Fyra fallskärmshoppare dimpade ned från en klarblå himmel och bildade upptakten till ICA Hakons bolagsstämma i sommarfagra Luleå.

Nästa nummer utkommer 1 sept 5-dagarskurs vitamininjektion för tacket Sidorna 6 7 Borta är de tunga lyften på ICA Banan och DC Stockholm Sidorna 5,S Nr 9 torsdagen den 30 juni 1 Vilken fe sommar! Kanonsalut på 50-årsjubileum. Tiotusen på Öppet DC-hus. Fallskärmshopp på bolagsstämma. Det sköts kanonsaluter, regionmusikkåren spelade och medarbetarna bjöds på ärtsoppa, smörgås och svagdricka när ICA Eol i Göteborg firade 50-årsjubiléet. Foto: Morgan Bodia SidanlO Tiotusen besökare stormade lokaliteterna då DC Luleå inbjöd allmänheten till Öppet hos. Man provsmakade, såg på en proffsig show, deltog i tipstävling ocb var imponerad av ICAs enorma lager. Fyra fallskärmshoppare dimpade ned från en klarblå himmel och bildade upptakten till ICA Hakons bolagsstämma i sommarfagra Luleå. Foto: Lasse Karlsson Foto: Bert Sidorna 6 7

Orosmoln på ICA-himlen ICA är ett begrepp. ICA satsar på kvalitet, arbetar aktivt med miljöförbättringar, tar väl hand om sin personal. Inte en dag utan att ICA omnämns i massmedia med viss respekt. ICA är ett stabilt företag, ett pålitligt företag, ett trivsamt företag. Tyvärr kan ändå ett och annat orosmoln skönjas på denna ljusa IC A-himmel. Jag upptäckte ett mycket svart och mycket otrevligt sådant för någon vecka sedan. Insändare Alla känner vi till att tidningarnas insändarspalter är Sveriges mest lästa. Sidan 3 i Expressen tillexempel hör till de absolut populäraste. Men även ICA-kontaktens läsare älskar att få reda på vad andra medarbetare tycker och tänker. Det har framkommit i läsarundersökningar. Tyvärr händer det dock endast 2-3 gånger om året att någon inom ICA spontant tycker till. Vad gör man då som tidningsutgivare? Antingen utlovar man bokpremier till den som skickar in sina synpunkter eller kastar man sig över alla färgstarka personer inom rörelsen och försöker avkräva dem ett skriftligt ställningstagande till någon aktuell fråga. Debatt För en tid sedan hade en av dessa färgstarka personer hörsammat vår vädjan och skickat in en rad intressanta synpunkter. Vi blev mycket glada. Ännu gladare blev vi då en annan läsare med rakt motsatt uppfattning hörde av sig med sin syn på saken. Nu hade en debatt kommit i gång. Äntligen! Den fortsatte i några nummer och somnade sedan in. Många läsare efterlyste en fortsättning, men det blev åter tyst. Avundsjuka För några veckor sedan mötte jag personen som startat denna uppskattade insändardebatt. Jag tackade för den helhjärtade insatsen och undrade om det inte fanns fler ämnen som skulle lämpa sig för en Uknande presentation i ICA-kontakten. Aldrig mer, blev svaret. Jag har aldrig i mitt liv blivit så förolämpad och kritiserad som för detta skrivande. Det tog mig flera veckor att hämta mig från den chocken. Vad i hela friden menar du? Jag fick anonyma brev där man anklagade mig för framfusighet, uppstudsighet och oförskämdhet. Ingen normal människa kan ha ett sådant överdrivet behov att synas i tidningen som jag, ansåg man. Jag var den mest avskyvärda person de kunde föreställa sig. För dina åsikters skull? Nej, som individ som hörs och syns i personaltidningen. FOTO: BENGT HEDBERG Vad det här handlade om var ren avundsjuka. Dock inte den acceptabla gröna standardvarianten (Grannen har mycket flottare bil än vi. Hur har han råd?) utan en svart, tarvlig och obegriplig avundsjuka. Må detta förbli en engångsföreteelse. Ha en skön sommar! Utan åskeller andra orosmoln. C ) -> AB Köpmannatjänst Pä marknadsavdelningen har nyligen gjorts en omorganisation av säljkåren för att komma närmare kunderna köpmännen. Landet är indelat i 6 regioner, var Matti Tebrell och en med en ansvarig regionchef. För närvarande är tre regionchefer utsedda: Matti Tkbrell är regionchef för Eol sydväst, med kontor på DC Arlöv i Malmö. Tidigare var Matti etableringskonsulent på Malmöområdet. Sven Hansson, regionchef för Eol väst, kontoret finns i Göteborg. Sven kommer från DC Kungälvs detaljhandelsavdelning. Jan Brolin, regionchef för Mälardalen, med kontor på DC i Uppsala. Jan var tidigare regionkonsulent i Mälardalsområdet. Dessutom kommer att anställas regionsäljare, en nyinrättad tjänst som kommer att finnas i varje region. Två platser är redan tillsatta: Cary Andersson, regionsäljare på Eol sydväst, Malmö. Tidigare var Cary telefonförsäljare på Malmö-kontoret. Torbjörn Godo, regionsäljare i Mälardalen. Han var tidigare telefonsäljare på huvudkontoret i Västerås. Lennart Björkdahl är återanställd som regionkonsulent för Östergötland och Gotlandsområdet. Jan Asklöf är nyanställd på marknadsavdelningen på en ny tjänst som produktchef för intern- TV, kommunikation m m. Jan har tidigare jobbat på Nokia, (Eriksson Information Systems), med försäljning av informationssystem. På avdelningen för butiksprojektering har anställts: Anders Reutenno och Mishel 0'Manor på två nytillkomna tjänster. Anders kommer att inrikta sig på specialvaruplanering och göra perspektivteckningar. Mishel är anställd som grafisk designer, dvs han kommer att utveckla logotyper, skylt- och profilprogram för ICA-butikerna. Båda börjar sina tjänster i augusti. ICA Hakon Hans Björkvall, idag försäljningschef vid DC Västerås, har utsetts till detaljhandelschef vid DC Örebro. Tillträde sker i mitten av augusti 1988. Per-Erik Fredriksson, HK, har utsetts till distributionschef vid DC Uppsala. Tillträde 1 juli 1988. Eskil Westman, DC Gävle, har utsetts till transportchef vid DC Sundsvall. ICA Eol Planeringskonsulent/Special till avd Butikssektion DC Växjö, distrikt öst (Småland, Öland och Blekinge). Ring Leif Wickléus för närmare besked, tel. 0470-201 00. Lagerförman/Kolonial till DC Malmö. Kontakta Dan Olsson för närmare upplysningar, tel. 040-28 26 58. Inköpare/Chark till DC Malmö. Kontakta Christer Malmgren för närmare upplysningar, tel. 040-28 25 00. ICA Hakon Administrativ chef till DC Borlänge. Närmare upplysningar om den nyinrättade befattningen lämnas av Lars Brättemark, tel. 026-17 54 00, eller George Persson, tel. 0243-123 00. Försäljningschef till DC Västerås. Ring Kjell Rosenqvist eller Hans Björkvall för närmare besked, tel. 021-19 48 00. Ekonom/redovisningsassistent till ICA Hakon Redovisningskonsult AB, DC Järna. Kontakta Lennart Björ, tel 0243-123 00, eller Elisabet Bengtsson, tel. 0755-791 00, för närmare upplysningar. Avd-chef Färskvaror till DC Östersund. Närmare upplysningar lämnas av Lars Sahlén eller Roger Johnsson, tel. 063-15 15 00. Cary Andersson Torbjörn Godo Anders Reutermo Hans Björkvall Per-Erik Fredriksson Avd-chef Frakt & grönt till DC Järna. Närmare detaljer om befattningen lämnas av Magnus Reutermo eller Bo Almquist, tel. 0755-791 00.

3 FEM NYA CHEFER med Dalarna i sina hjärtan Efter uppnådd 65 års ålder har ingen arbetstagare rätt att fortsätta sitt arbete utan särskild överenskommelse med arbetsgivaren. I det praktiska livet är det dock så att medan mången skulle vilja lägga av vid 60 år finns det andra som är både psykiskt och fysiskt motiverade att fortsätta till 70. Vissa anser att 60- åringarna skall lämna plats för ungdomen medan Curt Nicolin, själv 68 och lika aktiv som någonsin, vill höja pensionsåldern. Skall vi höja pensionsåldern? Bertil Stolt, 60 Mera ICA i Dalarna. Närmare bestämt 11 procents försäljningsökning är målet för den nya chefskvintetten på DC Borlänge. Fr v Per Persson, Blomsteransvarig ansvarig för storhushåll, George Persson, försaljningscbef och ställföretr. DC-chef, Peter Gustavsson, frukt & gröntchef, Bengt Petersson, DC de Östergötlandtaljhandelschef för både DC Borlänge och DC Gävle, samt Lars Brättemark, DC-chef för både DC Gävle och DC Borlänge. ICA HAKON Under knappt ett års tid har DC Borlänge fått fem nya chefer: ny DC-chef, ny försäljningschef, ny detaljhandels-, storhushålls- samt frukt & gröntchef. Förändringar av den här omfattningen skulle på många företag utlöst både förvirring och osäkerhet bland medarbetarna. Dock icke på DC Borlänge. Där har man lyckats med raka motsatsen, nämligen ökat engagemang i jobbet och en fast beslutsamhet att uppnå en omsättning på 835 miljoner kronor under 1988. Vi började i höstas med att peppa upp avdelningscheferna och ledningsgruppen på en tvådagarskonferens, berättar försäljningschefen och ställföreträdande DC-chefen George Persson. Därefter samlade vi hela personalen. Vi talade om vilka insatser som var nödvändiga för att nå ett säljmål på 750 miljoner kr till årets slut, alla fick en trevlig present och vi ordnade en gissningstävling. Den som kom närmast rätt siffra för hela 1987-års omsättning skulle vinna en resa. Så lyckades vi till och med komma tio miljoner över det uppsatta målet vilket gav oss råg i ryggen för att sätta upp nya tuffa mål för det här året. Närmare bestämt 835 miljoner vilket motsvarar en ökning med runt elva procent. "Fördel ICA" Avdelningen Storhushåll på DC Borlänge med nytillkomna systeravdelningen Servicehandel (tidigare tillhörande kolonial) har hittills i år haft de största framgångarna. Hur har de burit sig åt? Per Persson, storhushållschef sedan i höstas och tidigare konsulent inom storhushållssektorn hos BOB Industrier, förklarar: Visserligen finns det duktiga konkurrenter inom vårt område men ICA har två väsentliga fördelar: Vi kan erbjuda en hög servicegrad vad gäller transport genom att vi har möjlighet att utföra biandtransporter, det vill säga ihop med varorna som skall ut till butikerna. Och sedan är vi fullsortimentsgrossister. Vi har också ägnat servicehandeln ganska mycket uppmärksamhet sedan årsskiftet. Johan Palm är mannen som ansvarar för det avsnittet och han har lagt ner mycket tid på personliga besök. Förra året klarade avd Storhushåll en omsättning på 30 miljoner. Budgeten för 1988 ligger på 38 miljoner. Det är siffror som visar tydligt att medarbetarna tror på sin varugrupp. Ny sorts konsulent En annan nyhet på DC Borlänge är säljkonsulenten. Det handlar om en ny sorts konsulent som också skulle kunna kallas marknadsföringskonsulent. Vad är det då för speciella arbetsuppgifter en sådan har? Jag ger köpmännen tips och råd om bra produkter som hjälper dem att profilera sig. Jag bidrar även med idéer och assisterar vid förberedelser till olika sorts jippon som jubileer eller temaveckor, säger nyanställde, eller rättare sagt återanställde Per Swedenström som fått det nya jobbet som säljkonsulent. Tidigare har han varit anställd på samma DC som både storhushålls- och färskvaruchef. Ett år har han varit borta på annat håll men nu återkommit till ICA. Framgångsrikast hittills i år är storhusbållsavdelningen. Fr v Bo- Lennart Nilsson, Carina Wallberg, Per Persson, Susanne Östman och Anette Wikman. Även Ove Ekström, Johan Palm, Anders Sikström, Mats Gradin samt Mikael Gran tillhör avdelningen men finns inte med på bilden. "Omsättningsraketer" finns numera på varje avdelning. Härkanalla följa försäljningsutvecklingen. Färkvarucbefen Torsten Sannervik t b, diskuterar de senaste siffrorna med säljkonsulenten Per Swedenström. Befattningen är dock så ny och mina erfarenheter ännu ganska begränsade. Därför kan jag ännu inte berätta så värst mycket. En sak är i alla fall säker: köpmännen uppskattar den här sortens service, menar Per Swedenström. Text och foto: Ingrid Rosenlund Nej, då är vi tillbaka till den tid då kapitalet hade makten. Det bästa vore kanske om alla kunde få sluta vid 60 men många, däribland jag, trivs med att jobba. Därför, låt var och en inom rimliga gränser bestämma sin egen pensionsålder. Arvid Lundgren, 58 Kontorist DC Kungälv: Nej. Att bara höja pensionsåldern löser inga problem. Däremot skulle jag kunna tänka mig en flexibel pensionsålder, där man på lika ekonomiska villkor kan pensionera sig mellan 60 och 70 år. Marie Karlsen, 22 Växeltelefonist BOB Industrier, Kumla: Ja. Det verkar förstås inte riktigt vettigt att bara ta hänsyn till den fysiska åldern. De personliga önskemålen borde beaktas mera men pekar de mot en högre pensionsålder så gärna för mig. Leif Selander, 37 Marknadskonsulent DC Sundsvall: Nej. Någon generell höjning tror jag inte på. Det finns betydligt mera som talar för en sänkning. Däremot skulle man kunna tänka sig en större flexibilitet. En flytande gräns mellan 60 och 70 år.

Miljövänlighet har blivit ett säljargiinient Oron för vad vi gör med miljön ökar. Allt fler människor vill ta sitt ansvar för att försöka vända utvecklingen. Många av våra handlare har efterlyst information om miljövänliga alternativ, de har haft svårt att hjälpa kunder som letat efter sådana. Det är bakgrunden till ICAs miljösatsning, säger Lisbeth Kohls, ansvarig för projektet. Den nya satsningen innebar att ICA blir något av en miljöpionjär inom detaljhandeln. Hur är arbetet upplagt? När vår styrelse har diskuterat ett samlat miljöprogram har den varit överens om att vi ska börja jobba med de frågor som ligger närmast kundens och handlarens vardag. Vi ska gå igenom alla viktiga varugrupper och bedöma produkterna ur miljösynpunkt. För varugrupper där det saknas miljövänliga alternativ ska vi försöka påverka leverantörerna att ta fram sådana. Så småningom ska vi även kontrollera bakomliggande verksamhet, t ex transporter. Bedömningar av hur produkter påverkar miljön blir ofta kontroversiella, åsikterna gir isär. Hur avgör ni vad ni ska rätta er efter? Vi anlitar experter. När det gällde kartläggningen av pappersprodukter tog vi Göran Bryntse till hjälp. Han är teknologie doktor vid högskolan i Borlänge och också Miljöförbundets sakkunnige på området. Hur ska handlarna få den kunskap de behöver för att kunna svara på kundernas frågor? Vi har låtit trycka ett häfte där olika leverantörers pappersprodukter och deras miljöegenskaper presenteras. Miljöinvesteringar av andra produktgrupper kommer att presenteras på ett liknande sätt. Inom kort kommer vi också ut med en informationsfolder som vänder sig direkt till kunderna. Varför började arbetet med att kartlägga just pappersprodukterna? Därför att de flesta frågor ute i butikerna handlar om papper. Det har ju varit mycket debatt om klorblekning och dess negativa konsekvenser för miljön. Samtidigt har informationen från leverantörerna varit dålig. Hur har den stora gruppen ICA-handlare reagerat på miljöprogrammet? Oerhört positivt. Vi har faktiskt inte hört av någon som haft invändningar mot satsningen eller grymtat över att handlarna nu får fler saker att hålla reda på. Många handlare har också tagit egna initiativ i denna riktning tidigare. Vissa har t ex plockat bort alla blekta pappersprodukter ur sortimentet. Somliga tycker att hela ICA borde gå ett steg längre och följa dessa exempel. Den policy vi gemensamt kommit fram till är dock att avgörandet ska ligga hos kunden. Reaktionerna från leverantörerna då, hur har de varit? Mycket blandade. En del var öppna och positiva redan från början medan andra var svårare att komma till tals med. Under arbetets gång tycker jag dock att förståelsen för vår mil- Lisbeth Kohls Lisbeth Kohls är disponent på ICA-förbundet och ansvarig för konsument- och skolfrågor. Hon håller också i trådarna för det miljöprogram som precis startat inom ICA. Lisbeth Kohls har arbetat inom ICA sedan 1966, först i tio år som journalist på förbundets tidningar och sedan med annat informationsarbete. jösatsning ökat bland leverantörerna. De börjar inse att miljövänlighet i allt högre grad är på väg att bli ett viktigt säljargument. De svenska papperstillverkarna har alltmer börjat överge klorblekning till förmån för mer miljövänliga metoder. Hur stor betydelse har ert arbete haft i det sammanhanget? I dag är alla svensktillverkade blöjor, dambindor och trosskydd klorfria. Men i vilken utsträckning vi kan ha bidragit till den utvecklingen vill jag inte spekulera i. Det är viktigt att vara ödmjuk och inte inbilla sig att ICA har absolut kompetens på området. Däremot är vår inventering av pappersprodukterna den första av detta slag som gjorts. Vilka andra varugrupper står närmast i tur? Vi kommer troligen att arbeta parallellt med flera olika slags varor, t ex hemtekniska produkter, plaster och batterier. Vi vill också börja jobba med förpackningar av olika slag. Finansdepartementet har tillsatt en utredning som ska undersöka möjligheten till en enhetlig Lisbeth Kohls, ansvarig för ICAs miljöprogram, lever som hon län tar cykeln i stället för bilen, sorterar sopor och väljer miljövänliga produkter i butiken. FOTO: DON TITELMAN miljömärkning. Vore det önskvärt med en sådan märkning? Det skulle vara positivt för både handlare och konsumenter om det kunde skapas ett enhetligt system och en miljösymbol som alla kände igen. Var du själv miljöintresserad innan detta arbete startade? Hur stor miljöhänsyn tar du som privatperson? Jag har varit engagerad i dessa frågor länge. Så ofta jag kan försöker jag cykla i stället för att köra bil och har för övrigt katalytisk avgasrening på bilen. Jag sorterar soporna, använder matavfall som kompost och undviker klorblekt papper sedan länge. Ibland får man höra att sådana små åtgärder är oväsentliga i det stora sammanhanget. Jag tycker dock att var och en måste ta sitt ansvar och att det är betydelsefullt. Om du skulle sia låt säga tio år framåt i tiden, vad tror du har hänt med miljömedvetenheten? Människor kommer att kräva enkla och tydliga svar på sina frågor. Jag är rädd att skolan inte hinner hänga med och ge den kunskap som efterfrågas, så risken för frustration är stor. Samtidigt har medvetenheten om miljöfarorna ökat. Jag tror att tekniken kommer att inriktas mer på att finna metoder att producera miljövänligt. Returhanteringen av alla slags förpackningar kommer att öka. Jag tror inte på en återgång till någon sorts snusbrun tillvaro, jag tror vi kommer att klara av att kombinera livsbejakelse och miljövänlighet. Anna Lena Stålnacke Artikeln publiceras med vänligt medgivande av tidningen Köpmannen. "Grävmaskinisteii" Gösta tog första skopan ICA HAKON Den 1 juni tog vvd Gösta Brissman ett rejält första grävskopetag som start på bygget av ICA Hakons nya centrallager invid DC Hacksta i Västerås. Det är ett verkligt storbygge som nu påbörjas ICA Hakons största enskilda investeringsobjekt hittills. Bygget är kostnadsberäknat till 220 miljoner kronor och skall vara färdigt våren 1990. Lagret kommer att få en total yta om 40 000 kvadratmeter och volymen blir runt 500 000 kubikmeter. En del av lagret når en höjd av 30 meter och utrustas med automatisk pallhantering. Detta innebär en bättre ergonomisk arbetsmiljö samtidigt som det ger god lagerekonomi. Genom en förbindelsegång blir nybygget förbundet med DC. Det nya lagret skall innehålla artiklar som har lägre omsättningshastighet och skall betjäna Hakons ca 1700 butiker. Det betyder att 20 25 långtradare varje dag skall köra ut till de 12 distributionscentralerna. Även ICA Essvehai intresse av att utnyttja det nya storlagret, säger VD Frans-Henrik Schartau som tillägger att alternativa placeringsorter diskuterades. Men till slut föll valet på Västerås och Hacksta. För dem som skall arbeta på det nya lagret ca 150 personer kommer det att finnas matsal, som blir gemensam för lagret och DC, bastu, pingisoch biljardrum samt frukostrum för dem som äter medhavd mat, upplyser Mats Björkqvist, projektledare för C-lager 90. Vice-vd Gösta Brissman har just skyfflat upp första skopan jord som start för C-lager-90. FOTO: LASSE KARlSSON Även en takterrass kommer det att finnas och så förstas SPORT EXTRA parkeringsplatser för personbilar. Hakonsmästerskap i golf Lördagen den 28 maj genomfördes historiens andra Hakonsmästerskap i golf. Strålande yttre förhållanden rådde på Enköpings Golfbana med trånga fairways och djupa bunkrar. 39 spelare från 8 DC + HK deltog. Hakonmästare blev Thomas Persson, DC Västerås, 86 slag. Han vann även förra året. Parallellt med mästerskapet spelades en handicap-tävling i tre klasser: Klass A herrar: 1) Bo-Göran Holmberg, HK, 74 slag netto, 2) Leif Ohlsson, HK 74 slag netto, 3) Magnus Reutermo, Järna 75 slag netto. Klass B herrar 1) Sven-Åke Blomkvist, Karlstad 42 poäng, 2) Sture Wahlsten, Järna 34, 3) Gunnar Snöborgs, Västerås. Damklassen B: 1) Marianne Moberg, HK 20 poäng, 2) Barbro Urvegard, Gävle 19, 3) Mona Ericsson, Västerås 17.

5 ICA BANAN En banan vill bli behandlad som en kär vän. Därför kräver umgänge med bananer både känsla och handlag. Hos ICA Banan i Uppsala grundat 1973 har man alltid varit angelägna att behandla sina vänner väl och i den just invigda mogningsanläggningen är förutsättningarna bättre än någonsin. De tekniska framstegen har även kommit personalen till del. Bl a har de tunga lyften reducerats till ett minimum. Bananer är inte bara goda och nyttiga. De ställer också krav på sin omgivning. De vill ha en exakt temperatur och tar mycket illa vid sig om man klämmer på dem. Räknat per capita har lilla Sverige världens största konsumtion av bananer. Hela tretton kilo per år petar vi i oss av den delikata frukten vilket bl a haft till följd att ICA Banan som förutom i Uppsala också finns i Göteborg, Malmö och Sundsvall under de senaste tre åren fördubblat sin omsättning. De gamla lokalerna blev plötsligt både otillräckliga och otidsenliga. Sjutton miljoner Lösningen på problemet fanns dessbättre inom räckhåll. De tidigare lokaliteterna här i Uppsala var hopplöst små och dessutom nergångna, berättar stf platschefen Bengt Andersson. Vi gjorde det enda raka, rev ner rubbet och byggde nytt. Nybygget kostade sjutton miljoner men det har man inte haft någon anledning att ångra. En fullträff, sedd både ur personalens och bananens synvinkel, kommenterar Bengt Andersson. Den tekniska utrustningen är fulländad. Från inlastning till utlastning sker allt enligt "löpande band-principen" utan slöseri med mänsklig kraft och utan förslitning av ryggar. Anläggningens hjärta Från inlastningen går de pallade kartongerna direkt in i mogningsboxarna, anläggningens hjärta. Med datorns hjälp genomgår bananerna en vetenskaplig mognadsprocess där bl a syre blandad med etylen strömmar genom och mellan Ny högmodern mogningscentral i Uppsala Tunga lyit ett minne lådtravarna medan temperaturen långsamt stiger från tretton till arton grader. Minst fyra och ett halvt dygn måste mognadsprocessen pågå men idealtiden är sex dygn. I praktiken innebär detta att en vecka efter det vi fått hit de gröna bananerna finns de ute i butikerna som fullmogna exemplar, säger Bengt Andersson och trycker beslutsamt på startknappen. Kontroller En enda gång i transportkedjan berörs bananerna av människohand, vid lösviktsbordet. Där plockar Lena Sandelius och hennes två kolleger upp bananerna ur kartongen för att kontrollera vikten och se om de har några skönhetsfel, exempelvis om de är för gröna eller för gula. Beroende på vad som framkommer vid granskningen skickas kartongerna sedan genom ett enkelt handgrepp till olika destinationer. Allt går lätt och smidigt. Annat var det förr när man fick släpa hit och dit med de här otympliga kartongerna, säger Lena som varit med i svängen i femton år. Säkerhetsåtgärd I och med att bananerna passerat lösviktsbordet är hanteringen i stort sett avslutad. Endast utlastningen återstår och den sker lika smärtfritt som inlastningen och snart rullar bilarna med Chiquita-mär ket på mot distributionscentralerna. "Ni som bara sysslar med en enda produkt kan väl inte ha några problem?" är en åsikt Bengt Andersson fått höra till leda. Men han tar den med en klackspark. blott i bakom Kjell Kalldin innehåller 96 kartonger och väger totalt 1 920 kilo. I femton år har Kjell flyttat fem travar om dagen med två lyftmoment per låda.d v s nära tjugo ton. Nu slipper han, maskinerna har tagit över. Ett under egentligen att ryggen har hållit, säger han idag. Problem finns nog. Det gäller bara att kunna hantera dem. Det svåraste är förstås bananernas enorma känslighet. Det behövs inte lång stund i fel temperatur för att allt skall vara spolierat och en vagnslast bananer kostar pengar. Avsikten är att datorn i fortsättningen skall klara.av sådant men under intrimningstiden tar vi det säkra före det osäkra och tillämpar våra tidigare rutiner. Vilket betyder att någon åker hit även på lördagar och söndagar för att se till att allting fungerar. Text och foto: Sven Wesström Lena Sandelius har den enda direktkontakten med bana- Varje tisdagsmorgon anländer en vagnslast bananer till I minst fyra och ett halvt dygn skall bananerna mogna i neras innan de går vidare till kunderna. De fekta bananer ICA Banan. Omedelbart efter ankomsten vidarebefordras exakt temperatur och luftfuktigbet. Stf platschefen Bengt avvisas hänsynslöst och försvinner diskret på ett rubband. bananlasten till mogningsboxarna av Mats Wéntze/. Andersson kontrollerar att allt fungerar som det skall. Un

Att ICA Hakon är en mycket vital 70-åring med stora fysiska och personella resurser visar resultatet för 1987 som återigen kan kallas "vårt hittills bästa". Det konstaterade vd Frans-Henrik Schartau på ICA Hakons bolagsstämma som hölls i Luleå i början av juni. Fyra fallskärmshoppare med stora ICA-emblem på sina skärmar singlade ned från en klarblå himmel utanför Arcushallen i Luleå och bildade upptakten till en extra festlig jubileumsstämma. Därefter åt man lunch och så samlades de 420 deltagarna till själva stämmoprogrammet. Styrelseordföranden Rolf Gustafsson och vd Frans- Henrik Schartau redogjorde för året som gått samt för ICAs och ICA Hakons kommande planer. Vi är mycket nöjda med volymutvecklingen under det gångna året, menade Frans-Henrik Schartau bland annat, ökningen blev 4,3 procent för partihandeln och 2,1 procent för butikerna trots att den så kallade köpfesten mest gynnade andra bran- scher än vårt verksamhetsområde. Vid mötet lämnade ledamöterna Gunnar Carlson, Uppsala, och Eivin Johanson, Mora, styrelsen, liksom styrelsesuppleanten Sune Sandin, Storuman. Eivin Johanson kunde dock inte delta på bolagsstämman. Nya i styrelsen är: Berndt Larsson, Rättvik, Lennart Ohlström och David Ottosson, Uppsala (tidigare supp- Gunnar Thunander. Nya suppleanter där är Bo Lundh, HTF, och Hans Rönnbäck, HAF. Vid styrelsemötet efter bolagsfackliga representanter stämman valdes Bengt Davidsson till De fackliga representanterna Olof l:e vice ordförande och Jan Olsson Arvidsson, HTF, och Sören Ångman, till 2:e vice ordförande. David OttosHAF, lämnade också sina styrelse- son valdes till marknadsrådets ordföposter och efterträds av sina tidigare rande. Text och foto: Ingrid Rosenlund suppleanter, Tore Danielsson och leant). Nyvalda suppleanter: Doris Sundholm, Ambjörby, och Uno Thörnlund, Västerås. En symbolisk jättecheck på 5 miljoner kronor överlämnades av ICA Hakons styrelse till Lars Beckman, rektor på Umeås Universitet där man planerat att starta en handelshögskola. Vi tror att detta är en riktig framtidssatsning för näringslivet här uppe i Norrland, förklarade vice ordföranden Bengt Danielsson. Doris Sundholm, köpman från Ambjörby i Värmland, är Eftermiddagen blev det högtidlig utdelning av guldklockor till medarbetare med 25år i företaget. Sittande från vänsden första kvinnan i ter var det: Astrid Söderström, Inga-May Jonasson, Margareta Westlund, Sonja Backman, Margit Karlsson, Britt ICA Hakons styrelse. Lena Stockselius, DC Västerås, och Björn Lindström, DC Gävle, fick motta var Sören Ångman (med mikrofon i banden) tackade för dentidsom han och Olof Arvidsson t h, som fackliga Söderlund. Stående från vänster. Stig-Ola Öberg, Elis Bengtsson, Skatt Owe Persson, Ellert Sundkvist, Sven-Göran Hon valdes in som Glanzelius, Stig Zettergren, Sven-Erik Lind, Jörgen Fredriksson, Lennart Larsson. Sven-Åke Blomqvist, Greta sin check på 10 000 kr Carl-Hakon Swenson-stipendier som för jubileets suppleant vid bolagsrepresentanter fått vara med i styrelsen. Till vänster avgående styrelseledamöterna Gunnar Carlsson och Klang och Uno Espwall var inte med vid utdelningen. FOTO: BERT PERSSON skull var extra generöst tilltagna. stämman. Sune Sandin, bida köpmän. I H B M B Ökad facklig medvetenhet ICA EOL Unga människor ställer idag helt andra krav än dagens 40 50-åringar. Det är livskvalitet och arbetskvalitet som efterfrågas. Lönen kommer ofta i andra hand. Detta innebär att fackets uppgifter blivit allt fler och alltmer komplicerade. Med dessa ord inledde Sture Nordin, HAFs förhandlingsombudsman, sitt föredrag vid ICA Eols nystartade fackliga ledarutbildning. Genom att fackets uppgifter blivit mer omfattande och mer invecklade under 80-talet har det också blivit svårare att få folk att åta sig fackliga uppdrag, fortsatte Sture Nordin. Han vände sig till ett 20-tal fackliga förtroendevalda, mestadels ordföranden för Handels- och HTFklubbarna inom ICA Eol som i början av juni hade samlats till en 5dagarsutbildning i nya ICA-gården. Men vi har en tjusig och stimulerande uppgift trots att man ställer höga krav på oss. Inget "vanligt enkelt lagerjobb" Vad vi behöver är yrkesfolk Kenneth Ljungberg. Två frågor har den senaste tiden diskuterats intensivt inom förbundet, sade Sture Nordin vidare. Dels ett vettigt lönesystem för chaufförer, dels rekrytering av bra arbetskraft inom handeln. Chaufförsfrågan utreds av en speciellt tillsatt grupp och är inte enkelt att lösa. Men även rekryteringsproblem vållar mycken huvudbry. Beteckningen "ett vanligt enkelt lagerjobb" är inte rättvist längre. Högteknologisk utrustning på de flesta lagren kräver idag välutbildad personal. Här undrade Kurt Lindgren, Handels ordf DC Kristianstad: Håller ni egentligen koll på teknikens utveckling? Ja, det gör vi, svarade Sture Nordin. Dessvärre har dock utvecklingen gått därhän att arbetsuppgifter visserligen blivit fysiskt mindre påfrestande men enformigare, vilket ger psykiska besvär samt förslitinte hemmafruar eller skolflickor, hävdade Kurt Lindgren. Tdl högerningsskador av annan art. Volvo är ett typexempel för den utvecklingen och där har man fått tänka om. Utbildning är A och O Efter Sture Nordins redogörelse var det fritt fram för frågor från kursdeltagarna. Många passade på. Tiden ville knappt räcka till. Hur kan vi göra lagerjobben mer attraktiva? Hur kan vi sprida kunskap om handelns många intressanta yrken? Varifrån skall vi ta tiden för vidareutbildning? Hur lö- ser vi ersättarfrågan? Vad gör vi när utvecklingsavtalet inte följs? Sture Nordin och hans kollega Jan Lindgren, även han ombudsman från förbundet i Malmö, gav bl a dessa råd: Arbetsmiljön bör förbättras ytterligare. Det måste bli tid över för utbildning, det är en planeringsfråga. Vi är medvetna om att det idag fortfarande finns arbetsledare som inte är kapabla att planera. Skicka även dem på kurs. Det mesta kan bli bättre genom utbildning, ansåg de båda fackliga experterna. Men allra först måste inställningen till utbildning förändras. Idéer finns Även vi behöver yrkesmän, hävdade HTFs representanter då förbundsordföranden Lars Hellman infann sig på ICA-gården för att berätta om sitt förbunds arbete. Hur skall vi få tag i kompetent folk, ungdomar lär ju snart bli en bristvara, undrade Kenneth Ljungberg från DC Helsingborg. Vi kan inte göra något åt befolkningskurvan, svarade Lars Hellman. Men en del förslag på åtgärder har ju diskuterats i massmedia under senare tid, exempelvis SAFs idé att införa rörlig pensionsålder efter 65. Det finns många fler förslag. Om de hjälper i längden är dock osäkert. Alla är eniga även de högsta cheferna inom ICA att statusen för yrken inom handeln måste höjas. Med andra ord: vilja och planer finns. Men hur länge det dröjer innan vi når ett konkret resultat det är svårt att säga. Lars Hellman, HTFs förbundsordförande: Text och foto: Att inte samarbeta med PTK vid löneförhandlingarna är som att kissa på Ingrid Rosenlund sig en katt vinterdag. Först känns det behagligt varmt, men sedan... ICA Eols fackliga ledarutbildning är alldeles ny och unik i sitt slag. Den finansieras med pengar ur förnyelsefonden. Syftet med kursen är att stärka den fackliga medvetenheten för att skapa en kompetent motpol till företagsledningen, säger Bengt Engdegård, ansvarig för internutbildning inom ICA Eol. Varifrån kommer idén till den här påkostade utbildningen? Det är de fackliga representanterna själva som önskat sig en sådan kurs, svarar Bengt Engdegård. De har även lämnat förslag på teman till grupparbeten och andra programpunkter. Hur är kursen upplagd? Vi börjar med fem dagar och fortsätter med en påbyggnad i höst som tar tre dagar. Första omgången var avsedd för ordförandena. Nästa år bjuder vi in klubbarnas styrelsemedlemmar. Vad tycker kursdeltagarna själva efter första etappen? Kurt Lindgren, Handels ordf DC Kristianstad: Den verkligt stora behållningen var att vi fick uppleva en ordentlig islossning i relationerna mellan Handels och HTF. Genom att vi var tillsammans under hela programmet vi gjorde även grupparbetena gemensamt uppstod en öppenhet som inte tidigare fanns. För Solveig Olsson, nyutnämnd Handelsordförande på speciallag- ret i Kallebäck, blev kursen en upplevelse av annat slag. Allt var nytt för mig, säger hon. Det var förstås mycket intressant och givande att få träffa alla dessa kunniga kolleger. Mest förvånad och angenämt överraskad blev jag över det naturliga sätt på vilket alla frågor behandlades. Även de största proffsen talade som vanliga människor enkelt och lättbegripligt och rakt på sak. Ur kursprogrammet: företagsekonomi mötesteknik arbetsrätt "facket som resurs" policy-diskussion ICA-kunskap ICAs affärsidé En befattning på lagret får inte bli något slags genomgångsjobb, ansåg Tyvärr här måste vi sätta stopp. Jan Lindgren,Handels ombudsman på göteborgsavdelningen.till vänster Bengt Engdegård var då och då Sture Nordin, förbandlingsombudsman från Malmö. tvungen att avbryta debatten.

8 Personal föreningar behövs dom? Ann Regnell ordförande DC Östergötland; Stärker sammanhållningen ICA ESSVE Personalföreningarna behövs och har en viktig funktion att fylla. Det betonar Ann Regnell, sedan 1 Vi år tillbaka ordförande för en synnerligen livaktig sådan på DC Östergötland. Jag tror att de stärker sammanhållningen mellan medarbetarna, säger Ann Regnell. Förutom jobbet har man fått ännu ett gemensamt samtalsämne. Och det med arbetskamrater som man annars kanske aldrig skulle prata med. Förhoppningsvis kan vi också förbättra kontakten mellan kontor och lager. På personalföreningens aktiviteter blandas alla och lär känna varandra. Aktiviteter En mängd olika aktiviteter står till medlemmarnas förfogande och det är bara att välja om man föredrar bowling, rinkbandy, skytte eller cykling. Sedan fyra år tillbaka finns det också en gymnastikgrupp som träffas en gång i veckan direkt efter jobbet. Från början hade vi bara Peter Gustavsson ordförande DC Borlänge: Många tror det är nå't fackligt kvinnliga deltagare, säger Britt- Louise Persson som leder gruppen. Men nu är det jämnt fördelat mellan könen. Innebandyn som vi drog igång i höstas blev snabbt populär, fortsätter Anna Regnell. Men flest deltagare har nog fiskesektionen. Där finns ett 40-tal aktiva som deltar i Korpens tävlingar och dessemellan ordnar egna småtävlingar. Ett nytt och uppskattat inslag införde Ann Regnell när hon ordnade en teaterresa till Stockholm. Redan nu är hon också igång med planeringen av höstens familjedag. Men än så länge är allt hemligt. Jag tänker inte avslöja vad som händer den dagen, avslutar hon. Text och foto: Annelie Rinkeborn ICA HAKON Det är ju bara för fackets medlemmar. Så har många trott bland medarbetarna på DC Borlänge då de såg personalföreningens inbjudningar till olika aktiviteter. Men sedan i våras vet man att alla är välkomna och intresset har ökat undan för undan. Anslutningen är god både till gökottan, skidutflykten och vislördagen i det gröna. Vid sitt senaste årsmöte anordnade personalföreningen på DC Borlänge en liten tävling: "Lämna ett intressant förslag på aktivitet. Du är då automatiskt med i en tävling och kan vinna en mikrovågsugn." Två bussar Vi fick in över etthundra förslag, berättar Peter Gustavsson, frukt & grönt-chef och Från Eolstämman: Från Essvestämman: sedan i våras ny ordförande i personalföreningen. Vinnaregenom lottdragning blev Karl Hedlund, en av våra chaufförer. Bland de många roliga tipsen fanns vislördag i det gröna, vårtvätt av bilen, skidutflykt till Salen och mycket annat. En del har vi redan genomfört och anslutningen har varit mycket god. Till Salen åkte vi i två fulla bussar med över ett- I samband med årets bolagsstämma i Göteborg den 6 juni, passade 50-årsjubilerande ICA Eol på att avtacka två medarbetare som varit med ända från Göran Brunius och Lennart Westman, båda DC Stockholm blev årets Lars Elford-stipendiater. I samband med bolagsstämman överräckte förre vd:n Personalföreningar skall inte bara vara till för idrottsentusiaster. Så resonerade Ann Regnell ocb hennes styrelse ocb arrangerade bland annat en mycket uppskattad teaterresa till Stockholm. Utflykten till Salen var mycket uppskattad, säger Peter Gustavsson och visar på kartan att det var en bra bit att åka. hundra personer och hade jättekul. Under resan gjorde vi en ny enkät. Denna gång gällde det förslag på spännande resmål. Samtidigt bildade vi en festkommitté vars första uppgift blev att sortera upp de nya förslagen. Jag tror att man börjar början. Uno Lindqvist och Rune Ekström, båda DC Växjö. På stämman beslutades också att utöka styrelsen med två personalrepresentanter. Gudrun Lars Elford personligen varsitt resestipendium på 7 000 kr. ICA-kontakten återkommer med närmare detaljer i ett senare nummer. förstå att de här träffarna är till för alla, att man har möjlighet att lära känna varandra bättre och att man på så sätt stärker kamratandan på företaget, sammanfattar Peter Gustavsson. Text och foto: Ingrid Rosenlund Wkkström, HTF-ordförande på DC Kalmar, och Robert Rosberg, Handelsordförande på DC Malmö, har valts in som suppleanter. Även Inga Lind, sekreterare på DC Östergötland, blev uppmärksammad. I 45 år har hon varit ICA trogen och vd Göran Nord tackade för fina insatser. Ippet bus växeln - Passningsställe, vadar det? ICA EOL Många av våra medarbetare hade aldrig hört ordet passningsställe. De flesta kände heller inte till att man kan programmera in sin frånvaro i växeln. Så nog var det befogat att bjuda in till Öppet hus och informera grundligt om växelns fantastiska möjligheter, säger Ann-Marie Willén, ansvarig för receptionen och växeln vid ICA Eols huvudkontor i Göteborg. Den moderna dataväxeln installerades på HK för fem år sedan. Tre år senare konstaterade flickorna i växeln att det fortfarande fanns många alltför många bland arbetskamrat erna på företaget söm var helt ovetande om växelns tekniska finesser. Då beslutade man på HK att tillsätta en arbetsgrupp som fick i uppgift att förbättra telefonkulturen på företaget. 22 pass Arbetsgruppen, bestående av personalchef Nils Fabiansson, Bengt Wester, dataavdelningen, Anders Fahlén, avd Kontorsutveckling, och Ann-Marie Willén, agerade på följande sätt: de gjorde tester, gick runt och pratade med sina arbetskamrater, lät dem svara på en enkät och kontaktade även Televerket för att få assistans från deras sida. Slutresultatet av gruppens ansträngningar blev ett Öppet hus som hölls i maj månad. Mona Göthblad från personalavdelningen skickade ut inbjudningar till varje avdelning och pusslade ihop tiderna, fortsätter Ann-Marie. Det fanns sammanlagt 22 tillfällen att delta i vår information två stycken två-timmarspass under elva dagars tid. Vi började i samlingssalen och avslutade med ett studiebesök i växeln. Sekretariat Av 370 personer kom 275. Inte så tokigt. Nu hoppas jag och mina kolleger Lalla Eriksson, Ingrid Jansson, Ruth Nilsson och Siv Mossberg att alla har förstått att växeln faktiskt kan anlitas som ett slags sekretariat. Ingrid Rosenlund

9 Ombyggt på kött & ehark JVM slipper vi tunga lyft ICA ESSVE Tre månader tog den men i slutet av maj blev den färdig ombyggnaden av kött- och charkavdelningen på DC Stockholm. Nya truckar, ett större buffertlager och ökade expeditionsytor underlättar arbetet för det 20-tal expeditörer och varumottagare som arbetar där. Nu slipper vi de tunga lyften. Bra inte minst för oss äldre, säger Ingmar Åberg, expeditör på lös plocken. Jag är inte alls trött på samma sätt när jag åker hem på kvällarna. Ingmar Åberg erkänner utan omsvep att han från början var emot en ombyggnad. Jag såg ingen anledning. Det fungerade bra ändå. Men nu märker jag skillnaden. Får vi bara hålla på ett tag och ändra en och annan detalj så blir det jättebra. Större yta Lagerchef Lars-Göran Westman är också nöjd med ombyggnaden. Vi hade helt enkelt blivit trångbodda. Både sortiment och volym har ständigt ökat och i höstas började platschefen Åke Stenberg och jag att planera för en ombyggnad. Nu har vi två lagerområden: ett för lösplock och ett för truckexpediering. Den nya uppdelningen innebär att antalet vågplatser kunde minskas. Sex vågar togs bort, en vägg restes och vi fick ytterligare 100 kvadratmeter expeditionsyta. Vår gamla styckningslokal blir buffertlager och där kommer vi också att inrätta en varumottagning för kött. Därmed får vi separata mottagningar för kött- respektive charkvaror. 120 kvadratmeter vinner vi på att inte behöva använda lokalen för styckning längre. Nya truckar Fem nya truckar har hittills köpts in men Lars-Göran Westman planerar redan för ännu en truck. Truckarna spar både ryggar och armar, säger han. Att skjuta igång och stanna fullasta- Det är fortfarande trångt i gångarna, tycker Peter Lundberg, expeditörmen det är skönt att slippa dra de tunga burarna. Nu gör det inte ont i axlarna längre. de rullburar blev tungt för expeditörerna. Vi räknade med att en runda innebar tio starter och stoppar. Det är klart att det kändes i kroppen när kvällen kom. Helgjobb Redan första veckan gick det mesta smärtfritt även om det hördes ett och annat muttrande när varorna inte stod på sina gamla vanliga platser. Ombyggnaden har gått bra och de allra flesta har varit positivt inställda, avslutar Lars- Göran Westman. Han passar också på att berömma sin arbetsstyrka. Sista helgen i maj ställde alla upp och flyttade varor till nya lagerplatser. En stor del av fredagskvällen och halva lördagen gick åt. Men trots det härliga försommarvädrt var det ingen enda som klagade. Text och foto: Annelie Rinkeborn Bra med ökade utrymmen, tycker Christer Lindahl, varumottagningsledare, som hade ett styvt jobb med att programmera in alla nya positioner och artikelnummer på datan. Redan efter en vecka hade jag lärt mig hitta varorna, säger en nöjd Ingmar Åberg. Medan färskvarucentralen expanderar inom de egna väggarna, fortgår några hundra meter därifrån arbetet med den gigantiska Globen, Stockholms senaste attraktion. FOTO: BJÖRN HERLIN Säljchefen kidnappades ICA HAKON Försäljningschefen Arne Rösth vid DC Sundsvall blev en smula ställd när han häromveckan blev uppsökt av en uppretad ICA-handlare och bryskt uppmanad att följa med ut på gården för att titta på en sändning undermåliga varor. Nåväl, vid bilen väntade dessbättre inga dåliga varor. Däremot en illuster samling maskerade kvinnor och män som vid närmare granskning visade sig vara arbetskamrater med Arne, som genom ett egendomligt sammanträffande råkade fylla 40 år just den dagen. Om nu upptakten gick i moll så gick sannerligen finalen i dur ty det visade sig snart att kompisarna ordnat ett rejält kalas med mat, dryck och presenter till jiibilaren. Arne Rösth blev en aning skakad när maskerade arbetskamrater. han helt plötsligt kidnappades av Vd Göran Nord, själv en avjubi larerna med 20 år inom ICA Essve, gratulerar "40-åringen" Arne Ericson, t v. Grattis. Arne! ICA ESSVE I början av maj samlades tretton medarbetare på ICA Essve i Stockholm för att motta gratifikationer för olika anställningsår. Äldst i gården var Arne Ericson på HK:s marknadsavdelning. I fyrtio år har han varit ICA trogen och belönades med en studieresa till USA. Vart femte arbetsår inom ICA Essve premieras och bland de övriga jubilarerna fanns medarbetare med allt från fem till 20 år inom företaget, samtliga uppvaktades med väcka gåvor.

10 Nya Ars,, III redan för litet ICA ESSVE Koloniallagret på Årsta III har växt fortare än man ursprungligen räknat med. En snabb utbyggnad är påkallad men utöver ett gammalt garageutrymme finns inget att bygga på. Lösningen ligger i att utvecklas på höjden. Någon skyskrapa i Arsta blir det dock inte tal om. Vi utnyttjar befintligt utrymme, säger Ulf Engström, avdelningschef kolonial. Orsaken till den akuta trångboddheten är att volymutvecklingen för ICA Essve skett snabbare än beräknat. När koloniallagret projekterades i början av 80-talet kalkylerade man med en årlig volymökning på tre procent, vilket innebar att det skulle dröja ända fram till 1991 92 innan huset var maximalt utnyttjat. Markytan utbyggd Nu har man emellertid redan nått den kritiska punkten och omedelbara åtgärder är av nöden. Den disponibla markytan är dessutom redan utbyggd till bristningsgränsen. Hur skall ni klara av det här, Ulf Engström? Det handlar ju enbart om positiva problem och den icke särskilt dramatiska lösningen är redan klar. Ni bygger på höjden? Nej, vi bygger inte på höjden, däremot har vi på ett bättre sätt tagit tillvara det utrymme som redan finns. Det är modernt att räkna i kubikmeter i stället för kvadratmeter. Hur kommer det sig att volymutvecklingen gått så mycket snabbare än ni prognoserat? I första hand har vi våra duktiga ICA-handlare att tacka för en ökad försäljning i största allmänhet, men de nya en och en halvliters plastflaskorna har gjort sitt till. De vanliga flaskorna levereras direkt från bryggerierna medan de nya PET-flaskorna går via DC. 1 400 buffertplatser Vad man egentligen gör för att skapa nya utrymmen i det redan befintliga är att ta fjorton P- platser från garaget och i stället placera returhanteringen och delar av finlagerhanteringen där. Det nuvarande lagerkontoret och pausrummet för palletteringspersonalen rivs och ersätts med en tvåvåningsbyggnad. I praktiken fungerar det som att ställa lagerkontoret på högkant. Som ersättning för de för- Det gäller att också ta tillvara utrymmet på höjden, men nu bar vi fått mycket för ombyggnadspengarna, anser Ulf Engström. Vårt nuvarande PTB-system kommer säkert att vara helt datoriserat i nästa generation koloniallager, säger Miroslav Zhanal, tekniskt ansvarig för Årsta III. svunna garageplatserna anlägges 25 uteplatser med tillgång till el. En bil mår faktiskt bättre av stå ute under förutsättning att den kan hållas varm, så man kan betrakta uteplatserna som ett framsteg, Engström. kommenterar Ulf I augusti beräknas hela ombyggnadsprocessen vara genomförd. Vad man då har fått är ytterligare 700 kvm markyta att Tekniker spekulerar Ansvarig för den tekniska utformningen av det nya koloniallagret är Miroslav Zhanal. Han är nöjd med vad man lyckats åstadkomma med de begränsade möjligheter som står till buds. Sett ur arbetsmiljösynpunkt har allting förbättrats, säger han. Utrymmen, belysning, ventilation. Även tekniskt har vissa förbättringar gjorts. Miroslav Zhanal ser den pågående utbyggnaden som ett led i en långsiktig utveckling. Han vet att det snart är dags för nästa steg. disponera, 1 400 buffertplatser, 480 960 finlagerplatser, ett nytt lagerkontor och ett nytt pausrum. Totalkostnad: 2.5 miljoner kronor. Text och foto: Sven Wesström Hur kommer nästa generation koloniallager att se ut? Utan tvivel kommer det att vara helt automatiserat och dygnet runt skötas helt av datorer. Vårt nuvarande PTB-systemet (PTB = plocka till band) är bra men skulle ha ännu mer att ge med en robot som plockar på banden. Robotarna finns idag men det är otroligt höga kostnader förknippade med dem. I synnerhet sådana som skall kunna hantera våra enorma produktsortiment. Streckkoder Ytterligare finesser i nästa koloniallager? Streckkoderna får utökad tillämpning. I syfte att förbättra vår returhantering samarbetar vi redan nu med ett dataföretag. De flesta varor är redan märkta med streckkoder men genom det nya systemet kommer allt att bli enklare. ICA Eol kvar i festyran ICA Eol i Göteborg fortsätter att högtidlighålla sitt 50-årsjubileum. Nu senast med en picknick i "huvudkontorets trädgård" för de anställda. För arrangemanget svarade Föreningen Artilleriavdelningen, som under fältmässiga former bjöd på ärtsoppa, smörgås och svagdricka till ackompanjemang av Regionmusikkåren. Ärtsoppa och svagdricka under fältmässiga former. Egentligen var det bara själva ' 'snuskburken'' som saknades. Fr v Bern th Ekström, Catbryn Eriksson, Anita Larsson, Göran Jighede och Ulf Ablin låter sig väl smaka. FOTO: MORGAN BODIN / samband med den något annorlunda lunchen överlämnade ICA Eols anställda en träskulptur föreställande en ICA-handlare av den gamla stammen, gjord av konstnären Tage ' 'Brohultarn"Johansson, medan Eolstyrelsens ordförande Christer BergendabI uppvaktade med en gammaldags paketcykel. Fr v Thorsten Johansson från ICA Eols marknadsavdelning, styrelseordföranden Christer Bergendahl, koncernchefen Jan-Olle Folkesson, konstnären Tage "Brohultarn" Johansson med hustru Ingrid.

11 Redaktör: Sven Wesström Teckningar: Nils Glaveby Kära läsare Tät ning av en båt Aplund ägde en segelbåt. Han hade köpt den av en man, som visste vad han gjorde, för 50 kr. Med segel och allt. Jag bor bredvid Aplund, och Aplund bad mig hjälpa honom rigga på båten. Vi riggade på båten, d v s vi satte två segel med olika namn samt en mast i mitten och satte alltihop i sjön. En erfaren sjöman skulle först ha satt båten i sjön och sedan riggat på den, men det har alltid legat något originellt över Aplund. Då båten kom i sjön sjönk den. Den sjönk inte sakta som en gråsten utan fort som en ansjovisburk med hål i botten. Vi blevo rätt överraskade och Aplund bad till Gud om en revolver och 22 kronor för att fara till Västervik och träffa mannen som sålt båten för 50 kr och som visste vad han gjorde. Vi tog därpå en grogg och övertalade en på platsen bosatt yngling att dra upp båten på land. Vi reste därpå in till staden, skötte affärer, gingo på Cirkus och Kristallsalongen och träffade personer. Som ni förmodligen uppmärksammat har vår riksdagsman frän Mörkhult nu lyckligt avslutat sin något långdragna resa i Norrland. Dock står önskemålet på någon form av regelbunden läsning kvar och vi har nu med ljus och lykta sökt efter något som skall passa både smak och kassa och till sist har vi åtminstone tillfälligt fastnat för den klassiske Hasse Z som fram till 1946 underhöll oss med sina speltsfundiga kåserier. Vi har genom sonen Kar de Mumma förvärvat rättigheterna till kåserierna åtminstone året ut. Sedan får vi se vad det blir. Den första av Hasse Zs kåserier blir den kanske mest kända av dem alla. Många känner väl till den men den tål säkert att läsas ännu en gång. I övrigt kan konstateras att vi nu i viss utsträckning lyckats få kontakt med läsekretsen. Vi hoppas ni fortsätter på den inslagna linjen och boken "Dagar att minnas" blir fortfarande belöningen för insända bidrag. Redaktionen av Hasse Z Efter en vecka återvände vi till landet för att täta båten. Vi hade med oss mönja, bomull, cement, 2 liter konjak, spik och plåt. Vi tätade båten. Vi stoppade först bomull i alla hål, sedan mönja, sedan cement, sedan beck, sedan tjära och sedan plåt. Därpå sattes alltsammans i sjön. Därpå sjönk alltsammans. Vi gingo upp och togo en grogg, tillsade ynglingen, som var bosatt på platsen, att dra upp båten, varpå vi ånyo reste till staden, gingo på Cirkus och Kristallsalongen och träffade personer. Efter en vecka återvände vi till landet i sällskap med en främmande herre i krage och manschetter. Båten stod uppdragen på land med segel och allt. Den främmande mannen i krage och manschetter köpte den genast för 200 kr kontant. Aplund frågade honom om han kunde segla, varpå han sade: A, man är väl ingen Tjäder heller. _ Vi sätte båten i sjön tillsammans med den främmande mannen. Han seglade ut. Då han kommit 50 meter från land sjönk alltsammans, både båten och seglena och den främmande mannen i krage och manschetter. Vi stodo en stund och sågo efter att den var riktigt sjunken, varpå vi gingo upp och togo en grogg och tillsade ynglingen, som var bosatt på platsen, att denna kväll behövde han ej dra upp båten. Det var en ganska härlig afton, men myggen besvärade oss mycket. Myggorna har i år varit ganska svåra. De har icke på många år varit så svåra. Men vi skall hoppas att de blir bättre. I alla händelser har jag telefonerat till staden efter en kortlek. Det är inte bra att Aplund går och bär så mycket pengar på sig. Om drygt två månader står vi inför ett nytt riksdagsmannaval vilket inte minst märks genom det skärpta tonläget politiska motståndare emellan. Det gäller att samla in så mycket röster som möjligt i ladorna. Det är ju ingen nyhet utan i stallet skall vi göra en djupdykning i gamla skrifter och se om det finns några visa ord kring politiken. Som t ex de här: När en politiker säger att vi sitter i samma båt så var på din vakt. Det betyder att det är du som skall ro. Vilhelm Moberg Politik ar någonting som är alldeles för allvarligt för att överlåtas åt politiker. Charles de Gaulle Politik är konsten att hindra människor från att lägga sig i vad som angår dem. Paul Valéry Politisk skicklighet är för mågan att förutsäga vad som kommer att hända, nästa vecka, nästa månad, nästa år. Och ha förmågan att efteråt förklara varför det inte blev så. Winston Churchhill I yga«mwal sanning Bättre lyss till den slang som brast än att aldrig pumpa en båge. Som bekant har det runtom i landet ganska nyligen hållits skolavslutningar som här och var väckt en viss uppmärksamhet. En gång i tiden ansågs svenskan vara ett mycket viktigt ämne men det framgick inte alltid av studentskrivningarna. Så här uppfattade t ex en förhoppningsfull ung man Napoleons situation: "Som liten var Napoleon mycket liten, men efter hand som han växte blev han naturligtvis större, även om han också då var stor var han tämligen liten. Att han trots detta ändå blev kallad Napoleon den store visar blott att man inte lade större vikt vid hans litenhet". I verkstadens matsal sitter ett gäng unga grabbar och skryter över sina framgångar hos det täcka könet. Pratet går vitt och brett och skrattsalvorna avlöser varandra. Tyst åhörare till detta är veteranen "Sluggo", som till sist dock inte kan sitta tyst längre. Han reser sig, hissar upp brallorna, tar ett stadigt tag i silverdosan, lägger omständligt in en pris, tittar ut över församlingen av fjuniga ynglingar och säger: Den här dosan, gossar, har jag fått som premie av tacksam ma barnmorskor i Vida, Hallevik, Gryt och Näs socknar. * Han klappade sin hund och sa med stor bestämdhet: Jag försäkrar att hunden är lika klok som jag! Det kan jag tro. Annars brukar folk överdriva så förfärligt, när de talar om sina hundar Älskling, jag är för fattig för att ha några etsningar att visa dig. Men om du följer med mig upp på rummet ska jag gär na visa några festliga sprickor i taket. Lagom lyxig laxsallad En fräsch och innehållsrik sallad smakar väl egentligen alltid gott, men den är naturligtvis som allra bäst när man har tillgång till pinf arska grönsaker. Variationerna är oräkneliga si det är bara att sätta igång att skära och blanda det man har till hands och det man tycker bäst om. Djupfryst lax är överkomlig i pris just nu så varför inte göra det litet lyxigt någon skön sommarkväll. Ur "Stora boken om sallader", utgiven av ICA-förlaget, har vi lånat den här läckra laxsalladen och det här är vad man behöver för fyra rejäla portioner: 600 g djupfryst lax (helst biten närmast huvudet) Vi isbergssalladshuvud 4-5 selleristjälkar 150 g färska champinjoner 200 g oskalade räkor (75 g skalade) 3-4 hårdkokta ägg V* färsk gurka 3-4 tomater salt, peppar, matfett Börja med att skära den upptinade laxen i två cm tjocka skivor. Strimla salladshuvudet, skölj och skär sellerin i bitar. Koka dem knappt mjuka i lättsaltat vatten och låt dem kallna. Ansa och skiva champinjonerna och rensa räkorna om de inte redan är rensade. Skär äggen i klyftor och skiva gurkan och tomaterna. Bräck sedan laxskivorna och lägg dem mitt på ett stort serveringsfat. Ta bort mittbenet men se till att fisken inte går sönder. Gruppera de övriga ingredienserna prydligt runt laxen. Salladen går alldeles utmärkt att äta som den är, gärna med ett glas vitt vin eller mineralvatten till. Vill man ha dressing finns det många färdiglagade sådana att välja mellan men man kan också själv tillaga en klassisk vinägrettsäs genom att blanda en matsked vinäger eller pressad citron med tre matskedar olja plus en halv tesked salt och ett kryddmått peppar. Smaklig måltid!

Tidning för ICA-företagens personal. Redaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Rosenlund. Redaktion: Annelie Rinkeborn, Sven Wessfröm, Nils Glaveby (tekn. red.) Lena Holmberg (sekr.). Adress: ICA-kontakten, ICA-förlaget AB, 721 85Västerås. Tel.: 021/1940 00. ICA-kontakten utges av ICA-förlaget AB, Västerås. Agiro * Holnbrrp Bok». AB Sila N88 KÖPMANNATJÄNST Året var 1949. Då började en 18-årig yngling sin blivande bana som butiksinredare genom anställning hos Ljungby Möbelindustrier, som sedermera blev ICA Inredningar och dotterbolag till Köpmannatjänst. Efter två år flyttade vår möbelsnickare, som också hade haft en slöjdlärarbana i tankarna till Västerås och Köpmannatjänst. På nyåret 1951 började så Börje Englund att rita inredningar för butiker. Detta blev starten på en bana som inredningsarkitekt. Då var "avdelningen" i Västerås två personer stark Börje och en kvinnlig inredare. Uppdragen gällde vid den tiden fortfarande manuella butiker, men efterhand kom självbetjäningsbutikerna att dominera. Många all-round-ritare På planerings- och inredningssidan är vi idag tolv personer som har hand om hela jobbet alltifrån planeringen fram till färdig inredningsritning, talar Börje om. Vi utgår från en skiss på tillgänglig butiksyta och vår planlösning omfattar sedan all inredning samt uppgift på eleffektbehov, förslag till belysning samt färgförslag med mera. Det blir en totalbeskrivning av den blivande butiken. Jobbet utförs också i samarbete med arkitekter och konsulter inom VA, sanitet, el etc. Dessutom finns här sex kolleger som ägnar sig åt speciella delar av det som krävs för att det skall bli en bra butiksinredning. Tillsammans färdigställer vi inredningsritningar till ca 200 butiker per år. Det inkluderar såväl nybyggen som ombyggnader. Tjänsteresor Då och då gör vi resor för att skaffa nya impulser eller för att studera arbeten som skall startas, exempelvis komplicerade ombyggnader av butiker, berättar Börje vidare. Förra året gjorde jag en studieresa till USA. Mycket därifrån kan vi ta vara på för våra egna butiker, men erfarenheterna måste "växlas ner" till blygsammare svenska nivåer. Vi har ju inte samma rika kundunderlag hos oss som det finns i och runt de stora amerikanska städerna. Fiske och sång Vad ägnar du dig åt på fritiden?, undrar vi. Fiske, säger Börje, är ett stort fritidsintresse, likaså sång och så är jag idrottsintresserad fast idrottsutövandet blir numera i mindre omfattning. Jag sjunger i ASEA (ABB)-kören och vidare brukar jag och några herrar ur kören ägna oss åt Barbershopövningar. Det är en trevlig sångform. Dessutom är jag med i en Nordisk körkonstellation och vi var under våren på turné till Australien och Sydostasien, Singapore. I Sydney sjöng vi i det arkitektoniskt berömda operahuset. Idrott och friluftsliv gillar jag också. De idrottsliga prestationerna inskränker sig nu till Korpbordtennis, som man kan säga är improvisationens och de blixsnabba beslutens hantverk i motsats till det dagliga jobbets övertänkta, välprövade och linjeräta uppgifter. Text och foto: Nils Glaveby Livsmedelsbutik och barbershop ingen är främmande för Börje Börje visar en intressant detalj på en inredningsritning och påpekar att just där kommer det att Gnnas ett speciellt utrymme för kampanjvaror. Många idéer prövas före den definitiva ritningen. Nog kar jag fått upp så här stora fiskar, säger Börje. (Men vad var det ftebing sa?) Vi önskar alla våra läsare en riktigt härlig sommar! ***