Rapport 216:14 Nätprovfiske i Västra Götalands län Biologisk effektuppföljning i försurade kalkade vatten
Rapportnr: 216:14 ISSN: 143-168X Rapportansvarig: Sofie Rehndell Författare: Sofie Rehndell, Fredrik Nilsson Foto: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenavdelningen Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenavdelningen Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter.
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Material och metodik... 4 Sammanfattande resultat... 4 Enskilda resultat... 1 Stora Övattnet... 11 St Örtjärn... 15 Långetjärn... 19 Stora Sturven... 22 Stensjön... 28 Lilla Härsjön... 33 Erkännande... 39 Referenser... 39
Sammanfattning Rapporten är en sammanställning av 6 sjöar som provfiskades under sommaren 215 inom kommunerna Lerum och Härryda. Samtliga provfisken utfördes enligt standardiserad metodik för provfiske i sjöar enligt Havs och Vattenmyndigheten Provfiske i sjöar Version 1:3, 213-4-11. Samtliga sjöar ligger inom Mölndalsåns avrinningsområde och provfiskeresultatet kommer att användas vid revidering av kalkplanen över Mölndalsåns åtgärdsområde. Tabell 1. Fångster per nätansträngning för respektive sjö samt kommentar om reproduktion gällande tillståndet hos mört- och abborrbeståndet. Sjönamn Art f/a Vikt/nät (g) Kommentar om reproduktion St Övattnet Abborre Mört Gädda 12 3,75,13 497,63 436,88 162 Både abborrens och mörtens reproduktion fungerar tillfredsställande. Sutare,13 326,25 St Örtjärn Abborre Gädda 18,75,25 1284,25 237,5 Abborrens reproduktion tycks fungera tillfredsställande. Ingen mört fångades. Långetjärn St Sturven Stensjön Lilla Härsjön Abborre Gädda Abborre Mört Siklöja Abborre Mört Gädda Abborre Mört Gädda Nors 15,94,6 9,43 9,68,98 35,63 1,13 13,79 22,13,13 1,83 783,94 158,13 166,825 123,83 17,9 199,5 833,63 1,13 94,4 261,54 61,25 9,83 Ojämn längdfördelning tyder på reproduktionsstörningar hos abborre. Ingen mört fångades Både abborrens och mörtens reproduktion verkar fungera tillfredsställande. Abborrens reproduktion fungerar tillfredsställande. Mörten däremot verkar ha betydande reproduktionsproblem. Både abborrens och mörtens reproduktion fungerar tillfredsställande. 2
Karta 1. De provfiskade sjöarnas position i länet. Inledning Försurningen är ett stort problem för många sjöar och vattendrag i Västra Götalands län då den orsakar stora skador på djur- och växtliv. Det är framförallt de yngre stadierna, ägg och larver, som påverkas negativt. Fisk är särskilt känsliga för oorganiskt aluminium, som under förhållanden med lågt ph frigörs i vattnet. Aluminiumet fäster på fiskens gälar så att deras funktion försämras och leder vid höga halter eller lång exponering till döden. Exempelvis mört får svårt att reproducera sig vid ph <6 och abborre vid ph 5-5,4 (Sportfiskarna Ekologisk fiskevård 1998). Nedfallet av det försurande ämnet svavel har i länet minskat kraftigt, uppemot 7 % sedan slutet av 8-talet. Detta beror på en reduktion av utsläppen av försurande ämnen från framförallt större punktkällor i Europa. Därför har även surhetsstatus förbättrats något i de flesta sjöar. Kalkning som motåtgärd har pågått i stor skala i mer än 35 år. Bara i Västra Götalands län har över 1 5 av länets 4 2 sjöar kalkats vid något tillfälle. Men det finns också ett stort antal försurade sjöar som inte varit föremål för någon kalkning. Följande rapport är en del av uppföljningen av kalkningsverksamheten i Västra Götalands län, som består av både kemiska och biologiska undersökningar. Vattenprovtagningar görs i samtliga kalkade 3
sjöar och vattendrag som har ett uttalat mål. Biologiska undersökningar såsom elfisken eller bottenfaunaundersökningar görs i mån av ekonomiska resurser och prioriteras till vattendrag. Bakgrunden till provfiskeundersökningarna 214 var att kartlägga fiskförekomsten i de för i år prioriterade sjöarna. Samtliga sjöar ligger inom Mölndalsåns avrinningsområde och provfiskeresultatet kommer att användas vid revidering av kalkplanen över Mölndalsåns åtgärdsområde. Material och metodik Vid provfisket följdes metodiken för standardiserat provfiske enligt handboken, Standardiserad metodik för provfiske i sjöar (HAV 213). Metodiken för nätprovfiske ger mått på antalet förekommande arter, deras relativa förekomst (uttryckt som fångst per ansträngning i antal individer respektive biomassa) samt arternas storleksfördelning. Resultatet från det standardiserade provfisket kan sedan användas för tidserieundersökningar olika år i samma sjö men även mellan olika sjöar. Redskapen som användes under nätprovfisket var bottennät av typ Norden 12. Bottennäten är 3 m långa och är uppbyggda av 12 stycken 2,5 m långa och 1,5 m höga sektioner. Respektive sektion har maskstorlekar från 5 mm till 55 mm. Antal bottennät som läggs i respektive djupzon beror på sjöns djup och yta, se HAV 213. Bottennätens placering slumpades ut med hjälp av ett rutnät över respektive djupkarta samt en slumptalsgenerator i Excel. Näten lades ut mellan kl. 17. 19. på kvällen och vittjades efterföljande morgon mellan kl. 7. 9.. Varje nät markerades med en ID-märkt vakare. Nätens djup noterades med hjälp av ett ekolod. Bokföring av fångst per nät görs i form av en artbestämning och samtliga individer mäts på längden till närmaste millimeter. Därefter vägs nätets totala fångst artvis. I sjöar där man misstänker försurningsskador genom redovisade längdfrekvensdiagram tas fjällprover på mört för att senare kunna göra en åldersanalys. Siktdjup, syre och temperaturprofil mättes i den djupaste delen av respektive sjö under provfisket. Sammanfattande resultat Invandringshistoria, klimat och areal ger respektive sjö varierande artrikedom. Ju högre över havet en sjö ligger desto färre arter. Artrikedomen i en sjö kan även förändras till följd av en ökad grad av påverkan som till exempel försurning, övergödning, föroreningar eller inplantering av främmande arter (Naturvårdsverket, Rapport 4921). Då nätfiske är en passiv metod är fångstens storlek och sammansättning beroende av fiskens aktivitet och habitatval. Även fiskens form och beteende har betydelse för att vissa arter/individer är över- respektive underrepresenterade i fångsten (HAV 213). Abborre förekom i alla av årets provfiskade sjöar. Mört fångades i alla sjöar utom St Örtjärn och Långetjärn. Gädda fångades i samtliga sjöar utom St Sturven. St Surven var den enda sjön där siklöja fångades och Lilla Härsjön den enda som hyste nors. En sutare fångades och det var i Stora Övattnet. Spår efter ål noterades i Lilla Härsjön (tabell 2). 4
Resultatet från årets provfiske har jämförts med resultatet från Aqua Reports 213:18., Jämförvärden för provfisken (Kinnerbäck Anders, SLU 213) som är ett komplement till EQR8 värden (se sidan 9). Rapporten består av jämförelsevärden beräknade från nätprovfisken utförda i 1 819 sjöar under åren 1993-21. Sjöarna är i huvudsak uppdelade i limniska ekoregioner och ytterligare i sjöyta och maxdjup för att ge så bra precision som möjligt på jämförelsevärdena. Tabell 2. Artförekomst i provfiskade sjöar. Arter med J betyder att arten finns i sjön, arter med ( ) innebär att spår av arten fanns under provfisket. Sjönamn Abborre Mört Gädda Nors Siklöja Sutare Ål St Övattnet J J J J St Örtjärn J J Långetjärn J J St Sturven J J J L Härsjön J J J J ( ) Stensjön J J J Tabell 3. Artantal i provfiskade sjöar inom ekoregion 6* och hela Sverige Aqua Reports 213:18. Sjöyta Maxdjup <5ha <1m (region 6) Stora Övattnet, Stensjön <5ha >1m (region 6) Stora Örtjärn, Långetjärn, Stora Sturven, Lilla Härsjön <5ha <1m (Sverige) Stora Övattnet, Stensjön <5ha >1m (Sverige) Stora Örtjärn, Långetjärn, Stora Sturven, Lilla Härsjön Minsta värde 5:e percentilen 1 1 1 1:e percentilen 1 1 1 1 25:e percentilen 2 1,75 2 2 5:e percentilen 3 3 3 3 75:e percentilen 4 3 4 4 9:e percentilen 4 4 6 5 95:e percentilen 5 5 6 6 Störta värden 6 7 12 9 Medelvärde 2,8 2,6 3,2 3, 95 % 2,6 3, 2,3 2,8 3,1 3,4 2,8 3,1 Konfidensintervall Antal sjöar 123 16 617 376 *Ekoregion 6 Sydväst (söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 2 m.ö.h). Urvalet för ekoregion 6 består av 38 sjöar från Lagans avrinningsområde i söder till Enningdalsälvens avrinningsområde i norr. Sjöarna ligger mellan 29-214 meter över havet. Är mellan 3-4 293 ha stora och 1-61 m djupa. I elva av sjöarna fångades ingen fisk (Aqua Reports 213:18). 5
Resultatet från tabell 3 kan enligt Aqua reports 213:18 tolkas på följande sätt. Under 1-percentilen mycket lågt Mellan 1- och 25-percentilen lågt Mellan 25- och 75-percentilen normalt Mellan 75- och 9-percentilen högt Över 9-percentilen mycket högt Antal/nät Antal/nät (Ekoregion 6) Vikt/nät Vikt/nät (Ekoregion 6) 6 25 5 2 Antal 4 3 2 15 1 Vikt (G) 1 5 St Övattnet St Örtjärn Långetjärn St Sturven Stensjön L Härsjön Figur 1. Jämförelse av hur antalet fiskar/ansträngning (antal/nät)) och deras totala vikt/nät varierade mellan de olika provfiskade sjöarna. Värdena har jämförts med median värden för ekoregion 6 Aqua reports. Figur 1 visar att Stora Övattnet, Stensjön och Lilla Härsjön har ett högre antal fisk per ansträngning än medianvärdet för ekoregion 6. I Långetjärn var antal fisk per ansträngning lägre än medianvärdet för ekoregion 6. I Stora Örtjärn och Stora Sturven var antal fisk per ansträngning ungefär samma som medianvärdet. När det gäller total vikten har alla sjöar utom Långetjärn ett högre värde än medianvärdet för ekoregion 6. Stensjön har mycket högre värden än det normala för ekoregion 6. Abborren dominerar ofta fångsten, vilket ges uttryck i tabell 4. Abborren är den dominerade fiskarten i många sjöar och har en kroppsform och ett beteende som gör att den lätt fastnar i näten. Abborren är också den fisk som jämte gädda och ål klarar försurade vatten bäst. Mörten fastnar tämligen lätt förutom riktigt små individer, medan gäddan ofta blir underrepresenterad i fångsten då den lever ett mer stillastående liv. Både gädda och en del större abborrar kan fastna i vissa nät på grund av nätanlockning, vilket innebär att rovfisk som dras till nät där bytesfisk redan fastnat har en tendens att fastna själv då de biter tag om bytesfisken. Misstänksamma fall är när rovfisk fastnar i maskstorlekar där de normalt inte skulle ha fångats. 6
Abborrar som fångades vid Stora Sturven. Tabell 4. Antal fångade individer per sjö och deras totala vikt i gram. Abborre Gädda Mört Siklöja Nors Sutare Sjönamn Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Stora Övattnet 96 3981 1 1296 246 3495 1 261 Stora Örtjärn 75 5137 1 95 Långetjärn 255 12543 1 253 Stora Sturven 377 42673 387 4953 39 716 Stensjön 285 8796 1 9 8 6669 Lilla Härsjön 331 22561 3 147 531 6277 44 236 Totalt 1419 95691 7 6255 1244 21394 39 716 44 236 1 261 Om fisksamhället innehåller en hög andel karpfiskar (Cyprinidae) i förhållande till förekomsten av abborre indikerar detta att fisksamhället är påverkat av övergödning. Är det en relativt låg andel karpfiskar jämfört med andelen abborre kan detta indikera sura förhållanden eller högt predationstryck från abborren på mörten. Till karpfiskarna hör exempelvis mört och sutare. Figur 2 ger en indikation att St Örtjärn, Långetjärn, St Sturven och Lilla Härsjön är påverkande av försurning. Saknas karpfiskar helt behöver det inte vara en pågående störning, utan kan också vara en tidigare försurningsskada som lett till att arterna dött ut och inte lyckats att återkolonisera. Ingen sjö tycks vara påverkad av övergödning. 7
Abborre Karpfisk % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 St Övattnet St Örtjärn Långetjärn St Sturven Stensjön L Härsjön Figur 2. Procentuell andel karpfiskar (cyprinider) respektive abborre i de provfiskade sjöarna baserat på biomassa för samtliga bottensatta nät. Fångstens fördelning mellan förekommande arter samt storleksklasser ger en indikation på sjöns näringsomsättning, tillstånd och egenskaper. Andelen fiskätande fiskar är låg eller saknas i extremt näringsrika eller näringsfattiga sjöar. I sjöar med låg till måttlig produktion bör man förvänta sig att andelen fiskätare är relativt hög och till viss del beroende av den totala fiskbiomassan (Naturvårdsverket, Rapport 4921). Fiskätande + potentiellt fiskätande abborre Övrig biomassa 9 8 7 6 % 5 4 3 2 1 St Övattnet St Örtjärn Långetjärn St Sturven Stensjön L Härsjön Figur 3. Procentuell andel piscivora (fiskätande) abborrar (>18 mm) samt potentiellt fiskätande (12> 18< mm) respektive övrig fiskbiomassa, baserad på biomassa i den totala fångsten i samtliga bottensatta nät. EU tog år 2 beslut om införande av ett ramdirektiv för vatten. Målet är att uppnå en god ekologisk status senast 215, och måluppfyllelsen ska bland annat bedömas utifrån fisksamhällets struktur. Statusklassning enligt de nya bedömningsgrunderna för fiskfaunan i sjöar, EQR8-ekologisk 8
kvalitetskvot har räknats ut för respektive sjö (Finfo 27: 3), se tabell 5. Klassningen baseras på åtta fiskindikationer som kan beräknas utifrån standardiserade provfisken med bottensatta översiktsnät. Indikatorerna är: - Antal inhemska fiskarter - Diversitetsindex baserat på antal individer och biomassa - Relativ biomassa (total vikt (g) av alla inhemska arter dividerat med antal nät) - Relativt antal av inhemska arter (totalt antal individer av alla inhemska arter, dividerat med antal nät) - Medelvikt i totala fångsten - Andelen potentiellt fiskätande abborrfiskar (baserad på biomassa i totala fångsten) - Kvot abborre/karpfiskar Tabell 5. Klassning av ekologisk status Statusklass EQR8 1 Hög,72 2 God,46 och <,72 3 Måttlig,3 och <,46 4 Otillfredsställande,15 och <,3 5 Dålig <,15 Två av de provfiskade sjöarna (33 %) får statusen God. En sjö (17 %) får statusen Måttlig och Tre sjöar (5 %) får statusen Otillfredsställande (Tabell 5). Tabell 6. EQR8-Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar. Sjönamn EQR8 Status Stora Örtjärn,27 4, Otillfredsställande Stora Övattnet,67 2, God Långetjärn,27 4, Otillfredsställande Stora Sturven,28 4, Otillfredsställande Stensjön,54 2, God Lilla Härsjön,45 3, Måttlig En av anledningarna till att Stora Örtjärn, Långetjärn och Stora Sturven fick statusen otillfredsställande beror på att i de två förstnämnda sjöarna fångades inga karpfiskar alls och i Stora Sturven var andelen karpfisk endast 1 %. I Stora Örtjärn och Långetjärn fångades dessutom endast 2 arter - abborre och gädda. I Stora Örtjärn var dock vikten/nät markant högre än medianen för ekoregion 6. I Lilla Härsjön blev statusen måttlig bland annat eftersom karpfisk endast utgjorde 2 % av fångsten. Att det fanns fyra arter i sjön vägde upp det något. Antal fiskar/ansträngning var också betydligt högre än medianen för ekoregion 6. 9
Stora Övattnet och Stensjön fick God status enligt EQR8. I Stora Övattnet fångades 4 arter men i Stensjön 3. För bägge sjöarna var både antal fiskar/ansträngning och vikten/nät betydligt högre än medianen för ekoregion 6. Det var också jämnare fördelning mellan abborre och mört och antalet fiskätande + potentiellt fiskätande abborre var lägre än den övriga fiskbiomassan i sjön. I de 4 andra sjöarna var antalet fiskätande + potentiellt fiskätande abborre högre än den övriga fiskbiomassan i sjön. Enskilda resultat Följande uppgifter redovisas för respektive provfiskad sjö: - sjöuppgifter (sjödata från SMHI och Länsstyrelsens arkiv) - nätuppgifter - provfiskeuppgifter - karta med nätens position och läge i sjön - diagram/tabeller som visar uppmätta ph-värden samt alkalinitet - provfiskeresultat (sammanställningar av totalfångst, längdfördelningsdiagram och sammansättning av karpfiskar och övriga arter samt andelen fiskätande abborrar) - bedömning av biologisk status och åtgärdsbehov 1
Stora Övattnet Sjöuppgifter Flodområde 18 Göta älv Kommun Härryda SWEREF N 639557 SWEREF E 34296 Sjöyta (ha) 14,9 HöH (m) 135 Maxdjup (m) 8,3 Medeldjup (m) 2,6 Nätuppgifter Djupzon (B) Nätnr <3 m 1, 4, 8 3-5,9 m 5, 6, 7 6-11,9 m 2, 3 Provfiskeuppgifter Motiv för provfiske Kalkeffektuppföljning Provfiskedatum 215-8-1 Antal bottennät 8 Siktdjup (m) 2,3 Språngskiktdjup (m) 6, O 2 halt vid botten (%),47 Karta 2. Stora Övattnet Allmänna uppgifter Det är mycket bebyggelse runt sjön men även våtmarker. Vattenväxligheten består av röda, vita och gula näckrosor samt vass och gäddnate. Vid provfisket fångades abborre, mört, gädda och sutare. Sjön kalkades för fösta gången 1985 med 25 ton. Den kalkades även 1987 och 1989 och började kalkas varje år 1992. Mängden har varierat mellan 7 och 15 ton per år. Från 2 låg kalkmängden på 7 ton för att minskas till 5 ton 26. Sedan 212 har Stora Övattnet kalkats med 3 ton per år. Stora Övattnet har också fått kalktillförsel från Lilla Övattnet som också kalkades för första gången 1985. Den kalkades vid två tillfällen till innan 2 då den började kalkas varje år. Kalkängden i Lilla Övattnet låg på 3 ton fram till 212 då den minskades till 2 ton. 11
Temperatur och syre Temperatur C Syre mg/l C 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2,5 1 2 3 4 5 6 7 Djup (m) 8 7,5 7 6,5 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 mg/l Figur 4. Temperatur- och syreprofil tagen vid provfisket 215-8-1. Vattenkemi ph Alkalinitet 1,8 ph 8 6 4 2,6,4,2 mekv/l 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 Figur 5. Uppmätta ph-värden samt alkalinitet i St Övattnet. Resultat Totalt fångades 344 fiskar på sammanlagt 11 382 g. Tabell 7. Fångstuppgifter. Fiskart Abborre Mört Gädda Sutare Totalt Antal 96 246 1 1 344 Vikt (g) 3981 3495 1296 261 11 382 Antal/nät 12 3,75,13,13 43,1 Vikt/nät 497,63 436,88 162 326,25 1 422,76 Antal % tot 28 72 1 Vikt % tot 35 31 11 23 1 Medellängd (mm) 112,35 113,82 574 553 Maxlängd (mm) 422 27 574 553 Minlängd (mm) 83 78 574 553 Medelvikt (g) 22,13 125, 1296 261 12
Tabell 8. Fångstuppgifter för de olika djupzonerna. Fiskart Abborre Mört Gädda Sutare Totalt Djupzon F/A <3 m antal 21,67 52,33,33,33 74,67 vikt (g) 1227,33 748,67 432 87 3278 3-5,9 m antal 1 29 - - 39 vikt (g) 97,33 48 - - 55,33 6-11,9 m antal,5 1 - - 1,5 Vikt (g) 3,5 12,5 - - 16 Längder Antal 5 4 3 2 1 Längdfördelning Abborre Längd (mm) Figur 6. Längdfördelning, fångad abborre i St Övattnet. Antal 7 6 5 4 3 2 1-3 Längdfördelning Mört -3 41-5 61-7 81-9 11-11 121-13 141-15 161-17 181-19 21-21 221-23 241-25 261-27 281-29 31-31 321-33 341-35 361-37 381-39 41-41-5 61-7 81-9 11-11 121-13 141-15 161-17 181-19 21-21 221-23 241-25 261-27 281-29 31-31 321-33 341-35 361-37 381-39 41- Längd (mm) Figur 7. Längdfördelning, fångad mört i St Övattnet. 13
Andel fiskätande- och potentiellt fiskätande abborre St Övattnet 22% Fiskätande + potentiellt fiskätande abborre Övrig biomassa 78% Figur 8. Andel piscivora (fiskätande) abborrar (>18 mm) samt potentiellt fiskätande (12> 18 < mm) respektive övrig fiskbiomassa, baserad på biomassa i den totala fångsten i samtliga bottensatta nät. Fördelning abborre/karpfisk St Övattnet 15% 85% Abborre Karpfisk Figur 9. Andel abborre respektive karpfiskar (cyprinider) i Backetjärn baserat på biomassa för samtliga bottensatta nät. Bedömning av fisksamhällets status och åtgärdsförslag Statusen enligt bedömningsgrunderna är God och fångst per ansträngning är över medianen för ekoregion 6. Fiskbestånden av abborre och mört domineras av yngre individer vilket tyder på att arterna reproducerar sig normalt. Tillsammans med en relativt hög andel karpfisk bedöms därför sjön inte påverkad av försurning. 14
Stora Örtjärn Sjöuppgifter Flodområde 18 Göta älv Kommun Härryda SWEREF N 6399329 SWEREF E 344963 Sjöyta (ha) 5,2 HöH (m) 122 Maxdjup (m) 21,5 Medeldjup (m) 8,7 Nätuppgifter Djupzon (B) Nätnr <3 m 1, 4 3-5,9 m 2 6-11,9 m 3 Provfiskeuppgifter Motiv för provfiske Kartlägga fiskeförekomst Provfiskedatum 215-8-27 Antal bottennät 4 Siktdjup (m) 2,8 Språngsiktdjup (m) 7 O 2 halt vid botten (%),3 K Karta 3. Stora Örtjärn Allmänna uppgifter Stora Örtjärnen omges av barrskog och blandskog. Vattenväxligheten består av bladvass och säv, det mesta av växtligheten fanns i den västliga delen av sjön. Sjön kalkades för första gången 1985 med 25 ton, därefter 1989 och 1992 med 15 ton. Sedan kalkades sjön vartannat år med 1 ton per år fram till 21 då kalkningen avslutades. I år fångades 75 abborrar och 1 Gädda. Sjön saknar väg vilket medför att vi fick hjälp att frakta utrustningen med fyrhjuling till sjön 15
Temperatur och syre Temperatur C Syre mg/l C 24, 22, 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,,,5 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Djup (m) 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 mg/l Figur 1. Temperatur- och syreprofil tagen vid provfisket 215-8-27. Vattenkemi Kemi är endast mätt vid tre tillfällen i Stora Örtjärn. Hösten 212 och 214 var alkaliniteten och ph 4,8 respektive 4,9. Våren 215 var alkaliniteten,3 och ph 6,3. Resultat Totalt fångades 76 fiskar på sammanlagt 687g. 16
Tabell 9. Fångstuppgifter. Fiskart Abborre Gädda Totalt Antal 75 1 76 Vikt (g) 5137 95 687 Antal/nät 18,75,25 19 Vikt/nät 1284,25 237,5 1521,75 Antal % tot 99 1 1 Vikt % tot 84 16 1 Medellängd (mm) 138,81 582 Maxlängd (mm) 349 582 Minlängd (mm) 49 582 Medelvikt (g) 68,49 95 Tabell 1. Fångstuppgifter för de olika djupzonerna. Fiskart Abborre Gädda Totalt Djupzon F/A <3 m antal 37,5,5 38 vikt (g) 2568,5 475 343,5 3-5,9 m antal - - - vikt (g) - - - 6-11,9 m antal - - - Vikt (g) - - - Längder 14 Längdfördelning Abborre 12 1 Antal 8 6 4 2 Figur 11. Längdfördelning, fångad abborre i St Örtjärn. Längd (mm) 17
Andel fiskätande- och potentiellt fiskätande abborre St örtjärn 34% Fiskätande + potentiellt fiskätande abborre Övrig biomassa 66% Figur 12. Andel piscivora (fiskätande) abborrar (>18 mm) samt potentiellt fiskätande (12> 18 < mm) respektive övrig fiskbiomassa, baserad på biomassa i den totala fångsten i samtliga bottensatta nät. Fördelning abborre/karpfisk Endast abborre och gädda fångades under provfisket. Bedömning av fisksamhällets status och åtgärdsförslag Statusen enligt bedömningsgrunderna är Otillfredsställande men fångst per ansträngning är endast något under medianen för ekoregion 6. Abborrfångsten dominerades av yngre individer vilket tyder på att arten reproducerar sig normalt. Avsaknaden av mört antyder dock att sjön är påverkad av försurning. Det styrks av att låga ph-värden har uppmätts i sjön. 18
Långetjärn Sjöuppgifter Flodområde 18 Göta älv Kommun Härryda SWEREF N 64511 SWEREF E 342681 Sjöyta (ha) 17,9 HöH (m) 1 Maxdjup (m) 18 Medeldjup (m) 9,2 Nätuppgifter Djupzon (B) Nätnr <3 m 1, 2, 6, 11 3-5,9 m 4, 8, 1, 12 6-11,9 m 3, 7, 9,13 12-19,9 m 5, 14, 15, 16 Provfiskeuppgifter Motiv för provfiske Kartlägga fiskeförekomst Provfiskedatum 215-8-24 Antal bottennät 16 Siktdjup (m) 6,5 Språngsiktdjup (m) 8 O 2 halt vid botten (%) 5,3 Karta 4. Långetjärn Allmänna uppgifter Långetjärn omges helt av barrskog. Sparsam vattenvegetation finns i sjön, den vegetation som fanns växte i den sydligaste viken av sjön. Vid provfisket fångades det 255 Abborrar och en gädda. Långetjärn kalkades redan 1977 första gången och då med 11 ton. Från 1985 till 1998 kalkades sjön vartannat år med varierande doser, som mest med 9 ton och som minst med 25 ton. Mellan 2 och 21 kalkades sjön med 34 ton vartannat år. Sedan 212 är kalkmängden 12 ton per år. 19
Temperatur och syre Temperatur C Syre mg/l C 22, 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,,,5 2 4 6 8 1 12 14 16 Djup (m) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 mg/l Figur 13. Temperatur- och syreprofil tagen vid provfisket 215-8-24. Vattenkemi ph Alkalinitet ph 8 7 6 5 4 3 2 1 1976 1978 1981 1983 1986 1988 1991 1993 1996 1998 21 23 26 28 211 213 Figur 14. Uppmätta ph-värden samt alkalinitet i Långetjärn,4,35,3,25,2 mekv/l,15,1,5 -,5 Resultat Totalt fångades 256 fiskar på sammanlagt 15 73 g. 2
Tabell 11. Fångstuppgifter. Fiskart Abborre Gädda Totalt Antal 255 1 256 Vikt (g) 12 543 253 15 73 Antal/nät 15,94,6 16 Vikt/nät 783,94 158,13 942,7 Antal % tot 1 1 Vikt % tot 83 17 1 Medellängd (mm) 155,92 756 Maxlängd (mm) 281 756 Minlängd (mm) 56 756 Medelvikt (g) 49,19 253 Tabell 12. Fångstuppgifter för de olika djupzonerna. Fiskart Abborre Gädda Totalt Djupzon F/A <3 m antal 2,5-2,5 vikt (g) 887,25-887,25 3-5,9 m antal 42,25-42,25 vikt (g) 253,75-253,75 6-11,9 m antal 1,25 1,25 Vikt (g) 194,75 632,5 827,25 12-19,9 m antal - - - vikt (g) - - - Längder 6 Längdfördelning Abborre 5 4 Antal 3 2 1-3 41-5 61-7 81-9 11-11 121-13 141-15 161-17 181-19 21-21 221-23 241-25 261-27 281-29 31-31 321-33 341-35 361-37 381-39 41- Längd (mm) Figur 15. Längdfördelning, fångad abborre i Långetjärn 21
Andel fiskätande- och potentiellt fiskätande abborre Långetjärn 43% Fiskätande + potentiellt fiskätande abborre 57% Övrig biomassa Figur 16. Andel piscivora (fiskätande) abborrar (>18 mm) samt potentiellt fiskätande (12> 18 < mm) respektive övrig fiskbiomassa, baserad på biomassa i den totala fångsten i samtliga bottensatta nät. Fördelning abborre/karpfisk Endast abborre och gädda fångades under provfisket. Bedömning av fisksamhällets status och åtgärdsförslag Statusen enligt bedömningsgrunderna är Otillfredsställande och fångst på ansträngning är under medianen för ekoregion 6. Abborrfångstens längdfördelning är inte normal utan består av en hög andel mellanstora individer. Det tyder på att beståndet är påverkat. Avsaknad av mört antyder en försurningspåverkan, vilken troligen är historisk då inga låga ph-värden har uppmätts på senare tid. Högt predationstryck från de större abborrarna på de mindre är troligen orsaken till den skeva längdfördelningen. Mört bör återintroduceras om den anses ha förekommit naturligt. Stora Sturven 22
Sjöuppgifter Flodområde 18 Göta älv Kommun Lerum SWEREF N 642118 SWEREF E 344181 Sjöyta (ha) 14 HöH (m) 1 Maxdjup (m) 47,5 Medeldjup (m) 89,9 Nätuppgifter Djupzon (B) Nätnr <3 m 4, 6, 7, 16, 24, 3, 35 3-5,9 m 8, 15, 21, 26, 27, 28, 36 6-11,9 m 5, 9, 1, 11, 18, 2, 23, 25, 32, 34 12-19,9 m 1, 12, 13, 17, 22, 33 2-34,9 m 3, 14, 19, 29, 31, 38 35-49,9 m 2, 37, 39, 4 Provfiskeuppgifter Motiv för provfiske Undersökning av mörtförekomst Provfiskedatum 215-8-24 215-8-27 Antal bottennät 4 Siktdjup (m) 5,5 Språngsiktdjup (m) 12 O 2 halt vid botten (%) 3,15 23
Karta 5. Stora Sturven Allmänna uppgifter Sjön omges av gran- och blandskog. Näckrosor växer i sjön och i vikar växer vass. I sjön fångades abborre, mört och siklöja. Sjön kalkades första gången 1985 med 376 ton och sedan 1989 med 2 ton. Från 1993 till 28 har Stora Sturven kalkats vart tredje år, 1996 och 1999 med 13 ton och därefter med 115 ton. Senast sjön kalkades var 21 med 115 ton och den planeras att bli kalkad igen 216. 24
Temperatur och syre Temperatur C Syre mg/l C 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2,5 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 9 8 7 6 5 4 3 2 1 mg/l Djup (m) Figur 17. Temperatur- och syreprofil tagen vid provfisket 215-8-24 Vattenkemi ph Alkalinitet 8,4 7,35 ph 6 5 4 3 2 1,3,25,2,15,1,5 mekv/l -,5 1976 1978 1981 1983 1986 1988 1991 1993 1996 1998 21 23 26 28 211 213 Figur 18. Uppmätta ph-värden samt alkalinitet i Stora Sturven. Resultat Totalt fångades 83 fiskar på sammanlagt 48 342 g. 25
Tabell 13. Fångstuppgifter. Fiskart Abborre Mört Siklöja Totalt Antal 377 387 39 83 Vikt (g) 42 673 4 953 716 48 342 Antal/nät 9,43 9,68,98 2,9 Vikt/nät 166,83 123,83 17,9 128,55 Antal % tot 47 48 5 1 Vikt % tot 88 1 2 1 Medellängd (mm) 166,3 15,11 136,36 Maxlängd (mm) 46 262 198 Minlängd (mm) 54 58 96 Medelvikt (g) 128,23 12,8 18,36 Tabell 14. Fångstuppgifter för de olika djupzonerna. Fiskart Abborre Mört Siklöja Totalt Djupzon F/A <3 m antal 21,57 19,71,14 41,43 vikt (g) 1 79,57 287,43 4,71 2 1,71 3-5,9 m antal 22 24,14,14 46,29 vikt (g) 2 932,71 239,57 4,14 3 176,42 6-11,9 m antal 7,2 8,4 15,6 Vikt (g) 1 17,7 126,4 8,2 1 152,3 12-19,9 m m antal - - 1,5 1,5 vikt (g) - - 2,83 2,83 2-34,9m Antal - - 3,5 3,5 Vikt (g) - - 69,5 69,5 35-49,9 m Antal - -,75,75 Vikt (g) - - 7,5 7,5 Längder Antal 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Längdfördelning Abborre Längd (mm) Figur 19. Längdfördelning, fångad abborre i Stora Sturven. 26
Antal 12 1 8 6 4 2 Längdfördelning Mört Längd (mm) Figur 2. Längdfördelning, fångad mört i Stora Sturven. Andel fiskätande- och potentiellt fiskätande abborre Stora Sturven 33% Fiskätande + potentiellt fiskätande abborre Övrig biomassa 67% Figur 21. Andel piscivora (fiskätande) abborrar (>18 mm) samt potentiellt fiskätande (12> 18 < mm) respektive övrig fiskbiomassa, baserad på biomassa i den totala fångsten i samtliga bottensatta nät. 27
Fördelning abborre/karpfisk 1% Stora Sturven Abborre Karpfisk 9% Figur 22. Andel abborre respektive karpfiskar (cyprinider) i Risbysjön baserat på biomassa för samtliga bottensatta nät. Bedömning av fisksamhällets status och åtgärdsförslag Statusen enligt bedömningsgrunderna är Otillfredsställande, dock är fångst per ansträngning ungefär samma som medianen för ekoregion 6. Fiskbestånden av abborre och mört domineras av yngre individer vilket tyder på att arterna reproducerar sig normalt. Andelen karpfisk är dock låg. Orsaken är troligen ett högt predationstryck från abborre då det finns en stor andel fiskätande abborre i sjön. Fiskbestånden bedöms sammantaget inte påverkade av försurning. Stensjön Sjöuppgifter Flodområde 18 Göta älv Kommun Lerum SWEREF N 645218 SWEREF E 343524 Sjöyta (ha) 11,7 HöH (m) 17 Maxdjup (m) 8 Medeldjup (m) 2 28
Nätuppgifter Djupzon (B) Nätnr <3 m 1, 5, 8 3-5,9 m 2, 3, 7 6-11,9 m 4, 6 Karta 6. Stensjön Provfiskeuppgifter Motiv för provfiske Kartlägga fiskeförekomst Provfiskedatum 215-8-26 Antal bottennät 8 Siktdjup (m) 4,7 Språngsiktdjup (m) 7 O 2 halt vid botten (%),2 Allmänna uppgifter Stensjön har en varierad omgivning med betesmark, hygge och barrskog.. Vattenväxligheten består av näckrosor och vass. I sjön finns abborre, mört och gädda. Vi fångade en lite Gädda men enligt närboende så skall det finnas betydligt större i sjön. Stensjön kalkades första gången 1989. År 1989 och 1992 var kalkmängden 2 ton. Mellan 1993 och 1999 kalkades sjön med 15 ton per år och från 2 till 211 med runt 9 ton per år. Kalkningen avslutades 211. 29
Temperatur och syre Temperatur C Syre mg/l C 22, 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,,,5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Djup (m) 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 mg/l Figur 23. Temperatur- och syreprofil tagen vid provfisket 215-8-16 Vattenkemi ph Alkalinitet 7,6,6 7,4 7,2,5 7 6,8,4 ph 6,6,3 mekv/l 6,4 6,2,2 6 5,8,1 5,6 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 24. Uppmätta ph-värden samt alkalinitet i Stensjön. Resultat Totalt fångades 366 fiskar på sammanlagt 15 474 g. 3
Tabell 15. Fångstuppgifter. Fiskart Abborre Mört Gädda Totalt Antal 285 8 1 366 Vikt (g) 8 796 6669 9 15 474 Antal/nät 35,63 1,13 45,76 Vikt/nät 199,5 833,63 1,13 1934,26 Antal % tot 78 22 1 Vikt % tot 57 43 1 Medellängd (mm) 127 166,48 126 Maxlängd (mm) 38 359 126 Minlängd (mm) 58 5 126 Medelvikt (g) 3,86 83,36 9 Tabell 16. Fångstuppgifter för de olika djupzonerna. Fiskart Abborre Mört Gädda Totalt Djupzon F/A <3 m antal 44,33 13,33,33 58 vikt (g) 1578,67 82,33 3 2384 3-5,9 m antal 48,33 12,67-183 vikt (g) 1286,67 1196,67-2483,33 6-11,9 m antal 3,5 1-4,5 Vikt (g) 1 336-436 Längder 8 Längdfördelning abborre 7 6 5 Antal 4 3 2 1 Längd (mm) Figur 25. Längdfördelning, fångad abborre i Stensjön. 31
Antal 14 12 1 8 6 4 2 Längdfördelning mört Längd (mm) Figur 26. Längdfördelning, fångad mört i Stensjön. Andel fiskätande- och potentiellt fiskätande abborre Stensjön 28% Fiskätande + potentiellt fiskätande abborre Övrig biomassa 72% Figur 27. Andel piscivora (fiskätande) abborrar (>18 mm) samt potentiellt fiskätande (12> 18 < mm) respektive övrig fiskbiomassa, baserad på biomassa i den totala fångsten i samtliga bottensatta nät. 32
Fördelning abborre/karpfisk Stensjön Abborre Karpfisk 43% 57% Figur 28. Andel abborre respektive karpfiskar (cyprinider) i Stensjön baserat på biomassa för samtliga bottensatta nät. Bedömning av fisksamhällets status och åtgärdsförslag Statusen enligt bedömningsgrunderna är God och fångst per ansträngning är mycket högre än medianen för ekoregion 6. Fiskfångsten av abborre domineras av yngre individer vilket tyder på att arten reproducerar sig normalt. Mörten däremot tycks ha betydande reproduktionsproblem. En låg andel yngre individer och glapp emellan årsklasserna tyder på någon störning. Störningen verkar inte vara permanent då det ändå skett reproduktion förra året. Surt vatten i strandzonen under mörtens lekperiod kan vara orsaken, likaså brist på lekområden i allmänhet. Lilla Härsjön 33
Sjöuppgifter Flodområde 18 Göta älv Kommun Lerum SWEREF N 643578 SWEREF E 341785 Sjöyta (ha) 87 HöH (m) 1 Maxdjup (m) 19 Medeldjup (m) 8,5 Nätuppgifter Djupzon (B) Nätnr <3 m 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 3-5,9 m 13, 19, 2, 21, 22, 23, 24 6-11,9 m 3, 11, 15, 17, 18 12-19,9 m 2, 9, 1, 14, 16 Provfiskeuppgifter Motiv för Kartlägga provfiske fiskeförekomst Provfiskedatum 215-8-11 215-8- 13 Antal bottennät 24 Siktdjup (m) 5, Språngsiktdjup 17 (m) O 2 halt vid botten 4,59 (%) 7. Lilla Härsjön 34
Allmänna uppgifter Sjön omges av blandskog och stränderna är branta. Det är sparsamt med vass längs med sränderna förutom några vikar med vass och näckrosor. I sjön fångades abborre, mört, gädda och nors. Enligt uppgift ska det också finnas ål, sutare och siklöja. Sjön kalkades första gången 1977 med 49 ton. Lilla Härsjön kalkades också 1985 och 1989 med 145 respektive 19 ton. År 1992 började sjön kalkas vart annat år med runt 14 ton. Vid 28 och 21 halverades nästan mängden till 54 ton och från 212 kalkas sjön med 46 ton vart annat år. Temperatur och syre Temperatur C Syre mg/l C 24, 22, 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,,,5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 mg/l Djup (m) Figur 29. Temperatur- och syreprofil tagen vid provfisket 215-8-11. Vattenkemi I Lilla Härsjön tog vattenkemi mellan 199 och 1998. ph låg över 6,5 och alkalinitet låg ofta över,2 och den lägsta alkalinitet som uppmättes var,8. När nu Lilla Härsjön blir ett nytt målområde inom kalkningsverksamhet på grund av den goda fisktillgången och antal fiskarter kommer kemin att mätas igen. Resultat Totalt fångades 99 fiskar på sammanlagt 3 544g. 35
Tabell 17. Fångstuppgifter. Fiskart Abborre Mört Gädda Nors Totalt Antal 331 531 3 44 458, Vikt (g) 22 561 6277 117 226 3 234 Antal/nät 13,79 22,13,13 1,83 57,25 Vikt/nät 94,4 261,54 48,75 9,42 1259,75 Antal % tot 36 58 1 5 1 Vikt % tot 74 21 4 1 1 Medellängd (mm) 143 11 37 97 Maxlängd (mm) 495 258 521 118 Minlängd (mm) 45 56 191 85 Medelvikt (g) 68,16 11,82 39 5,14 Tabell 18. Fångstuppgifter för de olika djupzonerna. Fiskart Abborre Mört Gädda Nors Totalt Djupzon F/A <3 m antal 128,14 56,43,29-84,86 vikt (g) 1154,14 511,86 56,71-1722,71 3-5,9 m antal 17 16,14 -,29 234 vikt (g) 22,57 323,71-1 2327,29 6-11,9 m antal 3 4,4-5,2 12,6 Vikt (g) 98,8 8-22 194,8 12-19,9 m antal -,2,2 3,2 3,6 Vikt (g) - 5,6 154,6 21,8 182 Längder Antal 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Längdfördelning Abborre Figur 3. Längdfördelning, fångad abborre in Lilla Härsjön Längd (mm) 36
12 Längdfördelning Mört 1 8 Antal 6 4 2 Längd (mm) Figur 31. Längdfördelning, fångad mört i Lilla Härsjön. Andel fiskätande- och potentiellt fiskätande abborre Lilla Härsjön 44% 56% Fiskätande + potentiellt fiskätande abborre Övrig biomassa Figur 32. Andel piscivora (fiskätande) abborrar (>18 mm) samt potentiellt fiskätande (12> 18 < mm) respektive övrig fiskbiomassa, baserad på biomassa i den totala fångsten i samtliga bottensatta nät. 37
Fördelning abborre/karpfisk Lilla Härsjön 22% Abborre Karpfisk 78% Figur 33. Andel abborre respektive karpfiskar (cyprinider) i Lilla Härsjön baserat på biomassa för samtliga bottensatta nät. Bedömning av fisksamhällets status och åtgärdsförslag Statusen enligt bedömningsgrunderna är Måttlig men fångst per ansträngning är högre än medianen för ekoregion 6. Fiskfångsten av abborre och mört domineras av yngre individer vilket tyder på att arterna reproducerar sig normalt. Sjön bedöms inte vara påverkad av försurning. 38
Erkännande Ett stort tack riktas till de markägare, fiskerättsägare och närboende som har hjälpt till på olika sätt. Referenser Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag, bakgrundsrapport 2, biologiska parametrar. Appelberg M., Bergquist B. & Degerman E. 1999. Naturvårdsverkets rapport 4921 Havs- och vattenmyndigheten. 213. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. Version 1:3, 213-4-11. FINFO 27:3 Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar, Havs- och vattenmyndigheten (Fiskeriverket) Nätprovfiske i Västra Götalands län 211, Biologisk effektuppföljning i försurade och kalkade vatten. Rapport 212:79 Kinnerbäck, A. (213). Jämförvärden från provfisken. Ett komplement till EQR8. (English title: Reference values from the Swedish database of gillnet test-fishing. A complement to the ecological status assessment tool, EQR8.) Aqua reports 213:18. Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm. 145 s. Sportfiskarna 1998. Ekologisk Fiskevård. Erik Degerman et al. 39