Strategi för energieffektivisering Munkedals kommun Strategi för energieffektivisering Typ av dokument: Riktlinje Handläggare: Samhällsbyggnadschef Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Dnr: KSS 2011-1433 Antagningsdatum: : 2011-06-30 47 Giltighet: Tills vidare 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Faxx 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.komun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330
2011-03-31 Strategi för energieffektivisering i Munkedals kommun Ev. diarienummer Samhällsbyggnadssektorn Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr.
2
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Energimål... 4 2.1 Internationella mål... 4 2.2 Nationella och regionala mål... 5 2.3 Lokala mål... 6 2.3.1 Befintliga mål ur Munkedals kommuns energiplan... 6 2.3.2 Befintliga mål ur Munkbos Strategier och mål 2009-2011... 6 2.4 Nya mål som antas i energieffektiviseringsstrategin... 7 2.4.1 Indikatorer för mätning av måluppfyllnad... 7 3. Handlingsplan... 8 3.1 Åtgärder Munkedals kommun arbetar vidare med för att uppnå målen... 8 3.2 Åtgärder enl. 3 förordningen om energieffektiva åtgärder för myndigheter... 9 3.2.1 Den kommunala verksamhetens fokusområden:... 9 3.2.2 Det kommunala bolaget Munkbo AB:s fokusområden:... 10 3.3 Förmedling av målen i organisationen... 11 3.4 Rapportering till energimyndigheten... 11 4. Uppföljning av aktiviteter 2010... 11 4.1 Genomförda åtgärder 2010... 11 4.2 Ekonomisk redogörelse för 2010 Munkedals kommun... 12 Bilaga 1 Nulägesanalys... 13 Bilaga 2 Detaljerad information om åtgärder i handlingsplan... 25 Bilaga 3 Den kommunala verksamhetens fastigheter... 28 3
1. Sammanfattning I Munkedals kommun domineras lokalinnehavet i den kommunala organisationen av den kommunala verksamheten liksom av allmännyttan som drivs av bolaget Munkbo. Av dessa har de till ytan sett lika stor andel av fastighetsbeståndet men dess energianvändning skiljer sig stort då den kommunala verksamheten både bedriver mer energikrävande verksamheter samt innehar fastigheter som inte är fullt så energieffektiva som hos allmännyttan. Åtgärder för att skärpa energieffektiviseringskrav vid nybyggnation och ombyggnation där kommunen har rådighet är viktiga på grund av byggnaders långa livslängd och att intervallen mellan renoveringar är drygt 40 år. Ska de långsiktiga målen till 2020 och 2050 nås så måste arbetet påbörjas nu. Utbildnings- och informationsinsatser liksom incitament för brukarna är viktiga för att förstärka de byggtekniska åtgärderna. För transporterna gäller det att minimera antalet tranporter och att ställa krav på de som måste utföras. Även för transporterna kan dessa åtgärder förstärkas genom utbildning och genom att införa incitament för personalen. Inom både byggnads- och transportsektorn finns ett behov av att kvalitetssäkra statistiken som löpande samlas in eller idag saknas för att kunna göra riktiga bedömningar och slutsatser om hur arbetet fortskrider. 2. Energimål 2.1 Internationella mål Energitjänstedirektivet (2006/32/EG) om effektiv slutanvändning av energi samt energitjänster innebär att medlemsstaterna i EU ska anta ett mål samt sträva efter, genom energitjänster och andra åtgärder, en förbättrad energieffektivitet. Målet är att uppnå energibesparingar som motsvarar minst 9 % av energianvändningen i varje medlemsstat till år 2016. Direktivet utgår ifrån basåret 2008. Från och med 31/12 2020 ska alla nya byggnader enligt ett ytterligare EU direktiv vara nära nollenergibyggnader. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att stimulera att byggnader som renoveras omvandlas till nära nollenergibyggnader. Byggnadens energiförsörjning ska till en betydande del komma från förnyelsebara energikällor, gärna även producerad i eller i närheten av byggnaden. Den offentliga sektorn ska gå före genom att kravet börjar gälla 31/12 2018 för denna sektor. Det innebär att nya byggnader ägda eller hyrda av kommuner och 4
landsting måste uppnå krav motsvarande nära nollenergihus. Diskussioner pågår mellan Boverket och Energimyndigheten m.fl. om hur direktivet ska införas i Sverige. Inom EU har vidare mål antagits om att transportsektorn år 2020 ska bestå av 10 % förnybar energi och att energisektorn till 50 % ska vara förnybar år 2020. 2.2 Nationella och regionala mål Ovanstående EU-direktiv gäller också som nationella mål. I svensk energi- och klimatpolitik finns mål om att till år 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 40 % jämfört med 1990 års nivå. (Målet omfattar alla verksamheter utom de som omfattas av europeiska utsläppshandelssystemet) Energieffektivisering pekas ut som ett sätt att nå detta mål. Nationellt finns också målet att energieffektivisera byggnader med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050 jämfört med basåret 1995. Även de illustrerade nationella miljökvalitetsmålen nedan visar i ett flertal punkter på energieffektiviseringens relevans. De 16 miljökvalitetsmålens syfte är att vi skall kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen i landet är lösta. Regionala Energimål Minskade utsläpp av växthusgaser (2020) Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Västra Götalands län, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 25 procent jämfört med 1990. Ökad andel förnybar energi År 2020 ska andelen förnybar energi i Västra Götalands län vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. 5
Ökad andel förnybar energi i transportsektorn År 2020 ska andelen förnybar energi inom transportsektorn i Västra Götalands län vara minst 10 procent. Effektivare energianvändning År 2020 ska energianvändningen i Västra Götalands län vara 20 procent effektivare jämfört med 2008. 2.3 Lokala mål 2.3.1 Befintliga mål ur Munkedals kommuns energiplan Övergripande målsättning är att Munkedal ska skapa ett långsiktigt hållbart samhälle med mer av livet genom effektiv och miljöanpassad energianvändning och förnybar energi. De lokala mätbara målen som ska uppnås till år 2012 är följande: Utsläppen av växthusgaser inom Munkedals kommun skall som medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fem procent lägre än utsläppen år 1990 År 2012 skall ingen av de kommunala fastigheterna (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ha en uppvärmning (inklusive tappvarmvatten) som baseras på fossila bränslen (exklusive eventuella behov vid effekttoppar). År 2012 skall minst 60 procent av kommunens tjänstebilar/leasingbilar (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) utgöras av miljöbilar. Den totala elförbrukningen hos den kommunala verksamheten (inklusive det kommunala bostadsbolaget) ska i förhållande till förbrukningen år 2002 minska med 10 procent till år 2012. 2.3.2 Befintliga mål ur Munkbos Strategier och mål 2009-2011 Fortsatt utbyggnad av värmeåtervinning i syfte att minska energianvändningen. Bolaget skall fortsätta sin konvertering och senast 2011 skall alla värmeanläggningar med eldningsolja vara ersatta av miljövänligare alternativ. Under 2009 skall alla bolagets lägenheter förses med snålspolande munstycken. Vid avtal av nya transportfordon ska fordonets miljöpåverkan vägas in i utvärderingen. Bolagets systematiska miljöarbete ska utvecklas och dokumenteras. 6
2.4 Nya mål som antas i energieffektiviseringsstrategin 2014 2020 Mål för energieffektivisering % MWh % MWh Byggnader 8 1161 20 2903 Transporter 8 59 20 146 Ovan visad besparing gällande byggnader baseras på den totala förbrukningen för bestånden hos kommunala verksamheten samt kommunala bolag, vilken för basåret 2009 slutade på 14 513 MWh. Redovisade målsättningar för transporter bygger på en totalförbrukning baserad på den konterade kostnaden för drivmedel, vilken kan skilja sig en aning från den verkliga. Detta innebär att den redovisade summan drivmedel för 2010 inte blir jämförbar med år 2009 då man fr.o.m. årsskiftet 2010 började skriva ner antalet mil per bil. 2.4.1 Indikatorer för mätning av måluppfyllnad Indikatorer Byggnader Basår 2009 Målår 2014 Målår 2020 Inköpt energi totalt/total yta lokaler Atemp Inköpt energi totalt/total yta bostäder Atemp Inköpt el totalt/total yta Atemp 194,9 kwh/m2,år 179,3 kwh/m2,år 155,9 kwh/m2,år 120,4 kwh/m2,år 110,8 kwh/m2,år 96,3 kwh/m2,år 70,6 kwh/m2,år 65,0 kwh/m2,år 56,5 kwh/m2,år Egenproducerad solel + vindel/inköpt el totalt Egenproducerad solvärme/inköpt värme totalt Inköpt fossil värme/inköpt värme totalt (exkl. el) Basår 2009 - - 13,9 % Indikatorer Transporter Basår 2009 Målår 2014 Målår 2020 Total mängd bränsle som förbrukas/ antalet årsanställda Antal miljöklassade personbilar/totalt antal personbilar Inköpt fossil energi/inköpt energi totalt 0,914 MWh/årsanställda 0,841 MWh/årsanställda 0,73 MWh/årsanställda 36 % 60 % 100 % 100 % 80 % 60 % 7
3. Handlingsplan Ur Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting, STEMFS 2010:5 Handlingsplan 9 En handlingsplan för arbetet med energieffektivisering enligt 4 förordning om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting ska baseras på nulägesanalysen och syfta till att kommunens eller landstingets mål för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020 uppnås. Handlingsplanen ska innehålla följande uppgifter. 1. Åtgärder för att uppnå målen för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020, med angivande av planerad tidsperiod för respektive åtgärds genomförande. 2. Minst två av de åtgärder som framgår av 3 förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter, med angivande av planerad tidsperiod för respektive åtgärds genomförande. 3.1 Åtgärder Munkedals kommun arbetar vidare med för att uppnå målen Åtgärd Kopplat till mål. Tidsplan Uppföljning Ansvar 1. Totalprojekt Belok i utvalda byggnader 2. Informationsinsats för brukare 3. Energikrav vid nybyggnation och ombyggnad 4. Utbildning av drifttekniker, fastighetsskötare 5. Energikartläggning av reningsverket samt möjlighet till rötning av slam 6. Skärpta krav vid upphandling Energieffektivisering byggnader Energieffektivisering byggnader Energieffektivisering byggnader Energieffektivisering byggnader Energieffektivisering reningsverk Energieffektivisering byggnader/transporter 7. Kvalitetssäkra energistatistiken Energieffektivisering byggnader/transporter 8. Körjournaler Energieffektivisering transporter 9. Ecodriving för Energieffektivisering personal transporter 10. Översyn av Energieffektivisering rutiner för ett transporter minskat 2011-2014 Årsvis Samhällsbyggnadssektorn, Munkbo Genomförs 2012 Årsvis Samhällsbyggnadssektorn, Munkbo, Välfärdssektorn 2011- Årsvis Sammhällsbyggnadssektorn, Munkbo Genomförs 2011 Efter utbildning Samhällsbyggnadssektorn, Munkbo, Välfärdssektorn 2012 Årsvis Samhällsbyggnadssektorn, VA-enheten 2011- Årsvis Samhällsbyggnadssektorn, Munkbo, Upphandlingsenheten 2012 Årsvis Samhällsbyggnadssektorn, Munkbo 2011-2014 Årsvis Samhällsbyggnadssektorn 2012 Efter Respektive chef genomförande 2011 Årsvis Respektive chef 8
transportbehov 11. Förbättra statistiken gällande personalens resor i tjänsten Energieffektivisering transporter 12. Web-konferenser Energieffektivisering transporter 2012 Årsvis Respektive chef 2012 Årsvis Stödsektorn 3.2 Åtgärder enl. 3 förordningen om energieffektiva åtgärder för myndigheter Ur förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Åtgärder 3 Varje myndighet ska genomföra minst två av följande åtgärder: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Åtgärderna ska genomföras fortlöpande. Vid inköp av fordon gäller förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. 3.2.1 Den kommunala verksamhetens fokusområden: Den kommunala verksamheten har, genom sin arbetsgrupp, valt att arbeta handlingskraftigt inom två av de sex punkterna, helt enligt direktiven av uppdraget för energieffektiviseringsstrategin. De utvalda är: 5) Utnyttja energibesparingar och göra rekommendationer i dessa. Åtgärden innebär att de förslag som getts i samband med en besiktning ska genomföras, i synnerhet när de vid besiktningsutlåtandet bedömts som lönsamma. Minskningen av energianvändningen vid större ombyggnad har visat sig kunna bli minst 50 %. De åtgärdsförslag som följer av en inventering av en verksamhet kan om de genomförs också innebära en betydande minskning av verksamhetsel. Fastighetsägare har rådighet över en stor del av de åtgärdsmöjligheter som står till buds t.ex. att vid större förändringar av byggnad eller verksamhet genomföra flera åtgärder i paket där mycket lönsamma åtgärder stödjer mer investeringstunga åtgärder. 6) Köpa in och hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. 9
En energieffektiv byggnad innebär att vid ny- eller ombyggnad skapa förutsättningar för en låg energianvändning, såväl när det gäller byggnaden som ingående verksamheters energianvändning. Kommuner och landsting ska sträva efter att beakta Energimyndighetens föreslagna energiprestandanivåer beskrivna i denna åtgärd. I åtgärden inryms aktiviteter där hyresgäster och fastighetsägare och/ eller förvaltare enskilt, eller hellre i samverkan, systematiskt arbetar för att effektivisera byggnaden, dess system och den/de verksamheter som inryms. Exempel på aktiviteter är brukarsamverkan, incitamentsavtal eller andra former av avtal för energieffektiva byggnader. Vidare inryms också upphandlingskrav i samband med av ny- eller ombyggnad. Åtgärder kan omfatta driftoptimering av energianvändning. Driftoptimering innebär att de tekniska installationerna i byggnaden fås att samverka på så effektivt sätt som möjligt. Utifrån behovet i en fastighet justerar man parametrar såsom temperaturer, drifttider, tryck och flöden. I processen ingår en dialog med hyresgäster, både före och efter justeringar. Syftet med driftoptimering är förutom förbättrad energieffektivitet även bra klimat med nöjda hyresgäster. 3.2.2 Det kommunala bolaget Munkbo AB:s fokusområden: Munkbo har, genom sin repressentant Lars Johansson, konstaterat att de mest gynnande insatserna för bolaget är: 1) Utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav. Finansieringsinstrument är ett brett begrepp som kan innefatta en rad olika styrmedel och stödverktyg. Syftet är att stimulera aktörer till förbättrad energieffektivitet. Här definieras finansieringsinstrument främst som olika typer av avtal om energitjänster. Detta används vanligen av fastighetsägare som på relativt kort tid vill effektivisera en stor del av sina fastigheter, samtidigt som en modernisering görs av de tekniska systemen. Den möjliga energieffektiviseringspotentialen varierar kraftigt beroende på fastigheternas nuvarande energiprestanda. I en inventering som gjordes under 2007 var den genomsnittliga energieffektivisering som hade uppnåtts vid EPC-projekt i lokaler drygt 20 %. Energitjänster kan vid rätt ställda krav på utföraren också innebära en utfästelse och garanti om bra inomhusmiljö och minskad klimatpåverkan. Den senare posten är direkt relaterad till och tas ofta upp i form av minskad energianvändning och val av energikälla. Energitjänsteavtal kan användas i samband med renovering, ny- eller ombyggnad. Avtal kan omfatta en blandning av åtgärder såsom driftoptimering, värmeåtervinning, ersätta fossila bränslen, modern styr- och reglerutrustning, energiuppföljning, modern belysning, tilläggsisolering, byte fönster mm. 6) Köpa in och hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Se beskrivning 3.2.1. 10
3.3 Förmedling av målen i organisationen Ur Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting, STEMFS 2010:5 3. Angivande av hur kommunens eller landstingets mål för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020 ska förmedlas inom den egna förvaltningen samt hel och majoritetsägda bolag. De mål som antas i energieffektiviseringsstrategin kommer att förmedlas till ansvariga för respektive förvaltning och det kommunala bolaget. Dessa mål kommuniceras sedan ut i samband med arbetsplatsträffar för att alla medarbetare ska få kännedom om dem. 3.4 Rapportering till energimyndigheten Ur Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting, STEMFS 2010:5 11 Kommuner och landsting som har beviljats stöd ska de efterföljande åren, avseende respektive föregående år till Statens energimyndighet redovisa hur stödet har använts, genomförda åtgärder för att uppnå målen för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020 respektive vilka åtgärder enligt förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter som har genomförts innehållande exempel på hur sådant genomförande har skett, samt effekterna av de genomförda åtgärderna. Rapporteringen ska varje år ha ingivits till Statens energimyndighet senast den 31 mars. Redovisningen av hur stödet har använts ska innefatta en redogörelse avseende kostnader för kommunens eller landstingets strategiska arbete med energieffektivisering i den egna verksamheten. Rapportering av effekter ska utgöras av de uppgifter som anges i 7 andra stycket punkterna 1, 2 och 3. Projektledaren ska varje år sammanfatta arbetet med energieffektivisering, enligt energimyndighetens föreskrifter och lämna en rapport, dels till energimyndigheten och dels till kommunstyrelsen/kommunala nämnder. 4. Uppföljning av aktiviteter 2010 Under 2010 har en nulägesanalys sammanställts (se bilaga 1) 4.1 Genomförda åtgärder 2010 Informationsinsats: Energieffektiviseringsseminarium Målgrupp: Beslutsfattare och tjänstemän inom fastighetsföretag och fastighetsförvaltningar Fokus för informationsinsatsen har varit att sprida kunskap om ekonomiska och organisatoriska verktyg och visa exempel på hur de tillämpats i Västsverige. Exempel på 11
rubriker från seminariet. Hur får man lönsamhet och energieffektivisering att gå hand i hand? Samverkan med hyresgäster för minskade energikostnader. Hur ser morgondagens styrmedel ut i EU och i Sverige? 4.2 Ekonomisk redogörelse för 2010 Munkedals kommun Munkedals kommun har under 2010 upparbetat 140 000 kr av erhållet stöd på 280 000 kr. Kostnaden utgörs av lönekostnader för kommunens strategiska arbete med 255 h a 550 kr/h. Resterande del av erhållet stöd 140 000 kr överförs till år 2011 och kommer att användas för utbildningsinsatser för personal samt energikartläggningar under år 2011. Arbetet har bedrivits parallellt i 3 kommuner (Munkedal, Uddevalla och Strömstad) med en total arbetstid på 764 h. Arbetstiden har sedan fördelats lika mellan kommunerna i den ekonomiska redovisningen. 12
Bilaga 1 Nulägesanalys Nulägesanalys för Munkedals kommun identifiering och översyn av kommunens betydande energiaspekter år 2009. Totalenergi i offentlig verksamhet Munkedals kommun 1990-2008 MWh 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 År 2004 2005 2006 2007 2008 13
Nulägesanalys... 15 Inledning... 15 Nulägesbeskrivning... 15 Uppgifter om byggnader... 15 Total area för ägda lokaler resp. bostäder... 15 Köpt energi avseende ägda lokaler resp. bostäder... 16 Köpt energi avseende övrig kommunal verksamhet... 16 Bränslemix, köpt fjärrvärme... 16 Omfattning förnybar el... 16 Egen producerad förnybar el, värme (årlig)... 17 Total sammanlagd energikostnad värme och el... 17 Samverkan fastighetsägare - brukare/hyresgäster... 17 Antal fordon samt körda fordonskilometer i tjänsten... 17 Antal resor avseende kollektivtrafik kommunägd... 18 Antal fordonskm i tjänsten med privata bilar... 18 Årsförbrukning av drivmedel för personbilar resp. kollektivtrafik... 18 Antal personbilar och lastbilar som uppfyller miljökrav... 18 Övriga uppgifter... 19 Policy eller riktlinjer med krav på energieffektivitet vid upphandling... 19 Aktivt arbete för att integrera energifrågor i översikts- och detaljplanering... 19 Antagen och införd resepolicy... 19 Genomförda internutbildningar för att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering... 19 Internt och externt nätverksbyggande för att främja energieffektivisering... 19 Sammanställning av åtgärder och energieffektiviseringar... 20 Åtgärder genomförda i den kommunala verksamheten... 20 Åtgärder genomförda i det kommunala bostadsbolaget... 21 Analys... 22 Kontinuerlig uppföljning... 22 Andel och ansvar... 22 Krav utifrån... 23 Potential hos den egna personalstyrkan... 23 Effektminskning den lönsamma besparingen... 23 Primärenergi... 23 Hållbar energiproduktion... 23 Policy vid upphandling... 24 Energieffektiviseringspotential i reningsverket... 24 Fordon effektivisering med potential... 24 14
Nulägesanalys Inledning Strategin för energieffektivisering i Munkedals kommun ska innehålla en nulägesbeskrivning som identifierar och ser över kommunens betydande energiförbrukningar. Denna inventering ska ligga till grund för prioriteringar mellan energieffektiviserande åtgärder för att nå våra uppsatta mål. Statistikinsamlingen ger en nulägesbild och utgångspunkt för uppföljningar. Basår utgörs av det år som föregår kommunens ansökan om statligt stöd till energieffektivisering. För Munkedals kommun innebär detta att basåret är 2009. Nulägesbeskrivning Enligt krav i förordning (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting ska nulägesbeskrivningen innehålla uppgifter enligt rubriker nedan samt ett antal frivilliga uppgifter som ges möjlighet att redovisa. Nulägesbeskrivningen omfattar kommunägda bolag liksom kommunen som verksamhetsutövare. Uppgifter om byggnader Total area för ägda lokaler resp. bostäder Den genomförda inventeringen av uppvärmda areor (Atemp) visar att den kommunala verksamheten står för 49,5 % av den totala arean medans allmännyttan Munkbo står för 50,5 %. Detta innebär att de båda bär avgörande faktorer för att lyckas med förverkligandet av uppsatt mål. Total area för ägda lokaler samt bostäder är 96900 m 2 (A-temp). 15
Köpt energi avseende ägda lokaler resp. bostäder (MWh) Munkbo Kommunal Totalt verksamhet Fjärrvärme 3 158 3 246 6 404 El 1 246 5 598 6 844 Pellets 892 892 Olja 610 880 1 490 Totalt 5 014 10 616 15 630 Varav drifts- och verksamhetsel 670 4 174 4 844 Totalt köpte den kommunala verksamheten samt de kommunala bolagen energi motsvarande 15 630 MWh till sina lokaler resp. bostäder. Av den köpta elen förbrukas 4844 MWh som drift- och verksamhetsel. Gällande Munkbos bostäder betalar hyresgästen själv sin hushållsel, vilket innebär att denna energi inte finns med i sammanställningen. Gällande den kommunala organisationens energianvändning i kolumnen ovan så innefattar den även förbrukningar på sådana fastigheter som inte skall redovisas i denna sammanställning. Dessa är bl.a. lokaler som hyrs ut med kallhyra, vilka kommunen då inte anses ha tillräckligt lönsamhet för då det gäller energieffektiviseringar. Det gäller också verksamheter där kommunen inte är majoritetsägare och då inte har möjlighet att själva styra över åtgärder, såsom brandstationerna. Med tanke på detta har en sammanställning gjorts över de lokaler och bostäder som faktiskt tillhör denna granskning. Sammanställning visar den kommunala verksamhetens totalt förbrukade år 2009, vilken är 9 499 MWh. Det är även denna mängd som kommer användas som bas för de uppsatta målen för denna energieffektiviseringsstrategi. Den totala mängden energi för lokaler och fastigheter blir därför 14 513 MWh för kommunal verksamhet och bolag sammantaget. Köpt energi avseende övrig kommunal verksamhet Utöver den energi som förbrukas i lokaler och bostäder finns det ytterligare verksamheter som är mycket energikrävande. De största här är vatten- och avloppsverksamheten som förbrukade 1281 MWh elenergi under året samt gatubelysning 863 MWh elenergi. Bränslemix, köpt fjärrvärme Fjärrvärmeverket drivs av Uddevalla energi och värmen distribueras framför allt till kommunens fastigheter. Bränslemixen är 92 % briketter (skogsavfall) och 8 % bioolja. Omfattning förnybar el I de avtal som såväl Munkbo som kommunen som verksamhet skrivit ingår inga krav på miljömärkt el eller specifik energikälla. Däremot garanterar leverantören ett ursprung med 99 % vattenkraft och 1 % vindkraft. 16
Egen producerad förnybar el, värme (årlig) Kommunala verksamheten och bolagen producerar ingen förnybar el. Ej heller värme från solen. Total sammanlagd energikostnad värme och el Kommunala verksamheten köpte energi för 9 627 000 kr Munkbo köpte energi för 5 358 000 kr Kommunala verksamheten Munkbo Den kommunala verksamhetens och det kommunala bolagets sammanlagda kostnader för fjärrvärme, el, pellets och olja i berörda fastigheter var 2009 14 985 000 kr. Samverkan fastighetsägare - brukare/hyresgäster I Munkedals kommun har man valt att arbeta med sina brukare/hyresgäster på ett sådant vis att förvaltandet och ägandet ligger hos samhällsbyggnadssektorn men kostnader för värme och verksamhetsel betalas av hyresgästen, exempelvis skolan. Detta i hopp om att varje verksamhet skall se en större anledning till att minska sin energianvändning I Munkbo finns inget direkt samarbete med hyresgästerna då hushållselen betalas av hyresgästen själv. Däremot uppmärksammas beteenden som innebär energiförluster. Uppgifter om transporter Antal fordon samt körda fordonskilometer i tjänsten I denna sammanställning är typen av fordon begränsade till personbilar, minibussar samt lastbilar upp till 3,5 ton. Arbetsfordon och tunga fordon räknas alltså bort. Den kommunala verksamheten har 66 fordon med ett uppskattat antal körda fordonskm till 785 700km. 17
Munkbo har 6 fordon, med ett uppskattat antal körda fordonskm till 71 430km. Totalt antal fordon samt antal körda fordonskm i tjänsten i kommunal verksamhet och kommunala bolag är 72 stycken, 857 100 km Antal resor avseende kollektivtrafik kommunägd Finns ingen kommunägd kollektivtrafik. Antal fordonskm i tjänsten med privata bilar För detta ändamål har det inom den kommunala verksamheten utbetalats 592 260 kr, vilket motsvarar 195 619 km. Gällande Munkbo är nyttjandet av personbil i tjänsten försumbart. Årsförbrukning av drivmedel för personbilar resp. kollektivtrafik Bränsleförbrukningen i den kommunala verksamheten är omöjlig att precisera då kommunen saknar uppföljningssystem. Den enda siffra som går att följa upp är den konterade kostnaden för bränsle men även denna anses ej vara tillförlitlig då det är troligt att drivmedel till viss del även bokförs på annat vis. Dock är detta den enda källa att bygga redovisningen på gällande år 2009. För att få fram mängden drivmedel i m 3 antar vi att hälften av det köpta drivmedlet är diesel och andra hälften är bensin (utifrån antalet fordon av vardera typ). Vi använder oss även av ett genomsnittligt literpris för 2009, vilket var 12 kr/liter för diesel samt 12,50 kr/liter för bensin. Jämfört med kommande år kan denna siffra vara missvisande, då man under2010 började dokumentera antalet mil/fordon. Mängd diesel i den kommunala verksamheten: 30,72 m 3 Mängd bensin i den kommunala verksamheten:32 m 3 Inte heller Munkbo följer upp årsförbrukningen av drivmedel. Däremot har de en mer säkerställd siffra på kostnaden för drivmedel under året. Dock gäller denna även drivmedel för redskap och andra arbetsfordon som ej ingår i denna sammanställning, vilket gör att mängden till Munkbos fordon fick uppskattas. Mängden diesel i Munkbos verksamhet: 5 m3 Antal personbilar och lastbilar som uppfyller miljökrav ( Utifrån förordning 2009:1 om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor) I den kommunala verksamheten finns det 24 bilar som uppfyller kraven, vilket motsvarar 39%. Av dessa är 7 stycken anpassade för att kunna drivas på såväl bensin som etanol. Ytterligare ett fordon är en s.k. elhybrid. I det kommunala bolaget finns det inga fordon som uppfyller kraven. Totalt antal fordon som uppfyller miljökraven är 24. 18
Övriga uppgifter Policy eller riktlinjer med krav på energieffektivitet vid upphandling Munkedals kommun samarbetar med Lysekil, Sotenäs, Strömstad och Tanum i sitt arbete med upphandlingar. Kommunerna har en gemensam policy där ett visst utrymme ges till miljöaspekter såsom energieffektiva val. Detta markeras framförallt i ett av policyns syften, nämligen att Upphandling ska ge en god totalekonomi med beaktande av hälso- och miljöhänsyn. Aktivt arbete för att integrera energifrågor i översikts- och detaljplanering Kommunen verkar för en hållbar exploatering och är aktiva i detta arbete genom att kräva utredningar kring möjligheten att använda närvärmecentraler när nya områden planeras. Det sker också ett arbete i samband med detaljplanering för att hänsyn ska tas till placering av byggnader utifrån möjlighet att använda solenergi samt mikroklimat på platsen. Energiplanen är bilaga till översiktsplanen. Antagen och införd resepolicy En resepolicy finns antagen sedan 2008-03-03. I denna tas som huvudriktningar att kommunens anställda väljer kommunikationer utifrån en sammanvägning av ekonomi, miljöhänsyn, tidsåtgång, säkerhet och arbetsmiljö för den som reser. Som anställd räknas den som uppdragstagare, förtroendevalda, elever och andra som gör resor i anslutning till kommunens uppdrag. Genom aktiva och medvetna val ser man möjlighet att minska den negativa påverkan på miljön. Vidare fastställs det att kommunstyrelsen bär ansvaret för att policyn följs upp så att utfall på bl a kostnader, bränsleförbrukning och skador på fordon redovisas. Genomförda internutbildningar för att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering. 2009 genomförde energi- och klimatrådgivningen ett projekt, energieffektivisering i kommunala fastigheter med finansiering från Munkedals kommun och energimyndigheten. Projektet fokuserade på att energieffektivisering av byggnader med personaltät verksamhet där ett förändrat beteende är avgörande för att uppnå besparingar. Efter en kartläggning för att få en bild av nuläget gjordes en energiutbildning i form av en teaterföreställning för kommunens personal. Samtliga kommunala förvaltningar erbjöds att delta utöver personalen från den specifika verksamhet där energikartläggningen gjorts. Vid uppföljning och slutredovisning av projektet kunde en elenergibesparing på 16,8 % konstateras i verksamheten men då hade också andra åtgärder genomförts som sannolikt bidragit mer till besparingen än den genomförda utbildningen. Internt och externt nätverksbyggande för att främja energieffektivisering Arbetet med att ta fram en energieffektiviseringsstrategi genomförs med en styrgrupp av tjänstemän med nyckelroller i olika verksamheter både i den kommunala verksamheten och i det kommunala bolaget. Länsstyrelsen samordnar arbetet regionalt med 19