Kommunikationsstrategi

Relevanta dokument
Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun

Kommunikationsstrategi

Kommunikationspolicy. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Kommunikationspolicy för Nykvarns kommun

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Riksbankens kommunikationspolicy

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kommunikationspolicy. 21 Dnr 2016/00446

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Vår uppgift Konkurrensverket är förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor och tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen.

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun

Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015.

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Informationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige , 179

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting

Policy för kommunikation

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

Katrineholms kommuns kommunikationspolicy

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Kommunikationspolicy för Region Skåne

Kultur- och fritidsnämndens kommunikationsstrategi

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Svenska Cykelförbundets kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Sociala medier. Riktlinje. Kommunikationsdirektör. Fastställt av. Datum för fastställande

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Chefsplattform

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

En hållbar stad öppen för världen

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

Informations- och kommunikationspolicy

KOMMUNIKATIONSPOLICY

3 Revidering av kommunikationspolicy

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

1 (6) Datum Riksarkivets kommunikationsplattform:

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

K om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy

Policy för information och kommunikation

Kommunikationspolicy

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Kommunikationspolicy för Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 171

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Kommunikationspolicy

Kommunikationsstrategi Söderköpings kommun

1(11) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Pia Jexell, Kommunikationsstrateg

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Kommunikationspolicy

Personalpolitiskt program

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi

Kommunikationsstrategi år Samhällsbyggnadsförvaltningen

FÄRGELANDA KOMMUN. Policy. Information och kommunikation

Riktlinjer för digitala medier

Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Beslutat av kommunfullmäktige

Riktlinjer för Knivsta kommuns användning av digitala medier vid extern information och kommunikation

Hållbar stad öppen för världen

Jämställt, modernt, marknadsanpassat och begripligt hur många ideal ryms i det svenska myndighetsspråket?

014. uni 2 alun, j obergs, F dita B ryck: E an. T Vår värdegrund estm kard W Foto: Ri

Informations- och kommunikationsstrategi

Kommunikationspolicy

Kommunikationsplan år 2015

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Regler för kommunikation

Kommunikationspolicy för Västerås stad

Varumärkesplattform Nacka vatten och avfall. nackavattenavfall.se

Uppförandekod för representanter för Olov Lindgren

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige

Stockholms stads Personalpolicy

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006

Kommunikationspolicy för Botkyrka kommuns förvaltningsorganisation

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Kommunikationspolicy. Kommunikationsansvar. Ledord. Extern kommunikation Intern kommunikation Massmediakontakter Kriskommunikation Vad säger lagen?

Personalpolitiskt program

Kommunikationspolicy

Yttrande över förslag till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Kommunikationspolicy. Antagen av kommunfullmäktige, , 226

Transkript:

PROMEMORIA Kommunikationsstrategi MARS 2015

mars 2015 Dnr 15-1722 INNEHÅLL Varför en kommunikationsstrategi? 3 Vårt uppdrag och vilka är vi till för 4 Vilka vi är och hur vi ska vi arbeta 5 Vårt löfte 5 Våra vägledande principer 5 Vår identitet 6 Hur vi ska kommunicera 7 Våra målgrupper 8 ALLMÄNHETEN 8 BRANSCHEN 8 INTRESSENTER 9 PERSONAL, NUVARANDE OCH BLIVANDE 9 2

FINANSINSPEKTIONEN Varför en kommunikationsstrategi? Finansinspektionens (FI) kommunikationsstrategi är en vägledning för att utveckla och vårda FI:s identitet både inom och utanför myndigheten. Kommunikationsstrategin ska fungera som ett stöd för FI:s kommunikativa arbete. Alla myndigheter är lika i bemärkelsen att stora delar av myndighetsutövningen och tjänstemannarollen regleras i lag. Samtidigt finns det stort utrymme för varje myndighet att själv definiera hur de ska uppnå sina mål. Vilken inriktning som myndigheten ska ha och vilka krav som ställs på medarbetarna. Det kan röra sig om värderingar, förhållningssätt och associationer. Det är vad vi kallar för en myndighets identitet. Att FI:s identitet är väl känd i organisationen är ett viktig steg för att se till att alla på FI arbetar på samma sätt, med samma inställning och mot samma mål. Att ge ett enhetligt intryck med tydliga värderingar är viktigt för vårt uppdrag. Det ökar förståelsen för vårt agerande, ökar kunskapen om vårt uppdrag och det kan underlätta för att attrahera nya medarbetare. Strategin utgår från FI:s kommunikationspolicy och FI:s vägledande principer. Strategin riktar sig till alla medarbetare och chefer på FI. Strategin ska genomsyra alla verksamhetsområdens kommunikativa arbete.

Vårt uppdrag och vilka är vi till för FI har två tydliga skyddsuppdrag: att skydda samhället och medborgarna som kollektiv och konsumenterna när de använder finansiella tjänster. Alla statligt anställda måste arbeta utifrån statens gemensamma värdegrund. Varje statsanställd ska i sitt arbete ha som utgångspunkt att det är folket som är uppdragsgivare och att offentlig maktutövning alltid måste ha stöd av lag. Det är viktigt att anställda inom staten har kunskap om och förståelse för dessa grundläggande värderingar. Varje myndighet får sedan särskilda uppdrag av riksdag och regering. FI:s uppdrag är att; bidra till ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Ur regeringens regleringsbrev till FI I vårt uppdrag finns två tydliga skyddsuppdrag som är centrala och vägledande för allt vårt arbete. Vi ska skydda samhället och medborgarna som kollektiv och vi ska skydda konsumenterna när de använder en finansiell tjänst; den vanliga bankkunden med lönekonto, den enskilda fondandelsägaren som fondsparar månadsvis, försäkringstagaren som försäkrat sitt hus eller aktieägaren som köpt aktier i ett nytt noterat bolag. 4

FINANSINSPEKTIONEN Vilka vi är och hur vi ska arbeta Den finansiella sektorn är central för Sverige. Regeringen har gett FI i uppdrag att övervaka finansmarknaden så att konsumenterna kan lita på att de tjänster de behöver ska fungera och för att skona samhället från kostnader. Vi utför vårt uppdrag genom att vara framåtblickande, tydliga och beslutsamma. Lika viktigt som det är att ha en tydlig bild av vilka vi är till för är det att ha en uppfattning om oss själva. Vad ska vi sträva efter, hur vi ska arbeta och hur önskar vi att omvärlden ska uppfatta oss? Svaren finns i vårt löfte och våra vägledande principer. VÅRT LÖFTE Vi övervakar finansmarknaden Det vi gör är att övervaka finansmarknaden. Vi gör det för att den finansiella sektorn är central för Sverige. Utan den kan vi inte betala våra räkningar, försäkra våra hus och familjer eller spara till vår pension. De senaste årens kriser har också tydligt visat hur hög kostnaden blir för samhället när finansmarknaden inte fungerar. Det är FI:s roll att motverka att liknande situationer uppkommer igen och att se till att konsumenter kan lita på att de tjänster de behöver också fungerar. Att bara övervaka finansmarknaden kommer inte nödvändigtvis att leda till rätt resultat. Lika viktigt är att vi arbetar på rätt sätt. Därför har FI tagit fram tre vägledande principer som ska styra vårt arbete och hur vi ska se på oss själva. VÅRA VÄGLEDANDE PRINCIPER FI:s vägledande principer ska påverka, genomsyra och känneteckna våra handlingar, aktiviteter och vår organisation. Principerna är i sin tur kopplade till hur vi vill att myndigheten ska uppfattas. Vi är proaktiva (vi arbetar framåtblickande för att identifiera morgondagens problem) Vi är beslutsamma (vi tvekar inte att ta tag i de problem som vi ser) Vi är tydliga (vi är ärliga och strävar efter största möjliga öppenhet)

VÅR IDENTITET Vår identitet kan sammanfattas i fem frågor. Vad lovar vi? Att övervaka finansmarknaden. Varför då? För att värna samhället mot finanskriser och skydda konsumenterna. Hur gör vi det? Genom att vara framåtblickande, beslutsamma och tydliga. Vilka är vi? Professionella och kunniga granskare med ett samhällsuppdrag. Vad gör vi? Vi ger tillstånd till de finansiella företagen. Vi tar inom EU fram regler som de finansiella företagen ska följa, genom våra egna författningar och genom vår medverkan i samarbeten inom EU. Vi granskar att företagen följer reglerna. Vi analyserar och motverkar riskerna som det finansiella systemet kan utsätta samhället för. Vi arbetar för att öka kunskaperna och därmed höja det privatekonomiska självförtroendet hos konsumenterna. 6

FINANSINSPEKTIONEN Hur vi ska kommunicera FI:s kommunikation ska bidra till att myndigheten uppnår sina övergripande verksamhetsmål. Kommunikationen är riktad till den finansiella branschen men även till allmänheten som ska kunna förstå vad FI granskar och varför vi tycker det är viktigt. Viktigt är därför att kommunikationen anpassas till målgruppen. Enligt FI:s kommunikationspolicy ska kommunikationen bidra till att uppnå myndighetens övergripande mål. Kommunikationen ska alltså underlätta för FI att avstyra eller motverka kriser och bidra till att konsumenter får ett fungerande skydd på finansmarknaden och känner sig trygga med att deras finansiella tjänster fungerar som de ska. I vissa delar av FI:s arbete är kommunikationen i sig dessutom ett centralt tillsynsverktyg. Till exempel kan FI minska riskerna i det finansiella systemet genom att uppmärksamma och förhoppningsvis ändra allmänhetens inställning i vissa frågor, som riskerna med att ha för stora bostadslån eller att köpa finansiella tjänster via telefon. Dessutom kan FI förbättra skyddet för konsumenter genom att höja kunskapen i privatekonomi, vilket är ett rent kommunikativt projekt. Oavsett hur kommunikationen används kommer FI, utöver att kommunicera med företagen under tillsyn, att behöva lägga stor vikt vid att kommunicera direkt med allmänheten. Det ställer stora krav på att använda ett språk som så många som möjligt förstår. Kraven förstärks av språklagen som säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta är en särskilt stor utmaning för FI eftersom arbetet samtidigt präglas av stor komplexitet med en mängd juridiska termer och fackuttryck. Samtidigt måste FI kunna kommunicera till branschen på den detaljnivå som ibland också krävs. Vår kommunikation ska därför målgruppsanpassas.

Våra målgrupper? För att kommunikationen ska fungera har FI definierat olika målgrupper. Varje målgrupp har olika behov och FI måste anpassa både språket och kanalerna till varje målgrupps specifika krav. ALLMÄNHETEN FI:s uppdragsgivare är folket, definierat här som allmänheten. Allmänheten är en lös och bred definition av alla som behöver få information om FI:s arbete, men som inte arbetar på finansmarknaden. Allmänheten kan när det behövs definieras och avgränsas mer specifikt för särskilda ändamål. Det görs till exempel idag för flera av FI:s privatekonomiska satsningar. Tilltal och språk När vi pratar med allmänheten måste vi tala enkelt och begripligt men framförallt förenklat för att informationen ska kunna förstås. Oftast når vi allmänheten via media. Det innebär att vi ska medieanpassa kommunikationen. Vi skriver pressmeddelanden, arrangerar pressträffar och försöker kommunicera på tider som passar mediernas arbetssätt. Det innebär också att vi ska vara öppna med vårt arbete och svara på frågor så fort och innehållsrikt som vi kan även om vi ibland begränsas av sekretessregler. Kanaler Allmänheten nås framförallt via media men också via FI:s egna kanaler, främst vår webbplats och våra kanaler i sociala medier. Allmänheten nås också på andra sätt som skolor, arbetsplatser eller studieförbund genom våra målgruppsanpassade privatekonomiska satsningar. media FI:s webbplats sociala medier (Twitter, LinkedIn och YouTube) externa evenemang utbildningsinsatser BRANSCHEN En stor del av vår kommunikation sker direkt till branschen. Det är viktigt att företagen under tillsyn förstår FI:s regler samt känner förtroende och respekt för FI:s arbete. Tilltal och språk I kontakten med branschen har vi samma krav på oss att kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Men det kan ibland vara nödvändigt att vi uttrycker oss mer detaljerat eller använder fackspråk eftersom detaljerna är centrala när branschen exempelvis ska tolka nya regler eller allmänna råd. 8

FINANSINSPEKTIONEN FI ska sträva efter att denna kommunikation till största del sker i våra egna kanaler. Kanaler I de flesta fall når vi företagen via våra egna kanaler. Det kan röra direkta kontakter mellan våra anställda och företag, via vår webbplats men också genom den utbildningssatsning (FI-Forum) som FI startat för att informera om framförallt kommande regelverk. FI:s webbplats möten FI-forum (YouTube) rapporter media INTRESSENTER Det finns många andra grupper i samhället som organiserar personer som berörs av FI:s verksamhet. Det kan exempelvis handla om fackföreningar, pensionärsorganisationer, branschorganisationer eller studieförbund. Dessa är viktiga att kommunicera med eftersom de kan förmedla informationen vidare till större grupper. Tilltal och språk Som med alla andra målgrupper ska vi vara tillgängliga och kommunicera på ett enkelt och begripligt sätt. Gruppen intressenter rymmer samtidigt många olika grupperingar och hur vi talar till dem ska också styras av deras förkunskaper om och intresse av vårt arbete. Kanaler Gruppen intressenter kommunicerar vi oftast med via våra egna kanaler. Ofta inom ramen för gemensamma utbildningsprojekt, som Gilla din ekonomi, men också särskilda nätverk som vi bjuds in till eller själva bjuder in till. nätverk utbildningsprojekt FI:s webbplats media PERSONAL, NUVARANDE OCH BLIVANDE FI:s nuvarande och framtida personal är en viktig målgrupp. Det är viktigt att alla medarbetare känner till FI:s vägledande principer, vilka prioriteringar som gäller och har kännedom om verksamheten som bedrivs i hela organisationen. Det är också viktigt för delaktigheten och kompetensutvecklingen att FI främjar ett kunskapsutbyte mellan enskilda medarbetare, mellan olika enheter och avdelningar, och uppmuntrar till intern fortbildning. Framtida medarbetare är också en viktig målgrupp. Vi jobbar aktivt med att vårda vårt arbetsgivarvarumärke.

Tilltal och språk Klarspråk är modellen för kommunikationen med medarbetare. Det är viktigt att vi strävar efter att föregå med gott exempel internt för att på så sätt öka chanserna att medarbetare använder ett enkelt och begripligt språk i sina kontakter med omvärlden. Kanaler Nuvarande och framtida personal når vi främst via egna kanaler. Det rör allt från vårt intranät, personalmöten, interna fortbildningsinsatser till jobbannonser och LinkedIn. intranätet (Brunnen) introduktionsutbildningar interna fortbildningar (inspektörsutbildning) informationsmöten på Torget lunchseminarier interna policydokument sociala medier (LinkedIn) FI:s webbplats jobbannonser anställningsintervjuer 10

FINANSINSPEKTIONEN