sundsbroskolan 2 2 Sundsbroskolan F 5 2 2 4 Söderkullaskolan, Malmö 4 4 8 Tingdammsskolan 1 2 3 Tygelsjöskolan 1 1 2 Videdalsskolan 2 3 5 Värner Rydénskolan 2 6 8 Västra Hamnens skola 1 3 4 Västra skolan 1 1 2 Ängslättskolan 2 2 4 Örtagårdskolan 2 6 8 Östergård 1 1 Österportskolan 1 2 3 Summa 84 160 244 Särskilt utvalda skolor