Proteiner. Kap 3,

Relevanta dokument
Proteinstruktur och Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT PROTEINER OCH ENZYMER (sid )

Frå n åminosyror till proteiner

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Lite basalt om enzymer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni Handledare: Hans Eklund

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin Jan-Olov Höög 1

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

RNA-syntes och Proteinsyntes

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Kapitel Var är vi i kursen???

Proteinernas 4 strukturnivåer. Niklas Dahrén

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Integrerad signaltransduktion

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

Mutationer. Typer av mutationer

Översikt metabolismen

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH COOH (0.5p); vid ph 9: NH COO - (0.

Cellen och biomolekyler

Biomätteknik TFKE37 Tentamen 22 oktober 2009

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

bioscience explained Vol 2 No 2

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT METABOLISM (sid )

Molekylärbiologins centrala dogma

2. Nämn fyra mekanismer varmed enzymaktivitet kan regleras och förklara i korthet vad de innebär.

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Biomaterial Materialfysik vt Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

RNA och den genetiska koden

Materialfysik vt Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur?

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp mars kl Grupp 2

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Kursbok: The immune system Peter Parham

Motorproteiner. Motorproteiners molekylära struktur - Familjen P-loop-NTPas

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (16) Kurskod: 8LAG10

GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel.

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1

Enzymologi och proteinsortering

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,

) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p)

Delprov 3 Vetenskaplig artikel. Namn: Personnummer:

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin)

c) Hur förskjuts jämvikten av en tryckförändring? Motivera svaret. (2) Jämvikten förskjuts åt vänster om trycket ökar:

Jonbyteskromatografi

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

Molekylärbiologins centrala dogma

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Transkript:

Proteiner Kap 3, 3.1-3.5.

Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur (Fig 3-2).

Åtminstone en av de två sekundärstrukturerna eller.. finnsi alla proteiner, ofta finns båda (Fig3-4 & 3-5).

Svaga bindningar såsom elektrostatiska bindningar, bindningar och..interaktioner håller samman olika delar av en polypeptidkedja och olika polypeptidkedjor med varandra (Fig 2.12). I ett vattenlösligt protein förväntar man sig hitta de.aminosyrorna på utsidan och de..inuti det ihopveckade proteinet (Fig 3-7).

Motiv och domäner sid 68-72 Ett motiv(fig3-9) är en del av en polypeptidkedjasom veckas ihop till ett speciellt mönster av sekundär- och tertiärstruktur. Ett motiv har ofta en funktion som hör ihop med just det motivet, som att binda till en speciell.. eller molekyl. Ett visst motiv kan finnas i helt olika proteiner, motivets funktion är dock detsamma var det än finns. Liknande primärstrukturer i olika polypeptidkedjorger vid veckning upphov till liknande sekundär-och tertiärstrukturer. Men liknande tertiärstrukturer måste inte innebära att primärstrukturerna liknar varandra.

Två eller tre områden med α- helixkan bindas ihop med varandra mhahydrofoba interaktioner till coiled-coil motiv. Finns till t ex i vissa transkriptionsfaktorers DNAbindande del. Kallas också leucin-zipper.

EF-hand motivet har ett bindningsställe för Ca 2+ joner. Många proteiners aktivitet regleras av Ca 2+ joner.

Förekommer i transkriptionsfaktorers DNA-bindande del. Zn 2+ jonen är alltid bunden. Den håller ihop polypeptidkedjanså att fingrar bildas som kan kilas in i DNA-helixen.

En domänär också en del av en polypeptidkedjamen domänen är större än.. (Fig3-10). Det kan finnas ett (eller flera) motiv i en domän.

Domänen kan veckas ihop till sin nativa tertiärstruktur oberoende av de övriga delarna av polypeptidkedjan. Precis som ett motiv har en domän ofta en speciell funktion. En domän kan ses som en självständig modul i polypeptidkedjan, med specifik form och funktion. En eller flera domäner bildas när polypeptidkedjanveckar ihop sig, se Fig3-11.

Proteinfamiljer sid 72-73 Nya proteiner uppstår genom förändring av befintliga proteiner. Man säger att två proteiner är homologa om 25% eller mer av aminosyrasekvensen är identisk. Ännu större likhet och tecken på evolutionärt släktskap brukar behövas för att man ska kunna tala om att två proteiner hör till samma familj. är ett exempel på en proteinfamilj (Fig3-13).

Folding(veckning) av polypeptidkedjan sid 75-77 En denaturerad polypeptidkedjakan veckas ihop till sin nativa struktur om de denaturerande förhållandena försvinner (Fig3-15). Informationen om proteinets tertiärstruktur finns i... I cellen är förhållandena sådana att veckningen lätt kan störas, då behövs hjälp.

Chaperoner Chaperonerär en grupp av proteiner som hjälper andra proteiner att veckas rätt. Det finns två chaperonfamiljer:. som binder till oveckadepolypeptiderkedjor och förhindrar att de bildar aggregat (Fig. 3-16). Chaperoninersom bildar burk-liknandestrukturer i vilka oveckadeproteiner kan fångas och får veckas i fred (Fig. 3-17).

Ibland bildas onormalt stora mängder ofullständigt veckade eller felveckade proteiner. Då finns risk för aggregatbildning som dödar cellen och skadar vävnaden. Vid de neurodegenerativa sjukdomarna Alzheimer, Parkinson och galna ko-sjukan bildas sådana aggregat av sk amyloida filament(fig. 3-18).

Reglering av proteiners koncentration och aktivitet sid 86-92 Proteiners aktivitet i en cell kan regleras. Det sker mha olika mekanismer: Reglering av proteinets koncentration syntes Kap 7 & 8. Om proteinet har både en aktiv och en inaktiv form kan fördelningen påverkas via bindning av reglerande ämnen. T ex fosforyleringeller bindning av en inhibitor. Övrigt lokalisation av proteinet tillgång till substrat tillgång till kofaktorer

Nedbrytning av proteiner sker med olika syften: För att bli av med felaktiga proteiner: misslyckad veckning, skador tex genom kontakt med strålning eller reaktiva kemikalier, muterade proteiner. Nedbrytning av fungerande proteiner i syfte att reglera av aktivt protein. Den eukaryotacellen innehåller två strukturer som kan bryta ner proteiner:., kan bryta ner alla typer av makromolekyler. Proteasomer, specialiserad för proteinnedbrytning.

Proteasomer är rörformade komplex bestående av ett 50-tal proteinsubenheter. Nedbrytningsprocessen är energikrävande,.. åtgår. Proteasomerinnehåller aktiva säten som känner igen hydrofoba, sura och basiska aminosyror och bryter..efter dessa. Aktiva proteasomerär helt nödvändiga för att en cell ska överleva men en del cancerceller är mer känsliga än normala celler. Partiell inhibering har använts i terapi mot multipelt myelom.

Hur känner cellen igen vilka proteiner som ska brytas ner? De proteiner som ska brytas ned märks med proteinet...(fig. 3-29, steg 3-4). Poly-ubiquitineradeproteiner känns igen av proteasomen (steg 5). Ubiquitineringav proteiner förekommer i andra sammanhang också, texför att reglera genuttryck.

Många proteiner kan växla mellan ett aktivt och ett inaktivt tillstånd. Det sker genom att något binder till proteinet. Det leder exempelvis till att en bindningsytapå proteinet blockeras så att proteinet inaktiveras eller till att proteinets struktur och därmed aktivitet förändras, som för proteiner. Vissa joner och molekyler i cellen används ganska ofta för att reglera proteiners aktivitet. Här följer några exempel: Nonkovalent bindning av Ca 2+ joner. Nonkovalent bindning av GTP. Kovalent bindning av fosfat-grupper.

Ca 2+ /calmodulin-switchen [Ca 2+ ] är vanligtvis låg i cytosolen (~10-7 M). Som svar på en signal kan Ca 2+ -transporterande membranproteiner öppnas och cytosolens[ca 2+ ] höjas (se t ex 15.7). Proteiner med -motiv, som t ex calmodulin, binder då Ca 2+. Calmodulingenomgår en kraftig strukturförändring när Ca 2+ binds som leder till att det kan binda och aktivera många andra proteiner (Fig. 3-31).

GTPaser Bindning av GTP leder till att proteinet antar sin aktiva form (cellsignalering, proteinsyntes mm, se t ex 15.3-15.7). Proteinet är självt ett GTPas. Efter hydrolys av GTP blir proteinet inaktivt (Fig 3-32). Hydrolyshastigheten kan regleras av andra proteiner, jmf med en timer. GAP ökar och GDI minskar hydrolyshastigheten. Inaktivt GTPaskan aktiveras igen genom att GDP byts ut mot GTP. Det sker mha..

Fosforylering Ett av de vanligaste sätten att styra växlingen mellan aktiv och inaktiv form av ett protein är att addera/ta bort en fosfatgrupp (se t ex 16.2-16.5). Fosfatgruppen bind kovalent till aminosyrors OH-grupper, alltså till threonin,. och.. Fosfatgruppen kommer från ATP och adderas av ett.och tas bort av ett. (Fig. 3-33).