GRAFISK PROFIL Syftet med den grafiska profilen är att göra Svenska Kyrkans Unga tydlig som avsändare. Om förbund, distrikt och lokalavdelningar i Svenska Kyrkans Unga använder sig av den grafiska profilen får våra trycksaker och webbsidor större genomslagskraft. Den grafiska profilen gör det lättare för människor att känna igen oss och det blir lättare för alla att ta till sig innehållet. Den grafiska profilen erbjuder många variationer, sex färger, illustrationer och mönster. Därför är det viktigt att det finns en tydlighet i hur olika delar används. Alla inom Svenska Kyrkans Unga rekommenderas följa den grafiska profilen. Den grafiska profilen ger ramar och direktiv som stöd, inte hinder. Den ska ge alla de som jobbar med grafiskt material en idé om hur Svenska Kyrkans Ungas material kan se ut. Förhoppningsvis ska det inspirera till att hitta nya spännande lösningar inom de ramar som finns. Den grafiska profilen är uppbyggd av olika delar: Logotyp, Färger, Teckensnitt, Illustrationer, Mönster. BLISS garamond
HUR ANVÄNDS SVENSKA KYRKANS UNGAS LOGOTYP Symbolen tillsammans med texten "Svenska Kyrkans Unga" utgör Svenska Kyrkans Ungas logotyp. Logotypen får inte förändras eller manipuleras. Symbolen får t ex inte förstoras eller förminskas i förhållande till texten. Texten får inte bytas ut mot annan text. Logotyp finns i följande färgvarianter: Symbol Logotyp i PMS 200( rött) Box/platta I kontorstryck, korrespondens i annonser osv Text Logotyp i 50% svart (grått) Logotyp får användas kompletteringsfärgerna för sv/vitt tryck & utskrift I reklamfoldrar & specialmaterial tillsammans med de andra färgerna. Logotyp svart Undantag för använding av logotyp för kopiering På profilprodukter om man bara kan trycka med vitt. ANVÄNDNING Logotypen ska alltid finnas med i alla typer av informationsmaterial med Svenska Kyrkans Unga som avsändare. Samt i de fall vi samarbetar med andra producenter, arrangörer eller utgivare.
LOGOTYP I GRÅSKALA
LOGOTYP I KOMPLEMENTFÄRGER
DISTRIKTSLOGOTYPER VISBY KARLSTAD GÖTEBORG UPPSALA VÄSTERÅS LINKÖPING STOCKHOLM VÄXJÖ SKARA HÄRNÖSAND LULEÅ STRÄNGNÄS LUND
DISTRIKTSLOGOTYPER VISBY KARLSTAD GÖTEBORG UPPSALA VÄSTERÅS LINKÖPING STOCKHOLM VÄXJÖ SKARA HÄRNÖSAND LULEÅ STRÄNGNÄS LUND
HUR ANVÄNDS DISTRIKTSLOGOTYPERNA Distriktslogotypen består av två delar i två färger, Svenska Kyrkans Ungas logotyp i PMS 200(röd) och en kloss under i någon av kompletteringsfärgerna, i klossen står distriktet skrivet. Distrikten väljer själva vilken den andra färgen i logotypen är. Box/platta PMS200 Kloss i valfri kompletteringsfärg, distrikten behöver inte välja en färg utan kan använda alla(utom PMS200). Distriktet bestämmer själv huruvida de vill att det ska stå ex Göteborg stift eller Göteborgs stift Det är också fritt att välja bort från sin logotyp. GÖTEBORG Distriktslogotypen i svart/vit, den grå Svenska Kyrkans Unga logotypen, klossen under i svart för att bibehålla effekten av två färger. Alternativet PMS 200 +50% svart(grått) får användas, i det fall man trycker en trycksak i PMS 200 + svart. ANVÄNDNING Några andra ändringar får inte göras i logotypen.
HUR ANVÄNDS LOKALAVDELNINGSLOGOTYPEN Lokalavdelningarna har två alternativ hur man kan lägga till sitt lokalavdelningsnamn till logotypen, under eller vid sidan. Lokalavdelningen skriver sitt lokalavdelningsnamn i typsnittet Blissmedium med gement i och versaler i namnet. Lokalavdelningen väljer själva vad som ska stå tillsammans med logotypen (om de vill skriva ut hela namnet eller använda en förkortning). Alt 1. Lokalavdelningarna skriver sitt lokalavdelningsnamn under Svenska Kyrkans Unga logotypen gement i i FILBORNA FÖRSAMLING Bliss medium VERSALER Alt 2. Lokalavdelningen skriver sitt namn till höger eller vänster om logotypen gement i Bliss-medium VERSALER i FILBORNA FÖRSAMLING FILBORNA FÖRSAMLING Exempel på alternariv kring lokalavdelningsnamnet FILBORNA FILBORNA FÖRSAMLING
SVENSKA KYRKANS UNGA S TYPOGRAFI Svenska Kyrkans Unga har två huvudtypografier som heter Bliss och Garamond. Bliss är en linjär typografi som förmedlar modernitet men ändå tidlöshet. Bliss används i första hand till rubriker och kortare brödtexter. Typografin hjälper till att förstärka den grafiska profilen, på det är viktigt att använda den så ofta man kan. Det andra typsnittet heter Garamond. Det är ett klassiskt typsnitt som används när det är längre texter och brev. Vi har även valt en extra typografi som endast används av grafiska designere. Det finns också ett tredje typsnittet som heter Blur ett lekfullt men ändå tidlöst typsnitt. Det används till rubriker på inbjudningar och andra trycksaker. Det typsnittet kommer att användas att förbundet vid specilla tillfällen.
TYPSNITT TILL RUBRIKER BRÖDTEXT OCH BILDTEXT BLISS LIGHT ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö 1234567890 TILL RUBRIKER OCH BILDTEXT BLISS BOLD ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö 1234567890 TILL BRÖDTEXT ADOBE GARAMOND ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö 1234567890 ADOBE GARAMOND ITALIC ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö 1234567890
EXEMPEL PÅ BRÖDTEXTTYPOGRAFI BLISS LIGHT. Används som brödtext. Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en sådan, en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Innehållet i en text, för att inte tala om en markeringstext, kan vara oerhört varierat och omväxlande. I själva begreppet omväxling gömmer sig oanande möjligheter till nonsens, inte helt olikt det du just nu läser. Det har genom åren förekommit textmassor som har handlat om både det ena och det andra. För cirka ett hundra år sedan grundade en gentleman vid namn Walter Crane The Arts & Craft Society i London och året var 1888, det vill säga artonhundra och åttioåtta. Ambitionen denne kulturbyggare hade var att göra upp räkningen med industrialismens formförflackning. Redan då alltså. BLISS REGULAR. Används som brödtext när graden är mindre än 8 pt. De nya signalerna skulle bland annat ge upphov till en typografisk renässans, som från Hammersmith på Themsens vågor fördes ut över hela världen. I den jubileumsbok där andemeningen till denna text är hämtad, nämner man vidare sätteriets roll i den grafiska processen. Förr i tiden, det vill säga innan nittonhundra åttiofyra fanns det någonting som kallades sätterier. Deras uppgift, sätteriens alltså, är re-producerande: det vill säga att man ansvarar för en objektiv, funktionell typografisk standard. Man ser sig som mottagaren som avlyssnar och återger; efter konstens alla regler. BLISS MEDIUM. Används som mellanrubriker eller rubriker. De nya signalerna skulle bland annat ge upphov till en typografisk renässans, som från Hammersmith på Themsens vågor fördes ut över hela världen. I den jubileumsbok där andemeningen till denna text är hämtad, nämner man vidare sätteriets roll i den grafiska processen. Förr i tiden, det vill säga innan nittonhundra åttiofyra fanns det någonting som kallades sätterier. Deras uppgift, sätteriens alltså, är re-producerande: det vill säga att man ansvarar för en objektiv, funktionell typografisk standard. Man ser sig som mottagaren som avlyssnar och återger; efter konstens alla regler. BLISS BOLD. ANVÄNDS OFTAST I LITEN GRAD SOM BILDTEXT. OM DEN ANVÄNDS SOM RUBRIK BÖR DEN STÅ I VERSALER MED MER LUFT MELLAN BOKSTÄVERNA. DE NYA SIGNALERNA SKULLE BLAND ANNAT GE UPPHOV TILL EN TYPOGRAFISK RENÄSSANS, SOM FRÅN HAMMERSMITH PÅ THEMSENS VÅGOR FÖRDES UT ÖVER HELA VÄRLDEN. IDEN JUBILEUMSBOK DÄR ANDEMENINGEN TILL DENNA TEXT ÄR HÄMTAD, NÄMNER MAN VIDARE SÄTTERIETS ROLL I DEN GRAFISKA PROCESSEN. FÖRR I TIDEN, DET VILL SÄGA INNAN NITTONHUNDRA ÅTTIO- FYRA FANNS DET NÅGONTING SOM KALLADES SÄTTERIER. DERAS UPPGIFT, SÄTTERIENS ALLTSÅ, ÄR RE-PRODU- CERANDE: DET VILL SÄGA ATT MANANSVARAR FÖR EN OBJEKTIV, FUNKTIONELL TYPOGRAFISK STANDARD. MAN SER SIG SOM MOTTAGAREN SOM AVLYSSNAR OCH ÅTERGER; EFTER KONSTENS ALLA REGLER. GARAMOND REGULAR. Används som brödtext. Sanserifen däremot har en nära eller helt uniform linjebredd. Den är i första hand ett semiformellt komplement till antikvan för textutmärkning och rubriker. Sanserifens läsbarhet är starkt begränsad.varje text måste i regel ges ett i förhållande till typgrad och radlängd avpassat mellanslag, det vill säga radmellanrum.kompakt sättning, utan mellanslag, är ofta en avvikelse från idealet. Den kan dock vara en acceptabel kompromiss vid spaltad sättning där den typografiska formen kräver en bestämd fasthet. Garamond italic. Används för att framhäva ett ord eller text i en brödtext som är satt i garamond regular. I alla andra sammanhang är mellanslaget ett nödvändigt typografiskt element. Det kan vara mindre för typsnitt medstor stapellängd, och omvänt.typsnitt som trans-antikva, övergångsform, och vertikalantikva kräver ett större mellanslag än normalt för att upphäva en viss staketeffekt.
SVENSKA KYRKANS UNGA S FÄRGER Svenska Kyrkans Unga har valt en klarröd färg som huvudfärg. Den används oftast på logotypen. Vi har även valt fem färgglada tilläggsfärgerna som gör att helheten känns glad och lekfull. Försök att variera så mycket som möjligt med de olika färgerna så att man får en färgglad känsla.
FÄRGER PMS-färger CMYK-färger WEBB-färger PMS 233 11 cyan, 100 magenta CC00CC PMS 266 79 cyan, 100 magenta 6600FF PMS Process Blue 100 cyan, 10 magenta, 10 svart 0099FF PMS Orange 021 53 magenta, 100 yellow FF6600 PMS 200 100 magenta, 63 yellow, 12 svart CC0000 PMS 382 29 cyan, 100 yellow 99FF00
ILLUSTRATIONER I den grafiska profilen ingår en uppsättning illustrationer som kan användas i trycksaker och på webben. Illustrationerna finns i färg, svart/vitt och som linjeteckningar som kan användas i vitt, svart eller kompletteringsfärgerna. Illustrationerna är indelade i följande kategorier; Svenska Kyrkans Unga, Globalt, Lokalavdelningen, Tro, Ung och Demokrati. MÖNSTER Alla illustrationer finns som ett mönster. Mönstret finns i de olika profilfärgerna och kan användas på olika sätt. ANVÄNDING Illustrationerna får inte manipuleras eller förändras. FOTOGRAFIER Använd fotografier som visar vilka Svenska Kyrkans Unga är och vad vi gör. Bilderna ska inte bara kommunicera innehållet i en trycksak eller annons utan också på ett entydigt sätt förmedla det vi står för och vilka vi är. Idé, verksamhet och den tid vi lever i. Alltså Svenska Kyrkans Unga är en öppen gemenskap av unga människor som vill upptäcka och dela kristen tro.
ILLUSTRATIONER SOM MÖNSTER
ILLUSTRATIONER SOM MÖNSTER
ILLUSTRATIONER SOM MÖNSTER
BREVPAPPER SVENSKA KYRKANS UNGA Sysslomansgatan 8 751 70 Uppsala www.svenskakyrkansunga.org SVENSKA KYRKANS UNGA Sysslomansgatan 8 751 70 Uppsala Tel 018-640 640 Fax 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.org
Alternativ om distriktet vill ha distriktlogotyp på sin korrespondans Vitt mönster i en PMS 233 platta Vitt mönster i en PMS 233 platta PMS 200 STRÄNGNÄS SVENSKA KYRKANS UNGA I STRÄNGNÄS Stiftsgården Stjärnholm 611 92 Nyköping PMS 233 STRÄNGNÄS SVENSKA KYRKANS UNGA I STRÄNGNÄS Stiftsgården Stjärnholm 611 92 Nyköping tfn: 0155-22 27 00
PAPPERSVAL I den grafiska profilen har vi valt att använda ett matt, extra vitt papper. De pappersorter vi valt är bra miljöval. Papperssorterna gör att bilder som trycks blir väldigt bra och att de klara profilfärgerna kommer till sin rätt. Pappret passar till de flesta trycksaker t ex reklamtrycksaker, broschyrer och blanketter. Tryckerier har ofta olika pappersleverantörer, här kommer Svenska Kyrkans Ungas pappersval från två olika pappersleverantörer. Från Payrus: StoraFine Vit Matt, obestruket, vitt papper. Kuvert: Storafine Design Kuvert och brevpåsar i olika storlekar utan innertryck(vita på insidan), 120 g tillverkade av StoraFine Vit. Fukthäftande eller självhäftande med skyddsremsa. Med eller utan fönster. Från Svenskt papper: Scandia 2000 som också är ett extra vitt, matt obestruket papper. Scandia-kuvertserien Högvita kvalitetskuvert utan innertryck. Scandia matchar alltid och ger ett rent, intryck. Scandia finns även som brevpåsar. Miljö Från förbundskansliet kan ni beställa miljö deklaration på pappret om ni undrar hur tillverkningen av pappret gått till.