SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-11-22 Bildningsnämndens Kultur- och fritidsutskott Tid Plats 08:00 Kommunhuset Hallsberg, Hörnet Beslutande ledamöter Siw Lunander (S) (ordförande) Christel Forsberg (S) (vice ordförande) Tomas Hagenfors (KD) (2:e vice ordförande) Andreas Tranderyd (MP) Ej tjänstgörande ersättare Övriga Fredrik Nordvall (Förvaltningschef) Tobias Fornbrant (Fritidschef) Christina Johansson (Kulturchef) Jenny Andersson (Sekreterare) Protokollet innehåller paragraferna 26-31 Ordförande Siw Lunander Justerare Tomas Hagenfors Sekreterare Jenny Andersson Sida 1 av 28

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-11-22 HALLSBERGS KOMMUN ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Styrelse/Nämnd Bildningsnämndens Kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum 2016-11-22 Protokollet innehåller paragraferna Datum för överklagan till och med Förvaringsplats för protokollet Underskrift/anslaget av Bildningsnämndens förvaltningskontor Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 2 av 28

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-11-22 Bildningsnämndens Kultur- och fritidsutskott Ärendelista 26 Sammanträdets inledning 27 Stipendier 2016 28 Kvalitetsredovisning kulturskolan läsåret 2015/2016, Hallsbergs kommun 29 Framtida drift av Alléområdet; bad, gym och idrottsanläggningar 30 Investeringsbudget kultur- och fritidsavdelningen 31 Rapporter Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 3 av 28

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-11-22 Bildningsnämndens Kultur- och fritidsutskott 26- Sammanträdets inledning Ärendebeskrivning 1. Ordförande Siw Lunander (S) förklarar mötet öppnat 2. Dagordningen godkänns av kultur- och fritidsutskottet 3. Kultur- och fritidsutskottet väljer jämte ordförande Tomas Hagenfors (KD) till justerare Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 4 av 28

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-11-22 Bildningsnämndens Kultur- och fritidsutskott 27 - Stipendier 2016 (16/BIN/312) Ärendebeskrivning Bildningsnämnden ansvarar för stipendierna årets eldsjäl, årets kulturstipendium samt årets idrottsutövare. Nomineringstiden avslutades den 10 november. På kultur- och fritidsutskottets sammanträde den 22 november kommer beslut fattas om vem/vilka som erhåller stipendier i de tre kategorierna 2016. Förslag till beslut Bildningsförvaltningen föreslår kultur- och fritidsutskottet besluta vem/vilka som erhåller stipendierna årets eldsjäl, årets kulturstipendium samt årets idrottsutövare i Hallsbergs kommun 2016. Kultur- och fritidsutskottets behandling av ärendet Ärendet diskuteras av kultur- och fritidsutskottet. Tre nomineringar till Årets kulturstipendium, sju nomineringar till Årets eldsjäl och två nomineringar till Årets idrottsutövare har inkommit. Ordförande föreslår kultur- och fritidsutskottet besluta att Årets kulturstipendium går till Jan-Ove Jönsson och Nils Mikaelsson Årets eldsjäl går till Ina Linell och Kerstin Eklind Årets idrottsutövare går till Patrik Johansson Ordförande finner att utskotter besluter enligt förslag. Beslut Kultur- och fritidsutskottet beslutar godkänna följande stipendiater 2016 Årets kulturstipendium - Jan-Ove Jönsson och Nils Mikaelsson Årets eldsjäl - Ina Linell och Kerstin Eklind Årets idrottsutövare - Patrik Johansson Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 5 av 28

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-11-22 Bildningsnämndens Kultur- och fritidsutskott 28 - Kvalitetsredovisning kulturskolan läsåret 2015/2016, Hallsbergs kommun (16/BIN/313) Ärendebeskrivning Kulturskolan i Hallsbergs kommun har sammanställt sin verksamhet i en kvalitetsredovisning för läsåret 2015/2016, enligt bilaga. Förslag till beslut Bildningsförvaltningen föreslår kultur- och fritidsutskottet besluta att kvalitetsredovisning läsåret 2015/2016 för kulturskolan Hallsbergs kommun, enligt bilaga, läggs till handlingarna. Kultur- och fritidsutskottets behandling av ärendet Kulturchef Christina Johansson föredrar ärendet som därefter diskuteras av kultur. och fritidsutskottet. I kultur- och fritidsutskottet yrkar ordförande bifall till förslaget. Beslut Kultur- och fritidsutskottet beslutar att kvalitetsredovisning läsåret 2015/2016 för kulturskolan Hallsbergs kommun, enligt bilaga, läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Kvalitetsredovisning kulturskolan, läsåret 2015/2016 Expedieras till Kulturchefen Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 6 av 28

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-11-22 Bildningsnämndens Kultur- och fritidsutskott 29 - Framtida drift av Alléområdet; bad, gym och idrottsanläggningar (BIN-2015/118) Ärendebeskrivning Senast den 30 september 2017 ska den entreprenör som idag driver gymmet i Alléhallen upphöra med sin verksamhet och avflytta från lokalerna. I och med det har bildningsförvaltningen haft i uppdrag att utreda den framtida driften av gymmet. I uppdraget har även ingått att undersöka möjligheterna, för- och nackdelar, med ett utvidgat externt engagemang för badet och övriga idrottsanläggningar i Alléområdet. Utredningen har resulterat i att bildningsförvaltningen tagit fram ett förslag på framtida driftform för Alléhallens gym, samt badet och övriga idrottsanläggningar på Alléområdet. Ärendet återremitterades till bildningsförvaltningen på nämndens sammanträde den 25 oktober för att förtydliga de juridiska aspekterna och för- och nackdelarna med de olika driftsformerna samt ta fram en ekonomisk redovisning. Beslut i ärendet fattas på nämndens sammanträde 22 november 2016. Kultur- och fritidsutskottets behandling av ärendet Fritidschef Tobias Fornbrant föredrar ärendet, som kommer att vara ett beslutsärende på nämndens sammanträde den 22 november. Den ekonomiska utredningen behöver justeras något, tjänsterna i procent. Kultur- och fritidsutskottet lägger informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Bilaga Drift av Alléhallen 161104 Gymutredning, nämnden 161122 Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 7 av 28

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-11-22 Bildningsnämndens Kultur- och fritidsutskott 30 - Investeringsbudget kultur- och fritidsavdelningen (16/BIN/156) Ärendebeskrivning Den 21 juni i år beslutade bildningsnämnden att godkänna den prioriteringsordning som fritidsavdelningen föreslagit för investeringar i idrottsanläggningar under 2016. På kultur- och fritidsutskottet den 22 november informerar fritidschefen om statusen på dessa investeringar. Kultur- och fritidsutskottets behandling av ärendet Fritidschef Tobias Fornbrant informerar utskottet vad som gjorts med de investeringar som nämnden beslutat om på sammanträdet i augusti. På bildningsnämndens sammanträde den 1 februari 2017 kommer ärendet om prioriteringar för år 2017. Kultur och fritidsutskottet lägger informationen till handlingarna. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 8 av 28

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-11-22 Bildningsnämndens Kultur- och fritidsutskott 31- Rapporter Ärendebeskrivning - El Sistema Kulturchef Christina Johansson informerar utskottet om ett El Sistema-projekt som startat i förskoleklassen på Stocksätterskolan under höstterminen. Kulturavdelningen har också ansökt om statsbidrag för att nästa läsår utöka projektet med en grupp på skolan. - Sommarutställningen 2017 Kulturavdelningen har påbörjat ett samarbete med drift- och serviceförvaltningen angående sommarutställningen 2017. Kultur- och fritidsutskottet lägger informationen till handlingarna. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 9 av 28

Kvalitetsredovisning Kulturskolan Läsåret 2015-2016 Sida 10 av 28

Innehållsförteckning Inledning 3 Förutsättningar/Organisation 3 Fördelning personal 3 Nyckeltal och Verksamhetsområden 4 Ämneskurser 4 Ensembleverksamhet 5 6 Integrerad verksamhet 6 Schemaläggning 8 Prioriterade mål 8 Elevinflytande 8 Social gemenskap 9 Enkätundersökning 9 Viktiga händelser under året 12 Sammanfattning 13 9 2 Sida 11 av 28

Inledning Kulturskolans är en plats där barn och unga får utveckla sina estetiska färdigheter. Vi möter dem både på fritiden och i skolan för att så många som möjligt ska få ta del av vår verksamhet. Under lustfyllda former lockar vi fram kreativitet hos våra elever och vi möter ofta barn som sprudlar av glädje när de ser att de kan klara av något de aldrig provat förut. Kulturskolan har verksamhet med god kvalitet, välutbildade lärare och en mångfald av konstnärliga uttryckssätt och arbetsformer. Vi fokuserar på barn och ungdomar och att vara tillgängliga oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar. En kommun med blomstrande kulturliv är attraktiv för dess invånare. Kulturskolan vill därför vara med och bidra till det genom att våra elever deltar i olika arrangemang. Vårt långsiktiga mål är att våra elever tar med sig sina färdigheter in i vuxenlivet och kan delta i olika amatörgrupper i kommunen som t.ex. orkestrar, körer och teatergrupper. Förutsättningar/Organisation Fördelning personal Ledning: Rektor, Administration 40% Lärare: Piano, Grundskolan: pianostudio 80% Violin, orkester, Grundskolan: stråkklass 80% Elgitarr, gitarr, elbas, rockgrupper, Grundskolan: rockskola 100% Sång, kör, Grundskolan: kulturprojekt 70% Teater, Admin., Grundskolan: teater, kulturprojekt 60% Piano, ensemble, låtskrivarverkstad 35% Slagverk, Grundskolan: rockskola 35% Klarinett, saxofon 20% Cello, ork, Grundskola: stråkklass 20% Flöjt 15% Bild 15% Totalt heltidstjänster 5,7 3 Sida 12 av 28

Analys personal Hallsbergs Kulturskola är en förhållandevis liten kulturskola, men trots det strävar vi efter att ha ett så brett utbud som möjligt. Det gör vi bl.a. för att kunna bilda orkestrar och ensembler som i sin tur berikar kommunens kulturliv. För att få kvalificerad personal och kunna erbjuda så hela tjänster som möjligt samarbetar vi med olika aktörer. Vi har under många år samarbetat med Kumla kulturskola och köper in lärare från dem som undervisar i träblås, slagverk och cello. Kumla har behov av dramapedagog och köper 25 % av oss. Bildkurserna bedriver vi tillsammans med Ingela Agger och Studiefrämjandet. Förra läsåret hade vi en speciell höst med mycket ny personal och det tog ett tag innan organisationen satte sig. Höstupptakten 2015 har gått mycket lättare då de flesta lärarna har varit varma i kläderna och inkörda i sina olika arbetsuppgifter. Stämningen har varit god på arbetsplatsen och alla hjälps åt för att göra kulturskolan till en så välkomnande miljö som möjligt. Byte av lokaler Vårterminen 2016 så var det äntligen dags att flytta till våra nya lokaler i ungdomshuset KUBEN. Lokaler delar vi med ungdomsgården, vilket känns väldigt spännande. Det har varit en lång process och kulturskolans personal har kämpat hårt för att hålla igång verksamheten samtidigt som vi packat och röjt. Det har tagit på krafterna, men det går inte att ta miste på glädjen över att komma in i ett eget hus med nya förutsättningar att utveckla verksamheten. Nyckeltal och Verksamhetsområden Ämneskurser Med ämneskurs i musik menar vi den instrumental-/sångundervisning som bedrivs enskilt eller i små individualiserade grupper. Området är i huvudsak individorienterat och medger mycket stor anpassning till den enskildes behov. Ämneskurs i drama och bild sker som gruppkurs då ämnena har annan karaktär och undervisningen lämpar sig bäst i den formen. 4 Sida 13 av 28

Elevstatestik Antalet placerade elever i ämneskurs och antalet elever i kö per 31 oktober 2015 Ämne Antal elever Kö Bild 16 2 Låtskrivarkurs 2 2 Teater 25 1 Elbas 1 0 Elgitarr 1 2 Gitarr 35 13 Klarinett 6 0 Kör 40 8 Piano 61 26 Saxofon 6 0 Slagverk 17 3 Sång 21 21 Tvärflöjt 12 0 Violin 30 2 Violoncell 8 0 SUMMA 281 80 Ensembleverksamhet Kulturskolan erbjuder en rad olika ensembler och körer. Det är ett komplement till ämneskurserna för att musicerandet ska få ytterligare en dimension. Vi ser det som en viktig del i utbildningen. Eleverna får en social gemenskap med andra med samma intresse, vilket gör att de blir motiverade att stanna kvar i verksamheten längre. De får längre undervisningstid/vecka och vi har möjlighet att gå igenom moment som man inte hinner på de enskilda lektionerna. 5 Sida 14 av 28

Analys Vårt mål är att alla elever ska erbjudas att spela/sjunga i ensemble någon gång varje läsår. Alla instrument lämpar sig inte att delta i ordinarie ensembleverksamhet, men eleverna ska då kunna delta vid olika punktinsatser. Erfarenheten visar dock att det är svårt att locka elever som inte spelar traditionella orkesterinstrument till ensemblespel och att kommunens geografiska utformning gör att eleverna väljer att inte delta. Det är en utmaning för oss att hitta nya former för att musicera tillsammans. Det här läsåret har några kulturskolelärare provat en ny undervisningsform för att fler elever ska få möjlighet att spela tillsammans. Mellan kl. 17-18 på måndagar har de schemalagt elever som vill spela tillsammans med andra instrumentalister. Sedan har eleverna haft enskilda lektioner vissa veckor och andra veckor har de under samma tid haft ensemblespel. Det har varit uppskattat och vi kommer att fortsätta utveckla konceptet. Vi har också fortsatt med att bjuda in till samspelskvällar där elever som inte ingår i en orkester har möjlighet att spela tillsammans på ett enkelt sätt. Måndagsgruppen Integrerad verksamhet Den integrerade verksamheten sker i skolan och riktar sig mot elever i åk 1-9. Den omfattar ca 20 % av vår verksamhet. Fördelning se nedan: 6 Sida 15 av 28

Integrerad undervisning läsåret 15-16 Årskurs Ämne Skola Termin Period Veckodag Tid Åk 2 Pianostudio Stocksätter Ht Hela Ons, tor 8:30-11:00 Folkasbo Vt Hela Ons, tor 8:30-11:00 Åk 2 Stråkklass Långängen Ht Hela Tisdagar 12:00-13:00 Östansjö Vt Period 1 Sköllersta Vt Period 2 Åk 3 Kulturprojekt Folkasbo Ht Period 1 Torsdag 8:30-11:00 Folkasbo Ht Period 1 12:00-14:00 Stocksätter Ht Period 2 8:30-11:00 Stocksätter Ht Period 2 12:00-14:00 Långängen Vt Period 1 Torsdag 8:30-11:00 Långängen Vt Period 1 12:00-14:00 Östansjö Vt Period 2 8:30-11:00 Vretstorp Vt Period 2 12:00-14:00 Åk 5-6 Rockskola Stocksätter Ht, Vt Tisdag 10.10-11.40 Långängen Ht,Vt Östansjö Ht Hela Fredag 9:00-10:00 Fredriksberg Ht Period 2 11:15-12:15 Fredriksberg Vt Hela 11:15-12:15 Åk 7-9 Teater Transten Ht, Vt Hela Tisdag 14:10-15:30 Analys Det är mycket positivt som kommer ut av arbetet med klasser i skolorna. Vi möter alla barn oavsett social/ekonomisk bakgrund eller intresse. Många barn har inte den bakgrunden att de själva skulle söka sig till estetisk verksamhet. Här får de möjlighet att spela instrument, teater eller sjunga. Att t.ex. se glädjen när en elev kan spela en låt på ett riktigt instrument är fantastiskt. Att höra dem säga att det är det bästa på hela veckan och att de längtar till nästa gång ger energi att utveckla och göra undervisningen ännu roligare och bättre. För det mesta fungerar det bra med kommunikationen mellan grundskolan och kulturskolan. Ett problem som uppstår ibland är att skolorna inte kan ta emot oss på de tider vi har att erbjuda. Kulturskollärarnas scheman är ett stort pussel där de ska täcka hela kommunens skolor på små tjänster. Många skolor är flexibla, men på andra enheter är det svårt att få det att gå ihop. Vi försöker motverka det genom att tidigt komma ut med information och ha träffar med lärarna på de olika enheterna. 7 Sida 16 av 28

Schemaläggning Från och med hösttermine-15 så har inte längre elever som går på kulturskolans frivilliga verksamhet möjlighet att t.ex. spela instrument under skoltid. Det innebär att schemaläggningen för kulturskollärarna har blivit än mer svårhanterad. Hallsbergs Kommun är stor till ytan och många elever har svårt att ta sig in till centrala Hallsberg till sina lektioner. Vi åker fortfarande ut till de olika skolenheterna, men det är inte möjligt att göra det i samma utsträckning som tidigare. Lärarna har integrerad undervisning på skoltid men jobbar sedan eftermiddagar och kvällar. Det innebär att arbetsdagarna blir långa och utdragna med stora hål. Vi ser också att vi har tappat en del av elevunderlaget, framförallt i de yngre åldrarna. Prioriterade mål Elevinflytande Förra läsåret var vårt prioriterade mål elevinflytande. Vi tycker att vi kom en bit på väg, men ser att det är ett arbete som är långsiktigt. Därför har vi även detta läsår valt att prioritera arbetet med det. Målet är att eleverna ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet med att planera och utveckla kulturskolans verksamhet. I undervisningen fungerar det redan alldeles utmärkt där eleverna är med och tycker till om innehåll mm. Vi arbetar med individuella utvecklingsplaner och det finns en kontinuerlig dialog mellan lärare och elev. Utöver det har vi genomfört en rad aktiviteter under året: Hallsbergs kulturskolas föräldraförening ombildades till Hallsbergs Kulturskolas elev- och föräldraförening, HALKEFF, med mestadels elever i styrelsen. De var bl.a. med och planerade invigningen av våra nya lokaler. Vi gick ut till alla elever i årskurs 4 och uppåt som klassvis fick lämna in namnförslag till det nya ungdomshuset. Det vinnande förslaget lämnades in av kulturskolans äldre teatergrupp. Eleverna hade önskat att det skulle anordnas lajv även detta år. Det genomfördes med elever och lärare på hembygdsgården under hösten. Analys Det krävs tålamod att arbeta med förändringsarbete och att få eleverna delaktiga i kulturskolans utveckling går inte över en natt. Eleverna är väldigt upptagna med många olika aktiviteter, där kulturskolan ofta bara är en av dem. När vi möter eleverna och de får vara delaktiga och komma med egna idéer så är de ändå väldigt engagerade och 8 Sida 17 av 28

positiva. Vår utmaning är att hitta områden där eleverna tycker att det är värt att lägga ner tid och engagera sig utöver sina lektioner. Social gemenskap Som jag tidigare nämnt är den sociala gemenskapen mycket viktig för att eleverna ska trivas och vilja stanna i verksamheten. Därför har vi utöver den vanliga ensembleverksamheten där eleverna träffas och spelar också medvetet försökt föra in gemenskapsaktiviteter. Vi ser redan att det blir lättare nu när eleverna kan hänga i ungdomsgårdens café och t.ex. spela biljard medan de väntar på sin lektion. Det har också förekommit filmkväll och mys, resa till Örebro, teaterbesök mm i olika grupper. Ett annat sätt att skapa gemenskap har varit att lärarna väljer ut några låtar som många elever lär sig på sina lektioner, oavsett instrument, för att enkelt kunna spela tillsammans vid olika sammanhang. Det ger en känsla av samhörighet och att man är duktig på det man gör. Vernissage, Aggers hus Enkätundersökning I år har kulturskolan gjort om frågorna till enkäten för att ta reda på hur eleverna upplever de nya förutsättningarna som finns i våra lokaler på KUBEN. Nedan finns en samanställning av elevernas enkätsvar 9 Sida 18 av 28

Elevenkät kulturskolan 2016 4. Jag känner mig trygg på Kulturskolan. Alla 1. Jag deltar i. Alla Bild 6 4% Teater 25 18% Musik 107 78% Totalt 126 2. Jag är nöjda med de kurser/utbud Kulturskolan erbjuder. Alla Stämmer helt och hållet 105 83% Stämmer ganska bra 21 17% Stämmer ganska dåligt 0 0% Stämmer inte alls 0 0% Ingen uppfattning/vet ej 0 0% Totalt 126 3. Har du idéer till nya kurser på Kulturskolan? Utdrag ur kommentarerna: Film, musikal, dans, samarbete med andra skolor, lajv, läger, fördjupning i teater och bild, a capella- grupp, det är bra som det är. Stämmer helt och hållet 113 90% Stämmer ganska bra 11 9% Stämmer ganska dåligt 0 0% Stämmer inte alls 0 0% Ingen uppfattning/vet ej 2 2% Totalt 126 5. Om inte, vad skulle få dig att känna dig tryggare på Kulturskolan? Sammanfattning av kommentarerna: De flesta tycker allt är bra, några tycker att kulturskolan borde vara mer avskilt från ungdomsgården, en tycker det är otryckt när det är äldre ungdomar som hänger där. 6. Jag trivs bra i Kulturskolans nya lokaler, ungdomshuset KUBEN Alla Stämmer helt och hållet 94 75% Stämmer ganska bra 16 13% Stämmer ganska dåligt 0 0% Stämmer inte alls 0 0% Ingen uppfattning/vet ej 16 13% Totalt 126 10 Sida 19 av 28

7. Vad skulle göra lokalerna i KUBEN bättre? Utdrag ur kommentarerna: Lite spel som Fia med knuff och kort Micro vid rockrummet och tystare musik på gården. Lite mer saker att göra Det borde hänga svarta tyger längs hela väggarna i vår blackbox. Jag tycker att det är bra på kulturskolan som det är. Att det inte är blandat med ungdomsgården. Roligare utomhus Bättre ställen och sitta på i kulturskolans del. Ett rum där vi elever kan sätta oss och spela musik själva eller i grupp. Jag har inte varit där så mycket så jag vet inte. Allt är perfekt Kulturskolans lokaler kan bli lite färggladare 9. Jag får möjlighet att delta i konserter/föreställningar/utställningar. Alla Stämmer helt och hållet 103 84% Stämmer ganska bra 14 11% Stämmer ganska dåligt 1 1% Stämmer inte alls 1 1% Ingen uppfattning/vet ej 3 2% Totalt 122 8. Jag får vara med och ha idéer om vad vi ska göra på lektionerna Alla 10. Som helhet är jag nöjd med kulturskolan. Alla Stämmer helt och hållet 92 75% Stämmer ganska bra 26 21% Stämmer ganska dåligt 0 0% Stämmer inte alls 1 1% Ingen uppfattning/vet ej 3 2% Totalt 122 Stämmer helt och hållet 102 84% Stämmer ganska bra 17 14% Stämmer ganska dåligt 1 1% Stämmer inte alls 0 0% Ingen uppfattning/vet ej 2 2% Totalt 122 11 Sida 20 av 28

Analys I enkäten ser vi att de allra flesta är nöjda med kulturskolan och de nya lokalerna. Det finns alltid saker att förbättra och vi tittar på elevernas förslag och åtgärdar det som är möjligt. Några exempel är att vi ställt fram en mikrovågsugn på fritidsgården där eleverna själva kan värma en matlåda. Vi vill inte ha den i kulturskolans korridor eftersom vi vill att eleverna hellre ska sitta ute i ungdomsgården. Vi har ett rum som kommer att göras i ordning där eleverna kan sitta och spela, själv eller i grupp. Vi kommer att få en scen till utegården och bord och bänkar kommer att beställas. Kulturskolan kommer att söka pengar från svenska filminstitutet för att starta upp film som ämneskurs. Viktiga händelser under året En av de största händelserna under året har absolut varit att vi 11 februari invigde den nya samlingsplatsen för ungdomar i Hallsberg, ungdomshuset KUBEN. Huset sprudlade av liv. Den officiella invigningen skedde från scenen där Kulturskolans elever underhöll, kommunstyrelsens ordförande och region Örebro läns ordförande höll tal, teatergruppen klippte band och så firades det med fika och godisregn. I kulturskolans lokaler pågick öppna lektioner, minikonserter och prova på, ungdomsmottagningen var öppen och ungdomsgården hade öppet enda till kl. 21 för att ungdomarna skulle kunna hänga kvar och utmana varandra i en biljardturnering. Visionen är att kulturskolans och ungdomsgårdens verksamheter ska komplettera varandra. Det finns goda förutsättningar att samarbeta och att kunna ge ungdomarna en meningsfull fritid. Än så länge har vi bara börjat, men förhoppningen är att vi ska kunna starta öppna aktiviteter för ungdomsgårdens ungdomar där man kan delta utan föranmälan. En del i kulturskolans vision är att vi ska vara ett nav i kommunens kulturliv. Vi försöker på olika sätt att uppnå det genom att vara ute och framträda vid olika arrangemang, konserter, föreställningar och vernissager. Det har varit allt från små uppspelningar, till stora projekt i kommunen. Här är några exempel på arrangemang som hänt under året är: Konsert för världens Barn Gitarrkonsert Rockkonsert Sång och pianokonsert Körkonserter Teaterföreställningar Musik på äldreboende Samspelskvällar 12 Sida 21 av 28

Musikquiz Vernissager Luciakonserter Gemensam Vårkonsert Olika mindre uppspel och avslutningar Lunchkonserter Spel på Östansjö handelsträdgård Rollspel (Lajv) Länsövergripande projekt som workshops för sångare, symfoniorkesterprojekt, folkmusikläger Orkesterresa till Stockholm Teaterbesök på länsteatern för teatereleverna Sammanfattning På kulturskolan brinner vi för att alla barn ska få uppleva glädjen i att uttrycka sig i musik, konst, dans och teater. Kultur stärker, förenar och utvecklar och det är en rättighet för barn att fritt få uttrycka sig. Vår vision är att vara en mötesplats för kulturupplevelser. En plats där barn och unga får möjlighet att mötas, skapa och växa oavsett bakgrund. Kulturskolan strävar hela tiden efter att förbättra verksamheten. Vi provar nya undervisningsmetoder för att nå våra mål och vill ha både en bredd och ett djup för att både unga och äldre elever ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Vi är glada att vi idag har nya fina lokaler som är anpassade efter våra behov och ser fram emot att fortsätta utvecklingen för att vara en mötesplats för kulturupplevelser. 13 Sida 22 av 28

2016-11-04 Drift av Alléhallen och idrottsanläggningarna i Alléområdet Bakgrund Alléhallens friskvårdsanläggning i Hallsberg innehåller simhall/familjebad, sporthall, gym och diverse andra lokaler som används för bland annat träning och kontor. Anläggningen ägs och drivs av kommunen men vissa lokaler hyrs ut, bland annat till föreningar och skolor. Den del av anläggningen som är gym hyrs av Actic Sverige AB, vilka också ansvarar för verksamheten där, med viss service av kommunens personal. Senast den 30 september 2017 upphör Actic med sin verksamhet och lämnar då lokalerna. Bildningsnämnden har därmed att ta ställning till den framtida driften av gymmet. I och med att Bildningsförvaltningen fick i uppdrag att utreda den framtida driften av gymmet, fick man även i uppdrag att undersöka möjligheterna, för- och nackdelar, med ett utvidgat externt engagemang för badet och övriga idrottsanläggningar i Alléområdet. Alternativa driftformer Det finns en lång rad alternativa driftformer för idrotts- och friskvårdsanläggningar; kommunal drift, intraprenad, genom kommunala bolag, entreprenad, föreningsdrift, i samverkan och så vidare. I fallet med Alléhallens gym och idrottsanläggningarna i Alléområdet har förvaltningen avgränsat sig till två av dessa; kommunal drift och entreprenaddrift, då de bedöms vara de mest lämpliga. Entreprenaddrift skulle antingen kunna gälla enbart gymmet, det vill säga som det är idag, eller hela anläggningen och idrottsområdet. Möjligheter/Fördelar med kommunal drift - Samhällsnyttan med anläggningarna och tjänsterna kan prioriteras. Med samhällsnytta i detta sammanhang menas framförallt friskvård, föreningsverksamhet och skolverksamhet. Det finns idag en omfattande skol- och föreningsverksamhet i området som efterfrågar ändamålsenliga anläggningar, lokaler och tjänster. - Kommunen kan styra användningen mot nya verksamheter och målgrupper och anpassa den efter samhällsutvecklingen med förändrade förutsättningar och behov - Samarbete med föreningar om exempelvis skötsel och tillsyn av anläggningar/lokaler. Kommunen har redan idag en naturlig koppling till föreningslivet - Kommunens medarbetare slipper byta arbetsgivare och behåller en fortsatt trygg anställning Risker/Nackdelar med kommunal drift - Organisationen är inte i dagsläget specialiserad på att bedriva gymverksamhet - Kommunens möjlighet att bedriva kommersiell verksamhet i anknytning till anläggningarna är begränsad och kan komma att kritiseras av företag och föreningar 1 (4) Sida 23 av 28

Möjligheter/Fördelar med entreprenaddrift - Ökat handlingsutrymme för att arbeta med kommersiell kringverksamhet - Kommersiellt utbud kommer inte i konflikt med privata företag - Om ett företag har flera liknande kontrakt kan de ha skalfördelar då de driver flera anläggningar - Entreprenadföretag har ofta redan från start tillgång till specialkompetens Risker/Nackdelar med entreprenaddrift - Minskad kommunal insyn om avtalet inte innehåller bestämmelser om kommunens insyn - Utrymmet för skol- och föreningsverksamhet kan begränsas genom färre och sämre tränings- och arrangemangstider - Föreningarnas egna inkomstbringande aktiviteter riskerar att slås ut, exempelvis tävlings- och kaféverksamhet - Reklamplatser/intäkter försvinner för föreningarna - Dyrare hyror för föreningslivet - Långa avtal låser upp kommunen och kommunens budget, vilket minskar kommunens handlingsutrymme - Otydliga avtal kan ge upphov till oklarheter kring ansvar, vilket riskerar att gå ut över verksamheter och kunder - Utökade kostnader för kommunen i form av entreprenadersättning. Drift av idrottsanläggningar likt de på Alléområdet är en minusaffär och en entreprenör har målsättningen att gå med vinst - Då entreprenaddriften av idrottsanläggningarna till viss del är beroende av kommunal finansiering finns risken att en sådan snedvrider konkurrensen på marknaden Ekonomiska aspekter Förvaltningen gör bedömningen att kommunal drift av gymmet ger ett ekonomiskt resultat som är drygt 200 tkr bättre än det man har i dagsläget, med en extern aktör som driver gymmet. Intäkterna beräknas fördubblas till att bli ca 2 000 tkr istället för ca 1 000 tkr när man inte längre delar intäkterna med en extern aktör (nuvarande entreprenören betalar för hyra och service baserat på gymintäkterna). Kostnaderna beräknas öka med ca 800 tkr fördelat på leasing av gymmaskiner ca 540 tkr och personalkostnader ca 260 tkr. Personalkostnaderna är beräknade på en tjänst på 66 % vilket skulle innebära att man kan ha en medarbetare på plats några timmar varje kväll, samt att man utöver det kan ha gymintron på strötider under dagtid. Bemanningen på gymmet skulle med andra ord bli betydligt högre än vad man har idag. Enligt nuvarande avtal ska gymentreprenören ha bemanning 100 timmar per år. Juridiska aspekter Kommunal drift av gym har varit en omdiskuterad företeelse utifrån ett juridiskt perspektiv. Frågan har väckts om huruvida det är en verksamhet som ryms inom den kommunala kompetensen, det vill säga huruvida det är en verksamhet som kommuner ska ägna sig åt. Dessutom har det från det privata näringslivets sida hävdats att det hämmar och/eller snedvrider konkurrensen. Det senaste rättsfallet är från 2015 då det helägda kommunala aktiebolaget AB Strömstads Badanstalts (Badanstalten) verksamhet prövades i Marknadsdomstolen. Rättsprocessen startades redan 2012 då Konkurrensverket väckte talan hos Stockholms tingsrätt om att Strömstads kommun skulle förbjudas att tillhandahålla gym och spa i sitt bolag. Tingsrätten 2 (4) Sida 24 av 28

beslutade i april 2014 att inte förbjuda detta, varpå Konkurrensverket överklagade domen till Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen fastställde Tingsrättens domslut och Konkurrensverkets talan lämnades utan bifall. Marknadsdomstolen slog visserligen fast att verksamheten inte var förenlig med kommunallagen eller övrig lagstiftning som anger vilka verksamheter en kommun får ägna sig åt. Domstolen gjorde dock bedömningen att det av utredningen inte gick att se att verksamheten begränsade, eller var ämnad att begränsa, konkurrensen på ett negativt sätt, vilket är avgörande för om verksamheten står i strid med konkurrenslagen eller inte. Därmed blev alltså utfallet att inte förbjuda Badanstalten att tillhandahålla de nämnda verksamheterna. I Marknadsdomstolens bedömning om gymverksamheten beaktade de särskilt bland annat att det fanns andra aktörer med gymverksamhet i Strömstad, att kommunens personal kunde använda friskvårdsbidrag för träning inte bara på Badanstalten, att man inte hade anmärkningsvärt låg hyra, samt att kommunen inte gav några bidrag till gymverksamheten. Det är alltså framförallt två juridiska frågor som är aktuella när det handlar om kommunal drift av gym; huruvida verksamheten är kompetensenlig och huruvida den begränsar eller hämmar konkurrensen. Förvaltningen menar att kommunen kan driva gym i egen regi då verksamheten drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster åt kommunens medborgare. Det vill säga den uppfyller det villkor som ställs i Kommunallagen 2 kap 7 angående kommuners befogenheter och särskilt om näringsverksamhet med mera. Förvaltningen anser att verksamheten inte snedvrider eller hämmar konkurrensen på marknaden för gymtjänster i Hallsbergs kommun. Det är dock viktigt att vara medveten om att det finns en sådan risk, och att det finns åtgärder att vidta för att inte hamna i det läget att konkurrensen snedvrids eller hämmas. En sådan åtgärd är redan genomförd inom kommunen, nämligen att man infört ett friskvårdsbidrag till kommunens anställda, som går att använda även på andra friskvårdsanläggningar och gym, såväl offentliga som privata. Dialog bör även föras med de näringsidkare som driver gym för att inte konkurrera med deras utbud av tjänster. Förvaltningen vill se Alléhallen som ett centrum för föreningar och skolor med fokus på friskvård och rehabilitering och inte ett kommersiellt gym. Bildningsförvaltningens förslag Alléhallen har idag nya lokaler för gym. En konsekvens av detta är att gymmet idag även omfattar en förening, Hallsbergs Atletklubb. Kommunen har även ett avtal med Alléskolan om att de ska ha tillgång till gymmet. Gymmet har även en naturlig och nära koppling till badet. Förvaltningen förespråkar att gym och bad bör drivas av en och samma aktör då det skapar bättre förutsättningar att bedriva en samordnad och bra verksamhet. Dessutom undviks oklarheter i ansvarsfrågor, vilket gör verksamheten mer effektiv och servicen gentemot kunderna blir bättre. Alléhallen har under de senaste åren utvecklats till att bli en allt mer viktig samhällsservice för privatpersoner, föreningar och skolor. Detta snarare än ett kommersiellt träningscenter. Den utvecklingen anser förvaltningen har gynnat kommunens invånare och skattebetalare. I och med det rika och aktiva föreningslivet, och den omfattande skol- och skolidrottsverksamheten på området bör gymmet, liksom Alléhallen och området i övrigt, ha en verksamhet och drift som i första hand syftar till att vara till nytta för allmänheten, snarare än att ha ett kommersiellt syfte (även om kommersiell verksamhet förstås också kan vara allmännyttig). 3 (4) Sida 25 av 28

Bildningsförvaltningen föreslår Bildningsnämnden besluta att kommunen ska driva Alléhallens gym, liksom hela anläggningen och övriga idrottsanläggningar på Alléområdet, i egen regi. Förvaltningen gör bedömningen att kommunal drift skapar de bästa förutsättningarna att tillmötesgå kommuninvånarnas, föreningslivets och skolornas behov av ändamålsenliga lokaler, verksamheter och tjänster. I kommunal drift ökar också möjligheterna till flexibilitet och anpassning av lokaler, verksamheter och tjänster efter eventuella förändringar i omvärlden. Det kan exempelvis handla om minskade eller ökade årskullar i skolorna, eller förändringar i kommunens föreningsliv. En annan möjlighet som gynnas av kommunal drift är att låta exempelvis föreningslivet vara delaktiga på ett eller annat sätt. Det skulle exempelvis kunna handla om att föreningar ges möjlighet att hålla i olika typer av öppna träningspass, eller hjälp med tillsyn av gymmet i det fall man vill utöka öppettiderna till att vara utöver de tider kommunens personal är i tjänst. Tobias Fornbrant Fritidschef 4 (4) Sida 26 av 28

Nuläge Alléhallen Beräknad drift Alléhallen vid egen drift av Årsbudget Utfall gymmet Årsbudget Utfall Löner bad 3 839 004 3 933 899 Löner bad 734,00% 3 124 981 3 124 981 Lokalhyra bad 4 334 985 4 334 400 Lokalhyra bad 4 334 985 4 334 400 Städ bad 239 004 249 511 Städ bad 239 004 249 511 Övriga kostnader bad 1 036 391 1 077 489 Övriga kostnader bad 1 036 391 1 077 489 Intäkter bad -4 670 004-4 243 508 Intäkter bad -4 670 004-4 243 508 Summa bad 4 779 380 5 351 791 Summa bad 4 065 357 4 542 873 Livsmedel Café 450 000 443 095 Livsmedel Café 450 000 443 095 Intäkter Café -865 000-657 332 Intäkter Café -865 000-657 332 Summa Café -415 000-214 237 Summa Café -415 000-214 237 Lokalhyra bollhall 2 167 692 2 167 492 Lokalhyra bollhall 2 167 692 2 167 492 Städ bollhall 625 000 625 000 Städ bollhall 625 000 625 000 Övriga kostnader bollhall 117 000 28 174 Övriga kostnader bollhall 117 000 28 174 Intäkter bollhall -1 200 000-1 273 859 Intäkter bollhall -1 200 000-1 273 859 Summa bollhall 1 709 692 1 546 807 Summa bollhall 1 709 692 1 546 807 Lokalhyra gym 738 000 723 000 Lokalhyra gym 738 000 723 000 Serviceintäkter från Actic -518 398-389 403 Löner gym 66,00% 257 460 257 460 Hyresintäkter från Actic -777 598-584 105 Leasing maskiner/utrustning gym 540 000 540 000 Summa gym -557 996-250 508 Intäkter gym -2 400 000-2 000 000 Summa gym -864 540-479 540 Summa 5 516 076 6 433 853 Summa 4 495 509 5 395 903 5 516 076 6 433 853 4 495 509 5 395 903 Differenser -1 020 567-1 037 950 Sida 27 av 28

Nuläge Sydnärkehallen och Idrottsparken (IP) Årsbudget Utfall Löner 0 0 Lokalhyra ishall 4 364 000 4 364 000 Städ ishall 369 000 369 Övriga kostnader 105 000 0 Hyresintäkter ishall -100 000-150 000 Summa ishall 4 738 000 4 214 369 Lokalhyra Bollhallen 0 0 Övriga kostnader 166 000 88 000 Hyresintäkter -500 000-387 000 Summa Bollhallen -334 000-299 000 Lokalhyra IP 598 000 598 000 Övriga kostnader 10 000 160 000 Hyresintäkter -249 000-264 000 Summa IP 359 000 494 000 Summa 4 763 000 4 409 369 Sida 28 av 28