NY PLAN FÖR LEDAR- OCH SPELARUTVECKLING Rapporten ger förslag på strategisk inriktning av en ny plan samt beskriver inhämtad information och påföljande analys som förslaget grundar sig på. Projektet pågick från november 2010 till 12 maj 2011. Rapporten finjusterades och färdigställdes formellt under oktober 2011. En projektrapport av Jeanette Jonsson och Tom Englén. I projektets styrgrupp ingick Johan Grip (vice ordförande förbundsstyrelsen) och Bengt Wicksell (generalsekreterare).
INNEHÅLL NY PLAN FÖR LEDAR- OCH SPELARUTVECKLING... 1 1 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE OCH MÅL... 4 2 TILLVÄGAGÅNGSÄTT... 4 2.1 PROJEKTORGANISATION... 4 2.2 ARBETSGÅNG... 4 2.3 PROJEKTSTYRNING... 5 2.4 AVGRÄNSNINGAR... 5 3 NULÄGE OCH OMVÄRLD... 5 3.1 SVENSK VOLLEYBOLLS INTRESSENTMODELL... 5 3.2 SVENSK VOLLEYBOLLS PLANER OCH PROGRAM... 6 3.2.1 VERKSAMHETSINRIKTNING... 6 3.2.2 Plattform för kommunikation... 8 3.2.3 Spelarutvecklingsmodell... 9 3.2.4 Ledarutbildningar... 10 3.2.5 Elitprojekt... 11 3.3 Licens & föreningsstatistik... 14 3.3.1 Licenser volleyboll 2010-12-31... 14 3.3.2 Licenser beachvolley 2010-12-31... 14 3.3.3 Ungdomslicenser volleyboll 2010-12-31... 15 3.3.4 Ungdomslicenser beachvolley 2010-12-31... 15 3.3.5 Föreningar per 2010-12-31... 15 3.4 Internationell ranking... 16 3.4.1 FIVB... 16 3.4.2 CEV (2011-03-01)... 16 3.5 Jämförelse andra idrotter... 16 3.5.1 Alla nationella idrottsförbund... 16 3.5.2 Några bollidrotter... 17 3.6 Skolsamverkan... 17 3.6.1 Riksidrottsgymnasium (RIG)... 17 3.6.2 Nationella idrottsutbildningar (NIU)... 19 3.6.3 Lokala idrottsgymnasier... 20 3.6.4 Idrottsuniversitet... 20 3.7 RF och SOK... 21 2
3.7.1 SOK... 21 3.7.2 RF... 22 3.8 Utveckling i andra volleynationer... 23 3.8.1 Norge... 23 3.8.2 Kanada... 24 3.8.3 Holland... 25 3.8.4 Schweiz... 25 3.8.5 Australien... 26 3.8.6 Tyskland... 26 3.9 Utveckling i andra idrotter i Sverige... 27 3.10 Generella omvärldstrender... 27 3.11 Idrotts- och motionsvanor... 28 4 Relevant forskning/vetenskap... 29 4.1 LTAD... 29 4.2 Medveten träning... 30 4.3 Motivationsteori... 30 4.4 Ledarskapets utmaningar... 30 4.5 Principer för motorisk inlärning... 31 5 Ny teknik för utbildning... 31 6 Analys... 32 6.1 Styrkor... 32 6.2 Svagheter... 32 6.3 Hot... 33 6.4 Möjligheter... 33 7 Koncept (modell + utvecklingsplan + genomförande)... 33 7.1 Modellen... 33 7.1.1 Principer och förhållningssätt... 33 7.2 Utvecklingsplan ledare... 36 7.3 Utvecklingsplan spelare... 37 7.4 Genomförande... 38 7.5 Organisation... 38 7.5.1 Sportsligt råd... 38 7.5.2 Övrig sportslig ledning... 38 8 Effekter av att anamma konceptet... 38 9 Beslutsförslag till förbundsstyrelsen... 39 3
1 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 1.1 BAKGRUND Bakgrund till projektet enligt Bengt Wicksell, generalsekreterare SVBF: Svensk Volleyboll har utvecklat sin centrala och regionala organisation mycket de senaste fem åren. Vision, värdegrund och verksamhetsinriktning har nyligen reviderats. Vår vision är att vara Sveriges mest offensiva och expansiva idrott. Vår värdegrund säger att vi är nytänkande, samspelande och skapar resultat. I vår verksamhetsinriktning är de viktigaste områdena att bli fler, nå internationell sportslig framgång och förbättra vår kommunikation. För att verkligen göra positiv skillnad behöver vi nu inspirera våra ledare och spelare till att bli fler och nå högre nivåer. Volleyboll och beachvolley är globala sporter med mycket hög internationell konkurrens. För att lyckas behöver vi en ny strategi för att få fler personer att engagera sig, hålla på längre och nå bättre resultat. Vi behöver göra vägval, vara effektiva med våra resurser och få så många som möjligt att dra åt samma håll. 1.2 SYFTE OCH MÅL Projektet syftar till att ska skapa en plan med en given strategisk inriktning på hur Svensk Volleyboll ska öka attraktionskraften hos ledare och spelare. Planen ska beskriva hur Svensk volleyboll, utifrån den strategiska inriktningen, ska organisera färdigställandet och implementeringen av ett nytt program för ledar- och spelarutveckling. Övergripande målsättningen är att skapa en metod som etablerar Svensk volleyboll på en högre nivå såväl i nationella som internationella sammanhang. 2 TILLVÄGAGÅNGSÄTT 2.1 PROJEKTORGANISATION Styrgruppen har bestått av Johan Grip (vice ordförande förbundsstyrelsen), Bengt Wicksell (generalsekreterare) Jeanette Jonsson (verksamhetschef RTC/RIG) och Tom Englén (projektledare diverse projekt). Projektets arbetsgrupp har bestått av Jeanette Jonsson och Tom Englén. 2.2 ARBETSGÅNG Projektet startade den 10 november 2010 då styrgruppen hade sitt första möte. Inledningsvis formades projektbeskrivningen genom samtal inom styrgruppen som renderade i inriktning, prioriteringar och avgränsningar. Arbetsgruppen började därefter sätta sig in i pågående och nyss avslutade sportsliga elitprojekt inom SVBF. En överlämning av information och erfarenheter gjordes med förre sportchefen Torbjörn Johansson under flertal möten under november 2010. Därefter gjordes en inventering av omvärlden (andra idrotter, andra volleyländer, forskning, generella trender) med sikte på nya råd & rön att utgå ifrån. Detta skedde genom framför allt genom kontakter med företrädare från andra svenska idrottsorganisationer, andra volleynationer och relevanta kunskapsorganisationer. 4
Genom en sammanställning och analys av den inhämtande informationen gjordes sedan förslag till principer och förhållningssätt för fortsatta arbetet och förslag till struktur för den nya ledar- och spelarutvecklingsplanen. Ambitionen är att redovisa all den inhämtade information som ligger till grund för rapportens förslag. Detta för att de som kommer att engagera sig i planen ska ha möjlighet att dra sina slutsatser efter samma underlag som vi ha gjort. 2.3 PROJEKTSTYRNING Arbetsgruppen fick dessa inledande direktiv från Johan Grip och Bengt Wicksell: Ledarnas roll ska belysas. Den nya planen ska utgå från utövarnas behov. Vi ska vara nytänkande. Relevant vetenskap ska inventeras och användas. Nya möjligheter att använda ny teknik för utbildning ska utredas. Planens mål ska beaktas utifrån hur process och resultat respektive individ och helhet förhåller sig till varandra. Projektet ska även beakta möjligheter att öka samordningen inom Svensk volleyboll (projekt, enheter, de båda grenarna etc.). 2.4 AVGRÄNSNINGAR Vad gäller ledare så har projektet inriktat sig på tränare och inte behandlat organisationsledare specifikt. Projektet har inte utgått och behandlat alla de intressenter som Svensk volleyboll har. T.ex. har media och näringsliv uteslutits (dessa två behandlas i förstudien av elitserien.) 3 NULÄGE OCH OMVÄRLD 3.1 SVENSK VOLLEYBOLLS INTRESSENTMODELL Modellen tjänar till att ge en överblick över de intressenter som Svensk volleyboll bör eller måste förhålla sig till på något sätt. Den har tjänat som projektets utgångspunkt och checklista i beskrivning och analys av Svensk volleybolls nuläge. 5
3.2 SVENSK VOLLEYBOLLS PLANER OCH PROGRAM 3.2.1 VERKSAMHETSINRIKTNING Svensk volleyboll har en verksamhetsinriktning för 2011-13 och här återges de för projektet viktigaste delarna av innehållet. Dokumentet i sin helhet finns att läsa här: http://iof3.idrottonline.se/imagevaultfiles/id_10478/cf_104/förslag%20till%20verksamhetsinriktning %202011-2013%202010-.pdf 3.2.1.1 Vision Sveriges mest offensiva och expansiva idrott 3.2.1.2 Värdegrund Vi är nytänkande, samspelande, spektakulära och skapar resultat Svensk volleyboll ska kännetecknas av innovation och nytänkande. Vi driver utveckling som andra följer. Svensk volleyboll kännetecknas också av samspelet på planen och inom organisationen. Beachvolley och volleyboll hör till världens mest offensiva och spektakulära lagbollsporter. Med nytänkande menar vi att vi har viljan att ständigt utveckla vår idrott: Vi är uppfinningsrika, trendsättande och nyskapande Vi är nyfikna, ifrågasättande och blickar framåt Med samspelande menar vi: Genom samverkan och förståelse når vi våra resultat Helhetens framgång bygger på delarnas framgång 6
Med spektakulära menar vi: Snabbt, intensivt och offensivt med många spänningsmoment Atleter som ger beachkänsla i city 3.2.1.3Våra olika mål samlar vi under de gemensamma nämnarna Fler Syns Bättre Tillsammans 3.2.1.4Fokuserade områden Fler ska spela beachvolley och volleyboll Vi ska attrahera fler deltagare Vi ska hålla nere kostnaderna för deltagarna Vi ska öka tillgängligheten för de som vill utöva sporten Vi ska verka för fler utomhusplaner Vi ska stärka Svenska Volleybollförbundets varumärke och öka synligheten i riksmedia. Vi ska ta fram en ny kommunikationsstrategi som ska visa vägen mot ett tydligare varumärke och ökad synlighet i riksmedia Vi ska nå internationell sportslig framgång för våra landslag Vi ska använda våra ökade resurser via elitstödet till att nå internationella resultat Vi ska revidera transformationskartorna för topp 10 Europa Vi ska tydliggöra spelarutvecklingsmodellen för beachvolley inkluderande ett Riksidrottsgymnasium Vi ska arrangera internationella tävlingar med hög kvalité Vi vill varaktigt vara med och arrangera World Tour i beachvolley. Vi ska sträva efter att få arrangera internationella tävlingar i Sverige. Vi ska vara drivande i utvecklingen av NEVZA Club Championship och arbeta för att våra klubblag ska delta i europeiskt cupspel Vi ska dubbla vår utbildningsverksamhet Vi ska genomföra programmet för volleybollens ideella ledare Vi ska kompetensutveckla våra ledare Vi ska samverka med SISU Idrottsutbildarna i utbildningsfrågor Vi ska vara ledande inom organisationsutveckling Vi ska utveckla våra samverkansformer i alla led Vi ska ha ett effektivt samspel mellan förbundsstyrelse, personal, distrikt och föreningar Vår distriktsorganisation ska leda utvecklingen av föreningarnas verksamhet i samverkan med SISUidrottsutbildarna Vi ska ha en väl fungerande intern kommunikation Medlemsföreningarna ska känna tillit till förbundsstyrelsen och personalen Vi ska vara ledande inom valberedningsarbete Vi ska skapa nya rekryteringsmodeller Vi ska införa nya arbetsmetoder Våra valberedningar ska förtjäna och få ökad status Vi ska vara ledande i jämställdhetsarbete Vi ska prioritera rekrytering och utbildning av kvinnliga organisationsledare, domare och tränare 7
Vi ska prioritera rekrytering av manliga spelare Vi ska arbeta för jämställda styrelser på alla nivåer Vi ska ha goda ekonomiska förutsättningar Vi ska sträva efter årliga positiva ekonomiska resultat Vi ska bygga upp ett eget kapital på minst 4 miljoner 3.2.2 PLATTFORM FÖR KOMMUNIKATION Under 2010 skapades en plattform för kommunikation för Svensk volleyboll. Innehållet processades fram med hjälp av kommunikationsbyrån Blacke. Plattformen består av en kommunikationsstrategi och varumärkesstruktur som ska utgöra en grund för en stark och enhetlig kommunikation i alla olika verksamheter och identiteter inom ramen för Svensk volleyboll. Här beskrivs bla sportens identitet, utvecklingsmål, marknadsdefinition, målmarknad, kundprofil och visuell sammanhållning. Utvecklingsmål Övergripande varaktiga mål Bli den idrott som attraherar flest utövare (spelare, ledare, förtroendevalda) inom definierad målmarknad. Bli en av de tre idrotter som attraherar störst publik inom definierad målmarknad. Attrahera fler och större sponsorer med kommersiellt intresse av målmarknaden. Stimulera en personlig och sportslig utveckling med utgångspunkt från individuella drivkrafter. Taktiska varaktiga mål Ökad uppmärksamhet från media på nationell nivå. Nå internationell framgång som topp 10-nation i Europa inom volleyboll. Etablera dam- och herrlandslag som maindraw-lag på FIVB World Tour inom beachvolley. 8
Kundprofil 3.2.3 SPELARUTVECKLINGSMODELL 3.2.3.1Volleyboll Sedan 1999 har SVBF haft denna spelarutvecklingsmodell för volleyboll. Steg 1 = åren före gymnasiestarten. Med hjälp av tränarna på RIG genomför SVBF årligen fyra utvecklingsläger för talanger, samt ett stort öppet talangläger. Alla läger utgör samtidigt rekryteringsbasen för RIG. SVBF har byggt ut samarbetet med de nordiska länderna på denna nivå och landskamper spelas from 2004 även för denna yngre åldersgrupp. RIG-tränarna är U/J-landslagscoacher. Steg 2 = RIG i SVBF:s elitspelarutvecklingsmodell. Steget innefattar 1800 timmar och SVBF tar i huvudsak ut spelare från RIG för att representera ungdoms- och juniorlandslaget. SVBF:s mål är att elever på RIG kommer ha möjlighet att spela 9
minst 30 internationella matcher på 3 år. Enbart väl kvalificerade tränare anställs på RIG och de har huvudansvaret för U/J- landslagsverksamheten. Steg 3 = åren efter RIG och fram till ca 22 års ålder. Målet i spelarutvecklingsmodellen är att uppnå 2000 timmar kvalitativ elitträning/internationell matchning även i detta steg. Det bygger på ett samarbete mellan elitklubbarna och SVBF:s riksträningscentrum (RTC) i Falköping. Steg 4 =A-landslag. Senaste åren har landslaget bestått av 55-80% spelare med RIG-bakgrund. 3.2.3.2Beachvolley För beachvolley så har Svensk volleyboll gjort åtgärdsprogram för A-, utvecklings- och U-landslag i olika former sedan slutet av 90-talet. Den senaste strukturen, Swedish Beach Program, innehöll tre olika steg som ungefär motsvarar steg 2, 3 och A-landslag i modellen för volleyboll. Denna modell är nu avslutad och de olika namnen är inte längre en del av SVBF:s varumärkesstruktur. 3.2.3.3Spelformer För ungdomar finns de anpassade spelformerna Kidsvolley, Volley2000 och tremanna i beachvolley. Kidsvolley är utvecklat för pojkar och flickor mellan 6 och 9 år. I Kidsvolley spelar man på olika nivåer. Det finns tre stycken, Level 0, Level 1 och Level 2 där det är kunskaper mer än ålder som styr var man spelar. Volley 2000 den svenska spelformen för barn och ungdomar mellan 10 och 14 år. Spelformen passar även bra för andra åldrar och är perfekt som nybörjar och motionsspel. Kännetecknande för Volley 2000 är långa bolldueller tack vare studsen, att lagen kommer till Spike momentet ofta. 3-beach är spelformen i beachvolley för alla under 15 år där man är tre spelare i laget. Mer information om dessa spelformer finns på hemsidan för Svensk volleyboll: http://iof3.idrottonline.se/svenskavolleybollforbundet/barnungdom/. 3.2.4 LEDARUTBILDNINGAR 3.2.4.1SVBF:s utbildningssystem Nivåer på stegutbildningar idag Tränare volleyboll, steg 1-4 Tränare beachvolley, steg 1-3 Tränare Kidsvolley Domare volleyboll: Klubbdomare, distriktsdomare, förbundsdomare, elitdomare Domare beachvolley: Distriktsdomare, förbundsdomare, elitdomare 3.2.4.2RF/SISU:s utbildningar Här finns många gränsöverskridande utbildningar med de för alla idrotter gemensamma delarna. Plattformen, grundläggande utbildning för alla som leder barn och ungdomar. Grundtränarutbildning (GTU), steg 1-3. Elittränarutbildning (ETU), Fystränarutbildning, Coachprogrammet, Idrottspsykologisk rådgivning. Mer information på http://iof4.idrottonline.se/sisuidrottsutbildarna/utbudforforbund/tranarochledarutveckling/tranarutbildningenstresteg/ 10
3.2.4.3FIVB/CEV nuvarande utbildningsmöjligheter/karriärmöjligheter Inom FIVB erbjuds kurser för domare och coacher i volleyboll och beachvolley. FIVB Coaches courses: Level I Basic Volleyball techniques and preparation of a team Duration: 12 days Level II Level III Coaching of advanced level teams Duration: 13 days * Participants must have passed Level I to enter Level II Coaching of high level teams and preparation or direction of national coach programmes Duration: from 7 to 14 days * Participants must have passed Level II to enter Level III TECHNICAL SEMINARS The FIVB Technical Seminars programme is intended for technicians (with experience as Volleyball players and/or coaches) looking to improve their knowledge and competences of the different Volleyball techniques. These seminars usually feature world-renowned Volleyball coaches and instructors and associate players for practical demonstrations. Type of Volleyball Technical Seminars: Setting Defense/Serve and Reception/Libero Outside Hitter/Serve Middle player (block/attack) Other Technical Seminars: VIS (Volleyball Information System) Beach Get Involved Teachers Players Mer information om olika utbildningsmöjligheter finns på www.fivb.org 3.2.4.4Gold medal squared Det finns rimligen ett stort utbud från andra aktörer i volleybollens värld. Sannolikt finns det i utbudet ett flertal adekvata utbildningar. En sådan aktör är Gold Medal Squared, som är ett amerikanskt företag som drivs av fyra av USAs mest framgångsrika coacher; Dr. Carl McGown, Dr. Marv Dunphy, Dr. Doug Beal och Jim McLaughlin. Deras utbildningsystem är enligt dem baserat på vetenskapliga principer inom human kinetics, organizational behavior, statistik och psykologi. Mer info: www.goldmedalsquared.com/ 3.2.5 ELITPROJEKT 3.2.5.1Kravanalyser Med stöd av SOK har det utvecklats kravanalyser för internationell volleyboll (senast uppdaterad 2009) och beachvolley (senast uppdaterad 2010). Detta för både damer och herrar. Kravanalyserna är framtagna efter samma modell och beskriver bla: 11
Tävlingssystem, tävlingsform, tävlingsfrekvens idag och om 5-6 år Prestationsnivå för aktiva i världstoppen idag och om 5-6 år Kravprofil (fysiska krav mm) Spelartyper och dess kapaciteter för bla teknik och fysik Jämförelse kapaciteter mellan svenska toppspelare och spelare i världstoppen Insats för aktiva i världstoppen 3.2.5.2Transformationskarta beachvolley(2006) 12
3.2.5.3 Transformationskarta volleyboll herrlandslag (2010) 3.2.5.4Tränarutvecklingsprojekt Ett nytt tränarutvecklingsprojekt har genomförts under läsåret 10/11 på RIG. Anders Kristiansson anlitades för att i första hand utveckla tränarna, men också spelarna på RIG under totalt 25 dagar. Målet med projektet har varit att prova en praktiskt inriktad utveckling och utbildning för tränare under en längre tid. Anders har coachat tränarna före, under och efter träningspassen. Man har fört diskussioner och analyserat mål med träningar, val av övningar, tidsdisposition, val av fokus och feedback till spelarna samt resultaten av de olika valen. 13
3.3 LICENS & FÖRENINGSSTATISTIK 3.3.1 LICENSER VOLLEYBOLL 2010-12-31 Distrikt 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Mittsvenska 419 329 275 249 237 357 361 403 308 179 Nordsvenska 228 226 269 232 234 274 242 254 330 230 Skåne 665 618 637 839 902 1193 1291 1111 1015 956 Stockholm-Gotland 1083 1138 1114 1345 1483 1369 1390 1396 1386 1230 Sydsvenska 911 1097 1176 1109 1173 1155 1207 1232 1117 892 Värmland-Örebro 308 330 377 508 519 501 488 466 393 352 Västsvenska 1144 1083 923 1152 1262 1179 1062 986 1032 818 Östsvenska 524 559 609 764 744 743 704 668 632 546 Total 5282 5380 5380 6198 6554 6771 6745 6516 6213 5203 3.3.2 LICENSER BEACHVOLLEY 2010-12-31 Distrikt 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Mittsvenska 85 92 111 116 126 113 96 142 71 Nordsvenska 104 157 313 224 109 80 57 118 101 Skåne 93 98 137 151 164 128 158 241 248 Stockholm-Gotland 137 209 250 201 247 339 296 361 318 Sydsvenska 156 169 179 172 184 195 176 321 250 Värmland-Örebro 6 29 23 34 36 49 68 87 52 Västsvenska 187 291 335 443 1118 1161 1124 1144 1152 Östsvenska 126 149 160 197 213 205 634 657 274 Totalt 894 1194 1508 1538 2197 2270 2609 3071 2466 14
3.3.3 UNGDOMSLICENSER VOLLEYBOLL 2010-12-31 födda 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 H D H D H D H D H D H D H D Sydsvenska 18 64 6 58 21 93 8 28 10 20 1 9 5 4 Skåne 21 41 26 28 9 48 23 51 5 42 14 41 15 31 Västsvenska 16 30 4 40 20 47 15 29 20 17 6 2 2 0 Östsvenska 13 9 6 24 4 4 3 4 13 14 3 1 1 1 Värmland-Örebro 0 21 0 16 0 19 0 17 0 16 0 10 0 1 Stockholm-Gotland 9 74 19 62 25 63 26 55 13 39 13 13 17 27 Nordsvenska 0 14 0 16 0 17 2 15 5 8 1 7 1 9 Mittsvenska 0 5 1 4 0 10 0 4 1 0 Totalt 77 258 62 248 79 301 77 203 67 156 38 83 41 73 3.3.4 UNGDOMSLICENSER BEACHVOLLEY 2010-12-31 Ma n Kvinna Mittsvenska 5 1 Nordsvenska 0 3 Skåne 4 5 Sthlm-Gotland 2 2 Sydsvenska 5 20 Värmland-Örebro 0 0 Västsvenska 170 277 Östsvenska 1 1 Totalt 187 309 3.3.5 FÖRENINGAR PER 2010-12-31 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Mittsvenska 29 29 29 29 25 20 20 23 22 20 Nordsvenska 25 25 21 20 17 16 15 14 14 13 Skåne 28 28 23 25 24 21 23 23 25 25 Stockholm- Gotland 50 45 40 41 35 34 32 35 32 31 Sydsvenska 40 40 39 39 34 33 33 33 34 36 Värmland-Örebro 20 20 22 23 22 21 20 19 18 18 Västsvenska 49 49 45 42 37 35 34 35 37 35 Östsvenska 31 29 28 29 25 26 25 29 32 32 15
Total 272 265 247 248 219 206 202 211 214 210 3.4 INTERNATIONELL RANKING 3.4.1 FIVB Ranking FIVB volleyboll och beachvolley säsongen 10/11 Senior herrar volleyboll Sverige 82:a plats Senior damer, herr- och damjuniorer volleyboll Sverige ej med på rankinglistan Senior herrar beachvolley Gunnarsson-Brinkborg 17:e plats (2011-04-23) Senior damer, herr- och damjuniorer beachvolley Sverige ej med på rankinglistan 3.4.2 CEV (2011-03-01) Herrar beachvolley Gunnarsson-Brinkborg 89:e plats Randén/Wijk-Tegenrot 138:e plats Jonsson/Huitfeldt 149:e plats Damer beachvolley Nilsson/Hansson 65:e plats Stahre/Grawender 104:e plats Simonsson/Yoken 104:e plats 3.5 JÄMFÖRELSE ANDRA IDROTTER 3.5.1 ALLA NATIONELLA IDROTTSFÖRBUND RF publikation Idrotten i siffror redovisar hårda fakta på Svensk idrott och dess specialförbund: http://www.rf.se/statistik--forskning/idrotten-i-siffror/ Där visas bla denna tabell med beskrivning av respektive SF i ett generellt numerärt perspektiv. 16
3.5.2 NÅGRA BOLLIDROTTER 2009, 09/10 Sv volleyboll Sv handboll Sv innebandy Sv basket Publiksnitt elit dam 135 395 268 284 Publiksnitt elit herr 190 1452 873 995 Medlemsföreningar 208 521 1186 370 Licensierade spelare 6213+3071 16707 124659 Omsättning SF 15 MSEK 33 MSEK 54 MSEK 21 MSEK Länder i intern. förb. 220 167 51 213 3.6 SKOLSAMVERKAN 3.6.1 RIKSIDROTTSGYMNASIUM (RIG) 3.6.1.1Bakgrund Målet med Riksidrottsgymnasier är att erbjuda elever möjlighet att kombinera en satsning på studier samtidigt som man satsar mot en framtida elitkarriär i sin idrott. Ett Specialidrottsförbund kan ansöka om att få bedriva RIG-verksamhet tillsammans med en kommun. Riksidrottsförbundet har sedan 1980- talet haft i uppdrag att leda arbetet med godkännande, kvalitetssäkring och fördelning av elevplatser på Riksidrottsgymnasier i alla idrotter. Elevplatserna tilldelas i 3-års perioder. Svensk volleyboll har under lång tid fått stort förtroende från RF att bedriva RIG-verksamhet. Senaste decenniet har Svensk volleyboll varit det förbund som tilldelats flest elevplatser tillsammans med tre övriga förbund (fotboll, friidrott och skidor). 1997 gjordes en större utredning vid de två Riksidrottsgymnasierna i volleyboll och då fann Svensk volleyboll att förutsättningarna för flickornas gymnasium i Katrineholm och pojkarnas i Falköping var så olika att man beslutade att flytta flickorna till Falköping. Samtidigt beslutade Svensk volleyboll att satsningen inom landslagsverksamheten skulle vara likvärdig för damer och herrar. En viktig del i satsningen var uppbyggnaden av ett Riksträningscentrum (RTC) i Falköping. Målet att samla landslagsverksamhet till Falköping var en stor del i kommunens vilja att satsa ytterligare resurser för att bereda plats för sammanlagt 60 elever from hösten 1999. RIG för volleyboll har funnits sedan 1982. 3.6.1.2Andel platser och modell Idag bedriver Svensk volleyboll och Falköpings kommun ett framgångsrikt och mycket väl fungerande Riksidrottsgymnasium för volleyboll, som också utgör en stor del av Svensk volleybolls Riksträningscentrum för volleyboll. Volleybollgymnasiet är också hjärtat i den spelarutvecklingsmodell Svensk volleyboll valt för elit- och landslagsverksamheten. 2007 beslutade Svensk volleyboll att se över möjligheterna att ansöka till Riksidrottsförbundet om ytterligare RIG-elevplatser inför perioden 2008-2011 med målet att bygga upp en liknande spelarutvecklingsmodell för beachvolley. Spelarutvecklingsmodellen i volleyboll finns tydligt beskriven i senaste Verksamhetsbeskrivningen för Volleybollgymnasiet 2008 och är det dokument som ligger till grund för Svensk volleybolls kommande elitsatsning i beachvolley. De huvudsakliga delarna i spelarutvecklingsprogrammet är att 17
U-/J-landslagsverksamheten bygger på RIG och de elever och tränare som finns där. Modellen består av 14 timmar kvalitativ träning boll och fys/vecka Återkommande rekryteringsläger/talangläger före uttagningar till RIG Eleverna får en stor mängd matchning i serie- och träningsspel samt internationellt spel på såväl hemma- som bortaplan. Tränarna på RIG ska vara väl kvalificerade att leda spelarnas utveckling även ur ett internationellt perspektiv och är ansvariga för U-/J-landslagsverksamheten. RF avslog ansökan 2007 om ytterligare platser och tilldelade Svensk volleyboll 60 platser i volleyboll för perioden. 2010 beslutade Svensk volleyboll att göra ett nytt försök inför perioden 2011-2014. Svensk volleyboll fann tre möjliga kommuner att samverka med, Göteborgs kommun, Södertälje kommun och Falköpings kommun. Ansökan om 24 nya elevplatser skickades in tillsammans med de tre kommunerna. I ansökan fördes tydligt fram att grenen beachvolley är en individuell idrott, till skillnad från volleyboll som är en lagidrott. RF gav det glädjande besked att man beslutat öka antalet elevplatser med 12 nya platser utöver de tidigare 60 elevplatserna. Detta ger Svensk volleyboll 72 elevplatser under perioden 2011-2014. RF bedömer dock att grenen beachvolley är en lagidrott. I RF:s besked om dimensioneringen gäller normen minst 30 elever/rig och ort för lagbollidrotter och 12 elever/rig och ort för individuella idrotter. Svensk volleyboll bedömde att antalet tävlingsaktiva i beachvolley från åk 9 och yngre för närvarande inte är tillräckligt stort för att starta ett RIG beachvolley på en ny ort med 30 av de 72 elevplatserna. Inför perioden 2011-2014 beslutade Svensk volleyboll att placera elevplatserna för både volleyboll och beachvolley i Falköping. Falköpings kommun kommer att bygga en ny beachvolleyhall under läsåret 11/12. Hösten 2012 planeras de första eleverna börja på det nya RIG volleyboll och beachvolley. 3.6.1.3Nya modellen för RIG i volleyboll och beachvolley 2012 I Svensk volleyboll:s nya spelarutvecklingsmodell poängteras vikten av samordning mellan grenarna volleyboll och beachvolley. Under RIG-perioden ska elevens möjlighet till utveckling mot en framtida internationell elit i någon eller båda grenarna vara av största vikt. Helheten ska betonas vilket innefattar både den sociala miljön, studiemiljö och idrottsmiljön. I modellen ska hänsyn tas till erfarenheter och forskning nationellt och internationellt, både vad gäller medicinska aspekter, träning och tävling i båda grenarna i aktuell ålder. Utmaningen ligger bland annat i att det ännu inte finns några beprövade samordnade modeller där de båda grenarna utövas i gymnasieåldern mot elit. Flera nationer har dock påbörjat verksamhet för ungdomar, både på motions- och elitnivå, i de båda grenarna där samordningen ses över. Svensk volleyboll kommer utveckla RIG-verksamheten i de båda grenarna allteftersom och lyhördheten för de erfarenheter som växer fram är av stor vikt. Inledningsvis kommer eleverna på RIG att utbildas i båda grenarna under de tre åren på RIG. Andelen träning-tävling i volleyboll och beachvolley kommer att variera under åren och beskrivs vidare i den nya spelarutvecklingsmodellen. 18
Elevplatser/år i respektive gren styrs bland annat av schematekniska skäl och aktuellt internationellt program. Ansökningarna behandlas av RIG-tränarna och verksamhetschefen. 3.6.2 NATIONELLA IDROTTSUTBILDNINGAR (NIU) Från och med hösten 2011 är det möjligt att starta nationella idrottsutbildningar inom ramen för den nya gymnasieskolan GY11. Riksidrottsförbundet har efter samråd med Skolverket beslutat om de certifieringskrav som kommer att gälla för det nya idrottsgymnasiealternativet, Nationella idrottsutbildningar (NIU). 3.6.2.1Grundförutsättningar för SF-certifiering av nationellt godkända idrottsutbildningar Certifiering av ett specialidrottsförbund krävs innan huvudmannens ansökan går vidare till Skolverket om att få ge utbildning där ämnet specialidrott ingår. Certifieringen utgår från en viss utvärderingsbar standard på idrottsutbildningen, dels genom SF-gemensamma och grundläggande krav, dels genom SF-specifika krav. Målsättningen med verksamheten är att ungdomar ska kunna kombinera elitinriktad idrottsträning med studier på gymnasienivå. Idrottsutbildningen ska ha en tydlig elitidrottskaraktär där målsättningen är att uttagna elever på sikt ska kunna nå nationell elit. Nationellt godkända idrottsutbildningar vänder sig i första hand till ett lokalt och regionalt upptagningsområde. Utbildningen skall tillstyrkas av specialidrottsförbundet. Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta efter rekommendation av berört SF. För att starta en Nationell idrottsutbildning är lägsta nivå 12 elever i individuella idrotter och 15 elever i lagbollidrotter på en treårsperiod. De antagna ska bedömas ha goda förutsättningar att på sikt kunna nå nationell elit. Den anordnande huvudmannen ska uttrycka sin ambition och vilja att stödja den nationellt godkända idrottsgymnasieutbildningen. Intagningen mellan killar och tjejer ska i grunden vara 50/50 på riksbasis. Eventuella SF som avviker från denna norm i sin karaktär kan justera intaget så att det blir i rimligt förhållande till antalet licensierade utövare. Könsfördelningen på anställda tränare bör stå i proportion mot de intagna elevernas kön. 3.6.2.2SF-gemensamma kriterier 1. Huvudmannen och förening/distrikt som är skolans samarbetspartner ska ha ett etablerat samarbete med specialidrottsförbundet. 2. Huvudmannen/skolan ska erbjuda ändamålsenliga anläggningar och en optimal träningsmiljö under hela läsåret. 3. För elever som inte kan dag pendla ska huvudmannen bistå med hjälp att anskaffa boende. 4. Skolan ska erbjuda ett bra programutbud, elevvård, studiehjälp, lärarförståelse och ett idrottsvänligt schema. 5. Den anordnade huvudmannen ska erbjuda minst 400 poäng specialidrott. 6. Respektive SF:s studieplan för ämnet specialidrott ska följas och i undervisningen ska av SF anvisad litteratur användas. 7. Minst tre träningar/undervisningstillfällen i specialidrott per vecka ska kunna erbjudas inom ramen för schemalagd skoltid. 19
8. Eleven ska erbjudas möjlighet att träna i en klubb/miljö med elitinriktad verksamhet utanför skoltid. 9. Vid skolan ska en utbildad tränare/lärare vara anställd på minst halvtid. 10. Huvudtränarens utbildningsnivå ska vara av respektive SF fastställd idrottsspecifik utbildningsnivå med önskvärd akademisk lärar- eller tränarutbildning. 11. Samtliga av skolan anställda lärare, instruktörer och tränare med uppdrag inom idrottsutbildningen ska av huvudmannen erbjudas dels fortbildning relaterad till den undervisning de utför, dels relevant idrottsspecifik fortbildning. 12. Huvudläraren/tränaren ska delta på av SF arrangerade sammankomster och utbildningar riktade till lärare/tränare anställda på de certifierade gymnasierna. 13. Huvudmannen ska kunna erbjuda kontakter till specialistnätverk inom idrottsmedicin, idrottsfysiologi, idrottspsykologi och idrottsnutrition. 14. Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. 15. Certifieringen gäller i sex år förutsatt att huvudmannen kan leva upp till certifieringskraven utifrån årligt genomförda utvärderingar. För certifierade skolor som vid kontroll, uppföljning eller utvärdering inte uppfyller samtliga krav kan ett års dispens ges för att åtgärda dessa brister innan certifieringen förloras. 16. Verksamheten ska kvalitetssäkras enligt föreslagen SF-modell. Utöver de gemensamma certifieringskraven har Svensk volleyboll skrivit fram särskilda certifieringskrav och kommentarer till de för alla idrotter grundläggande kraven. Svenska Volleybollförbundet (Svensk volleyboll) ser årligen över behovet av att utveckla de särskilda certifieringskraven. 3.6.3 LOKALA IDROTTSGYMNASIER Lokala idrottsgymnasier utvecklas inom respektive kommun, främst för kommunens (skolans) egna elever. Initiativtagare kan vara intresset utifrån elevernas individuella val, lokala idrottsföreningarnas önskemål eller kommunens/skolans intresse att profilera viss verksamhet. Omfattning, innehåll och samverkan sker ofta med ortens idrottsföreningar, både beträffande uppläggning och genomförande. Om ersättning för eventuella tränarresurser och specialidrottsanläggningar som utnyttjas ska utgå avgörs av kommunen/skolan. 3.6.4 IDROTTSUNIVERSITET 3.6.4.1Riksidrottsuniversitet En majoritet av dagens ungdomar anger att de har som avsikt att studera vidare vilket innebär att en betydligt större volym kommer att vilja kombinera sin elitsatsning med studier på akademisk nivå. Vad det gäller Riksidrottsuniversitet vill RF nu pröva möjligheten att utveckla en ny modell för 20
kombinationen elitidrott och utbildning. Allt ifrån idrottsfrämjande högskolor/universitet till fullskaliga Riksidrottsuniversitet (forskning, tester, support, utbildning etc.). Riksidrottsförbundet kommer under året att besöka ett antal lärosäten. Dessa samtal ska övergå i en konstruktiv dialog kring förutsättningar och önskemål om att vilja utveckla möjligheten att kombinera elitidrott och utbildning på den postgymnasiala nivån. 3.6.4.2Umeå Universitet Umeå universitet, Umeå centrum för idrottsvetenskap, har visat intresse av att starta ett samarbete kring särskild satsning där dels elitspelare kan kombinera elitsatsning med studier på ett fördelaktigt sätt och dels där Svensk volleyboll tillsammans med Umeå Universitet kan bedriva passande forskningsprojekt. Idag har de sådana samarbeten med skidförbundet (längd), friidrottsförbundet och orienteringsförbundet. Vi har fått ett generellt avtalsförslag och försöker skapa ett möte för att precisera möjligheterna. Mer info om Umeå centrum för idrottsvetenskap och deras samverkan med idrottsförbund. http://www.uciv.umu.se/samverkan/samarbeten-med-idrottsforbund/ 3.7 RF OCH SOK 3.7.1 SOK Sveriges Olympiska Kommitté har ett program för stöd till aktiva och specialidrottsförbund. Programmet är indelat i tre delar: Topp-& talangprogrammet ska utökas, men kvarstår i sin kärna och form samt förbättras i vissa delar. OS-kopplingen med planeringsperspektiven 4-8 år samt OS-förberedelserna förstärks. Utmanarprogrammet förändras mycket. Individuella insatser för unga talanger och strategiska specialinsatser för (i första hand) OSF-tränare kommer istället att genomföras inom ramen för Topp-& talangprogrammet. De nya "framtids-satsningarna" kommer 2009 att utvecklas och planeras under rubriken Utmanare. Supportprogrammet kvarstår innehållande medicinsk support, specialister-/resurspersoner, ledar- och tränarutveckling, aktivutbildningar samt FoU. Ökat fokus och insatser behövs för att stärka tränarkompetensen, få utökat genomförande av systematiskt utvecklingsarbete och för att förbättra den medicinska preventionen. För fullständig beskrivning av programmets mål och riktlinjer: http://www.sok.se/olympisktprogram.4.18ea16851076df6362280008264.html 21
3.7.2 RF För elitutvecklingsarbete har Svensk volleybolls möjligheter att få olika sorters stöd från RF (och SISU) ökat de senaste åren. Det finns t.ex. en rad olika stöd i form av hjälp till självhjälp som bla ska utveckla förbunds förmåga att arbeta med elit och talangutveckling. Numera utgår också ett monetärt stöd, elitstödet, som för i synnerhet små förbund gör skillnad. Utöver det finns också resurser att söka för skräddarsydda projekt, Svenska spels elitstöd. RF har numera på regeringens uppdrag helhetsansvaret att fördela statliga medel - inklusive elitsatsningen - samt att säkerställa de ekonomiska förutsättningarna för deltagande i OS och Paralympics. 22
Totalt finns ca 100 MSEK i anslag från staten som fördelas; Gemensamt stöd 25 MSEK, landslagsstöd 42 MSEK, riktat stöd 35 MSEK. De riktade stödet är för lag/individer som är eller bedöms inom kort vara i yttersta världstoppen (dagens och morgondagens medaljörer). Under hösten (2011) kommer en översyn göras av bl.a. kriterierna för landslags- och riktat stöd. 3.8 UTVECKLING I ANDRA VOLLEYNATIONER Vi har inlett dialog med några andra volleynationer och börjat få viss information om deras spelarutvecklingsarbete. Vi har mötts av en stor vilja att samarbeta och byta erfarenheter. Här finns sannolikt mer värdefull information att hämta i det fortsatta arbetet. 3.8.1 NORGE Vi har en dialog med Norge, avdelningsledaren Öyvind Marvik, om verksamhet på volleybollgymnasium. De har vissa intressanta likheter och utmaningar som oss. Norges variant på RIG kallas Toppvolley Norge och finns i Sand. De har en kombinerad beach- och volleybollutbildning där alla eleverna får samma utbildning i båda disciplinerna. Under ca 8 vintermånader har de fokuserat på volleyboll och de fyra sommarmånaderna på beachvolley. Under 2011 får de en hall för beachvolley och då kommer de sannolikt ändra periodiseringen. Marvik tror att det kommer bli ca 60 % volleyboll och 40 % beachvolley. De har valt att inte specialisera av i huvudsak två skäl. Dels så tror de att en kombination förebygger skador och kan gynna antalet träningstimmar under de tre åren. Toppvolley Norge har nära samarbete med inhemsk idrottsforskning (Roar Bahr, FIVB Medical Commission m fl.) och fått samma rekommendationer där ifrån. De har även frågat de norska nuvarande och f.d. beachvolleystjärnorna som enligt Marvik enhälligt förespråkar att inte specialisera under denna period. Marvik menar att en allmän utbildning även gynnar den långsiktiga individuella utvecklingen vilket är deras huvuduppgift. 23
Mer info om Norges volleybollgymnasium: www.toppvolley.no 3.8.2 KANADA Kanadensisk volleyboll har en spelarutvecklingsplan, Volleyball for life, som är LTAD-baserad. Den togs i bruk under 2006 och utvecklades under ledning av Ed Drakich (f.d. landslagsspelare volleyboll och beachvolley, numera tränare och ledare med uppdrag för bl.a. FIVB). Drakich har delgivit oss en del av deras erfarenheter. De har ännu inte gjort någon utvärdering men i de regioner som planen har hunnit genomföras längst ser de positiva effekter. Vid utvecklingen av planen och förankringen av så var rörelsen mycket positiv. Väldigt lite eller inget motstånd fanns till planen och dess LTAD-baserade principer. Men vid genomförandet så uppstod intressekonflikter. Det är enligt Drakich viktigt att forma systemet (t.ex. ålders indelning tävlingar) för framtidens fungerande verksamhet (istället för att anpassa till dagens situation som inte är den önskvärda). Han menade vidare att modellen & dess principer är obestridliga, MEN det är när förändringarna sker som det börjar värnas om egenintressen, därför rekommenderar han at lansera hela modellen en gång! Annars blir friktionen större då motståndare hinner samla motargument. Ed ledde arbetet med en noga sammansatt working group som tillsammans mötte rörelsen och externa intressenter (regionvis). Process ledare för working groups arbete var LTAD-expert från Sports Canada. Utvecklingsarbetet tog tid, många blev väldigt engagerade och nyckel till effektivt arbete är att working group väljs med omsorg. För dom var och är det viktigt att trycka på behovet av förändring (citatet Insanity is doing same thing.). Devisen att tävlingarna/matcherna ska vara servant not master är en ledstjärna i deras plan. De försöker skapa matchformat för att främja alla individers utveckling, utan tidig specialisering. T.ex: Efter ungdomsmatch ha skill-competition där alla i laget deltar, seger där ger lika många poäng som att vinna matchen. Triple-ball annat exempel där efter avslutad boll så spelas två gratisbollar där coach kastar enkel boll över till andra sidan. Lag väljer klass/nivå efter eget tycke (utvecklingsnivå) Drakich menar vidare att landslagens prestation är en biprodukt/reflektion av systemet, inte tvärt om. På fråga om selektering så tycker de (med hänvisning på erfarenheter från bl.a. amerikanska proffsidrottens talangscouting) att välja rätt talanger i tonåren är mycket svårt, därför undviker dom att 24
koncentrera sig på de som då är mest utvecklade, det ökar sannolikheten att främja dom som verkligen kommer vilja/orka gå långt. Planen i sin helhet: http://www.volleyball.ca/sites/www.volleyball.ca/files/userfiles/file/ltad20electronic2020april,202 007.pdf 3.8.3 HOLLAND Hollands spelarutvecklingsmodell, Longterm education plan, learn to win, är baserad på LTADprinciperna. Svensk volleyboll har fått en engelsk översättning av modellen. Planen är endast för volleyboll men utveckling av samordningen mellan volleybollbeachvolley pågår. Man vill erbjuda majoriteten av spelare möjlighet till 8 månader volleyboll och 4 månader beachvolley. Spelare i alla åldrar på landslagsnivå utövar i huvudsak bara den ena grenen. 3.8.4 SCHWEIZ Schweiz arbetar för att spelare ska utöva både volleyboll och beachvolley under hela året och har en mycket bra nationell beachtour för de unga spelarna från maj-sept. Unga spelare på landslagsnivå i volleyboll samlas ca 35 dagar/år. U-/J-landslagsspelare i beachvolley samlas endast vid ett 5-dagars läger/år. Fokus ligger på volleyboll för U-/J-landslagen och man deltar endast vid beachtävlingar om det inte krockar med volleybollaktiviteterna. Sedan 2009 har man ett beachvolleycenter där de 10 herrar och 10 damer tränar och får full support. De 6 bästa B-lagspelarna (23-25 år och satsning mot World Tour) och 4 i åldern 18-22. Man ser över att from våren erbjuda de två mest lovande beachvolleyspelarna i U-landslaget i volleyboll att satsa på beachvolley på samma sätt som ovan. Landslagsspelare i volleyboll som väljer beachvolleyträning och matcher som krockar med volleybollaktiviteterna ska då inte få möjlighet att komma tillbaka till volleybollandslagen. 25
3.8.5 AUSTRALIEN Australien har under lång tid haft de största ungdomstalangerna i volleyboll på pojksidan samlade på ett center i Canberra (kan jämföras med RIG i Falköping). From 2009 har man integrerat beachvolley i utbildningen. De största talangerna i junioråldern, i båda grenarna, tränar numera både volleyboll och beachvolley och tas ut till landslagen. Målet är nationella och internationella tävlingar i både volleyboll och beachvolley. Man har ingen motsvarande modell för flickor i volleyboll. Beachvolleyträningen bedrivs i Australiens träningscentrum för beachvolley i Adelaide. Här finns även spelare som enbart utövar beachvolley. Toppspelare på seniornivå tränar på centrat. 3.8.6 TYSKLAND Vi har inlett en dialog med tysk volleyboll genom Hubert Martens, vice ordförande, och Jörg Ahmann ( Bundestrainer ungdomar beachvolley). Tyskland har en struktur för spelarutveckling för beachvolley som illustreras av bilden nedan. Deras modell bygger enligt Ahmann på samma principer som Kanadas. Specialisering, volleyboll eller beachvolley, sker alltså i detta fall på nivån efter U18/19. 26
3.9 UTVECKLING I ANDRA IDROTTER I SVERIGE Det finns några andra idrotter som har börjat använda sig av LTAD i sitt utvecklingsarbete. Bla Innebandy och orientering. Innebandyn har nyligen utvecklat Svensk innebandys utvecklingsmodell ( SIU ) som bygger på bl.a. LTAD och dess principer. Modellen har ambitionen att vara helt baserad på idrottsvetenskapliga principer och ska utgöra den röda tråd som de upplevde saknades inom sporten förut. Modellen ska främja individers livslånga intresse för idrottsutövande och i strukturen finns tydliga och givna övergångar mellan karriärstegen och bredd/motionsidrotten. Modellen bygger på tio nyckelfaktorer och består av sex nivåer. De första nivåerna ska uppmuntra till en idrottslig grundutbildning och idrott för alla. Nivå 4-5 fokuserar på maximal prestation och den sista till ett livslångt idrottande. Första tre nivåerna, upp till ca 16 år, så är deras uppgift att utveckla idrottaren. Därefter gäller utveckling av spelaren. Svensk innebandys utvecklingsmodell i sin helhet: http://www.innebandy.se/sv/sibf-info/utveckling/spelarutveckling/utvecklingsmodell/ 3.10 GENERELLA OMVÄRLDSTRENDER Det finns åtskilliga generella omvärldstrender/förändringar som kommuniceras, dock inte ovanligt med inslag av blandad mängd spekulation. Några påverkar säkert Svensk volleyboll framöver och bör beaktas i olika utvecklingsarbeten. De följande omvärldstrenderna bygger i väsentliga delar på Svenska innebandys verksamhetsinriktning, (Kairos Future, 2009). STORA DEMOGRAFISKA SVÄNGNINGAR Fram till år 2030 kommer befolkningen i arbetsför ålder att stagnera samtidigt som antalet personer i vårdkrävande ålder (+85 år) mer än fördubblas. Allt talar för att detta kommer att sätta en enorm press på de offentliga finanserna. Utvecklingen kommer dock att te sig väldigt annorlunda beroende på landsända. I vissa kommuner i skogslänen kommer försörjningsbördan (kommunala kostnader/löneinkomster) att öka med upp till hundra procent medan utvecklingen i storstadsregionerna kommer att vara betydligt mer gynnsam (se t ex regionalpolitiska utredningen, SoU 2000:87). Allt talar för att de ökade kommunala kostnaderna som kommer av den åldrande befolkningen kommer att tvinga fram väldigt tuffa prioriteringar. En sannolik utveckling är att insatser för idrotten 27
kommer att definieras bort från det offentliga åtagandet. Vi kommer istället ser mer av ideella insatser och kommersiella lösningar. Snart lämnar fyrtiotalisterna yrkeslivet. Det är en grupp som består av närmare 1,7 miljoner människor och de utgör den mest hälsosamma och mest ekonomiskt välbeställda pensionärsgenerationen hittills. Det kan leda till möjligheter då många pigga pensionärer eventuellt skulle kunna tänka sig att göra en ideell insats. ÖKAD INTERNATIONALISERING Människor söker upplevelser, sociala kontakter och arbete utanför sitt lands gränser. Resandet ökar och det blir allt billigare att flyga till världens alla hörn. Företagen blir allt mer integrerade i den globala ekonomin och förlägger produktion av varor och tjänster, forskning och utveckling där det är mest fördelaktigt. Konkurrensen ökar, men också tillgången till större marknader. Tekniken möjliggör utvecklingen och man kan kommunicera, utbyta idéer och komma i kontakt med andra människor i realtid när som helst på dygnet. Detta leder också till att referenspunkterna för svenskarna förskjutits. Förr jämförde man sig med grannbyn och distriktsmästerskap var en stor händelse. Idag är det de stora mästerskapen i de stora sporterna som räknas och kampen med grannbyn tappar i betydelse. ÖKAD INDIVIDUALISERING Vi ser sedan en lång tid tillbaka en förskjutning från kollektiva till individuella värderingar. Individuella behov ges större betydelse i livets alla delar och människor inrättar sig i mindre grad i givna strukturer och roller. Det egna livsprojektet kommer i allt större fokus. ÖKAD UPPLEVD TIDSBRIST Yrkeslivet och arbetsuppgifterna upptar allt större del av tiden för människor som prioriterar sin tid i högre utsträckning. Samtidigt ökar utbudet och möjligheterna av vad man kan göra på sin fritid hela tiden, vilket tar sig uttryck i det vi ibland kallar 24-timmarssamhället. Detta leder till att många upplever en ökad tidsbrist: Så många möjligheter så lite tid. Många försöker helt enkelt klämma in allt fler göranden under dygnets vakna timmar. För barnfamiljer tycks tiden vara den största bristvaran vilket gör att fritiden blir dyrbar och prioriteringarna sker då på bekostnad av t ex ideellt arbete. ÖKAT HÄLSOFOKUS Människor i allmänhet tenderar att fokusera allt mer på hälsofrågor. Idag vill individer må bättre än bra och det betyder mycket mer än att bara må bra spannet för vad som gör att man mår bättre än bra kan ha med mycket mer livsstilsfrågor att göra än vad hälsa i allmänhet gjorde tidigare. Jakten på hälsa och välbefinnande handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, att må bra socialt och psykiskt, utan också om känslan av att man uppfyller sin potential. Det handlar om att ha möjlighet att utvecklas i livet och för många även att lyckas med det man föresatt sig. Ambitionen har alltså skjutits från att hålla sig frisk till att må bättre än bra. Motionsutbudet ökar dessutom hela tiden för att bygga på smörgåsbordet för morgondagens hälsokonsumenter men det gör också att konkurrensen om individerna ökar. 3.11 IDROTTS- OCH MOTIONSVANOR Riksidrottsförbundet för statistik om olika gruppers idrotts vanor. En större undersökning äger rum årligen, Svenska folkets tävling- och motionsvanor. http://www.rf.se/statistik--forskning/idrott-ochmotionsvanor/ 28
4 RELEVANT FORSKNING/VETENSKAP Vi har valt att redovisa de studier/principer som vi tycker har störst relevans för projektet och störst chans att göra skillnad för Svensk volleyboll i nuläget. 4.1 LTAD LTAD står för Long-Term Athlete Development och är en modell som förespråkar både elitidrott och en hälsosam livsstil med ett livslångt idrottande. Den förespråkar fokus på individens långsiktiga utveckling med stöd från bla 10-års-regeln, som säger att det krävs i snitt tre timmars träning om dagen att nå internationell toppnivå oavsett om det gäller idrott, musik eller tex. matematik (Ericsson, et al 1993). LTAD-modellen utvecklades i Kanada för ca tio år sedan och en av upphovsmännen är Istvan Bayli (PhD., National Coaching Institute British Columbia). Modellen bygger bl.a. på principer om när det är som mest gynnsamt att träna olika färdigheter och att man ska utgå från utövarnas biologiska ålder/mognad istället för kronologiska ålder. Traditionellt så tränas utövare på samma sätt oavsett kön och ålder (så som vuxna män tränar). LTAD-modellen kan tolkas så att det är samma recept på ungdomsträning oavsett om syftet är att skapa framtida elitidrottare eller att ge utövarna ett hälsosamt liv genom ett livslångt idrottande. Bakgrunden till LTAD beskrivs i Volley Canadas LTAD-plan under stycket Shortcomings : Sport technical experts have identified a list of shortcomings in the Canadian sport system and their consequences for athletic participation and performance. LTAD was developed by sports-scientists and technical experts to address these shortcomings. Some of the key observations are listed below. Training and competition are based on chronological age, rather than developmental age. Training programs fail to take full advantage of critical periods of accelerated adaptation to training. Training and competition in the developmental stages place too much emphasis on short-term outcomes (winning) rather than on process (training and development). Development athletes tend to under-train and over-compete. Adult training and competition programs are imposed on developing athletes. Training methods and programs developed for male athletes are imposed on female athletes. Fundamental movement and sport skills are not taught properly. Physical education programs in schools, recreational programs, and high performance programs are poorly integrated. The most knowledgeable and experienced coaches are encouraged to work with older highperformance athletes; coaches who work with development athletes often lack the necessary training, skills, expertise, and experience. Flera länder och idrotter har anammat LTAD-modeller. Förutom Kanada jobbar bla Australien, Storbritannien, Irland och USA hockey efter dessa principer. Mer info om LTAD: http://www.canadiansportforlife.ca/default.aspx?pageid=1029&langid=en 29
4.2 MEDVETEN TRÄNING Det har tidigare beskrivits att det tar minst tio år för att bli en idrottare på hög nivå. Det intressanta är dock innehållet och upplägget av de 10 000 timmarna. Den idrottsliga utvecklingen av två idrottare kan variera pga. olika möjligheter till lärande, de olika instruktionsmetoderna som används, samt miljön som lärandet äger rum i. Enligt studier som berör lärande och färdighetsutveckling har det visat sig att det effektivaste lärandet sker genom en väl strukturerad aktivitet, som kallas deliberate practice. Deliberate practice är krävande, genererar inga direkta belöningar, och motiveras av målet att förbättra prestationen framför den naturliga glädjen (Anders K Ericsson). Motivation och lärande blir viktigt när vi försöker förstå vilken typ av erfarenhet idrottare behöver få, och vad som behöver läras ut på de olika nivåerna av idrottsdeltagandet. I utvecklingen av duktiga idrottare finns det känsliga perioder där viktiga beslut behöver tas, som inkluderar en reduktion av lek och spel och en ökning av mer resultatinriktad träning (Bloom 1985). Fastän tiden som läggs ner inom det aktuella området, i det här fallet idrott, är en viktig faktor för inlärning, är det inte tillräckligt för att säkerställa en hög nivå på prestationen. 4.3 MOTIVATIONSTEORI En sammanfattning av den i modern tid mest ledande motivationsteorin SDT Self determination theory (Edward Deci och Richard Ryan), såsom beskrivet i Why we do what we do? (Deci, 2006). Det finns två typer av motivation: 1. Kontrollerad motivation, som kan delas upp i - Yttre motivation (piska/morot) - Introjicerad motivation (ångest, skam, självkänsla, skuld) 2. Autonom motivation, som kan delas upp i - Integrerad motivation (ideal, högre syfte) - Inre motivation (intresse, lek, utmaning) De olika motivationstyperna har olika effekter (varaktighet, intensitet och riktning): Autonomt motiverade människor har större uthållighet än kontrollerat motiverade. Kreativitet och nytänkande gynnas av autonom motivation och missgynnas av kontrollerad motivation. Inlärning gynnas mer av autonom motivation än kontrollerad motivation. Autonom motivation gynnar lycka och reducerar stress. Autonom motivation gagnar moralen, medan piska/morot ökar behovet av genväg/fusk. I ett prestationsperspektiv funkar båda typerna, men kontrollerad motivation har mer kortsiktig varaktighet. 4.4 LEDARSKAPETS UTMANINGAR Enligt projektets styrning bör Svensk volleybolls framtida ledarutvecklingsmodell innehålla större delar ledarskap än idag och ska vara baserad på modern forskning. Detta med utgångspunkt från att ledarskapet hos såväl aktivitets- som organisationsledaren i svensk volleyboll är avgörande för utveckling, framgång och välmående hos individer och grupper. 30
Vi har tittat på möjliga vägar för i första hand ledarskapsutveckling hos tränarna. En modell för tillämpning av ledarskap som är grundad i forskning finns i boken Ledarskapets 5 utmaningar, Stefan Söderfjell Ledarskapscentrum. Här finns både teori, forskning och tillämpning av ledarskap. En röd tråd som löper genom alla kapitel är att följande beteendeområden måste vila på en stabil grund av överensstämmelse mellan ord och handling. 1. Vara en förebild för värdegrunden 2. Skapa gemensamma visioner 3. Utmana och ifrågasätt 4. Frigör handlingskraft 5. Uppmuntra och synliggör 4.5 PRINCIPER FÖR MOTORISK INLÄRNING Det finns en rad vetenskapliga studier för motorisk inlärning som är relevanta för volleybollträning. Några av principerna är beskrivna i artikeln Motor Learning Principles and the Superiority of Whole Training in Volleyball som är skriven av professorerna Steven Bain (University of Washington) och Carl McGown (Brigham Young University och mångårig coach USA s landslag). De principer för motorisk inlärning som beskrivs är: SPECIFICITY VS GENERALITY TRANSFER (träningseffektivitet, permanenta förbättringar) WHOLE TRAINING vs part/progressive. training (helhetsövningar jmf med progression ) APPROPRIATE REGULATORY STIMULI RANDOM VS BLOCKED PRACTISE Artikeln i sin helhet: http://www.virtualonlinepubs.com/display_article.php?id=556740 5 NY TEKNIK FÖR UTBILDNING Projektet har även kollat av möjligheterna att använda sig av ny teknik som verktyg för nya kommande program. Utvecklingen på området går snabbt och det kommer nya möjligheter med täta mellanrum såsom utbildningsformer online och olika programvaror som kan förnya och effektivisera former för i synnerhet ledarutbildningar. De nya pekskärmarna (Ipad s) skapar sannolikt nya vägar för coacher att demonstrera/instruera sina adepter. Dessa tar i nuläget i snitt ca 100 timmar att utveckla s.k. app, enligt Sogeti i Umeå. De nya tekniska lösningarna ger Svensk volleyboll möjlighet att utveckla tillgången till kunskap och utbildningar. USA Volleyboll har online utbildningar som deltagarna kan gå när de har tid, på kort eller lång tid, och de kan när kursen är klar även printa ut certifikatet. 31
http://usavolleyball.org/resources/education/nfhs-fundamentals-of-coaching-volleyball-online-courselaunches När Svensk innebandy lanserade sin spelarutvecklingsmodell så sändes presentationen live på webben med powerpoint-slides som visades bredvid den rörliga bilden. Sändningen kan ses efteråt när som helst: http://www.innebandy.se/sv/nyheter/2010-utveckling/webbsandning-utvecklingsmodellen/ 6 ANALYS 6.1 STYRKOR Vision/mål/handlingsplan som är ambitiös Ny plattform för kommunikation med viktiga ställningstaganden Tradition/historia av prestationer internationellt Goda karriärmöjligheter för individer genom stora internationella marknaden Fungerande/bra elittävlingar beach, SBT Anpassade spelformer för ungdomar RTC, relativt många RIG-platser => tränartjänster God kännedom om vad som krävs för att lyckas i internationella mästerskap (kravanalyser, personliga erfarenheter mm) Ett landslag i världseliten, god chans att nå OS 2012, (Brinkborg/Gunnarsson) 6.2 SVAGHETER Få heltidstränare Svag/liten samordning och samsyn inom Svensk volleyboll vad gäller sportslig utveckling Vikande antal ledare och spelare. Kritiskt lite pojkar födda mitten 90-talet. Lågt deltagande tränarutbildningar Låg internationell ranking för våra landslag (undantaget beachvolley herrar) Få antal spelare, spelare börjar sent vilket ger senare etablering internationellt jmf många andra nationer. 32
6.3 HOT Pga. ökade kommunala försörjningsbördan i framtiden är det stor risk att idrotten i större utsträckning måste kunna stå på egna ben. I så fall störst påverkan på organisationer med låg självfinansieringsgrad. Vuxna idrottare är mindre aktiva i traditionella idrottsformer (t ex givna tider för träningar och matchåtagande 1 ggr/vecka), fler väljer flexiblare former. 6.4 MÖJLIGHETER Ökade resurser av RF, elitstödet & andra stöd Skolsamverkan. RIG/NIU/Lokala idrottsgymnasier, universitet. Skolornas vilja att ha volleyboll i utbudet. Evidensbaserad utveckling god tillgång till adekvat kunskap och utbildningar Erfarenhet och utbyte med andra nationer. Erfarenhet och utbyte med andra idrotter. Nya digitala utbildningsmöjligheter 7 KONCEPT (MODELL + UTVECKLINGSPLAN + GENOMFÖRANDE) Vi föreslår att Svensk volleyboll utvecklar en plan som är LTAD-baserad och som utvecklas i tre steg. Det första är modellen och den beskriver filosofin och de principer som planen ska ligga till grund för. Detta blir den röda tråden för Svensk volleybolls utveckling av ledare och spelare. Modellen kan färdigställas när styrelsen har beslutat om innehållet. Därefter arbetas utvecklingsplanen fram för i tur och ordning, ledare och spelare. Den beskriver innehållet i utbildningarna, stegvis och fas för fas (målsättningar, periodiseringar, färdigheter som prioriteras, träning/tävlingsförhållande, dosering beach/inomhus,). På en del steg eller nivåer kan, om så bedöms lämpligt, även specifikt innehåll såsom övningspaket designas. Tredje steget är följaktligen genomförandet. 7.1 MODELLEN 7.1.1 PRINCIPER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 7.1.1.1Varför volleyboll? Anledningar till att engagera sig i Svensk volleyboll ska alltid vara tydligt. Utveckling av Svensk volleybolls uppgift och erbjudande, vid sidan av mer övergripande värderingar, ska alltid föregå utformning och genomförande av handlingsplaner. Detta är något som ofta saknas både hos Svensk volleyboll idag och även i de LTAD-baserade planer som hittills framtagits. 7.1.1.2Samordning Modellen och dess efterföljande utvecklingsplaner ska tjäna som röd tråd inom Svensk volleyboll. Detta kommer i sig öka samordningen mellan olika projekt, för olika faser/åldrar och mellan grenarna. Men det handlar också om ett förhållningssätt, att försöka vara effektiva genom att hitta kollektiva lösningar. Ett korrekt konkurrensperspektiv inom rörelsen där ambitionen är att göra sandlådan större snarare än att kriga i den. 33
7.1.1.3Lyckas med rätt saker Vi anser att huvudinriktning ska vara att skapa förutsättningar för att framgångar ska uppstå (istället för det traditionella alternativet att satsa på att skapa framgångar). Vi föreslår att planen ska förbättra förutsättningarna för att Svensk volleyboll ska kunna erbjuda en bättre miljö för ledare och spelare. Man skulle kunna säga att vi ska öka BNVn (bruttonationalvolleynyttan). Det fundamentala ska vara att utveckla miljöer som motiverar individer på ett uthålligt sätt i rätt riktning. Som en effekt av ökad BNVn kommer våra traditionella mått (landslagsprestationer, antal utövare etc.), som vi kan kalla BNVp (brutto national volleyprodukten), att öka. Möjligheter att mäta BNVn ligger i att t.ex. fråga utvalda grupper av ledare och utövare: vet/förstår de organisationens uppgift? Tror de på uppgiften? Kan de påverka den? Känner de att deras engagemang bidrar till uppgiften? Grad av olika känslomässiga bindningar Sådan mätning ger då kvalitativa mått på t.ex. kunskap/intellektuell tillgång, varumärkeslojalitet och organisationskultur. Mätningarna mäter sådant som i mycket hög grad är påverkbart. Till skillnad från en resultatmätning som mäter framgångar där man är i högre grad är beroende av saker som man inte kan påverka. 7.1.1.4Individuella planer och möjligheter 7.1.1.4.1 Karriärmöjligheter Ledar- och spelarutvecklingsplanen ska erbjuda attraktiva och tydliga karriärmöjligheter. För individer med proffsdrömmar finns, trots en stenhård internationell konkurrens för våra landslag, stora möjligheter genom den stora internationella marknaden. 7.1.1.4.2 Individens och helhetens förhållande För att lyckas i traditionell mening måste vi lyckas genom en ny strategi som är anpassad utifrån dagens villkor för Svensk volleyboll. Den bygger på att individernas utveckling är en förutsättning för sportens framgång. 34