EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2003/0093(CNS) 12 september 2003 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 C5-0322/2003 2003/0093(CNS)) Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Föredragande: Antonio Mussa PR\496015.doc PE 331.672
PR_CNS_am Teckenförklaring * Samrådsförfarandet majoritet av de avgivna rösterna **I Samarbetsförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna **II Samarbetsförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten *** Samtyckesförfarandet majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i de fall som avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och artikel 7 i EU-fördraget ***I Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna ***II Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten ***III Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det gemensamma utkastet (Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit.) Ändringsförslag till lagtexter Parlamentets ändringar markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att markera ord eller textavsnitt som man tycker bör korrigeras innan den slutliga texten produceras (exempelvis om en språkversion har uppenbara fel eller saknar textavsnitt). Dessa förslag underställs berörda tekniska avdelningar för godkännande. PE 331.672 2/14 PR\496015.doc
INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...5 MOTIVERING...12 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR... YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL, FORSKNING OCH ENERGI... KOMMISSIONENS FÖRKLARING (ART. 66.3)... PR\496015.doc 3/14 PE 331.672
PROTOKOLLSIDA I en skrivelse av den 5 maj 2003 begärde rådet i, enlighet med artikel 152.4 i EG-fördraget, att parlamentet skulle yttra sig över förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 2003/0093(CNS)). Vid plenarsammanträdet den 1 september 2003 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0322/2003). Vid utskottssammanträdet den 16 juni 2003 hade utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor utsett Antonio Mussa till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 8 september och 1 oktober 2003 behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget till lagstiftningsresolution med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande),... (vice ordförande), Antonio Mussa (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen)... och.... Yttrandena från utskottet för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi bifogas detta betänkande. Betänkandet ingavs den... PE 331.672 4/14 PR\496015.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 C5-0322/2003 2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 230) 1, med beaktande av artikel 152.4 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0322/2003), med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandena från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5- /2003). 1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. 3. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt. 4. Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. Kommissionens förslag Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 Skäl 2 (2) Principer för screening som en metod för att förebygga kroniska icke-smittsamma sjukdomar offentliggjordes av Världshälsoorganisationen 1968 och av Europarådet 1994. Dessa två dokument utgör, tillsammans med nuvarande bästa (2) Principer för screening som en metod för att förebygga kroniska icke-smittsamma sjukdomar offentliggjordes av Världshälsoorganisationen 1968 och av Europarådet 1994. Dessa två dokument utgör, tillsammans med nuvarande bästa 1 Ännu ej offentliggjort i EUT. PR\496015.doc 5/14 PE 331.672
praxis på respektive område för cancerscreening, underlag för de aktuella rekommendationerna. exempel på god praxis på respektive område för cancerscreening, underlag för de aktuella rekommendationerna. En terminologisk precisering. Denna ordalydelse är lämpligare. Ändringsförslag 2 Skäl 3 (3) Rekommendationerna bygger också på Rekommendationer om cancerscreening från Rådgivande kommittén för förebyggande av cancer samt de erfarenheter som gjorts i samband med den verksamhet som genomförts inom ramen för Europa mot cancer-programmet där samarbete på europeisk nivå t.ex. har bidragit till att högkvalitativa program för cancerscreening tillhandahållit effektiva europeiska riktlinjer om bästa praxis och till att olika befolkningsgrupper inte utsätts för screening av låg kvalitet. (3) Rekommendationerna bygger också på Rekommendationer om cancerscreening från Rådgivande kommittén för förebyggande av cancer samt de erfarenheter som gjorts i samband med den verksamhet som genomförts inom ramen för Europa mot cancer-programmet där samarbete på europeisk nivå t.ex. har bidragit till att högkvalitativa program för cancerscreening tillhandahållit effektiva europeiska riktlinjer om god praxis och till att olika befolkningsgrupper inte utsätts för screening av låg kvalitet. Liksom ändringsförslag 1. Ändringsförslag 3 Skäl 4 (4) Screening gör det möjligt att upptäcka cancertumörer på ett tidigt invasivt stadium eller till och med innan de blivit invasiva. En del lesioner kan då behandlas mer effektivt och patienterna kan förväntas bli botade. Den viktigaste indikatorn på att screeningen ger resultat är en minskning av sjukdomsspecifik dödlighet eller minskning av incidensen av avancerad sjukdom. (4) Screening gör det möjligt att upptäcka cancertumörer på ett tidigt invasivt stadium eller möjligen innan de blivit invasiva. En del lesioner kan då behandlas mer effektivt och patienterna kan förväntas bli botade. Den viktigaste indikatorn på att screeningen ger resultat är en minskning av sjukdomsspecifik dödlighet eller minskning av incidensen av avancerad sjukdom. Lämpligare ordval. PE 331.672 6/14 PR\496015.doc
Ändringsförslag 4 Skäl 6 (6) Screening innebär dock att friska människor testas för sjukdomar som ännu inte gett upphov till några symtom. Förutom de positiva effekterna för sjukdomsspecifik dödlighet eller incidens av avancerad sjukdom kan screening också ha negativa sidoeffekter för dem som undersöks. Vårdgivarna bör vara medvetna om alla potentiella fördelar och risker med screening för en viss cancerform innan man börjar tillämpa nya program för cancerscreening. Eftersom dagens allmänhet är välinformerad bör fördelarna och riskerna dessutom beskrivas på ett sådant sätt att den enskilde medborgaren själv kan ta ställning till om han eller hon vill delta i screeningprogrammen. (6) Screening innebär dock att friska människor testas för sjukdomar som ännu inte gett upphov till några symtom. Förutom de positiva effekterna för sjukdomsspecifik dödlighet eller incidens av avancerad sjukdom kan screening också ha negativa sidoeffekter för dem som undersöks. Vårdgivarna bör underrätta patienterna om riskerna med screening och de psykologiska konsekvenserna av att invänta undersökningsresultat, som är allmänt ångestframkallande, i syfte att nå fram till ett lugnt tillvägagångssätt som medför att den enskilde medborgaren själv kan ta ställning till om han eller hon vill delta i screeningprogrammen. Ändringsförslaget syftar till att visa att det är nödvändigt att patienten garanteras så trygga psykologiska förhållanden som möjligt då screening genomförs, så denne har möjlighet att medverka i högre grad. Ändringsförslag 5 Skäl 8 (8) Folkhälsofördelar och kostnadseffektivitet för ett screeningprogram uppnås om programmet genomförs systematiskt, täcker hela den målgrupp det riktar sig till och tillämpar riktlinjer för bästa praxis. (8) Folkhälsofördelar och kostnadseffektivitet för ett screeningprogram uppnås om programmet genomförs systematiskt, täcker hela den målgrupp det riktar sig till och tillämpar riktlinjer för god praxis. Liksom ändringsförslag 1. Ändringsförslag 6 Skäl 16 PR\496015.doc 7/14 PE 331.672
(16) Etiska, juridiska, medicinska, organisatoriska och ekonomiska aspekter måste beaktas innan beslut fattas om att genomföra program för cancerscreening. (16) Etiska, religiösa, juridiska, medicinska, organisatoriska och ekonomiska aspekter måste beaktas, med särskild hänsyn till anslutningsländerna för att främja deras genomförande av program. Ingen närmare motivering behövs. Muslimer kräver till exempel att kvinnor skall undersökas av kvinnlig vårdpersonal. Ändringsförslag 7 Skäl 17 (17) Det bör finnas adekvata personella och ekonomiska resurser som garanti för att organisation och kvalitetskontroll fungerar. (17) Det bör finnas adekvata personella och ekonomiska resurser som garanti för att organisation och kvalitetskontroll fungerar för samtliga medlemsstater. saknas. Ändringsförslag 8 Skäl 19 (19) Det är en nödvändig etisk, juridisk och social förutsättning att cancerscreening inte bara skall erbjudas välinformerade, friska människor om screeningen visat sig minska sjukdomsspecifik dödlighet eller incidensen för avancerad sjukdom, om fördelarna och riskerna är väl kända och om screeningens kostnadseffektivitet är acceptabel. (19) Det är en nödvändig etisk, juridisk och social förutsättning att cancerscreening inte bara skall erbjudas välinformerade, symptomfria människor om screeningen visat sig minska sjukdomsspecifik dödlighet eller incidensen för avancerad sjukdom, om fördelarna och riskerna är väl kända och om screeningens kostnadseffektivitet är acceptabel. Lämpligare ordval. Ändringsförslag 9 Skäl 24 (24) När ett nytt screeningtest har visat sig (24) När det påvisats att ett nytt PE 331.672 8/14 PR\496015.doc
vara effektivt kan utvärdering av modifierade test eventuellt göras genom användning av andra effektmått, om det prediktiva värdet för dessa effektmått är fastställt. screeningtest är effektivt kan utvärdering av modifierade test eventuellt göras genom användning av andra effektmått, om det prediktiva värdet för dessa effektmått är fastställt. Eftersom HPV-infektion är en föregångare till cancer skulle screening för livmoderhalscancer effektiviseras om HPV-test och nuvarande cellprovtagning erbjöds samtidigt. REKOMMENDATIONER TILL MEDLEMSSTATERNA: Ändringsförslag 10 Punkt 1, led a (a) erbjuder evidensbaserad screening för cancer genom ett systematiskt populationsbaserat tillvägagångssätt och med kvalitetssäkring på alla nivåer. De cancerscreeningtest som förtecknas i bilaga 1 uppfyller dessa krav, (a) erbjuder evidensbaserad screening för cancer genom ett systematiskt populationsbaserat tillvägagångssätt och med kvalitetssäkring på alla nivåer. De cancerscreeningtest som förtecknas i bilaga 1 uppfyller för närvarande dessa krav, saknas. Ändringsförslag 11 Punkt 1, led b (b) genomför screeningprogram i enlighet med de europeiska riktlinjerna om bästa praxis och främjar den fortsatta utvecklingen av bästa praxis för högkvalitativa cancerscreeningprogram på nationell nivå, (b) genomför screeningprogram i enlighet med de europeiska riktlinjerna om god praxis och främjar den fortsatta utvecklingen av bästa praxis för högkvalitativa cancerscreeningprogram på nationell nivå, och underlättar införandet av ny teknik som HPV-test för livmoderhalscancer i samband med cellprov. Liksom ändringsförslag 1 och 9. PR\496015.doc 9/14 PE 331.672
Ändringsförslag 12 Punkt 1, led ga (nytt) (ga) inför en modell med call-recallsystem för screening i flera faser av personer i den åldersgrupp som anges i denna rekommendation. Genom ändringsförslaget föreslås det att man i mån av möjlighet inför screening i flera faser i syfte att genomföra all screening som fastställs för den åldersgrupp som anges i rekommendationen vid ett och samma läkarbesök. Ändringsförslag 13 Punkt 3, led ca (nytt) (ca) kontrollerar dödlighetsindikatorerna i de olika medlemsstaterna för att fastställa om särskilda screeningformer bör prioriteras framför andra. Genom att kontrollera dödlighetsindikatorerna är det möjligt att genomföra screening av de befolkningskategorier där sjukdomsförekomsten är högre pga. av miljöfaktorer, kostvanor etc. Ändringsförslag 14 Punkt 5, led aa (nytt) (aa) garanterar rätten till ersättning för bortovaro från arbetsplatsen för dem som får kallelse till screeningtest, För att garantera ökat deltagande i screening bör medlemsstaterna göra det lättare för arbetstagare att lämna arbetsplatsen i syfte att genomgå screeningtest. Ändringsförslag 15 Punkt 6, led b (b) genomför försök, utöver dem som gäller specifika screeningparametrar och (b) genomför försök, utöver dem som gäller specifika screeningparametrar och PE 331.672 10/14 PR\496015.doc
dödlighet, beträffande efterföljande behandling, kliniskt resultat, sidoeffekter, sjuklighet och livskvalitet, dödlighet, undersökningar av kliniskt resultat, sidoeffekter, sjuklighet och livskvalitet, Lämpligare ordval. BILAGA: Ändringsförslag 16 Bilaga Rekommenderade screeningtest: Cellprovscreening för avvikelser i livmoderhalsen med början senast vid 30 års ålder och definitivt inte före 20 års ålder. Mammografiscreening för bröstcancer hos kvinnor i åldern 50 69 år i enlighet med de europeiska riktlinjerna om kvalitetssäkring av mammografi. Screening av ockult blod i avföringen för kolorektal cancer hos kvinnor och män i åldern 50 74 år. Rekommenderade screeningtest: Cellprovscreening kombinerad med HPV-test för avvikelser i livmoderhalsen med början senast vid 30 års ålder och definitivt inte före 20 års ålder. Mammografiscreening för bröstcancer hos kvinnor i åldern 40 69 år i enlighet med de europeiska riktlinjerna om kvalitetssäkring av mammografi. Screening av ockult blod i avföringen för kolorektal cancer hos kvinnor och män i åldern 50 74 år, vid positivt resultat dessutom rektosigmoidoskopi. Eftersom HPV-infektion är en föregångare till cancer skulle screening för livmoderhalscancer effektiviseras om HPV-test och nuvarande cellprovtagning erbjöds samtidigt. Rektosigmoidoskopi gör det möjligt att finna blödningsorsaken (cancer, polyp, magsår, hemorrojder etc.) PR\496015.doc 11/14 PE 331.672
MOTIVERING I industriländerna är cancersjukdomarna en av de främsta sjukdomsbetingade dödsorsakerna, och det är den sjukdom som de europeiska medborgarna oftast måste leva med, då den antingen drabbar en själv direkt eller en närstående (1997 registrerades 1 594 379 nya fall i de femton medlemsstaterna). De vanligaste cancerformerna i EU 1997 var kolorektal-, bröst-, lung-, prostata- blås- och magcancer, som tillsammans utgjorde 59 procent av alla nya cancerfall. De cancersjukdomar som svarade för de flesta dödsfallen 1997 var lung-, kolorektal-, bröst-, mag-, prostata- och pankreascancer, som utgjorde 57 procent av alla dödsfall i cancer. De sociala återverkningarna är således enorma, inte endast med tanke på kostnaderna för behandling och stöd till patienterna, utan även med tanke på den emotionella belastningen för patienten och dennes familjemedlemmar. Utöver den mänskliga tragedi som denna tendens innebär leder den även till att antalet friska människor minskar kontinuerligt, dvs. den del av befolkningen som utgör Europas produktiva och kognitiva ryggrad. Man bör därför ta hänsyn till genomsnittsåldern för förekomst av cancersjukdomar. Sjukdomarna uppstår i allt tidigare ålder och antar allt mer aggressiva former, såsom bröstcancer. Färska rön från mammografiundersökningarna ger vid handen att bröstcancer drabbar kvinnor mellan 40 och 69 år, dvs. mycket yngre personer än vilka som för närvarande rekommenderas screening. Däremot har det vid screening med cellprov för upptäckt av avvikelser i livmoderhalsen framkommit att avvikelserna uppstår hos kvinnor i högre ålder än man hittills förväntat. Möjligheterna att behandla cancer är oeftergivligt förknippade med hur tidigt den diagnostiseras. Om cancern är långt framskriden innebär det dessutom att behandlingsformerna är aggressiva och belastande, vilket får omfattande ekonomiska och sociala följder. Det enda säkra vapnet vi i dagsläget har till vårt förfogande för att föregripa dessa risker är sekundär prevention genom prediktiva kliniska test, eftersom primär prevention inbegriper mindre kontrollerbara variabler såsom miljöpåverkan, kostvanor och skillnader i livsstil mellan de olika medlemsstaterna. Tidig diagnos under det subkliniska skedet, då tumören delvis kontrolleras av patientens eget försvarssystem och sjukdomens omfattning är begränsad, möjliggör självfallet omedelbara medicinska ingrepp, mindre omfattande kirurgiska ingrepp samt mindre aggressiv cellgiftsoch strålbehandling som därför tolereras bättre av kroppen. Man får alltså inte nöja sig med att en preventiv åtgärd som är så viktig både för samhället och hälsovården är och förblir en nationell eller regional angelägenhet som är avhängig av de ekonomiska och kulturella möjligheterna i ett visst land. På grund av åtgärdens samhälleliga betydelse bör screeningen samordnas på gemenskapsnivå och garantera skyddet av medborgarnas hälsa samt rätten till lika vårdmöjligheter. Tidig diagnos är i dagsläget en allmänt accepterad princip, men screeningen bör kompletteras av eller integreras med ett effektivt behandlingsprogram. Detta förutsätter inte endast att det PE 331.672 12/14 PR\496015.doc
finns en lämplig behandlingsform utan även en möjlighet till långsiktig uppföljning av dem som diagnostiserats som positiva. Även om screeningprogrammen ursprungligen var avsedda för tidig diagnos av en enskild sjukdom har konceptet breddats under de senaste åren och omfattar nu screening i flera faser (erfarenheter som däremot ännu inte beaktas inom onkologin). Förslaget om flerfasscreening härrör från målet att spara tid och pengar för samhället, till exempel så att den berörda personen får en enda kallelse till screening av olika typer på en och samma dag, t.ex. mammografi, koloskopi, cellprov etc. Onkologins nuvarande behandlingsmöjligheter förefaller snarare att vara beroende av primär prevention på grundval av epidemiologisk och patogenetisk kunskap samt tidig diagnos, än av kirurgisk, radiologisk och kemoterapeutisk teknik. Som exempel räcker en hänvisning till magcancer: 95 procent av de patienter som diagnostiseras med slemhinnecarcinom är i livet efter fem år, medan under tio procent av patienterna med avancerad invasiv magcancer lever så länge, oavsett behandling. Det är uppenbart att omfattande undersökningar bör utföras för att man skall kunna ställa en så snabb diagnos som möjligt. Med tanke på kostnaderna och de strukturella bristerna i hälsovårdssystemet måste omfattande screeningar för vissa cancersjukdomar ofta begränsas till de befolkningsgrupper som löper störst risk. För befolkningen generellt har kolpocytologiska undersökningar för livmoderhalscancer eller mammografi för kvinnor i en bestämd ålder ett gynnsamt kostnads-nyttoförhållande, medan matstrupsduodenoskopi för matstrups- och magcancer samt bronkoskopi eller CAT för bronkialcancer är undersökningar som kan genomföras regelbundet med hjälp av metoder för tidig diagnos endast bland personer som valts ut såsom tillhörande en högriskgrupp (t.ex. magsårspatienter, magopererade patienter, rökare och så vidare). Dessutom bör ett screeningprogram ge möjlighet till korrekt utvärdering av kostnads-nyttoförhållandet för den aktuella metoden. Å ena sidan måste man alltså faktiskt ha maximal kapacitet för att konstatera även de minsta förändringarna (sensibilitet) och goda möjligheter att sålla ut godartade och elakartade (specificitet). Å andra sidan måste diagnostiseringen vara oskadlig för den person som diagnostiseras och således innebära nästan en nollrisk för skador pga. själva undersökningen, eftersom undersökningarna per definition berör symptomfria personer, som bara potentiellt är sjuka. Dessutom bör man värna om medborgarens möjlighet att välja fritt. Denne bör på basis av exakt och begriplig information om risker och fördelar kunna besluta om han eller hon skall genomgå ett screeningprogram på europeisk nivå eller inte. I detta syfte vore det önskvärt att överväga en modell för informationsförmedling som på något sätt inbegriper massmedierna. Då läkarvetenskapen utvecklas kommer nya rön, test, läkemedel och teknik att stå till sjukvårdspersonalens förfogande för att tillämpas i det dagliga livet och för att hela tiden finslipa diagnostiseringen och/eller vårdkapaciteten. För närvarande gör t.ex. samtidigt utförda cellprov och HPV-test det möjligt att ge ett predikativt svar på risken för livmoderhalscancer. PSA-test (prostata-specifik antigen) möjliggör snabb diagnos av prostatacancer och bronkoskopi och CAT av lungcancer. PR\496015.doc 13/14 PE 331.672
Det är klart att de nya instrumenten för snabb diagnos bör undersökas och valideras ingående innan de föreslås på europeisk nivå. Detta förutsätter pilotprogram på flera platser i gemenskapen samt tillämpning i de olika medlemsstaterna med hänsyn till de sjukdomar som medför den högsta mortaliteten. För att minska de ekonomiska och sociala effekterna av cancerscreening bör man därför utvärdera vilka befolkningsgrupper som löper störst risk för de sjukdomar som omfattas av detta program, och samtidigt genomföra en bred informationskampanj med målet att lära folk att inte vara rädda för att undersöka sig själva (undersökning av brösten, noggrann observation av blod i avföring och urin osv.) samt att vända sig till läkare då de stöter på något som väcker farhågor. Det är även viktigt att man kontrollerar hur väl god praxis för screening fungerar genom att analysera mortalitetstalen från samtliga medlemsstater. Dessa uppgifter kommer förhoppningsvis att samlas i en europeisk databas. Det är nödvändigt att människorna lär sig konfrontera cancersjukdomar utan fruktan, med medveten uppmärksamhet. Rädslan överskuggar ofta symptom som vore tidiga tecken på en sjukdom. I stället ställs diagnosen i ett senare skede. En välstrukturerad informationskampanj skulle inte endast medföra ökad acceptans för de pågående screeningprogrammen, utan även förbättra vårdkvaliteten och göra det möjligt för människorna att inse vilka tecken i den egna kroppen som bör fungera som larmsignal då det är dags att uppsöka läkare. Det är oeftergivligt att mobilisera ekonomiska resurser för att stärka diagnosstrukturerna på så sätt att den arbetsbörda som screening medför inte går ut över undersökningens kvalitet eller förlänger väntetiden för screeningen och försämrar kvaliteten på behandlingen för patienter som redan lider av cancer. Det är således mycket viktigt att gemenskapens åtgärder sätts in på fyra fronter: a) Information och hälsovårdsutbildning för de europeiska medborgarna. b) Genomförande av redan validerad screening. c) Regelbundna kontroller av screeningens kvalitet. d) Undersökningar av möjligheten att tillämpa nya screeningmetoder. Kommissionens dokument gör det möjligt för EU att rikta in samstämda åtgärder mot cancersjukdomarna som är frekventa, grymma och ödeläggande för samhället. Att det utan dröjsmål krävs en strategisk europeisk insats mot cancer framgår av den alarmerande epidemiologiska uppgift enligt vilken var fjärde europé lider av eller kommer att lida av en elakartad cancerform under sitt liv. Slutligen är det tillrådligt att man på europeisk nivå kompletterar screeningen med terapeutiska riktlinjer för olika sjukdomar. PE 331.672 14/14 PR\496015.doc