Bruka eller förbruka?

Lärarhandledning Bruka eller förbruka? Med skogen som exempel Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Skogen i Skolan 1

Innehållsförteckning Bra att veta... 3 Genomgång av... 5 Villkor 1... 5 Villkor 2... 7 Villkor 3... 10 Villkor 4... 12 2

Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: få insikt om vad kretsloppsprincipen innebär få förståelse för begreppet hållbar utveckling som är mycket använt alltsedan FN:s världsmiljökonferens i Rio de Janeiro 1992 få kännedom om fyra villkor för kretsloppsprincipen. Dessa kan sedan användas för att syna vilken mänsklig verksamhet som helst från miljösynpunkt. Materialet handlar om kretsloppsprincipens fyra villkor tillämpade på skogsbruket. Denna näring har valts eftersom den är mycket betydelsefull för svensk ekonomi. Förkunskaper behövs inte. Lektionen lämpar sig för gymnasiets studieförberedande program. Lämplig uppläggning kan vara att du inleder genom att berätta om Riokonferensen, samt introducerar och förklarar begreppet hållbar utveckling. Arbetshäftet förutsätter att eleverna har bekantat sig med detta begrepp. Förslag till inledning finns i den lärarhandledning som hör till Har vi mat i morgon? Där finns också en stordia i färg som passar att visa. Har du redan hållit denna inledning i samband med lektionen Har vi mat i morgon? kan du och eleverna istället göra en lista på tavlan. Skriv upp 10 vitt skilda föremål som har träd som sitt ursprung, samt 10 liknande föremål som har metaller eller olja (t ex plaster) som sitt ursprung. Exemplen kan vara bra för eleverna att ha i minne under det vidare arbetet. Elevarbetet kan sedan gå till på flera sätt: Uppläggning 1 Eftersom såväl detta material som Har vi mat i morgon? är uppbyggt kring kretsloppsprincipens fyra villkor, kan eleverna arbeta med båda samtidigt. Delar man in klassen i åtta grupper, kan fyra arbeta med var sitt villkor för jordbruket och fyra med var sitt villkor för skogsbruket. Grupperna läser igenom inledningen till sitt häfte och texten till sitt villkor samt diskuterar fram svar på na. Läraren fungerar som handledare. Det finns naturligtvis inga vattentäta skott mellan villkoren. Den grupp som blir tilldelad villkor 4 behöver t ex läsa texten Marken och vattnet under villkor 3 för att lösa en av sina uppgifter. Den grupp som arbetar med villkor 3 kan därför gärna koncentrera sig på texten om mångfalden. Tanken är att alla elever ska få kunskap om 3

Bra att veta Stordia nr 5. Hör även till häftet Har vi mat imorgon?" alla fyra villkoren. Det kan ske genom att eleverna redovisar villkoren för varandra och då gärna med utgångspunkt från några gemensamma frågor. Dela också gärna ut stordia till grupperna som de kan använda vid redovisningen.här följer exempel på gemensamma frågor: Hur lyder villkoret och varför är det viktigt? Ge exempel på nuvarande eller tidigare brott mot villkoret. Vad kan eller kunde man göra för att förbättra situationen? Ett villkor i taget kan sedan redovisas parallellt för jordbruket och skogsbruket. Uppläggning 2 Enbart skogsmaterialet, men med samma uppläggning som ovan. Eleverna kan indelas i sex grupper. Avsnitten om villkor två och villkor tre har vardera tillräckligt med stoff för två grupper. För att undvika upprepningar vid redovisningen bör dessa sinsemellan fördela de exempel på villkorsbrott som de kommer att ta upp. Har ni som inledning till lektionen gjort listor på saker som har sitt ursprung från träd respektive olja och andra lagerresurser, kan ni låta den grupp som arbetar med villkor 1 kommentera listorna vid sin redovisning. Uppläggning 3 Varje elev arbetar med hela häftet. De kan arbeta i grupp eller enskilt, gärna med avbrott för genomgång av svaren. För att få omväxling kan det också vara lämpligt att utföra några laborationer som anknyter till villkoren. Under första villkoret kan man t ex välja en laboration om fotosyntesen eller någon om kolhydrater. Uppläggning 4 Brett tema om hållbar utveckling. Kanske vill du ha ett tema om kretslopp och hållbar utveckling där det även ingår material om industri och samfärdsel mm. som du skaffat på annat håll. Då kan naturligtvis elevmaterialet till denna lektion användas som kunskapsstoff för den grupp som arbetar med skogsbruk. 4

Genomgång Underlag för av lektionsinledning Villkor 1 Lagerresurserna: olja, råfosfat mm får inte omvandlas till utspridda föroreningar Uppgift 1 (sid 3) Fråga: :...solen lyser... växterna tar upp koldioxid och vatten och bildar socker och syrgas... Vad kallas processen? Fotosyntesen Uppgift 2a (sid 5) Fråga Hur stor del av energitillförseln i Sverige står de förnybara energikällorna för? 30 procent. Tillägg Vattenkraften som är en förnybar energikälla står för 13 procent av energitillförseln. Biobränslena står för 17 procent. Uppgift 2b Fråga Biobränslen består av förnybart biologiskt material. Skulle vi kunna ersätta olja och kärnkraft med enbart biobränslen? Nej, energitillförseln med olja och kärnkraft är 277 TWh. Inte ens hela vår skogsproduktion skulle täcka detta, och då skulle ingenting bli kvar till att producera den bioenergi vi redan använder. Inte ett papper och inte en bräda, eller över huvud taget några andra produkter från skogen, skulle vi heller kunna få. 5

Visa bild på flottning. Här ser man hur en förnybar råvara förflyttas med hjälp av förnybar energi. Idag finns ingen timmerflottning kvar i älvarna. Det har flera orsaker. En är att det finns kraftverk i de flesta älvar och att timmerflottningen kräver att man släpper mycket vatten förbi dem. En annan orsak är att flottningen fordrar mycket arbetskraft och många gånger är farlig, t ex då timret bråtar ihop sig. Sedan finns en mycket viktigt teknisk orsak. För att få bra kvalitet på papperet behövs Stordia nr 9. Flottning. ofta snabb leverans och flottningen är då för långsam. Det bör t ex inte ha gått mer än två till tre veckor från det träden huggs till dess man gör mekanisk pappersmassa av dem, om man ska få ett bra tidningspapper. Idag förekommer en del havsflottning av massaved, men den är i minskande. Vanligast är att man fraktar timmer och massaved med lastbil eller med järnväg (2 500 respektive 1 600 miljoner tonkilometer). Uppgift 2c Fråga Vilka slutsatser drar du när det gäller hur vi ska minska användningen av lagerresurserna? I dina tankegångar ska du ta med såväl vårt behov av energi som vårt behov av produkter. Vi måste hushålla bättre med energin, återanvända material och tillverka produkter som håller länge. 6

Uppgift 3 (sid 6) Fråga Vilka fordon i din kommun använder andra bränslen än bensin och dieselolja? Miljökontoret i din kommun kan säkerligen hjälpa till med svaret. I vissa kommuner kör t ex en del stadsbussar på etanol eller rapsdiesel. Eventuellt kan det finnas gasdrivna fordon, elbilar eller liknande. Villkor 2 Naturfrämmande ämnen (kemikalier) ska bara användas om de tillräckligt snabbt kan brytas ned till ämnen som finns naturligt Uppgift 4 (sid 9-10) Fråga... På två ha (20 000 m 2 ) ska du göra en avverkning, och naturligtvis vill du att ny skog ska växa upp igen... Hur ska du bära dig åt, för att inte snytbaggar ska äta upp dina plantor? Du ska inte använda kemiska medel.... Gör en plan och ange vilka fakta som varit viktiga för ditt beslut. Alternativ A 1) Åtgärd: Hygget får ligga orört. År 1 och eventuellt år 2. Lämpligt därför att: en del av snytbaggarna hinner kläckas och flyga vidare till nya hyggen. 2) Åtgärd: Markberedning. År 2-3. Lämpligt därför att: snytbaggarna inte trivs på bar mark, men också för att få bort gräs, örter och sly som annars kan kväva Fortsätt på nästa sida! 7

Stordia nr 10. Snytbaggar. plantorna. 3) Åtgärd: Plantering. År 3. Lämpligt därför att: man enligt lagen är skyldig att plantera senast detta år. 4) Åtgärd: Hjälpplantering. År 4-5. Lämpligt därför att: ett visst antal plantor måste finnas på hygget och troligtvis har inte markberedningen och den korta hyggesvilan skyddat tillräckligt. 8

Alternativ B 1) Åtgärd: Markberedning i form av högar där plantan ska stå. År 1-2. Lämpligt därför att: snytbaggarna har torkskräck. Hög är torrare än fläck. 2) Åtgärd: Man sätter mekaniska skydd på plantorna som planteras. År 2 på våren. Lämpligt därför att det hindrar snytbaggarna från att äta på plantorna. Alternativ C 1) Åtgärd: Markberedning i form av högar. År 1. Lämpligt därför att: snytbaggarna har torkskräck. Hög är torrare än fläck. 2) Åtgärd: Plantering med stora plantor utan skydd. År 2. -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Vad kostar snytbaggeskyddet? Skyddskostnaden för alternativ A blir 1,90-2,30 per planta. 40 öre per år av förlorad tillväxt, 40 öre för hjälpplanteringen och 70 öre för den kraftiga markberedningen. Skyddskostnaden för alternativ B blir 1,50 per planta. Hyggesvilan kostar 40 öre, markberedningen 60 öre och de mekaniska skydden 50 öre. Hade man istället haft kemisk bekämpning och markberett fläckar hade kostnaden blivit 1,20 per planta. Detta är idag det vanligaste alternativet i södra Sverige. Kostnaden för alternativ C blir troligen inte lägre än för alternativ B, eftersom man får räkna med att minst 10 procent fler plantor dör, och extrakostnaden för nya plantor blir då lika stor som kostnaden för de mekaniska skydden. Stora plantor är dessutom dyrare. Dessa siffror ska jämföras med att hela planteringskostnaden inklusive kemiskt snytbaggeskydd brukar kosta mellan sex och tio tusen kronor per ha. Två till tre tusen plantor sätter man. Hur bleks pappersmassan? Under blekningsprocessen vid pappersframställningen förvandlas ligninet till lösliga föreningar som sedan tvättas bort. Idag bleks massan med syrgas och klordioxid, en del fabriker använder väteperoxid eller ozon i stället för klordioxid. 9

Villkor 3 Övriga resurser som mark, vatten och biologisk mångfald ska bevaras Uppgift 5a (sid 13) Fråga Se på bilden av hygget från 60-talet och jämför med bilden av hygget från 90-talet. Skriv upp de skillnader du finner mellan hyggena. Ge också exempel på arter som skillnaderna kan ha stor betydelse för... 60-talets hygge Inga levande barrträd har lämnats kvar. 90-talets hygge En gammal tall har lämnats kvar. Där kan havsörnen (eller andra rovfåglar) bygga sitt bo när omgivande skog har blivit högre. Yngre tallar har också lämnats så att de kan stå kvar och åldras. Inga döda stående träd har lämnats. Inga döda liggande träd har lämnats kvar. Inga lövträd har lämnats kvar. Marken är kraftigt bearbetad över hela hygget. En ihålig högstubbe har lämnats kvar, där kan slagugglan bygga sitt bo. Ett döende lövträd har också lämnats. Där kan många vedlevande skalbaggar finna sig tillrätta liksom någon hackspett. Döda liggande träd har lämnats kvar. Där kan vedlevande insekter trivas, liksom många svampar lavar och mossor. En dunge av lövträd har lämnats kvar. Här kan arter som är beroende av lövträd leva. Har man tur kanske någon träfjäril överlever här. Marken är sparsamt bearbetad. 10

Uppgift 5b (sid 14) Fråga Räcker det med åtgärder på själva hyggena för att skydda mångfalden av arter i den svenska skogen? Motivera! Nej, man måste i vissa fall undvika att göra hyggen. Det gäller t ex i fuktiga gammelskogar och i gammal lövskog. Många arter som trivs i dessa miljöer klarar inte en hyggesperiod. -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Finns det fler skillnader mellan 60-talets och dagens hyggen? På 60-talets hyggen, som kunde vara mycket stora, var markberedningen ofta stereotyp. Man anpassade den inte efter marken. Hyggesplöjningarna hade dock inte den omfattning som det gått rykten om. Det rörde sig aldrig om mer än fem procent av hyggena. 90-talets hygge är i regel under 25 ha och markbehandlingen anpassas till markens beskaffenhet. Man bearbetar t ex olika djupt på torra respektive fuktiga delar. På 60-talets hygge planterades oftast bara ett trädslag. På dagens hyggen anpassas trädslagen till marken. Det är också vanligt att man inte planterar eller sår utan lämnar fröträd. Särskilt vanligt är detta på torra marker där tallar får stå kvar med åtta till tio meters avstånd från varandra. Deras frön ramlar sedan ned på marken och ger upphov till nya plantor som växer upp till ny ungskog. På 60-talets hygge togs allt lövsly bort antingen med kemikalier eller mekaniskt. Idag ser man en blandning av trädslag som önskvärd. På lämpliga marker försöker vissa skogsägare också att bruka skogen genom blädning. Det innebär att man bara tar ut en del träd och därmed slipper den öppna fas som ett hygge innebär. Denna metod kräver dock stora kunskaper om vilka träd man ska ta ut. Har det förekommit värre massutdöenden än då dinosaurierna dog ut? Ja, 90 procent av alla arter som man kan finna som fossil från den period som kallas perm dog ut för 245 miljoner år sedan. 11

Villkor 4 Mängden material som är i omlopp måste kunna tas om hand av naturen. Uppgift 6 (sid 17). Fråga Skogen har brist på kväve. Därför ökar tillväxten då kväveföreningar faller ned. Betyder det att nedfallet över skogen bara är bra? Kan skogen ta hand om kvävenedfallet på ett sätt som är hållbart i längden? Om du läser vad som står om marken under villkor 3, finner du ledtrådar till ditt svar. Nej, nedfallet är inte hållbart i längden eftersom kväveföreningarna är surgörande för marken. Andra viktiga näringsämnen kan då lakas ut. Blir marken mycket sur kan dessutom aluminium som finns i den frigöras och hamna i bäckar och sjöar där organismer kan skadas. Även för träden kan nedfallet av kväve leda till skador. Genom att de växer snabbare kan de bli känsligare för t ex torka och angrepp av insekter och svampar. -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Vilka näringsämnen lakas ut? Viktiga näringsämnen som lakas ut är kalium, kalcium och magnesium. 12

Stordia nr 11. Kronutglesning. Under ogynnsamma förhållanden fäller träden mer barr än normalt. Kronan glesar ut. Den vanligaste orsaken är torka. Här ser du exempel på granar med 0, 20, 40 respektive 60 % kronutglesning. 13

Uppgift 7 Fråga Hur ska man göra när man eldar med ved, om man ska följa kretsloppsprincipen? Tänk på att du får såväl utspridda ämnen som kvarvarande synligt avfall. Vi måste se till att vi får så rena rökgaser som möjligt och askan ska vi sprida ut i skogen så att näringsämnena kommer tillbaka. Uppgift 8a (sid 17-18) Eleverna ritar tandkrämsförpackningens materialväg. Uppgift 8b Fråga Vilka slutsatser drar du av detta? Det går åt mycket energi och råvaror och det bildas mer avgaser och avfall än vad vi vanligen tänker på när en produkt framställs. Vi bör därför sluta använda onödiga förpackningar som kartongen runt tandkrämstuben. -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Kan vi återanvända papper hur många gånger som helst? Nej, fibrerna slits ut. Systemet måste därför hela tiden fyllas på med färska fibrer från skogen. Eftersom vi i Sverige har gott om skogsråvara kan vi använda mer färska fibrer när vi gör papper än andra länder som har ont om skog. Det papper vi säljer till t ex England kommer då att innehålla mer färska fibrer och det gör att engelsmännen i sin tur kan göra papper på enbart returpapper. 14

Projektledare: Ingela Hallberg Redaktör och författare: Solweig Wall Ellström Medförfattare: Billy Ederlöf, universitetsadjunkt vid Umeå universitets lärarutbildning samt projektledare för Skogen i Skolan Grafisk form: Jonas Pertoft Illustrationer: Kim Gutekunst (s. 4, 6), Bo Furugren (s. 1, 8), Martin Holmer (s. 13) Jonas Pertoft (övriga småbilder) Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala 1995 16