www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Jean Odgaard Kerstin Sikander Carl-Magnus Stenehav Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Region Halland
Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga och metod... 3 2.3. Revisionskriterier... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 5 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 5 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 5 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 7 3.1.1.3. Driftredovisning... 7 3.1.2. Balanskrav... 8 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 9 3.1.3.1. Finansiella mål... 9 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 10 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 11 3.2. Rättvisande räkenskaper... 12 3.2.1. Resultaträkning... 12 3.2.2. Balansräkning... 13 3.2.3. Kassaflödesanalys... 14 3.2.4. Sammanställd redovisning... 14 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 15
1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi bedömer att Region Halland i allt väsentligt följer vad som anges i Kommunal redovisningslag (KRL) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) beträffande tillämpade redovisningsprinciper och i övrigt vad som kan betraktas som god redovisningssed (gällande praxis). Vi har dock noterat några avvikelser vilka presenteras under avsnittet Tilläggsupplysningar. Region Halland lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Årets balanskravsresultat uppgår till -194,5 mnkr. Regionen har sedan tidigare negativt balanskravsresultat med -45,1 mnkr, att återställa. I mål och budget 2014 fastställdes budget för 2014 till 18 mnkr. Därefter har tilläggsbudgetar beviljats med 51 mnkr, vilket innebär att regionens budget, inklusive tilläggsbudgetar är negativ med -33 mnkr. Enligt Kommunallagen 8 kap 4 ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. För flera av delmålen bedömer vi att den redovisning som lämnats är realistisk och analysen baseras på redovisad statistik, jämförelsetal eller motsvarande. För vissa delmål är resultatredovisningen dock mycket allmänt hållen och ger inte, enligt vår bedömning, stöd för bedömningen av måluppfyllelsen. Sammanfattningsvis är resultatet för 12 (30 %) av delmålen för verksamheten förenligt med fullmäktiges mål medan 28 av delmålen har ett resultat som till viss del eller inte alls är förenligt med fullmäktiges mål. Det är angeläget att åtgärder vidtas för de delmål som inte uppnås. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket svag. De finansiella målen för 2014 har inte uppnåtts. Resultatet för de tre finansiella delmålen är inte förenligt med fullmäktiges mål. De finansiella målen som redovisas är: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Hälso- och sjukvårdskostnader visar på en ökning med 2,8 % mellan åren 2012 och 2013. Genomsnittlig ökning för riket uppgår till 2,5 %. Målet är ej uppfyllt. 1 av 16
Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ska vara lägst -15 %. Soliditeten uppgår till -16,4 %. Målet är ej uppfyllt. Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 %. Nettokostnadsandelen för 2014 uppgår till 102,6 %. Målet är ej uppfyllt. För att leva upp till det långsiktiga målet att ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader är det enligt vår bedömning ytterst angeläget att regionen får kontroll på kostnadsutvecklingen. 2 av 16
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Regionstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 3 av 16
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt regionens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med regionens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vi har i samband med granskningen inte erhållit något uttalande enligt ISA 580. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2015-03-10. Regionstyrelsen fastställer årsredovisningen 2015-03- 25. Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomidirektör, finanschef, controller och utvecklare. 2.3. Revisionskriterier Regionstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av regionfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning 4 av 16
3. Granskningsresultat Våra iakttagelser i samband med granskningen har, likt tidigare år, visat att det kvarstår brister när det gäller bokslutsdokumentation. I flera fall dokumenteras balansposterna endast med utdrag ur redovisningssystemet. 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Nedan redovisas vår bedömning och iakttagelser på detaljnivå. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning I den finansiella analysen redovisas regionens ekonomi. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger i allt väsentligt en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltning. Under avsnittet Finansiell analys beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Nyckeltalen redovisas i tabellform med en jämförelse med de senaste fem åren. För året 2010 avser siffrorna dåvarande Landstinget Halland. Det innebär att vid jämförelser med 2010 års uppgifter måste detta beaktas. I övrigt uppfattar vi att den beskrivning som finns kring de olika nyckeltalen ger en rättvisande bedömning av regionens ekonomi och ställning. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunallagens 4 kapitel skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen återfinns en utvärdering som tar sin utgångspunkt i den så kallade RK-modellen. De fyra aspekterna som benämns avser resultat-kapacitet och risk-kontroll. Händelser av väsentlig betydelse Vår bedömning är att händelser av väsentlig betydelse redovisas på ett tillfredsställande sätt. Sådana händelser redovisas i avsnittet Tillväxt för välfärdoch stora ekonomiska utmaningar. Under avsnittet verksamhetsåret 2014, redogörs för nationella mätningar inom ekonomi och verksamhet. Vidare beskrivs bemanningssituationen och tillgänglighet. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom 5 av 16
olika verksamheter. Beskrivningar om befolkningsutveckling, makroekonomisk utveckling, arbetsmarknad och arbetsliv görs. Vidare görs en beskrivning om den nya Patientlagen som träder ikraft 1 januari 2015. Lagen innebär att Sveriges landsting blir skyldiga att erbjuda samma vård till invånare hemmahörande i andra landsting. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har ökat till 4,6 % vilket är en ökning med 0,2 % jämfört med 2013. I övrigt lämnar personalredovisningen kortfattat uppgifter om bl.a. åldersstruktur och tidsanvändning. Det genomsnittliga antalet anställda uppgår till 7 742 medarbetare (tillsvidare och visstid), vilket är en ökning jämfört med föregående år (7 725). En utförligare beskrivning lämnas avseende inhyrd personal från bemanningsföretag. Under året har en medarbetarundersökning genomförts. Resultatet visar ett medarbetarindexvärde på 74 vilket kan jämföras med 2012 års resultat på 75. Avsnittet kan med fördel utvecklas och omfatta arbetsmiljö, rehabilitering, personalrörlighet etc. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen ska omfatta en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Det innebär att förvaltningsberättelsen ska innehålla en redogörelse över de enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten. Dessa utgör en vidare krets av juridiska personer än de enheter som ingår i de sammanställda räkenskaperna. Förvaltningsberättelsen är mycket begränsad i detta hänseende. Informationen är samlad i särskilt avsnitt Sammanställd redovisning. I avsnittet redovisas främst ekonomiska fakta för de företag för vilka ägarandelen uppgår till minst 20 %. I avsnittet redovisas också en kort beskrivning av företagens ändamål. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Ytterligare upplysningar lämnas i not till balansräkningen. Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Utöver ekonomiska nyckeltal redovisas verksamhetsstatistik inom hälso- och 6 av 16
sjukvård samt miljöredovisning. Det skulle vara relevant att redovisa nyckeltal från fler verksamhetsområden, exempelvis kultur, regionalutveckling och skola. Hur regionstyrelsen och nämnder arbetar med styrning och uppföljning bör beskrivas i förvaltningsberättelsen. Någon redovisning av arbetet med intern kontroll görs inte i förvaltningsberättelsen. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Region Halland har upprättat en investeringsredovisning som omfattar utfall för 2012-2014, budget 2014 samt budgetavvikelse. Regionen har under året investerat för 267,2 mnkr (261,2 mnkr) fördelat på fastigheter med 98 mnkr och inventarier 169 mnkr. Budgetavvikelsen är 172,8 mnkr, varav 151,8 mnkr avser fastigheter. Investeringsbudget motsvarande 61 % (59 %) är utnyttjad. I årsredovisningen görs inga kommentarer och analyser till budgetavvikelsen. En prognos avseende färdigställandet för fleråriga projekt redovisas. Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. 3.1.1.3. Driftredovisning Region Halland har upprättat en driftredovisning per verksamhetsområde. Redovisningen omfattar resultat och budgetavvikelse 2014 samt jämförelse med budgetavvikelse 2013. Posterna är specificerade på intäkter, kostnader och regionbidrag samt övrig finansiering. I efterföljande text kommenteras det ekonomiska resultatet på verksamhetsnivå. Resultatet innebär en negativ budgetavvikelse för verksamheterna, exklusive Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen med -172,6 mnkr (-130,3 mnkr) varav avvikelsen på Driftnämnden Hallands sjukhus är -146,5 mnkr (-130,5 mnkr). Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista juli redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 +/- fr. juli prognos Budgetavvikelse Lokala nämnder 3,6 0 1,4 1,1 1,4 Hjälpmedelsnämnd 0,1 2,3 0,3 0,1 2,0 Närsjukvårdsnämnd 3,2 0-10,8-0,8-10,8 Driftnämnd Hallands sjukhus -130,5-1,5-148 -16,5-146,5 Driftnämnd Öppen specialiserad vård -2,6 0-2,9-0,3-2,9 Driftnämnd Regionservice 0,7 0 0,1 0,1 0,1 Psykiatrinämnd -4,8 0-15,9-6,4-15,9 Summa verksamhet exkl. RS HSS -130,3 0,8-175,8-22,7-172,6 7 av 16
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 10,8-36,0-1,2 68,6 34,8 Patientnämnd 0,2 0 0,2 0 0,2 Regionstyrelsen 34,5-1,1 28,8 25,3 29,9 Summa verksamhet inkl. RS HSS -84,8-36,3-148,0 71,3-107,7 I mål och budget 2014 fastställdes budget för 2014 till 18 mnkr. Därefter har tilläggsbudgetar beviljats med 51 mnkr, vilket innebär att regionens budget, inklusive tilläggsbudgetar är negativ med -33 mnkr. Enligt Kommunallagen 8 kap 4 ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Vår bedömning är att kommentarerna till verksamheternas ekonomiska resultat inte ger tillräcklig återkoppling till den budget som beslutats för verksamhetsåret 2014. Enligt KRL 3:1 ska fullmäktige få en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Vidare ges ingen återkoppling till fullmäktiges fördelning av budget till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen eller Regionsstyrelsen som finns i Mål och budget 2014 och ekonomisk plan 2015-2016 enligt nedan. Respektive nämnds budgetavvikelse framgår av årsredovisningen. Regionbidrag Mnkr Lokala nämnder 11,9 Hjälpmedelsnämnden 63,6 Patientnämnden 0,8 Revisionen 4,7 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 6 658,6 Regionstyrelsen: infrastruktur/kollektivtrafik, kultur, näringsliv mm, egen verksamhet och skolor Regionstyrelsen, gemensam verksamhet 635,4 205,1 Summa nämnderna 7 580,1 I driftredovisningen bör ingå en redogörelse för vilka konkreta åtgärder som planerats och genomförts för att uppnå ekonomi i balans samt vilken effekt dessa åtgärder har gett under 2014 och kan förväntas ge under 2015. Återrapportering av genomförda åtgärder är otillräcklig. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i regionens bedömning att balanskravet inte är uppfyllt. Årets balanskravsresultat uppgår till -194,5 mnkr. Hur det negativa balanskravsresultatet ska återställas kommer, enligt årsredovisningen, att behandlas i det pågående arbetet med budget och ekonomisk plan för 2016-2017. Region Halland har, sedan tidigare negativt balanskravsresultat med -45,1 mnkr att återställa. 8 av 16
3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket svag. De finansiella målen för 2014 har inte uppnåtts. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Måluppfyllelsen är lägre jämfört med föregående år. Årsredovisningen är upprättad utifrån Mål och budget 2014 som baseras på Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 som innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. I Mål och budget 2014 konkretiseras de övergripande målen och delmål sätts upp för det kommande verksamhetsåret. Här anges även hur delmålen ska följas upp. Redovisningen av måluppfyllelse utgår från 10 målområden. Hälsa Vård Kommunikationer Kultur Arbete Boende Kunskap Miljö Region Halland som arbetsgivare Ekonomi Inom vart och ett av målområdena finns 1-4 övergripande mål samt inom dessa 1-3 delmål för 2014, totalt 43 delmål. 40 avser verksamhetsmål och 3 finansiella mål. I årsredovisningen görs en överskådlig redovisning av måluppfyllelsen i form av en sammanfattning med färgmarkering i grönt, gult respektive rött. 3.1.3.1. Finansiella mål Regionens tre finansiella mål som gäller för åren 2012 2015 ska ses både på kort och på lång sikt. 1. Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. 2. Soliditeten ska vara positiv 3. Nettokostnaden ska i genomsnitt vara högst 99 procent I årsredovisningen görs en bedömning av måluppfyllelse av fastställda delmål för år 2014. 9 av 16
Delmål, fastställt av fullmäktige i budget 2014 Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Utfall 2014 Hälso- och sjukvårdskostnader visar på en ökning med 2,8 % mellan åren 2012 och 2013. Genomsnittlig ökning för riket uppgår till 2,5 %. Måluppfyllelse, RS bedömning Målet uppnås inte Soliditeten inkl ansvarsförbindelsen ska vara lägst -15 % Soliditeten vid bokslutet är -16,4 % Målet uppnås inte Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 % Nettokostnadsandelen för 2014 uppgår till 102,6 %. Målet uppnås inte I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot regionens finansiella mål som fastställts i budget 2014. Jämfört med föregående år är graden av måluppfyllelse lägre när det gäller soliditetsmålet. Vid justering för jämförelsestörande poster avseende återbetalning från AFA Försäkring samt effekten av sänkt diskonteringsränta som ingick i beräkningen av nettokostnadsandelen för 2013 så har även nettokostnadsandelen år 2014 försämrats i jämförelse med år 2013. För att leva upp till det långsiktiga målet att ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader är det enligt vår bedömning ytterst angeläget att regionen får kontroll på kostnadsutvecklingen. 3.1.3.2. Mål för verksamheten Av de 43 delmålen kopplar 40 till verksamheten. Av de 40 verksamhetsmålen har i årsredovisningen 12 delmål bedömts uppfyllda, 18 delmål har bedömts delvis uppfyllda och 10 delmål bedöms ej uppfyllda. Kommentarer har lämnats i årsredovisningen om resultatet för respektive delmål. Bedömning av måluppfyllelse Antal delmål Målet uppnås 12 (30 %) Målet uppnås delvis 18 (45 %) Målet uppnås ej 10 (25 %) Redovisningen av måluppfyllelsen är överskådlig och lättillgänglig och det finns i de flesta fall fylliga kommentarer till resultatet. För flera av delmålen bedömer vi att den redovisning som lämnats är realistisk och analysen baseras på redovisad statistik, jämförelsetal eller motsvarande. För vissa 10 av 16
delmål är resultatredovisningen dock mycket allmänt hållen och ger inte, enligt vår bedömning, stöd för bedömningen av måluppfyllelsen. Vi är medvetna om att det för vissa av delmålen finns svårigheter att bedöma måluppfyllelsen medan andra är mer konkret angivna och ger större förutsättningar till en analys. Det förekommer delmål där det saknas underlag för oss att bedöma resultatet eller vars gränsvärden inte är definierade. För flera mål har bedömningen av måluppfyllelse baserats på genomförda aktiviteter istället för konkreta resultat och nyckeltal. Helhetsbedömningen av måluppfyllelsen kan därmed bli missvisande. För de delmål som delvis uppnås och särskilt de som ej uppnås vore det av värde att kommentarerna kompletteras med en tydlig redovisning av vilka åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas för att öka måluppfyllelsen. För något mål anges att det är delvis uppfyllt, men kommentarerna beskriver att det inte går att bedöma. I sådant fall rekommenderar vi att detta anges i text och utan färgmarkering för att inte vilseleda läsaren. Sammanfattningsvis är resultatet för 12 (30 %) av delmålen för verksamheten förenligt med fullmäktiges mål medan 28 av delmålen har ett resultat som till viss del eller inte alls är förenligt med fullmäktiges mål. I jämförelse med föregående år är en lägre andel av målen uppfyllda eller delvis uppfyllda. Det är angeläget att åtgärder vidtas för de delmål som inte uppnås. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Riktlinjerna för uppföljning 2014 syftar till att försäkra sig om att respektive nivå följer den plan som är beslutad och att ge regionstyrelsen möjlighet att fullfölja sitt uppdrag från regionfullmäktige. Årsrapporten skall innehålla fakta, analys och slutsatser om verksamhet, kvalitet, personal, ekonomi utifrån uppdragens karaktär samt uppföljning av beslutade åtgärdsplaner. Årsrapporten ska även innehålla redovisning av resultat från uppföljning av den interna kontrollen. Vi har övergripande granskat driftnämnderna Hallands Sjukhus, Närsjukvården, Psykiatrin samt Regionservice. Vi bedömer att nämndernas redovisningar innehåller redovisning av utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Rapporteringen av planerade och genomförda åtgärder för ekonomi i balans, inom nämnderna, bedömer vi inte är tillräcklig. Rapportering av åtgärder för att uppnå ekonomi i balans är kortfattad, exempelvis saknas precisering av vilka åtgärder som avses. Vår bedömning är likt tidigare år, att nämnderna och regionstyrelsen behöver utveckla sitt arbetssätt avseende intern kontroll, särskilt avseende riskanalys och 11 av 16
genomförande av kontrollmoment. För flera av nämndernas mål har bedömningen av måluppfyllelse baserats på genomförda aktiviteter istället för konkreta resultat och nyckeltal. Helhetsbedömningen av måluppfyllelsen kan därmed bli missvisande. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Resultaträkning Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring % Prognos 1 Prognos 2 Verksamhetens intäkter 1 309,9 1 320,5 0,8 % 1 353,2 1 347,7 Verksamhetens kostnader -8 545,0-8 882,2 3,9 % -8 801,3-8 871,6 Avskrivningar -286,7-284,7-0,7 % -279,1-280,0 Verksamhetens nettokostnader -7 521,8-7 846,4 4,3 % -7 727,2-7 803,9 varav jämförelsestörande poster 77,5 50,0 Skatteintäkter 6 047,6 6 239,1 3,2 % 6 230,0 6 270,0 Generella statsbidrag 1 438,4 1 353,5-5,9 % 1 351,3 1 346,3 Summa skatter och statsbidrag 7 486,0 7 592,6 1,4 % 7 581,3 7 616,3 Finansiella intäkter 62,9 88,3 40,4 % 55,8 55,8 Finansiella kostnader -281,4-29,0-89,7 % -46,7-36,7 varav jämförelsestörande poster -210,0 Årets resultat -254,3-194,5-23,5 % -136,8-168,5 Årets resultat uppgår till -194,5 mnkr. Rensat från jämförelsestörande poster har resultatet försämrats med 72,7 mnkr jämfört med föregående år. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 4,3 % jämfört med 2013, rensat från jämförelsestörande poster är ökningen 3,3 %. Kostnader som ökat mest är lönekostnader 248 mnkr (6,0 %), läkemedel 55 mnkr (6,3 %) samt inhyrda läkare och sjuksköterskor 27 mnkr (44 %). Skatteintäkterna uppgår till 6 239 mnkr, vilket innebär en ökning med 3,2 % jämfört med föregående år. Utfallet är 9 mnkr högre än budgeterat. Generella statsbidrag och utjämning har minskat med 5,9 % jämfört med 2013. En del av orsaken är att statsbidraget för minskad sjukskrivning har omklassificerats 2014 och ligger under verksamheternas intäkter. För 2014 tilldelades Region Halland 92 mnkr av kömiljarden, vilket är en ökning med 31 mnkr jämfört med 2013. Utfallet innebär en positiv avvikelse mot budget på 52 mnkr. Vi bedömer att regionen i huvudsak har en god prognossäkerhet. Regionen har i den första prognosen efter mars månad prognostiserat ett underskott på 136,8 mnkr. Främsta orsaken till det prognostiserade underskottet var 12 av 16
Hallands sjukhus med ett beräknat underskott på 91 mnkr. Vid delårsbokslut efter juli månad beräknades resultatet till -168,5 mnkr. Resultatförsämringen utgjordes främst även då av resultatet för Hallands sjukhus på -119 mnkr. Hallandstrafiken AB har, utöver de årliga bidragen som ges för att finansiera kollektivtrafiken, erhållit aktieägartillskott med 50 mnkr. Regionen har valt att redovisa aktieägartillskottet över balansräkningen genom att öka anskaffningsvärdet på bolaget aktier med motsvarande belopp. Tillskottet har således inte påverkat resultaträkning. Normgivningen för tillskott till kommunala företag är oklar när det gäller om tillskottet ska vara resultatpåverkande eller inte. Den information som givits ut av RKR (mars 2005) är inte helt samstämmig med förarbetena till lag om kommunal redovisning. 3.2.2. Balansräkning Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna i huvudsak existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Dock kvarstår brister som framkommit i tidigare granskningar avseende redovisning av anläggningstillgångar. Nedan har vi kommenterat några väsentliga poster år 2014: För att uppnå en mer enhetlig och rättvisande redovisning av fastighetsinvesteringar finns behov av riktlinjer och stöd i gränsdragningen mellan vad som utgör en balansgill investering och vad som utgör underhålls- och driftkostnader. Likt tidigare år saknas tydliga principer för redovisning av fastighetsinvesteringar. Under 2014 har regionkontoret arbetat fram riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar. De nya riktlinjerna har inte tillämpats i bokslutet utan kommer att implementeras under 2015. Inventeringar och utrangeringar har likt tidigare år, inte genomförts på samtliga förvaltningar. En anledning till att inte genomföra regelmässiga utrangeringar uppges vara det kärva ekonomiska läget. Granskningen har visat att driftsatta anläggningstillgångar är redovisade som pågående projekt. Tillämpad redovisning innebär att avskrivningskostnader skjuts på framtiden. Regionen har totalt bokfört 132 mnkr som pågående projekt. Hallands sjukhus har i bokslutet valt att inte fullt ut periodisera upplupna kostnader avseende köpt vård som utförts 2014. Sättet att redovisa innebär ett avsteg från regionkontorets anvisningar och god redovisningssed. Felperiodiseringen medför att kostnader för köpt vård med cirka 12 mnkr som avser 2014 kommer att belasta 2015. 13 av 16
Rivnings- och utredningskostnader med cirka 6 mnkr har aktiverats i balansräkningen. Vi bedömer att posten inte är balansgill. Belopp motsvarande 35,4 mnkr avseende statsbidragen; Rehabiliteringsgarantin, Vårdvalssystem, Sammanhållen vård och omsorg om äldre har aktiverats i balansräkningen. Vi bedömer inte posterna som balansgilla då de insatser som bidragen avser har genomförts och återrapporterats. Därmed skall återstående medel resultatföras. Regionen redovisar löneskuld för timanställda samt kostnader för bemanningstjänster enligt kontantprincipen. Konsekvensen blir att kostnaderna redovisas med en månads eftersläpning. Region Hallands kapitalförvaltning, pensionsmedel består per 2014-12-31 av 66 % räntebärande värdepapper och 34 % aktier (inklusive aktieindexobligation). Totalt uppgår marknadsvärdet till 1 386 mnkr. Enligt den externa utvärdering av pensionsportföljen som regionen låtit göra, har den totala avkastningen (aktier och räntebärande) under 2014 varit 6,1 % medan index utvecklingen varit 10,3 %. Sedan placeringarnas start, som i detta fall avser enbart fondförvaltning sedan 5 juni 2005, har avkastningen för den totala pensionsportföljen uppgått till 69,6 %, vilket är sämre jämfört med index utvecklingen på 83,3 %. Risken i form av standardavvikelse har varit på samma nivå som index. En avstämning mot regionens finansiella riktlinjer görs avseende kapitalförvaltning av pensionsmedel. Någon avstämning mot regionens finansiella riktlinjer avseende övrig kapitalförvaltning sker inte. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen i huvudsak redovisar regionens finansiering och investeringar. Aktieägartillskottet till Hallandstrafiken har dock felaktigt klassificerats som ett nyupptaget lån. Överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Nothänvisning kan med fördel utvecklas. 3.2.4. Sammanställd redovisning Enligt RKR:s rekommendation 8.2 ska den sammanställda redovisningen innehålla en gemensam förvaltningsberättelse som omfattar en kommuns samlade verksamhet. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en redogörelse för de enheter som ingår i den samlade verksamheten samt en översikt över utvecklingen. I redogörelsen ska de juridiska personerna klassificeras i koncernföretag och uppdragsföretag av typen andra samägda företag och kommunala entreprenader. Den sammanställda redovisningen uppfyller inte rådets rekommendation vad gäller gemensam förvaltningsberättelse. De sammanställda räkenskaperna har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Regionkoncernen omfattar Region Halland, 14 av 16