Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 3-09 november 2009 Hipp hipp hurra - Certifieringssystemet 10 år! behandling. Certifieringssystemet fyller nu i höst 10 år. Detta firades med ett alldeles vanligt möte med styrgruppen för certifieringsfrågorna. På agendan stod bland annat framtiden. Många frågor och diskussioner handlade om hur framtiden ser ut för branschen och vad man kan förvänta sig för framtida substrat och produkter från biologisk Arbetet med certifieringssystemet påbörjades för tio år sedan i syfte att säkra kvalitén på produkterna biogödsel och kompost vid behandling av främst matavfall (samt park- och trädgårdsavfall), och därmed underlätta för en fullgod avsättning av produkterna. Som en viktig grundsten fanns krav på att alla substrat in till anläggningarna skulle vara av livsmedelsursprung samt stallgödsel (foderursprung). Framförallt de lite nyare biogasanläggningarna har idag som främsta uppgift att producera så mycket biogas som möjligt varför jakt på nya substrat blir allt mer viktigt. En konsekvens av detta kan vara att man kommer ifrån tänket om behandling av matavfall och livsmedelsbaserade råvaror och istället tittar i huvudsak på biogaspotentialen. Styrgruppen har därför startat en diskussion kring detta åt vilket håll ska certifieringssystemet gå? Ska de lite nyare substraten av icke livsmedels- och foderursprung godkännas, vad säger livsmedelsindustrin om detta? Hur påverkar det förtroendet för certifieringssystemen hos användarna? Eller ska framförallt SPCR 120 inkludera endast råvaror och substrat med livsmedels- och foderursprung? Diskussionen är än så länge bara i sin linda, och olika vägalternativ diskuteras men mycket jobb återstår. Frågan kommer att vara mycket högt upp på agendan för styrgruppen under både vintern och våren! Vi vill gärna ha in era synpunkter kring denna fråga. Så kontakta Christina Anderzén på Avfall Sverige för att dela med er av era synpunkter! Senaste nytt från styrgruppen Slam från pappersmassabruk Det har diskuterats en hel del om slam från pappersmassabruk (bioslam) ska vara en godkänd råvara in till anläggningar. Det förekommer dessutom en hel del olika bioslam med olika egenskaper. En egenskap som tyvärr verkar vara återkommande är att bioslammet har en relativ hög kadmiumhalt. De undersökta slammen hade en medelhalt på 2 mg Cd/kg TS. Styrgruppen beslutade vid senaste mötet att inte godkänna pappersmassabaserat substrat in till biogas- eller komposteringsanläggningar. Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, 211 25 Malmö, Telefon 040-35 66 00, Fax 040-35 66 26 E-post info@avfallsverige.se, Hemsida www.avfallsverige.se, Bankgiro 985-9877, Organisationsnummer 556260-8553

Revidering av SPCR 120 & 152 Certifieringsreglerna för SPCR 120 & 152 håller på att revideras. Bland annat görs bilaga 3 och 5 om som handlar om hygienisering. De ska bli mer lättlästa och framförallt mer uppdaterade efter alla erfarenheter som har erhållits efter 10 års certifieringsarbete och besiktningar. Ansvarig för den uppdateringen är Bo von Bahr på SP och Erik Norin på Sweco. Arbetet beräknas vara färdigt till årsskiftet. Andra uppdateringar som också kommer vara med i den nya versionen är följande: SPCR 152, Bilaga 2, Analysmetoder för kompost, Tabell 5. Metoden för att analysera ph är felaktig. Den hänvisar till SS-EN 13027 men det ska vara SS- EN 13037 SPCR 120, Kap 3.5 Behandlingsprocess Krav på löpande driftparametrar för biogödsel är följande ändras till: Exempel på relevanta driftparametrar för biogödsel är följande 4.2.1 Kvalitetspolicy Tillägg: Policyn skall vara förankrad i organisationen och fastställd av ledningen. Omformulering av text om transporter, Bilaga 3, SPCR 120. Jordbruksverket har tillåtit att transporter till och från samma gård av gödsel respektive biogödsel, utan mellanliggande rengöring. Dispens kan sökas hos SP om: 1. Transporterna går till och från samma gård 2. Mottagaren av biogödsel är helt medveten om att transporterna sker på detta sätt. Det skall finnas ett skriftligt avtal mellan biogödselproducent och mottagare om på vilket sätt transporterna sker. 3. Man betraktar leverenspunkten av biogödsel som den punkt vid biogasanläggningen där biogödsel lossas. Eventuell förändring av biogödselns kvalitet vid transporten kan ske och detta är mottagande part medveten om. 4. Ovanstående tre punkter skall framgå av certifikatsinnehavarens kvalitetsmanual för biogödseln. Avvikelser från besiktningar SP har handlett ett examensarbete där två studenter från Borås Högskola skapade en databas där besiktningsavvikelser från de tre senaste åren finns med. Syftet med examensarbetet var att sammanställa avvikelser som uppkommit vid besiktningar, verifiera vilka kapitel dessa ställs mot i certifieringsreglerna samt att skapa en lättanvändlig databas för att även i framtiden kunna föra in uppkomna avvikelser från besiktningar. Ytterligare har statistik tagits fram över vilka områden i certifieringsreglerna som genererar flest avvikelser. Resultatet från examensarbetet kommer dels att användas vid Avfalls Sveriges kurs Certifiering av kompost och biogödsel som årligen hålls tillsammans med SP i Borås och dels 2

ligga till grund till arbetet med att förtydliga certifieringsreglerna. Dessa åtgärder kommer förhoppningsvis leda till färre avvikelser för anläggningarna i framtiden. Resultatet visar att kapitel 4.6.4 Slutprodukt har genererat flest avvikelser följt av kapitel 4.6.5 Utrustning och metoder och kapitel 3.8 Råd och anvisning för användning. I kapitel 4.6.4 Slutprodukt är det främst rutiner för provtagning, provhantering och hanterande av avvikande analyssvar som brister. För kapitel 4.6.5 Utrustning och metoder är de flesta avvikelserna mot kalibrering av temperaturmätare och i kapitel 3.8 Råd och anvisning för användning är det framförallt avvikelser som berör begränsande ämne för spridning samt beräkning av spridningsgiva. Databasen kommer endast att användas för internt bruk på SP och inga anläggningsnamn finns med, bara noteringar om typ av avvikelse. Godkännande från KRAV för spridning av certifierad biogödsel och kompost I somras erhöll vi det glädjande beskedet att KRAV godkänner certifierad biogödsel och kompost som är baserade på källsorterat hushållsavfall. KRAV fattade beslutet i somras men det finns inga konkreta regler ännu, de ska arbetas fram senare i höst. Beslutet att godkänna certifierat biogödsel har föregåtts av många års diskussioner inom KRAV. Vi har noga gått igenom systemet och tycker att det är bra, säger Johan Cejie på Krav tidigare i år i Avfall Sveriges nyhetsbrev nr 14 2009. Svenskt Sigill och kadmiumbalanser Sedan tidigare har Svenskt Sigill godkänt spridning av certifierad biogödsel med kravet att Sigill-anslutna lantbrukare ska upprätta kadmiumbalanser för åkerarealen där spridning har skett. Ytterligare en förutsättning är att kadmiumhalten inte får öka i åkermarken när biogödsel används och balansberäkningen ska därför användas för att visa om detta sker eller ej. Anläggningar som levererar certifierad biogödsel till Sigill-anslutna lantbrukare kan kontakta Avfall Sverige för att erhålla ett kadmiumberäkningsverktyg. Marknadsföringsprojektet I våras besökte Angelika Blom och ordförande i styrgruppen Ola Palm, JTI, Svensk Mjölk för att under konstruktiva former berätta om och beskriva certifieringssystemen samt svara på konkreta frågor om regelsystemens uppbyggnad. Mötet gick bra och Svensk Mjölk hade många relevanta frågor och funderingar om certifieringssystemet. Tidigare i år hade Svensk Mjölk förslag till ny miljöpolicy ute på remiss där de bland annat föreslår att certifierad biogödsel ska vara godkänt inom Svensk Mjölk. Remissvaren har nu inkommit till Svensk Mjölk och håller på att studeras. 3

Rapporter och utvecklingsprojekt Alla Avfall Sveriges rapporter publicerade från och med 2007 är nedladdningsbara från vår hemsida. Rapporterna inom utvecklingssatsningen för biologisk behandling finner du här: http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=2009&_locale=1 Nya rapporter Substrathandbok, U 2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion Det finns en ambition att öka kapaciteten och gasproduktionen vid biogasanläggningarna genom att optimera substratblandningarna. Substraten är dock av väldigt olika karaktär. Det finns därför ett behov av att på ett strukturerat sätt bedöma substrat som biogasråvara. I denna rapport beskrivs en metodik som ger möjligheter att bedöma ett substrats ekonomiska värde och hanterbarhet i behandlingskedjan. Det blir också lättare för biogasanläggningarna att identifiera vilken kategori i ABP-förordningen (1774/2002) det aktuella avfallet har och vilka krav som då ställs på behandlingen. Substrathandboken är framtagen av Martina Uldal och My Carlsson på Anox Kaldnes. Rapport 2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar Rapporten Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar finns att ladda ner från Avfall Sveriges hemsida (http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=u2009:03), den finns också att köpa i tryckt format från Avfall Sveriges kansli. Handboken är skriven av Anna Schnürer (Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala) och Åsa Jarvis (Jarvis Biowrite, Uppsala). I Sverige finns ett mycket stort intresse för biogasprocesser. Hittills har det saknats lättillgänglig litteratur på svenska, speciellt framtagen för produktionsanläggningarna. Nu har en handbok tagits fram Mikrobiologisk handbok för biogasanläggning. Bakom en effektiv biogasproduktion ligger ett komplicerat mikrobiologiskt förlopp. För att effektivt kunna styra en biogasprocess mot ett maximalt utbyte är det nödvändigt att ha kunskaper om den bakomliggande mikrobiologin och hur mikroorganismer fungerar. Handboken berättar från grunden om vad som sker vid biogasproduktion, vad som påverkar den, vilka problem som kan uppstå och hur problem kan lösas och hur metoden kan övervakas. Projekt inom biologisk behandling Ringtest för laboratorier Biologiska behandlingsanläggningar upplever ibland att laboratorieresultaten kan variera (för) mycket. Därför initierade Avfall Sverige ett så kallat ringtest där ett och samma substrat skickas ut till alla laboratorier och där analysresultaten sedan sammanställs och jämförs. Slutsatsen av ringtestet var att det inte skiljde så mycket åt mellan laboratorierna vilket är mycket glädjande. De var några få enskilda resultat som utskiljde sig men alla laboratorium har fått se resultaten och har förhoppningsvis tittat vidare på dessa resultat. Ringtestet kommer att bli ett återkommande projekt. 4

Projekt på gång inom biologisk behandling Kartläggning av konstruktion av biogödsellager på biogasanläggningar Inom styrgruppen för certifiering av biogödsel har frågan om konstruktion av biogödsellager diskuterats med avseende på smittskydd. Vilka krav kan, och är rimliga, att ställa inom SPCR120 på konstruktion och täckning av lager för optimalt smittskydd? Frågeställningen gäller i första hand smittskydd men frågan om emissioner är alltid aktuell och kommer att beaktas i studien med hjälp av tidigare undersökningar. En enkät har precis gått ut till alla biogasanläggningar och utifrån dessa svar, tillsammans med lagkrav och emissionsaspekten, ska förslag till utformning arbetas fram. Projektet beräknas vara färdigt till årsskiftet och projektledare är Hanna Hellström på SP, finansiär är Avfall Sverige. Hon ser fram emot svar på enkäten och mottager tacksamt synpunkter kring detta ämne via e-post hanna.hellstrom@sp.se. Korrosion på svenska komposterings- och biogasanläggningar Projektet avser undersöka omfattningen på problemet med korrosions- och vittringsskador på betongplattor och cisterner på biologiska behandlingsanläggningar. Projektet ska också mynna ut i konkreta förslag på lösningar till anläggningar som drabbats och råd till dem som är i riskzonen samt nybyggnationer. En enkät om korrosionsproblem har redan skickats ut till anläggningar i Sverige. Svaren från enkäten skall förhoppningsvis visa på hur vanligt problemet är samt vilka åtgärder som anläggningarna har vidtagit för att få rätsida på korrosionsproblemen. Fyra anläggningar studeras djupare i form av analyser på lakvatten från inkommande substrat samt analyser på borrkärnor från platser där anläggningarna har korrosionsproblem. Man har också studerat konstruktionsritningar för att försöka hitta gemensamma faktorer, som till exempel betongkvalitet, som kan bidra till korrosionen. Rapporten beräknas vara färdig i slutet av februari. Projektledare är Gunilla Henriksson på SP och finansiärer är Waste Refinery och Avfall Sverige. Handbok biogödsel Syftet med projektet är att sammanställa en handbok som kan användas för att besvara och behandla följande frågeställningar och parametrar: Lagstiftning, certifieringssystem och praxis kring spridning av biogödsel Tillgänglig spridningsareal i närområdet Gödslingseffekt med avseende på växtnäringsvärde beroende på när gödseln sprids Teknik för lagring och distribution av biogödsel Ekonomi för hantering av biogödseln Handboken kommer att inkludera allt från lagring och distribution till spridningssätt och spridningstidpunkt. Målsättningen är att underlätta projektering av biogasanläggningar genom att på ett tidigt stadium uppmärksamma frågor rörande hantering och avsättning av biogödseln. Projektledare är Peter Berglund på Grontmij AB. Finansiärer är Region Skåne och Avfall Sverige. Handboken beräknas vara färdig i januari 2010. Leverantörer för biogödselförädling Syftet med projektet är att genom förädling göra biogödsel till en attraktiv produkt och reducera volymen så den kan avsättas på en större marknad. Detta möjliggör biogasproduktion utan närhet till jordbruksbygd, sluter näringsämnenas kretslopp och ökar lönsamheten i biogasanläggningarna. För storskaliga anläggningar är ett förädlingssteg för biogödseln en grundläggande förutsättning. 5

Målet med projektet är att genom teknikinventering och tester få en god kännedom om tillgänglig teknik och leverantörer för förädling av biogödsel och hitta kommersiellt gångbar teknik för några olika anläggningsstorlekar. I projektgruppen deltar representanter från E.ON Gas AB, Göteborg Energi AB, Lantmännen och Nordisk Etanolproduktion AB. Certifieringsreglerna översatta till engelska Certifieringsreglerna har under våren översatts till engelska. Översättningen finns att ladda ner från Avfall Sveriges hemsida; http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=873&_locale=1 I högra menyspalten finner du reglerna för kompost respektive biogödsel. Kommande aktiviteter Styrgruppen för certifieringssystemen SPCR 120 & SPCR 152 har sitt sista möte för året 11 december. Kontakta Christina Anderzén om det är någon fråga som du vill att styrgruppen skall diskutera. Andra glada nyheter Handelsdokument Handelsdokument har länge varit ett bekymmer i hela branschen. Anläggningarna har tyckt att de är krångliga och ibland omöjliga att tillämpa men samtidigt måste besiktningsmännen kontrollera att sådana dokument finns. Tidigare blev det tillåtet att använda förenklade handelsdokument om det gjordes om efter en mall. Avfall Sverige har under en längre tid försökt att få ett sådant förenklat dokument branschgodkänt så att alla anläggningar kan ha användning för det. Det har tyvärr misslyckats. Dock går följande information numera att hitta på Jordbruksverkets hemsida: (http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/djurprodukter/handelsdokument.106.67e 843d911ff9f551db80005246.html) Eftersom det standardiserade handelsdokumentet är omfattande finns det möjlighet att förenkla det vid transport inom Sverige. Det du kan göra är att dra ihop texten, ta bort tomma rader samt stryka de punkter som inte rör den aktuella verksamheten. Observera dock att om du tar bort punkter måste den ursprungliga layouten samt numreringen ändå behållas på det som kvarstår. Punkterna som tas upp i bilaga II kapitel III punkt 2 i biproduktsförordningen måste finnas kvar. Önskar du göra någon annan form av dokument än en förenklad variant enligt ovan måste du först ansöka om detta hos Jordbruksverket. Det går alltså bra att tills vidare göra förändringar utan att behöva ansöka om att få sitt förenklade handelsdokument godkänt. Förenklade handelsdokument kommer att tas fram av jordbruksverket framöver. 6

Kurser och utbildningsverksamhet Kurser 2010 Drift och optimering av biogasprocessen 10-11 maj i Linköping Steg 2. I denna kurs får deltagarna lära sig de biologiska processerna som sker, hur olika substrat påverkar rötningsprocessen och hur man genom att tolka analyser och mätningar av substrat kan styra och optimera processen. Kursen ges i samarbete med svensk Biogas. Temadag: Kompostering v.39 En temadag om kompostering där aktuella ämnen inom området behandlas. Det blir också tillfälle för drifttekniker att få utbyta erfarenheter med kollegor från andra anläggningar runt om i Sverige. Processoptimering inom biologisk behandling v.45 Kursen tar upp biogasprocessens mikrobiologi. Målet är att kunna sköta om mikroorganismerna så att de fungerar på bästa sätt och därmed erhålla en driftsäker anläggning med maximalt utbyte. Certifiering av kompost och biogödsel, v 47 Kursen ger praktisk vägledning för att uppnå de krav som ställs vid certifiering. Riktar sig till driftansvariga och driftpersonal vid komposterings- och biogasanläggningar samt konsulter. Kursen är obligatorisk för de anläggningar som har eller avser att erhålla ett certifikat enligt SPCR 120 eller 152. Grundkurs i biogasteknik, v 49 Steg 1. Ger grundläggande kunskaper inom biogastekniken och en introduktion till de biologiska processer som sker i anläggningen, grundläggande begrepp, hur olika substrat påverkar rötningsprocessen m.m. Samarbete med Svenska Gasföreningen. Mer om Avfall Sveriges kursutbud och hur du anmäler dig till kurserna finner du på: http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=2690&_locale=1 Nya medarbetare på Avfall Sveriges kansli inom biologisk behandling Som ny rådgivare inom biologisk behandling finns sedan augusti Angelika Blom. Angelika kommer närmast från SLU Alnarp och är teknikagronom i botten. Hon har stor erfarenhet av certifieringssystemen då hon under en period var projektanställd på Avfall Sverige för att arbeta med marknadsföring av certifieringssystemen. I dagarna väntar hon dock barn varför en vikarie till Angelika precis har påbörjat sin anställning. Hon heter Christina Anderzén och kommer närmast ifrån Sundbybergs stad. Hon har erfarenhet av biologisk behandling och i synnerhet insamling av källsorterat matavfall. Angelika beräknar att vara tillbaka kring 1 september. Avfall Sveriges tidigare rådgivare inom biologisk behandling, Hanna Hellström, arbetar numera med biologisk behandling på SP i Borås. 7

Basfakta om certifieringssystemen, styrgrupp mm Mer att läsa om certifieringssystemen Certifieringsreglerna för biogödsel och kompost kan laddas ner från Avfall Sveriges hemsida. Där finns även broschyrer om certifierad biogödsel och kompost, samt vanliga frågor om certifiering. Du når allt detta och mycket mera via http://www.avfallsverige.se/biologisk_behandling, klicka på Certifiering som finns i vänstra menyn. Styrgruppen för certifieringssystemen Ordförande för styrgruppen är Ola Palm vid JTI, Uppsala. Ledamöter: Ingmar Börjesson (Lantmännen Food R&D), Sunita Hallgren (LRF), Helena Elmquist (Svenskt Sigill), Claes Bohlin (Hasselfors Garden), Erik Norin (Sweco) och Mikael Pell (SLU) samt Christina Anderzén (Avfall Sverige) som även är sekreterare för gruppen Adjungerade: Gunilla Henriksson (SP), Bo von Bahr (SP), Johan Yngvesson (SP), Rut Björling (KRAV), Katarina Hansson (NSR), Per-Erik Persson (VAFABmiljö), Stig Widell (SJV) och Catarina Östlund (NV). Certifierade anläggningar I dagsläget har åtta biogasanläggningar certifikat enligt SPCR 120 och tre komposteringsanläggningar enligt SPCR 152. Biogasanläggningarna finns i Helsingborg, Kalmar, Kristianstad, Laholm, Linköping, Norrköping, Uppsala och Vänersborg. Kompostanläggningarna finns i Borlänge, Malmö (SYSAV) och Örebro. Kontakt Önskar du få mer information om certifieringssystemen? Har du frågor eller funderingar? Kanske vill du att vi ska besöka din organisation och berätta mer om certifieringssystemen? Frågor om certifieringssystemen och biologisk behandling går bra att ställa till Christina Anderzén, tel 040-35 66 23,christina.anderzen@avfallsverige.se Christina nås på adress: Avfall Sverige Prostgatan 2 211 25 Malmö Många hälsningar Christina Anderzén, Avfall Sverige 8