Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Relevanta dokument
Upptäck Sverige Lgr 11

Päls med många funktioner

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Hur får jag vuxna att lyssna på mina åsikter? Barnkonventionen artikel 12.

Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40025

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Upptäck Jordens resurser

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1

Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Minifakta om djurungar vid vatten

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Boken om NO 1-3. Elevens första grundbok i biologi, fysik och kemi. Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3.

Upptäck Religion. PROVLEKTION: Alla vänners dag

Biologi. Livet på jorden

Boken om Historia 2. PROVLEKTION: Livet på landet under 1600-talet. Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Historia 2.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Alla vänners dag. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion. Syfte

Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

Boken om SO 1 3. Fettisdagen en av många traditioner. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Livets myller Ordning i myllret

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Upptäck Historia. Provlektion: Fettisdagen

JEANNA EKLUND BOKFÖRLAGET MAX STRÖM

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om svenska för 3:an

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete - Bild, Årskurs 7-9

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165

Livet i Bokstavslandet Åk 3

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

Spektrum Biologi Provlektion

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Inför nationella proven i Biologi

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!

Stora öron och långa fingrar

Djurdoktorn: Linus och Flisa

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Huvudnyheterna den 9 december 2016 handlade om:

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Minifakta om djurungar i staden

ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?

Boken om Teknik 1 3. Elevens första grundbok i teknik. PROVLEKTION: Alla broars dag

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Ormar. Malmö Naturskola

Allt om årstiderna - Våren

Livet i Bokstavslandet åk 3

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Djurdoktorn: Linus och Morris

Hur fungerar en robot? (lektion 2 av 3)

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Döda bergen Elevmaterial

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling

Extramaterial till Boken om SO 1-3

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Kreativ NO Uppsala aug 2016 Hans Persson, lektor, författare, inspiratör

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. (SV åk 4 6)

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

Döda bergen Lärarmaterial

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

När Gud skapade allting

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

1. Arjeplog X. Gällivare 2. Kiruna.

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Blixten och hans Vänner kapitel 12

Stjärnsvenska Sagor nivå 5

Transkript:

Boken om Biologi Boken om Biologi är ett grundläromedel i biologi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundbok, arbetsbok och lärarbok. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi. Provlektionen tränar kunskapskravet: Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Lektionen består av: Boken om biologi: sid 54-55 Boken om biologi Arbetsbok: sid 25 Tips! Vill du arbeta med provlektionen digitalt? Du kan kostnadsfritt beställa ett utvärderingsabonnemang av Boken om biologi på www.liber.se 1

Så här arbetar du med provlektionen: 1. Arbeta med begreppen anpassning, egenskaper, naturligt urval. Visa bilder på några djur. Låt varje barn i par fundera över frågan; Varför djur ser ut som de gör?. Låt paren berätta i helklass vad de kommit fram till i sina diskussioner lyft begreppet anpassning och egenskaper. Berätta att det är biologen Charles Darwins födelsedag och förklara begreppet naturligt urval. Naturligt urval de djur som var bäst anpassade för att överleva klarade sig bäst och fick ungar. 2. Läs och diskutera texten från grundboken tillsammans. 3. Arbeta med arbetsbladet från arbetsboken. 2

BYTER FÄRG Hur ser djur ut? Djur ser olika ut och har olika egenskaper. Men varför har djuren alla dessa färger och former? Inom biologin använder man ordet anpassning för att förklara detta. Djuren har utvecklat egenskaper som hjälper dem att överleva. ALLTID VIT Fjällräven har anpassat sig för att överleva den hårda vintern i det kritvita, snöiga fjällandskapet. Den har tjock päls för att klara kylan. Eftersom den är vit så syns inte fjällräven. Det är bra när den själv blir jagad och när fjällräven själv jagar eftersom den då är svårare att upptäcka. Men på sommaren byter fjällräven till en gråbrun och tunnare päls. Då behövs en annan färg för att smälta in i naturen. Skogsharen gör på samma sätt. Isbjörnen är vit hela året för att inte synas mot snön och isen. För att nästan bli osynlig när den jagar säl, kan den ibland mula sig själv med snö över den svarta nosen. Hallå! Här är jag! Jag kan både byta färg och slunga min tunga. Det kallas för kamouflage när man gör så här för att inte bli upptäckt. Krabban på bilden har verkligen hittat ett sätt att smälta in mot sjögurkan den sitter på. Kameleonten kan smart nog byta färg. Sitter den på en grå sten blir den grå, och sitter den i det gröna gräset blir den grön. Allt för att överleva och inte bli upptäckt. På bilden ser du också hur kameleonten använder sin långa tunga för att fånga lite mat. 54 Det finns också exempel på djur som lever i mörker och som kan sända ut ljus själva. Ett exempel är lysmasken. Ser du busken där borta där det lyser? Där har jag släkt. Lovis recept på djungel-läslampa: Fånga 32 lysmaskar och stoppa dem i en burk med blad som maskarna gillar. Vips, så har du en bra läslampa! P_3_boken om biologi.indd 54 2014-06-03 13.4 3

Djur Förr trodde man att giraffen har så lång hals eftersom den genom åren gått och sträckt på sig. Nu vet man att det istället handlar om att de giraffer som föddes med lite längre hals klarade sig bättre. Liksom deras barn som i sin tur också hade längre hals. Det var en fördel att ha lite längre hals eftersom de då nådde till bladen högst upp i träden. Den egenskapen fördes därför vidare och blev den vanligaste. På 1800-talet levde en biolog vid namn Charles Darwin. Han kallade det här för ett naturligt urval. De som var bäst anpassade för att överleva klarade sig bäst och fick ungar. Ser det ut som en geting? Javisst, det är meningen också. Det finns arter av blomflugor som härmar giftiga, stickande insekter för att inte bli uppätna. Egentligen är de inte alls farliga. De saknar gadd och har bara tagit på sig randiga kläder. Det här sättet att överleva på kallas för mimikry. Vissa djur använder starka färger för att signalera att de är giftiga. Tänk att ett av världens giftigaste djur är en liten groda, pilgiftsgrodan. 0,00001 gram av giftet tar död på en vuxen människa! Aha! Antingen vill djuren undvika att bli sedda eller så vill de synas bra. Starka färger gör att man blir igenkänd av dem som är av samma art. Eller så kan de signalera att man är farlig. En annan typ av anpassning är när djur har starka färger för att synas bättre. Det kan vara hanar som vill locka till sig honor för att para sig. Eller fiskar som vill kunna hitta sina kompisar i mångfalden av andra fiskar. Många fiskar är ljusa på undersidan och är mörkare på ovansidan. När en större fisk simmar under sillen och tittar uppåt ser vattnet ljusare ut. Då ger en ljusare färg ett bättre kamouflage. Om den större fisken däremot simmar över vår lilla sill, behöver den vara mörkare precis som vattnet ser ut när man tittar ner mot djupet. 55 4

Djur Hur ser djur ut? GRUNDBOKEN S. 54 55 1. Förklara orden: kamouflage naturligt urval 2. Låt djuren berätta lite själva om hur de gör för att överleva och varför de ser ut som de gör. Försök att använda de här orden: anpassa kamouflage 3. Jämför ditt svar med en klasskompis svar. Fyll på pratbubblorna med de nya förslag som du har fått av klasskompisen. 25 5