fred och frihet Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Nummer 4, 2014 Nummer 1, 2014 ATT BRYTA VÅLDETS CYKLER KONFLIKT & FRED ÖVER GRÄNSER INTERVJU: SEPIDEH SHAHROKHI En global rörelse för fred
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF är en internationell fredsorganisation som arbetar för kvinnors deltagande i fredsprocesser och för nedrustning. Följ oss på Twitter: ikff_sverige Facebook: facebook. com/ikffsweden Instagram: ikff_sverige Bli medlem på www.ikff.se Bankgironummer: 5491-7166 Fred och Frihet är utgiven av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF Norrtullsgatan 45, 113 45 Stockholm Tel: 08-702 98 10 E-post: info@ikff.se Hemsida: www.ikff.se Ansvarig utgivare: Josefine Karlsson Redaktör: Elin Liss Lay-out: Elin Liss Omslagsfoto: Annie Matundu Mbambi, IKFF DR Kongo & Joy Onyesoh, IKFF Nigeria. Foto: IKFF. Tack för mig! Generalsekreteraren har ordet Sedan oktober arbetar jag inte längre som generalsekreterare för IKFF utan har börjat en ny tjänst som policyansvarig för resolution 1325 på Kvinna till Kvinna. I väntan på att vår nya generalsekreterare är på plats och kan presentera sig i början av nästa år vill jag passa på att tacka för allt. Jag är oerhört stolt över vad vi tillsammans har uträttat i IKFF sedan jag började som praktikant hösten 2008. Tillsammans har vi lyft den feministiska säkerhetspolitiken. Inte minst detta år har varit spännande, då den feministiska rörelsen har fått en enorm kraft till nivån att till och med vår nyvalda utrikesminister säger att en feministisk utrikespolitik ska vara inriktningen de kommande fyra åren. Jag har fått arbeta med fantastisk personal och oerhört engagerade medlemmar. Tillsammans har ni gjort mitt jobb som generalsekreterare otroligt roligt. Det har många gånger varit utmanande, vi har stött och blött. Som fredsaktivister vet vi att konflikter alltid kommer att finnas, det är hur vi löser dem som är avgörande. Vi kämpar med stora målsättningar och små resurser, men vi uträttar stordåd. Många av de stordåden gör vi tillsammans med IKFF:are över hela världen. Du kan läsa om många exempel på otroligt modiga kvinnor i det här numret. Mitt arbete har sträckt sig från militariseringen av Vättern och västkusten till ett nära samarbete med våra systersektioner över hela världen. IKFF i Nigeria, DR Kongo och Colombia har lärt oss så mycket om förutsättningarna och kampen för fred i ett dagligt motstånd. Vi har kunnat bidra med resurser och erfarenheten av organisation och föreningsarbete. Det är delar som ofta glöms bort. Men utan organisering blir arbetet kortsiktigt och ensamt. Nu går Sverige in i en ny, intensiv valrörelse. Genom mitt fortsatta medlemskap i IKFF vet jag att det finns en partipolitiskt obunden, feministisk fredsorganisation som står upp för just de frågor jag tycker är så oerhört viktiga. Ett stopp för upprustning, prioriteringar för hållbar fred och kvinnors rättigheter är några av vår tids ödesfrågor. Vår uppgift nu är att ta ställning för demokrati och mänskliga rättigheter. Fascistiska nationalister försöker tillskansa sig makt genom att skapa kaos. Vi har sett det förut i IKFF:s 100-åriga historia. Vi är redo för kamp igen. Tryck: Print One Detta dokument har finansierats med Sidastöd genom Forum Syd. Sida och Forum Syd delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens. Josefine Karlsson, tidigare generalsekreterare IKFF
Fred och Frihet En global rörelse för fred 4 6 7 10 12 13 Att bryta våldets cykler Joy Onyesoh - kampen om freden Besök hos vår systersektion i Colombia IKFF som global aktör Intervju: Sepideh Shahrokhi Konflikt & fred över gränser 15 Ett år av hopp & förtvivlan - ordföranden har ordet 3
De vapen som används i de väpnade konflikterna har ofta producerats i andra länder och sen förts in i landet. Att bryta våldets cykler Nigeria Huvudstad: Abuja Befolkning: ca 170 miljoner Statsskick: republik Rankning i Gender gap index: 118 (av 142 länder) Kvinnor i parlamentet: 7% Kvinnor på ministerposter: 25% Självständighet: självständigt från Storbritannien 1960 Tove Ivergård, internationell handläggare IKFF Det är inte första gången vi skriver om Nigeria i Fred och Frihet. Det är svårt att hålla jämna steg med det stora landet i Västafrika som ständigt är i rörelse, både i positiv och negativ bemärkelse. Nyheterna som når oss är fyllda med våld och attacker, framförallt de utförda av den militanta gruppen Boko Haram. Stor uppmärksamhet fick de tidigare i år då de kidnappade över 200 flickor från en skola i Chibok i den norra delen av landet. Situationen i Nigeria har varit orolig länge. Konflikter har inte bara pågått i de norra delarna, där Boko Haram är aktiva, utan även i söder. I Nigerdeltat i syd pågår en konflikt mellan multinationella oljeföretag och befolkningen som ser sitt land bli beslagtaget och exploaterad. Nigeria är ett av de rikaste oljeländerna i världen. Trots detta är befolkningen i området där oljan utvinns bland den fattigaste i världen. De stora kontrasterna som präglar landet och av skapar frustration. IKFF Nigeria har jobbat aktivt sedan 2010 för kvinnors rättigheter och för att bidra till att bygga långsikt fred och stabilitet i landet. Ordförande, Joy Onyesoh, betonar vikten av att inte glömma bort att de konflikter som sker i landet beror på missnöje. Nigeria är ett land med enorma klassklyftor och stora brister i att möta människors grundläggande behov. Det är det som är grunden, inte religion och etnicitet som ofta lyfts som konfliktlinjen. Den stora vapenspridningen i landet och regionen är också ett stort problem och göder konflikten. Tillgången till vapen måste minska drastiskt. Nationella och internationella lagar och regelverk måste implementeras. Dock ligger inte hela ansvaret på det egna landet. De vapen som används i de väpnade konflikterna har ofta producerats i andra länder. Därmed krävs det ett globalt ansvar. En global implementering av det internationella vapenhandelsavtalet (Arms Trade Treaty) skulle spela en stor roll i att förebygga konflikter runt om i världen. Ett annat viktigt steg i det förebyggande arbetet är att öka kvinnors deltagande i fredsbyggande processer. IKFF Nigeria anordnar workshops i ett antal byar för att informera om det kommande valet i februari 2015. De berättar om vikten av att rösta och att öka röstdeltagandet bland kvinnor. De försöker också öka förståelsen för varför det är viktigt att få in kvinnor på högre politiska positioner. Dock, påpekar vår systersektion, det är inte bara viktigt att kvinnors representation ökar. Det är minst lika viktigt att det är personer som 4
IKFF Nigeria har sitt kansli i Enugu samt lokala medlemsgrupper i Lagos och Abuja. Sektionen arbetar på lokal, nationell, regional och internationell nivå. De har börjat arbetet med att utöka sin verksamhet och konakt med norra Nigeria där Boko Haram och regeringsstyrkor strider. Det finns stora utmaningar då säkerhetsläget är mycket dåligt. BILD: ISTOCKPHOTO/PETER HERMES Sektionen har också börjat samarbete med IKFF Kamerun då konflikten spiller över i grannländerna. kan arbetet med FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet och har kapaciteten att omformulera sin makt i politiken till en rörelse som stärker kvinnors rättigheter. Det har IKFF Nigeria ännu inte fått erfara. Då kunskapen främst finns i det civila samhället är det viktigt med samarbete och utbyte med makthavare. På så sätt kan organisationer som IKFF översätta officiella dokument till att bli något levande som faktiskt påverka kvinnors liv. IKFF Nigeria jobbar även för ett ökat deltagande av kvinnor i fredsprocesser, exempelvis i fredsförhandlingar mellan regeringen och Boko Haram. I nuläget är det svårt att avgöra om förhandlingar ägt rum överhuvudtaget då Boko Haram förnekar detta. Under året har dock tre stycken regionala möten om säkerhetsläget i Nigeria anordnats i Paris, London och Abuja med representanter från den nigerianska regeringen såväl som från närliggande stater. Trots stora påtryckningar från civilsamhället både i Nigeria och internationellt så fick inga kvinnoorganisationer delta på mötena. Det går inte att prata om fred, kvinnors rättigheter, säkerhet och vägen framåt utan att ha några kvinnor närvarande i förhandlingarna. Vi (kvinnor) påverkas indirekt eller direkt av alla de våldsamma attacker som sker, kvinnor och mäns erfarenheter skiljer sig ofta från varandra så vi (kvinnor) måste vara med i diskussionerna och dela med oss av våra erfarenheter och kunskaper i form av konkreta lösningar så vi kan uppnå hållbar fred i vårt samhälle, konstaterar Joy. Bilden av Nigeria så som media beskrivit landet på senaste tiden, fylld med attacker och våldsamheter, är ingen förmildring av sanningen. Men det finns också en annan bild som inte lika ofta beskrivs. Bilden av alla de organisationer där människor jobbar och sliter med knappa resurser och med stort motstånd för att förbättra situationen i landet. Och visst ger det resultat. Nigeria är idag det land i regionen som är ledande inom internationella nedrustningsfrågor. I FN:s säkerhetsråd i oktober talade exempelvis Nigeria om vikten av att förebygga den eskalerade konflikten i landet och uttalade sitt engagemang i att implementera resolutionen om kvinnor, fred och säkerhet. Det tas otroligt viktiga steg framåt som inte skulle ha varit möjliga om det inte vore för de år som lagts ner av kvinnorättskämpar. IKFF är en viktig aktör i detta arbete. Så visst är det en svår period i Nigeria och det är viktig att belysa, men det är minst lika viktigt att inte glömma de krafter som ger sina liv för att förändra till det bättre. IKFF Nigeria har, trots att de är en så pass ung organisation, redan sett resultat av sitt arbete och vilket har gett dem hopp om landets framtid. 5
Vapenspridning och tillgången på vapen har ökat mer än vi kan föreställa oss Joy Onyesoh - kampen om freden Tove Ivergård, internationell handläggare IKFF I oktober var jag, tillsammans med kollegor från olika delar av världen, i New York för att följa debatten i FN:s säkerhetsråd om agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Jag tog då tillfället i akt att sätta mig ner och prata med Joy Onyesoh, ordförande för IKFF Nigeria. Jag ville höra hur Joy ser på Boko Haram, valet nästa år och på möjligheterna för fred och säkerhet i landet. Joy Onyesoh, ordförande IKFF Nigeria samt internationell vice ordförande, på plats i FN i New York där hon deltog i en rad seminarier om kvinnors deltagande i fredsprocesser, nedrustning och om konflikterna i Nigeria. Jag började med att fråga Joy om Boko Haram och situationen framförallt i de norra delarna av landet. Där har det varit strider mellan den militanta gruppen och militären under flera år samt brutala attacker direkt riktade mot civila. Joy börjar med att säga att det inte finns några enkla svar. Det är en otrolig komplex situation. Det är många olika faktorer som spelar in. Joy menar att Boko Haram har genomgått en transformering. Efter valet 2011 ökade de politiska spänningarna i landet då en del grupper kände att de inte var representerade eller fick sina röster hörda. Detta ledde till fler attacker från Boko Harams håll. De utryckte sig som en religiöst ideologiskt driven grupp och deras attacker var ofta riktade mot kyrkor. Sen skedde ännu en transformering och de började göra sig mer synliga genom exempelvis kidnappningar av kvinnor och flickor. Nu verkar de i likhet med IS och andra terrororganisationer runt om i världen. Det handlar om global extremism och inte religiös ideologi. Joy tror att det finns en koppling mellan externa extremistgrupper och Boko Haram. Konflikten med Boko Haram har eskalerat och blivit så blodig som den idag är på grund av vapenspridningen i landet, menar Joy. IKFF Nigeria jobbar för att stärka nedrustningsprocesser både lokalt, regionalt och globalt. Vapenspridning och tillgången på vapen har ökat mer än vi kan föreställa oss - suckar Joy. Därför är det så viktigt med starka regelverk på alla nivåer. Nigeria har en egen vapenindustri men Joy berättar att den ammunition de ser i konflikten är en annan typ vilket betyder att vapen och ammunition kommer någonstans utifrån. Sektionen jobbar hårt på att det internationella vapenhandelsavtal (Arms Trade Treaty), som antogs av FN:s generalförsamling förra året och som reglerar den internationella handeln med vapen, ska implementeras på ett bra 6
sätt. Nigeria var det första landet i regionen att skriva under och ratificera* avtalet. Jag frågar Joy vad hon tänker kring valet, är hon orolig över att våldet ska eskalerar ytterligare? Att skjuta upp valet som en del föreslår tror hon inte på, det kommer inte lösa några problem. Problemet är här för att stanna. Däremot behövs en plan för hur det ska hanteras. Det förebyggande arbetet är nyckeln, poängterar hon. Dock känner hon en oro för att valet kommer underblåsa konflikten ytterligare och att den ska sprida sig till resten av landet. När jag frågar om vad hon tror om Nigerias framtid är Joy, trots oron, ändå hoppfull. Vi är många gånger på rätt väg. Vi ser att det finns en politisk vilja för förändring säger hon. Nigeria har exempelvis antagit en handlingsplan för FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet (resolution 1325). Joy menar att det ändå är tecken på att det finns en vilja för att arbeta med frågorna. Även civilsamhället har fått en större roll i arbete. IKFF Nigeria har bra kontakt med jämställdhetsdepartementet som ofta försöker få med civilsamhället i sitt arbete. Dock finns det mycket kvar att göra. Joy avslutar med att säga vi behöver ha fler kvinnor involverade i fredsprocessen på alla nivåer. När vi har fler kvinnor som har kunskap om sina politiska och civila rättigheter och hur de kan utöva dessa, då är jag säker på att vi kan få se en fredlig utveckling i Nigeria. *Ratificera = då staten beslutar att ansluta sig till en internationell överenskommelse Att vara en del av de fredsskapande processerna är ett sätt att kanalisera den frustration och smärta som många bär på. Besök hos vår systersektion i Colombia Cerese Olsson, projektledare IKFF I slutet på oktober besökte jag och Siv Ramsell Westberg, styrelseledamot, vår systersektion i Colombia för att följa upp det projekt som vi bedriver tillsammans och uppdatera oss om situationen i landet. Jag pratade då med IKFF Colombias ordförande Katherine Ronderos om fredsprocessen. Colombia befinner sig sedan 50 år tillbaka i en väpnad konflikt mellan regeringen, guerillarörelser och paramilitära grupper. 2012 inleddes fredsförhandlingar mellan regeringen och den största väpnade guerillarörelsen FARC. Colombia är nu närmare ett fredsavtal än någonsin tidigare. Vad är dina tankar kring de pågående fredsförhandlingarna och möjligheten till en överenskommelse? Alla har höga förhoppningar men vi vet också att det kommer att bli en lång process som kommer att kräva mycket jobb. Processen tar inte slut med en underskrift och avtalet i sig kommer inte att lösa konflikten. När en överenskommelse har nåtts, det är då arbetet börjar, säger Katherine. Enligt Katherine finns det många motståndare till fredsprocessen och det finns flera utmaningar, bland annat den rättsliga övergången till ett fredligt samhälle. Men hon ser ändå att det görs framsteg. Så vad behövs för att avtalet ska leda till hållbar fred? Det är viktigt, särskilt ur ett kvinnorättsperspektiv, att det finns ett starkt rättsystem med tydliga strukturer och procedurer på plats för att hantera rättviseaspekten, säger hon. Den största frågan just nu är rättvisa för offren och debatten är starkt polariserad, landet är splittrat, berättar Katherine. Den förre presidenten Álvaro Uribe drev en väldigt traditionell militaristisk linje och han har många anhängare. Den sittande presidentens Juan Manuel Santos har valt en annan strategi och pratar istället om att det är nödvändigt att kompromissa för att uppnå fred, men att de ytterst ansvariga ska ställas till svars. 7
Människor här är inte redo för en postkonflikt, många vill fortfarande ha rättvisa på ett väldigt starkt militaristiskt sätt. Vi måste börja prata om förlåtelse, perdón. Hur mycket är du villig att kompromissa för freden?, säger hon. Det är en komplex fråga för de drabbade vill ha upprättelse och se sina förövare dömda. Det måste finnas utrymmen att diskutera och debattera den här frågan på olika nivåer; i parlamentet, i kongressen, i skolan, på gatan, överallt för att nå den breda allmänheten. Nyckelfaktorerna är utbildning och utrymme för diskussion, fortsätter Kathreine. Hur ser situationen ut för kvinnor vad gäller politiskt deltagande? Colombia har en väldigt god lagstiftning när det kommer till kvinnors rättigheter och politiskt deltagande. Vi har skrivit under de flesta internationella konventionerna. Det är i implementeringen som det brister och lagstiftningen har svikit kvinnorna, särskilt från marginaliserade samhällen. Det patriarkala systemet och machokulturen är närvarande i alla kvinnors liv och i slutändan är det största hinder för politiskt deltagande, säger Katherine. I skapande av en fred som förankras i samhället spelar IKFF och andra kvinnoorganisationer en viktig roll. Om inte civilsamhället och särskilt kvinnor finns representerade kommer fredsavtalet sakna grund. Majoriteten av de civila som drabbats av konflikten är kvinnor och utan politiskt deltagande kommer inte deras röster fram. IKFF arbetar förutom i Bogotá även i Meta och i Cartagena, Bolívar, en region som tagit emot många tvångsförflyttade. Här sker lokalt fredsbyggande gräsrotsarbete med kvinnors rättigheter och resolution 1325, FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet. IKFF samarbetar i olika nätverk av kvinnoorganisationer som gör ett fantastiskt jobb. Kvinnorörelsen är stark i Colombia vilket speglas i en stark lagstiftning, berättar Kathreine för mig. Från regeringens sida sitter det nu två kvinnor vid förhandlingsbordet i Havanna. Något som inte hade varit möjligt utan organisationernas gedigna påverkansarbete. De har också arbetat hårt för att lyfta konfliktrelaterat sexualiserat våld på agendan berättar Debir D hejal Valdelamar som arbetar på IKFF i Cartagena. En del av IKFF:s arbete går ut på att erbjuda psykosocial hjälp till kvinnor som utsatts för sexualiserat våld. När vi är på besök ska deras psykolog Susana Navarro Torres precis åka iväg för att göra hembesök hos flera familjer. Vi får också möjlighet att prata med två kvinnliga ledare som själva varit offer för konflikten och som arbetar med att utbilda och informera om mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och resolution 1325 och jag slås direkt av deras kämparglöd. Som kvinnorättsaktivister stöter de ständigt på motstånd, fördomar och hot. För att inte tala om de trauman som de upplevt pågrund av den väpnade konflikten. Trots det har många av IKFF:s aktivister varit engagerade sen IKFF startade i Colombia. På IKFF Colombias kansli i Bogotá. Sektionen i landet arbetar med allt från politisk påverkan för kvinnors deltagande i fredsprocessen till att stödja och stärka överlevare från konflikten. Colombia har en lång väg att gå till fred men det finns ändå en känsla av hopp för framtiden. På bilden (från vänster): Martha Naranjo Parra, ekonom IKFF Colombia, Katherine Ronderos, ordförande IKFF Colombia, Siv Ramsell Westberg, styrelseledamot IKFF Sverige, och Cerese Olsson, projektledare IKFF Sverige. 8
I Cartagena arbetar IKFF Colombia dels med att erbjuda kvinnor som har trauman från konflikten psykologist stöd men också med att utbildning kvinnor i ledarskap och rättigheter. Bilden är från ett möte med andra gräsrotsorganisationer där IKFF Colombia håller en utbildning om FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, resolution 1325. Att vara en del av de fredsskapande processerna är ett sätt att kanalisera den frustration och smärta som många bär på. De tror på ett positiv utfall men att det är viktigt att fredsprocessen inte blir kvar på pappret. I fredsbyggandet har kvinnor en nyckelroll och är de som ofta i praktiken bär den tunga bördan av att skapa fred i det dagliga livet, i familjen och i samhället. Det projekt som vi bedriver tillsammans med vår systersektion i Colombia syftar till att stärka deras organisatoriska förmåga och kapacitet. Det är viktigt för att de ska kunna nå ut till fler och i ännu större utsträckning påverka allmänhet och makthavare. Det ger också möjlighet till att bredda arbetet. IKFF Colombia har nyligen börjat rikta sig mer till unga, bland annat för att öka medlemsbasen. Eftersom det förekommit hot mot kvinnorättsaktivister har behovet att arbeta med säkerhet- och självförsvarsmetodik också fått ta större plats. Att vara en del av en internationell organisation är viktigt eftersom rösterna från de kvinnor som kämpar för sina rättigheter dagligen hörs över hela världen, säger Debir D hejal Valdelamar. Det som sker här i Colombia är verklighet, det är på riktigt. Vi behöver känna att vi har stöd, fortsätter hon. För både mig och Siv var det här första besöket i Colombia. Det har varit otroligt lärorikt att få se arbetet på nära håll, få en djupare inblick i vilka utmaningar som finns och hur vi kan vara en del i att stötta IKFF Colombias arbete. Vi har byggt upp ett starkt samarbete. Även Katherine påpekar hur viktigt det är med internationellt stöd, både från IKFF:s olika sektioner och vår internationella nivån. Om den colombianska regeringen vet att de har ögonen på sig måste de skärpa sig. Inför IKFF:s 100-års jubileum nästa år planerar IKFF Colombia ett event i samarbete med landets enda genusfakultet för att synliggöra de kvinnor som kämpat för freden både internationellt och nationellt sedan Colombias självständighetskrig och fram till idag. Vilka är de kvinnor som aldrig nämns i historien? Det hoppas jag kunna informera om vid ett senare tillfälle. 9
BILD: UN PHOTO/AMANDA Tänk om bara en bråkdel av dessa pengar istället lades i en pott för kvinnorättsorganisationers fredsarbete! IKFF som global aktör Sofia Tuvestad, politisk handläggare IKFF 10 I slutet av oktober var jag i New York tillsammans med min kollega Tove Ivergård. Vi var på plats för att bland annat delta i möten under den så kallade 1325-veckan då FN:s säkerhetsråd har en öppen debatt om agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Agendan startade med resolution 1325 och har sedan utvecklats genom flera resolutioner på samma tema. Resolutionerna handlar om att öka kvinnors och kvinnoorganisationers makt och inflytande i freds- och säkerhetspolitiska frågor och att öka kvinnors säkerhet. Utöver den öppna debatten i säkerhetsrådet är 1325-veckan ett viktigt tillfälle för organisationer i det civila samhället, som IKFF, att samlas för att lobba diplomater, utbyta erfarenheter och bygga strategier. IKFF arrangerade även så kallade side events i FN, paneler vid sidan av förhandlingarna där det civila samhället och stater diskuterar särskilda frågor som är kopplade till kvinnor, fred och säkerhet. IKFF:s internationella program PeaceWomen arrangerade till exempel en panel om konflikten och våldet i Nigeria, där Joy Onyesoh, ordförande för IKFF Nigeria, deltog. Under säkerhetsrådsdebatten om kvinnor, fred och säkerhet presenterar länderna sina generella prioriteringar och förslag. Men varje debatt har även ett specifikt tema och i år var det flyktingar. Det är ju sorgligt nog en mycket aktuell fråga idag med över 50 miljoner människor är på flykt, den högsta siffran sedan andra världskrigets slut. 80 procent av dessa människor är kvinnor och barn. När debatten i säkerhetsrådet ägde rum var Tove och jag på plats i salen tillsammans med representanter från IKFF i DR Kongo, Nigeria, Kamerun, Colombia och Nederländerna. IKFF:s partnerorganisationer från Jordanien, Libanon, Syrien och Libyen var också där. Utöver att lyssna på debatten och delta i paneler på FN, fick vi även möjlighet att utbyta information och diskutera strategier för vårt arbete framöver. Sådana tillfällen är fantastiskt värdefulla för oss. Att få träffas och föra samtal som inte störs av stora tidsskillnader, internetuppkoppling som inte vill fungera, eller el som bara räcker i några timmar, är en nödvändighet för att vi ska kunna bygga samarbete tillsammans med våra kollegor som bor och arbetar i konfliktområden. Sverige höll ett uttalande i säkerhetsrådets 1325-debatt som samtliga nordiska stater stod bakom. Den svenska diplomaten tog upp flera viktiga saker, till exempel att vi måste arbeta med grundorsakerna till ojämställdhet, att kvinnor själva måste delta när system byggs upp för att öka kvinnors säkerhet och att agendan för kvinnor, fred och säkerhet måste finnas med i andra FN-processer. När Margot Wallström tillträdde som utrikesminister sa hon till pressen att det kommer att bli mer fokus på nedrustningsfrågor och vi ska driva en feministisk utrikespolitik. Så även om Sveriges uttalande i säkerhetsrådets
Varje år håller organisationer från det civila samhället som arbetar med kvinnor, fred och säkerhet ett gemensamt uttalande i FN:s säkerhetsråd under 1325-veckan. IKFF är en av dem som står bakom. I år höll Suaad Allami, från den irakiska organisationen Women for Progress, uttalandet som fukuserade på kvinnor på flykt. debatt var helt okej, hoppas jag att nästa uttalande även tar upp frågan om nedrustning. För som IKFF har sagt i snart 100 år: vi kan inte bygga jämställd fred och öka kvinnors säkerhet om vi inte rustar ned. Frågorna hör ihop. När vi träffade våra systersektioner i New York berättade de om hur militarisering och vapen är ett ständigt hot mot deras arbete för fred i konfliktområden. Vi vet också att när enorma resurser läggs på militären är det ofta kvinnors tillgång till hälsa och säkerhet som bortprioriteras. Tänk om bara en bråkdel av dessa pengar istället lades i en pott för kvinnorättsorganisationers fredsarbete! IKFF:s långa och hårda arbete för kvinnors rättigheter och nedrustning har verkligen gett resultat på senare tid, särskilt inom FN-systemet. Förra året antogs det första globala vapenhandelsavtalet någonsin, Arms Trade Treaty. Efter hårt arbete från IKFF och våra samarbetsorganisationer finns det bestämmelser i avtalet som erkänner kopplingen mellan vapenspridning och hot mot kvinnors säkerhet. Därefter har den här kopplingen tagits upp både i FN:s säkerhetsråd och generalförsamling. Nu hoppas vi att de nya globala utvecklingsmålen efter milleniemålen, som just nu förhandlas fram, kommer att innehålla bestämmelser om nedrustning. Det tycker vi att Sverige ska arbeta för som del i vår nya, feministiska utrikespolitik och det hoppas vi få höra mer om i nästa års debatt i säkerhetsrådet om kvinnor, fred och säkerhet. Resolution 1325 Resolution 1325, om kvinnor, fred och säkerhet, antogs av FN:s säkerhetsråd år 2000 efter påtryckningar från det civila samhället, däribland IKFF. Då den antogs i säkerhetsrådet är den bindande för alla FN:s medlemsstater. Resolution 1325 slår bland annat fast att FN och dess medlemsstater är skyldiga att: - öka kvinnors deltagande i alla steg av en fredsprocess - ge skydd åt kvinnor i konflikter - verka konfliktförebyggande Efter resolution 1325 har ytterligare sex resolutioner antagits på temat. Tillsammans bildar de FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet. Vill du lära dig mer om resolution 1325? Ladda ner vår skrift Grejen med resolution 1325 på vår hemsida under publikationer eller beställ den på info@ikff.se 11
Intervju: Sepideh Shahrokhi Elin Liss,kommunikationsansvarig IKFF Sepideh Shahrokhi började arbeta som projekthandläggare på IKFF i augusti. Vad var det som lockade dig till IKFF? Jag sökte praktik hos IKFF när jag gick sista terminen på universitetet för att jag ville lära mig mer om antimilitaristisk feminism. Under praktiken förstod jag att IKFF var rätt organisation för mig. mig. Jag känner mig helt hemma med IKFF när det kommer till mina egna värderingar och vad jag anser att man ska fokusera på. Det sämsta med jobbet är att det så klart är rätt nedslående att läsa om alla konflikter i världen. Vad arbetar du med på IKFF? Jag gör lite olika saker, bland annat samordnar jag det civila samhället, regeringskansliet och myndigheter Det behövs en antimilitaristisk feministisk fredsrörelse mer än någonsin just nu. i konsultationsprocessen inför att regeringen ska utvärdera Sveriges nationella handlingsplan för FN:s resolution 1325 som handlar om kvinnor, fred och säkerhet. Jag arrangerade även samrådsmötet och jag kommer framöver att arbeta en del med vår systersektion i DR Kongo. Vad är det bästa och svåraste med arbetet? Fördelarna är många. Jag får arbeta i en otrolig engagerande miljö med många kompetenta människor runtomkring Varför behövs IKFF enligt dig? Det behövs en antimilitaristiskt feministisk fredsrörelse mer än någonsin just nu. Det otroligt många konflikter som pågår idag och samtidigt rustar man upp allt mer i världen och i Sverige. Vi behöver en stark fredsrörelse som visar en annan väg till fred än genom att köpa JAS-plan eller gå med i NATO. Vi borde ha lärt oss vid det här lagret att man inte kan bomba sig till fred. Vad ser du fram emot? Jag ser självklart mycket framemot vårt 100-års firande i Haag nästa år. Det ska bli otroligt häftigt att få kännas sig som en del av en större rörelse och få träffa alla IKFF:are från runtom i världen. Det ska även bli väldigt intressant med alla tal från häftiga tänkare. 12
Situationen ser ut precis som det gjorde i DR Kongo innan kriget bröt ut där. Konflikt & fred över gränser Tove Ivergård, internationell handläggare Konflikter sipprar över gränser och påverkar hela regioner. Därmed krävs regionala lösningar. Våra systersektioner i Väst- och Centralafrika bygger just nu ett samarbete för att dela erfarenheter och strategier. Tillsammans blir vi starkare i vårt arbete. Vår globaliserade värld har gjort att avståndet mellan världens hörn minskat. Sättet vi lever på idag påverkar och påverkas av de som lever på andra sidan jorden. Det är fantastiskt att vi snabbt kan kommunicera med varandra nästan oberoende på var vi befinner oss. Men samtidigt kan de mineraler som finns i våra mobiltelefoner och datorer vara en del av att hålla konflikten i östra Demokratiska republiken Kongo vid liv. Vidare kan de vapen som Sverige producerar, som världens tredje största vapenexportör per person, bidra till att underblåsa konflikter, stärka förtryckande regimer och ta resurser från livsviktiga sociala investeringar. Vapenbranschen är dessutom en av världens mest korrupta och ljusskygga branscher. Inget sker i ett vakuum. Det syns väldigt tydligt i konflikthärjade regioner. Konflikter sker idag oftast inom stater istället för mellan stater. Dock håller de sig oftast inte innanför gränserna utan sipprar ut och påverkar hela regionen genom exempelvis väpnade grupper som rör sig mellan områden, vapenspridning och flyktingar. Det innebär att det behövs regionala lösningar. Det är något som IKFF i västra och centrala Afrika är väl medvetna om. Tack vare ett ökat fokus på regionalt samverkan har IKFF:s arbete växt och samarbetet mellan sektionerna i regionen stärkts anmärkningsvärt bara under de senaste åren. Och det med stor framgång. I april tidigare i år organiserade vi en regional konferens i Sydafrika med representanter från IKFF Nigeria, DR Kongo, Ghana och Kamerun. Vikten av regionalt samarbete stod högt på dagordningen men även ett värdefullt utbyte av erfarenheter (mer om konferensen i Fred och Frihet Nr 2-3 2014). Redan nu, bara ett halvår senare, har vi sett oerhörda resultat. IKFF Kamerun, som är helt nystartade, tog med sig erfarenheterna från konferensen hem och initierade direkt ett samarbete med bland andra UNWomen (FN:s organ för kvinnors rättigheter), UNDP (FN:s organ för utveckling) och Kameruns jämställdhetsdepartement för att påbörja processen med att ta fram en nationell handlingsplan för att implementera resolution 1325 om kvinnor, fred och 13
I oktober var vi, tillsammans med flera andra systersektioner, i New York för att delta i FN:s möte om kvinnor, fred och säkerhet. Sylvie Ndongmo, ordförande IKFF Kamerun, och Joy Onyesoh, ordförande IKFF Nigeria, berättade om hur våldet i Nigeria sprider sig över gränssen och in i Kamerun samtidigt som flyktingar söker sig från våldet över gränserna. IKFF Nigeria och Kamerun har börjat ett samarbete för att hitta regionala lösningar. Här talar de på ett seminarium i New York om Boko Haram och våldets cykler. säkerhet. Arbetet är nu i full gång. Tack vare IKFF:s ökade synlighet i regionen har intresset för våra frågor växt och vi ser nu en vilja att starta IKFF i flera länder, så som Centralafrikanska Republiken, Chad och Sydsudan. Trots att det enligt många stater bara är DR Kongo som faller inom kategorin konflikt och post-konfliktland av de länder som var representerade på konferensen, finns det ett stort behov av konfliktförebyggande insatser, speciellt i Nigeria men också i Kamerun. Sylvie Ndongmo, ordförande IKFF Kamerun, har berättat om hur svårt det är för dem att driva arbetet med kvinnor, fred och säkerhet framåt då regeringen inte vill att landet ska ses som ett konfliktland. Och även om det inte pågår en officiell väpnad konflikt i Kamerun så påverkas de av konflikterna i grannländerna Nigeria i nordväst och Centralafrikanska Republiken i öst. Sylvie har förklarat hur flyktingströmmar från både Nigeria och Centralafrikanska Republiken skapar oro i flera av Kameruns byar. I en by med tidigare fyratusen invånare har nu sextontusen flyktingar bosatt sig och flera konflikter har brutit ut då tillräckliga då det inte finns resurser för att tillfredsställa människors grundläggande behov som mat. Mödradödligheten har också ökat i dessa områden då det blivit svårare och svårare att ta sig till sjukhus och kliniker på grund av oroligheterna. Annie Matundu, ordförande för IKFF DR Kongo, besökte tidigare i år Kamerun. Hon berättade för oss hur chockad och besviken hon var av att höra att Kamerun inte tar varningssignalerna på allvar. Hon berättar att situationen ser ut precis som det gjorde i DR Kongo innan kriget bröt ut där. Att hitta tillbaka till freden är för många konfliktländer en otroligt lång och smärtsam resa och det finns en stor risk att återfalla i konflikt. Det är därför IKFF:s ständiga arbete med att lyfta behovet av det konfliktförebyggande arbetet är så viktigt. Genom att lyssna till de varningssignaler som finns och lära sig av andra länders erfarenheter kan vi komma en lång väg. Vi i Sverige kommer att fortsätta vårt arbete med att stödja det regionala samarbetet mellan IKFF:s sektioner och därmed stärka det konfliktförebyggande arbetet och främja civilsamhällets och kvinnorättsaktivisters roll. Våra systersektioner sitter inne på en enorm kunskap och på många lösningar. Nu måste vi bara se till att IKFF:s röster blir hörda på alla nivåer. 14
Ett år av hopp & förtvivlan Ordföranden har ordet FOTO: IKFF Ett intensivt år går mot sitt slut och världen har tyvärr inte visat sig från sin bästa sida under 2014. Under sommaren kunde vi bland annat läsa om eskalerade våldsamheter i Syrien, Nigeria, Gaza, Ukraina och Irak, och i vissa delar av Europa växer sig de rasistiska och fascistiska partierna sig starkare. Det är lätt att känna sig uppgiven och fundera över om allt vårt slit verkligen gör någon skillnad. IKFF erbjuder inga snabba magiska lösningar på de konflikter som rasar runt omkring oss. Vi jobbar långsiktigt och outtröttligt med att förändra de strukturer som skapar och upprätthåller konflikter och orättvisor. Resultaten kommer sällan omedelbart, men viktiga steg tas hela tiden. I det här numret av Fred & Frihet har ni till exempel kunnat läsa om hur IKFF-sektioner runt om i världen stärker fredsprocesser och det konfliktförebyggande arbetet genom att säkerställa kvinnors deltagande och inflytande. I Sverige har vi sett ett regeringsskifte och med det en ny utrikespolitik. Efter år av passivitet i nedrustningsfrågor väljer Sverige nu att ställa sig bakom det humanitära initiativet mot kärnvapen. Detta är såklart ett välkommet besked, men regeringen har mycket kvar att bevisa. Oron i omvärlden tas av försvarsivrare som intäkt för upprustning och ösa in ännu mer pengar i försvarsindustrin och det talas återigen om att återinföra allmän värnplikt. Här har IKFF en viktig uppgift i att nyansera debatten om vilken typ av säkerhet det är vi vill skapa. IKFF jobbar med flera stora och svåra frågor, från kärnvapennedrustning till kvinnors deltagande i fredsprocesser exempelvis i Colombia, och vi gör det med mycket begränsade resurser. Det var därför med stor glädje som vi tog del av regeringens budgetproposition i vilken man kunde läsa att vi med små projektmedel fått genomslag och resultat i komplexa frågor och att IKFF hade en samlande roll för det civila samhället, som med sitt påverkansarbete bidrog till att FN:s vapenhandelsfördrag kom att innehålla referenser till könsbaserat våld. Att de myndigheter vi arbetar gentemot uppmärksammar att vårt arbete ger verkliga resultat är vi såklart otroligt stolta över. Jag hoppas att ni som medlemmar också känner er stolta över det arbete vi genomför tillsammans och önskar er alla ett Gott Nytt År! Malin Nilsson, ordförande IKFF 15
Stå upp för freden - bli medlem! IKFF är en internationell fredsorganisation som finns i 35 länder runt om i världen. Tillsammans arbetar vi för fred. Vi står upp för kvinnors deltagande i fredsprocesser och för nedrustning, mot militarism och krig. Ju fler vi är, desto starkare hörs vår röst. Medlemskapet kostar 180 kr/år. Betala via bankgiro 5491-7166. Var noga med att ange namn, adress, e-postadress samt födelseår på inbetalningen. Om du inte får plats med informationen, mejla info@ikff.se. Betala 15kr i månaden via autogiro. På vår hemsida www.ikff.se under Bli medlem finner du blanketten. Frågor? Mejla info@ikff.se eller ring 08-702 98 10 Vill du att vi ska skicka medlemstidningen och mer information till någon du tror skulle vilja bli medlem i IKFF? Kontakta oss så skickar vi ett välkomstpaket med brev, medlemstidning, inbetalningskort och informationsmaterial! Vi återsamlas Haag - där allt började för 100 år sedan! 2015 fyller IKFF 100 år. I april 1915 samlades över 1000 modiga kvinnor under brinnande världskrig för att diskutera hur de skulle stoppa kriget och lägga grunden för permanent fred. Nästa år kommer vi åter att samlas i Haag för att fira deras modiga kamp, men även för att se framåt. Vad är utmaningarna idag? Hur går vi vidare? En stark fredsrörelse behövs idag. Den 27-29 april 2015 anordnas en internationel konferens i Haag där vi kommer diskutera frågor som militarism, nedrustning, kvinnors deltagande i fredsprocesser, klimatförändringar och mycket mycket mer. Framstående aktivister och forskare kommer att delta tillsammas med IKFF:s sektioner från hela världen. Konferensen är öppen för alla. Läs mer på: www.womenstopwar.org/conference-home/