Kartläggning och analys av bifallsfrekvenserna i migrationsdomstolarna, rapport 2007-05-31

Länsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen Länsrätten i Skåne län, migrationsdomstolen Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen Kartläggning och analys av bifallsfrekvenserna i migrationsdomstolarna, rapport 2007-05-31

2 Innehåll Sammanfattning 1 Bakgrund och utgångspunkter 2 Målunderlag och undersökningsperiod 3 Genomförande 4 Närmare om målunderlaget 4.1 Målkategorier och antal 4.2 Definitioner 4.2.1 Sakprövning 4.2.2 Bifall 5 Analys 5.1 Analysproblem och svårigheter att dra slutsatser 5.2 Sakprövningsfrekvens 5.3 Bifallsfrekvens 5.4 Avgränsningar 5.5 Länderstruktur 5.5.1 Länder/geografiska områden mot vilka prövning skett 5.5.2 Bifallsfrekvenser för länder/geografiska områden mot vilka prövning skett 5.6 Åldersstruktur 5.6.1 Målens åldersstruktur 5.6.2 Bifallsfrekvens i förhållande till åldersstruktur 5.7 Migrationsverkets inställning 5.7.1 Andel medgivanden och bifallsfrekvens i förhållande till Migrationsverkets inställning 5.7.2 Grunder för Migrationsverkets medgivande 5.8 Offentligt biträde 5.8.1 Andel mål med offentligt biträde 5.8.2 Bifallsfrekvens i mål med offentligt biträde 5.9 Muntlig förhandling 5.9.1 Andel mål med muntlig förhandling 5.9.2 Bifallsfrekvens i mål med muntlig förhandling 5.10 Rättens sammansättning 5.10.1 Andel mål som avgjorts av ensamdomare respektive med nämnd 5.10.2 Bifallsfrekvens i förhållande till rättens sammansättning 5.10.3 Avslag i mål som har avgjorts av ensamdomare 6 Slutsatser

3 Sammanfattning Inledning Migrationsdomstolarna har undersökt samtliga avlägsnandemål (mål där asylskäl eller andra skyddsskäl åberopats) och verkställighetsmål (mål enligt 12 kap. 19 utlänningslagen) avgjorda av domstolarna under sista kvartalet 2006. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga bifallsfrekvenserna i de olika migrationsdomstolarna och att analysera eventuella skillnader. En genomgående svårighet med att analysera ett målunderlag som det nu aktuella är att det egentligen inte finns ens två mål som är helt lika och därmed helt jämförbara. Varje mål är specifikt och det är omständigheterna i varje enskilt mål som ligger till grund för den bedömning som görs, dvs. om ett överklagande bifalls eller avslås. De uppgifter om bifallsfrekvenserna som hämtas ur domstolarnas statistiksystem SIV (statistik i Vera) kan inte användas för en korrekt jämförelse utan att man först analyserar målunderlaget. När det gäller statistiksystemet SIV kan också noteras att systemet utgår från att domstolarna registrerar samtliga inkomna mål i rätt målgrupp och måltyp, dvs. utifrån den förteckning över måltypskoder som tagits fram av Domstolsverket. Den genomförda kartläggningen visar att så inte alltid sker, vilket utgör en felkälla vid jämförelsen av enbart siffror ur detta system. Den sammanlagda bifallsfrekvensen har studerats närmare t.ex. länderstrukturen, målens åldersstruktur, Migrationsverkets inställning och andelen muntliga förhandlingar i målen vid respektive domstol. Det målunderlag som ligger till grund för kartläggningen hänför sig till en begränsad period i tiden och därmed även till ett begränsat antal mål. Dessa begränsningar leder till minskade förutsättningar för att kunna dra säkra slutsatser av resultatet. I kartläggningen har ingått 1 269 mål, varav 671 asylmål i vilka inte förordnats om omedelbar verkställighet 1, 97 asylmål i vilka förordnats om omedelbar verkställighet, 130 mål enligt Dublinförordningen, Dublinkonventionen eller annat återtagandeavtal och 371 mål om ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen. Av de i kartläggningen ingående målen har 1 130 mål sakprövats. Av redovisningen ovan framgår att det finns ett antal felkällor och att möjligheten att dra säkra slutsatser är mycket begränsad. Utifrån de förutsättningarna har analysen ändå pekat på flera faktorer som möjliga förklaringar till skillnaden i bifallsfrekvens. Sakprövningsfrekvens och bifallsfrekvens Det finns inte några stora skillnader i hur många mål som prövats i sak mellan de olika målkategorierna och inte heller mellan de tre migrationsdomstolarna. 1 Med ett asylmål i vilket inte förordnats om omedelbar verkställighet avses ett mål i vilket det finns ett beslut om utvisning eller avvisning av en asylsökande som endast får verkställas sedan beslutet vunnit laga kraft.

4 En skillnad i bifallsfrekvens mellan migrationsdomstolarna finns huvudsakligen i målkategorin vanliga asylmål (mål om utvisning eller avvisning utan förordnande om omedelbar verkställighet). I Göteborg har överklagandet bifallits i 38,1 % av dessa mål (56 av 147). Motsvarande i Malmö är 26,9 % (54 av 201) och i Stockholm 19,9 % (53 av 266). För de övriga målkategorierna noteras inte lika stora skillnader i bifallsfrekvens. Den närmare analysen har inriktats på de vanliga asylmålen. Analysen innefattar en granskning av en rad olika tänkbara förklaringar till skillnaderna i bifallsfrekvens. Länderstruktur Kartläggningen visar att de tre migrationsdomstolarna i olika utsträckning har prövat mål som gällt olika länder. Bifallsfrekvensen skiljer sig åt beroende på vilket land som prövats. De tre länder/geografiska områden som prövats i störst utsträckning i Göteborg, Malmö respektive Stockholm är: Göteborg Malmö Stockholm 1. Serbien 1. Serbien 1. forna Sovjet 2. Iran 2. forna Sovjet 2. Bolivia 3. Irak 3. Libanon/Syrien 3. Libanon/Syrien Iran och Irak har en hög andel bifall medan inte något av de Boliviamål som prövats i Stockholm har bifallits. Forna Sovjet har vid samtliga domstolar en bifallsfrekvens lägre än genomsnittet vid respektive domstol. Bifallsfrekvensen påverkas av andelen mål gällande olika länder som prövats vid respektive domstol. Om exempelvis Bolivia, som i stort sett prövats bara i Stockholm, räknas bort ökar den genomsnittliga bifallsfrekvensen i Stockholm från 19,9 % till 22,7 % samtidigt som frekvensen i Göteborg och Malmö inte påverkas. På samma sätt minskar bifallsfrekvensen i Göteborg från 38,1 % till 32,1 % om Irakmålen exkluderas. Bifallsfrekvenserna i Malmö och Stockholm skulle då också påverkas men i mindre utsträckning. Så länge en närmare analys inte görs av varje mål som prövats är det inte möjligt att dra några ytterligare slutsatser av skillnaderna i bifallsfrekvens. Det finns inte heller underlag för att säga att prövningen gällande ett visst land leder till olika resultat beroende på vilken domstol som gjort prövningen. Målens åldersstruktur Bifallsfrekvensen är förhållandevis hög i mål med äldre asylansökningar. Bland mål med asylansökningar inlämnade under åren 2001 2004 är bifallsfrekvensen vid samtliga migrationsdomstolar högre än genomsnittet vid respektive domstol. I Göteborg har avgjorts en något större andel mål med asylansökningar inlämnade under åren 2001 2003.

5 Eftersom bifallsfrekvensen är förhållandevis hög i mål med äldre asylansökningar, kan det sätt som mål med sådana ansökningar fördelar sig mellan domstolarna ha haft en viss inverkan på skillnaderna i bifallsfrekvens. Migrationsverkets inställning Migrationsverket har medgett bifall i en något större andel mål i Göteborg än i Malmö och Stockholm. I Göteborg har bifall medgetts i 11,6 % av målen. Motsvarande siffror i Malmö är 8,5 % och i Stockholm 7,9 %. Om Migrationsverket medgett bifall har med ett enda undantag överklagandet bifallits. Eftersom domstolarna så gott som uteslutande har följt Migrationsverkets medgivande, kan bifallsfrekvenserna anses ha påverkats av Migrationsverkets inställning. Bifallsfrekvensen har påverkats mest i Göteborg och minst i Stockholm. Bifallsfrekvenserna vid samtliga migrationsdomstolar sjunker betydligt om man räknar bort de mål i vilka Migrationsverket medgett bifall. Muntlig förhandling I Göteborg har muntlig förhandling yrkats i 63,3 % av målen, i Malmö i 70,6 % av målen och i Stockholm i 52,3 % av målen. Muntlig förhandling har hållits i nästan alla mål där muntlig förhandling yrkats. Något fler yrkanden om muntlig förhandling har avslagits i Stockholm än i Göteborg och Malmö. I Göteborg har om alla mål räknas med överklagandena bifallits i 38,9 % av målen med muntlig förhandling och i 36,5 % av målen utan muntlig förhandling. I Malmö har överklagandena i mål med muntlig förhandling bifallits i 24,5 % och i mål utan muntlig förhandling bifallits i 33,3 %. I Stockholm är motsvarande siffror 18,3 % i mål med muntlig förhandling respektive 21,4 % i mål utan muntlig förhandling. De mål i vilka Migrationsverket medgett bifall till överklagandet finns huvudsakligen i den grupp mål som avgjorts utan muntlig förhandling, eftersom muntlig förhandling i normalfallet inte hålls i medgivna mål. Om mål med medgivande från Migrationsverket räknas bort förändras utfallet jämfört med om alla mål inkluderas. Bifallsfrekvensen är då klart högre i mål med muntlig förhandling än i mål utan muntlig förhandling. Eftersom bifallsfrekvensen i mål med muntlig förhandling om mål i vilka Migrationsverket medgett bifall till överklagandet räknas bort är högre än den genomsnittliga bifallsfrekvensen för de mål i vilka Migrationsverket inte medgett bifall, kan det vara så att ett förhållandevis stort inslag av muntliga förhandlingar leder till en högre total bifallsfrekvens. Att andelen mål i vilka yrkats och hållits muntliga förhandlingar varit större i Göteborg och Malmö än i Stockholm kan därför ha haft betydelse för skillnaderna i bifallsfrekvens. Offentligt biträde Offentliga biträden har varit förordnade i cirka 98 % av målen vid samtliga migrationsdomstolar. Skillnaderna i bifallsfrekvens kan därför inte anses ha påverkats av om offentliga biträden varit förordnade i målen.

6 Rättens sammansättning Andelen mål som avgjorts av ensamdomare är större i Stockholm än i Göteborg och Malmö. I Stockholm har 19,5 % av målen avgjorts av ensamdomare, i Göteborg 5,4 % av målen och i Malmö 3,5 % av målen. Endast ett fåtal mål i vilka överklagandet avslagits har avgjorts av ensamdomare i Göteborg och i Malmö. I Stockholm har överklagandet avslagits av ensamdomare i något fler mål. Vilka mål som anses vara av enkel beskaffenhet och som därför kan avgöras av ensamdomare grundar sig på en rättslig bedömning. Förutsättningar har inte funnits att granska målen närmare ur denna aspekt. Det finns därför inte underlag för slutsatsen att det skulle finnas ett samband mellan skillnaderna i andelen mål som avgjorts av ensamdomare och skillnaderna i bifallsfrekvens.

7 1 Bakgrund och utgångspunkter Under hösten 2006 uppmärksammades skillnader i bifallsfrekvens mellan migrationsdomstolarna. Det noterades också att muntlig förhandling förekom i olika utsträckning vid de tre domstolarna. Migrationsdomstolarna beslutade därför gemensamt genomföra en kartläggning och en analys av dessa frågor. Direktiv för detta arbete togs fram i samarbete mellan migrationsdomstolarna. I direktiven som färdigställdes i januari 2007 anfördes sammanfattningsvis följande. Syftet med undersökningen skulle vara att kartlägga bifallsfrekvensen i de olika migrationsdomstolarna och att utifrån målens karaktär och innehåll analysera eventuella skillnader i bifallsfrekvens. Undersökningen skulle omfatta avlägsnandemål och verkställighetsmål som avgjorts under perioden den 1 oktober 2006 den 31 december 2006. Uppdraget omfattade även frågan om muntlig förhandling hållits respektive frågan om i vilken utsträckning yrkanden om muntlig förhandling avslagits. Arbetet skulle utföras av en styrgrupp med chefsrådmän och en arbetsgrupp med föredragande från respektive migrationsdomstol. Arbetet skulle bestå av två faser dels en kartläggning av bifallsfrekvensen i respektive domstol, dels en analys av eventuella skillnader i bifallsfrekvens. Kartläggningen av målen skulle inbegripa bl.a. en uppdelning av målunderlaget på olika målgrupper och en genomgång av bifallsfrekvensen beträffande dessa, en uppdelning av målen på de olika länder som klagandena åberopat skäl mot samt bifallsfrekvensen fördelad på motsvarande länder, en genomgång av Migrationsverkets inställning i målen och om Migrationsverket medgett på vilken grund detta skett samt förekomsten av muntliga förhandlingar i målen. 2 Målunderlag och undersökningsperiod Kartläggningen omfattar mål i vilka förordnats om utvisning eller avvisning och vari i första hand asylskäl eller andra skyddsskäl åberopats som grund för uppehållstillstånd samt s.k. verkställighetsmål (mål enligt 12 kap. 19 utlänningslagen) avgjorda av migrationsdomstolarna under perioden den 1 oktober 2006 den 31 december 2006. I migrationsdomstolarnas målhanteringssystem Vera motsvarar detta mål registrerade i målgrupp 60 Migrationsdomstol Avvisning och utvisning (avlägsnandemål) måltyperna 6001 (Asylsökande), 6003 (Barn utan medföljande vårdnadshavare), 6020 (Omedelbar verkställighet), 6021 (Omedelbar verkställighet, Dublinförordningen), 6022 (Omedelbar verkställighet och förvar), 6023 (Omedelbar verkställighet och förvar, Dublinförordningen) samt 6025 (Dublinkonventionen)

8 målgrupp 62 Migrationsdomstol Ny prövning i verkställighetsärenden måltypen 6201 (Prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen) Målunderlaget omfattar ett antal mål vari annat återtagandeavtal än Dublinförordningen eller Dublinkonventionen tillämpats, t.ex. Agreement between the Swiss Federal Council and The government of the Kingdom of Sweden on the re-admission of persons. Dessa mål behandlas i rapporten tillsammans med målen enligt Dublinförordningen och Dublinkonventionen. I kartläggningen ingår inte mål om återkallelse av uppehållstillstånd (måltyp 6026) eller mål i vilka förordnats om utvisning eller avvisning men i vilka endast anknytningsskäl åberopats (målgrupp 61). Vid genomförandet av kartläggningen har uppmärksammats att till domstolarna inkomna mål inte alltid registreras i rätt målgrupp och måltyp utifrån den förteckning över måltypskoder som tagits fram av Domstolsverket. De mål vilka visat sig vara felaktigt registrerade i de i kartläggningen ingående målgrupperna och måltyperna har plockats bort från kartläggningen. Detta gäller t.ex. överklaganden beträffande Migrationsverkets beslut enligt 2 kap. 5 b utlänningslagen (1989:529) respektive Migrationsverkets beslut att avvisa ett för sent inkommet överklagande. Mål vilka inkommit till en migrationsdomstol, men därefter överlämnats till annan migrationsdomstol på grund av fel forum, processekonomiska skäl etc. har endast medtagits i kartläggningen vid den migrationsdomstol där målet avgjorts i sak. 3 Genomförande Kartläggningen av målen har pågått under perioden den 22 februari 2007 den 16 april 2007. Kartläggningen har genomförts genom att akterna i målen har granskats. Arbetet med att granska akterna har utförts på respektive domstol samt vid besök på Migrationsöverdomstolen den 19-21 mars och den 16 april 2007 för genomgång av akterna i de mål som överklagats. Granskningen av akterna har skett utifrån bl.a. följande parametrar. Datum för aktuell asylansökan Ensamkommande man, kvinna, barn, familj eller nyfött barn Migrationsdomstolens sammansättning vid målets avgörande Land/länder mot vilket/a migrationsdomstolen prövat klaganden/a Förekomsten av offentligt biträde i migrationsdomstolen Förekomsten av muntlig förhandling i migrationsdomstolen Migrationsverkets inställning i migrationsdomstolen Sakprövning eller ej sakprövning i migrationsdomstolen

9 Den information som samlats in har sammanställts i tre excel-filer, en excel-fil per migrationsdomstol. Excel-filerna har legat till grund för byggandet av s.k. pivottabeller i excel. 4 Närmare om målunderlaget 4.1 Målkategorier och antal Kartläggningen omfattar totalt 1 269 mål. Av dessa har 27,3 % (347 2 ) avgjorts i Göteborg, 26,6 % (338) i Malmö och 46 % (584) i Stockholm. 52,9 % (671) av målen är mål om utvisning eller avvisning utan förordnande om omedelbar verkställighet, 7,6 % (97) mål om avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet, 10,2 % (130) mål enligt Dublinförordningen, Dublinkonventionen eller annat återtagandeavtal och 29,2 % (371) mål om ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen. Se bilaga 1, tabeller 1 och 2a-d. Mål om utvisning eller avvisning utan förordnande om omedelbar verkställighet 24,1 % (162) av målen om utvisning eller avvisning utan förordnande om omedelbar verkställighet har avgjorts i Göteborg, 31,4 % (211) i Malmö och 44,4 % (298) i Stockholm. 46,7 % av de mål i kartläggningen som avgjorts i Göteborg tillhör denna kategori mål. Motsvarande procentsats i Malmö är 62,4 % och i Stockholm 51 %. Se bilaga 1, tabell 2a. Mål om avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet 8,2 % (8) av målen om avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet har avgjorts i Göteborg, 25,8 % (25) i Malmö och 66 % (64) i Stockholm. 2,3 % av de mål i kartläggningen som avgjorts i Göteborg tillhör denna kategori mål. Motsvarande procentsats i Malmö är 7,4 % och i Stockholm 11 %. Se bilaga 1, tabell 2b. 2 Siffror inom parantes anger antal mål om inget annat anges.

10 Mål enligt Dublinförordningen, Dublinkonventionen eller annat återtagandeavtal 28,5 % (37) av målen enligt Dublinförordningen, Dublinkonventionen eller annat återtagandeavtal har avgjorts i Göteborg, 21,5 % (28) i Malmö och 50 % (65) i Stockholm. 10,7 % av de mål i kartläggningen som avgjorts i Göteborg tillhör denna kategori mål. Motsvarande procentsats i Malmö är 8,3 % och i Stockholm 11,1 %. Se bilaga 1, tabell 2c. Mål om ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen 37,7 % (140) av målen om ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen har avgjorts i Göteborg, 19,9 % (74) i Malmö och 42,3 % (157) i Stockholm. 40,3 % av de mål i kartläggningen som avgjorts i Göteborg tillhör denna kategori mål. Motsvarande procentsats i Malmö är 21,9 % och i Stockholm 26,9 %. Se bilaga 1, tabell 2d. 4.2 Definitioner 4.2.1 Sakprövning I kartläggningen har sådana mål som inte prövats i sak skiljts från de som sakprövats. Begreppen som är svårdefinierade förklaras i det följande. Mål om utvisning eller avvisning med eller utan förordnande om omedelbar verkställighet En sakprövning anses ha skett om migrationsdomstolen prövat frågan om klaganden skall beviljas uppehållstillstånd enligt 4 kap. eller 5 kap. utlänningslagen (2005:716). En sakprövning anses inte ha skett om ett till migrationsdomstolen inkommet överklagande avvisats, målet avskrivits eller målet i sin helhet återförvisats till Migrationsverket för ny eller fortsatt utredning. Det senare gäller oavsett på vilken grund återförvisningen skett. I vissa fall då en domstol återförvisar ett mål till en lägre instans förekommer det att domstolen även uttalar sig på ett sådant sätt att den binder underinstansen i en sakfråga. En sådan bedömning skulle kunna betraktas som en sakprövning. Trots det betraktas ett mål i vilket detta förekommit som ej sakprövat. Mål enligt Dublinförordningen, Dublinkonventionen eller annat återtagandeavtal En sakprövning anses ha skett om migrationsdomstolen ansett att det andra landet är ansvarigt enligt kriterierna i förordningen, konventionen eller återtagandeavtalet samti-

11 digt som frågan om ett eventuellt avstående från tillämpningen härav på grund av anknytningsskäl, humanitära skäl eller i övrigt har prövats. Till kategorin ej sakprövade mål hör för denna målkategori, förutom vad som angetts ovan under mål om utvisning eller avvisning, mål i vilka migrationsdomstolen uppmärksammat att Migrationsverket försuttit en tidsfrist och således undanröjt Migrationsverkets beslut och återförvisat målet till verket för prövning av ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Mål om ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen En sakprövning anses ha skett om migrationsdomstolen prövat frågan om rekvisiten i 12 kap. 19 utlänningslagen är uppfyllda och bifallit eller avslagit överklagandet med hänvisning till något eller några av dessa. För denna målkategori anses, förutom vad som angivits ovan under mål om utvisning eller avvisning, en sakprövning inte ha skett om det inte fanns ett lagakraftvunnet beslut om utvisning eller avvisning vid tidpunkten för Migrationsverkets prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen. 4.2.2 Bifall Begreppet bifall är till viss del svårdefinierat, eftersom ett mål oftast består av flera olika yrkanden och det förekommer att vissa av dessa bifalls medan andra avslås. Någon enhetlig definition kan inte användas för samtliga mål. Mål om utvisning eller avvisning med eller utan förordnande om omedelbar verkställighet Med bifall avses att migrationsdomstolen beviljat klaganden ett uppehållstillstånd oavsett på vilken grund detta skett. Mål enligt Dublinförordningen, Dublinkonventionen eller annat återtagandeavtal Med bifall avses att migrationsdomstolen funnit att ett avsteg från Dublinförordningen, Dublinkonventionen eller annat återtagandeavtal skall göras på grund av humanitära skäl, anknytningsskäl eller i övrigt. Ett bifall i denna målkategori leder oftast till att målet återförvisas till Migrationsverket för prövning av ansökan om uppehållstillstånd i sak i Sverige. Det förekommer emellertid även fall där migrationsdomstolen direkt beviljat klaganden ett uppehållstillstånd. Mål om ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen Med bifall avses att migrationsdomstolen beviljat klaganden en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd oavsett om domstolen återförvisat målet till Migrationsverket för denna prövning eller om domstolen direkt beviljat klaganden ett uppehållstillstånd.

12 5 Analys 5.1 Analysproblem och svårigheter att dra slutsatser En genomgående svårighet med att analysera ett målunderlag som det nu aktuella är att det egentligen inte finns ens två mål som är helt lika och därmed helt jämförbara. Varje mål är specifikt och det är omständigheterna i varje enskilt mål som ligger till grund för den bedömning som görs, dvs. om ett överklagande bifalls eller avslås. Det finns flera faktorer som det har funnits anledning att analysera. En analys av olika faktorer innebär emellertid att effekten av en viss faktor kan verka i en riktning medan effekten av en annan faktor helt eller delvis kan ha betydelse för bifallsfrekvensen i motsatt riktning. Vidare hänför sig det målunderlag som ligger till grund för denna kartläggning till en begränsad period i tiden och därmed även till ett begränsat antal mål. Begränsningen har varit nödvändig för att på ett enkelt och förhållandevis snabbt sätt kunna genomföra kartläggningen. Samtidigt minskar denna begränsning förutsättningarna för att kunna dra några mer säkra eller långtgående slutsatser av resultatet. I vissa delar av materialet har målunderlaget varit ytterst begränsat. Särskilt i dessa delar måste eventuella slutsatser därför dras med mycket stor försiktighet. 5.2 Sakprövningsfrekvens Sammanfattning: Sakprövningsfrekvensen är i stort sett lika mellan de olika målkategorierna och mellan de tre migrationsdomstolarna. Av totalt 1 269 mål har 1 130 mål sakprövats medan 139 mål inte prövats i sak. Det motsvarar en genomsnittlig sakprövningsfrekvens på 89 %. 91,5 % (614) av målen om utvisning eller avvisning utan förordnande om omedelbar verkställighet har sakprövats. Sakprövningsfrekvensen för målkategorin är i Göteborg 90,7 %, i Malmö 95,3 % och i Stockholm 89,3 %. 88,7 % (86) av målen om avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet har sakprövats. Sakprövningsfrekvensen för målkategorin är i Göteborg 100 %, i Malmö 92 % och i Stockholm 85,9 %. 78,5 % (102) av målen enligt Dublinförordningen, Dublinkonventionen eller annat återtagandeavtal har sakprövats. Sakprövningsfrekvensen för målkategorin är i Göteborg 86,5 %, i Malmö 78,6 % och i Stockholm 73,8 %. 88,4 % (328) av målen om ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen har sakprövats. Sakprövningsfrekvensen för målkategorin är i Göteborg 85 %, i Malmö 86,5 % och i Stockholm 92,4 %.

13 Se bilaga 1, tabeller 3a-c. 5.3 Bifallsfrekvens Sammanfattning: Skillnaden i bifallsfrekvens mellan migrationsdomstolarna finns huvudsakligen i målkategorin mål om utvisning eller avvisning utan förordnande om omedelbar verkställighet. För de övriga målkategorierna noteras inte lika stora skillnader i bifallsfrekvens. En skillnad finns visserligen också för målkategorin mål om avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet. Målunderlaget för denna kategori mål är emellertid ytterst begränsat. Av totalt 1 130 mål som sakprövats har överklagandet bifallits i 187 mål. Överklagandet har avslagits i 943 mål. Det motsvarar en genomsnittlig bifallsfrekvens på 16,5 %. Mål om utvisning eller avvisning utan förordnande om omedelbar verkställighet Överklagandet har bifallits i 26,5 % (163) av målen om utvisning eller avvisning utan förordnande om omedelbar verkställighet. Bifallsfrekvensen i Göteborg är 38,1 %, i Malmö 26,9 % och i Stockholm 19,9 %. I Göteborg har överklagandet bifallits i 16,1 % av målen (9 av 56) på grunden anknytningsskäl. Motsvarande siffror i Malmö är 20,4 % (11 av 54) och i Stockholm 26,4 % (14 av 53). I dessa fall har överklagandena avslagits avseende åberopade asylskäl. Om de mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl, vid beräkningen av bifallsfrekvenser i stället för att räknas som bifall av överklagandet räknas som avslag blir bifallsfrekvensen i Göteborg 32 %, i Malmö 21,4 % och i Stockholm 14,7 %. Mål om avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet Överklagandet har bifallits i 7 % (6) av målen om avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet. Bifallsfrekvensen i Göteborg är 0 %, i Malmö 17,4 % och i Stockholm 3,6 %. Mål enligt Dublinförordningen, Dublinkonventionen eller annat återtagandeavtal Överklagandet har bifallits i 3,9 % (4) av målen enligt Dublinförordningen, Dublinkonventionen eller annat återtagandeavtal. Bifallsfrekvensen i Göteborg är 6,3 %, i Malmö 0 % och i Stockholm 4,2 %.

14 Mål om ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen Överklagandet har bifallits i 4,3 % (14) av målen om ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen. Bifallsfrekvensen i Göteborg är 3,4 %, i Malmö 0 % och i Stockholm 6,9 %. Se bilaga 1, tabeller 4a-b. 5.4 Avgränsningar Skillnaderna i bifallsfrekvens hänför sig huvudsakligen till mål om utvisning eller avvisning utan förordnande om omedelbar verkställighet. Denna målkategori har även omfattat flest mål. Analysen har därför inriktats på denna kategori mål. Analysen innefattar en undersökning av följande tänkbara faktorer till skillnader i bifallsfrekvens. Länderstrukturen vid de olika migrationsdomstolarna i förhållande till bifallsfrekvensen Målens åldersstruktur i förhållande till bifallsfrekvensen Migrationsverkets inställning i förhållande till bifallsfrekvensen Förekomsten av offentligt biträde i förhållande till bifallsfrekvensen Förekomsten av muntlig förhandling i förhållande till bifallsfrekvensen Prövning av målen som E-mål (mål vilka avgjorts av en ensam domare, s.k. ensamdomarmål) respektive N-mål (mål i vilka nämndemän deltagit i avgörandet, s.k. nämndmål) i förhållande till bifallsfrekvensen Analysen har utgjorts av en i princip renodlat statistisk granskning av målunderlaget, eftersom en kartläggning och undersökning inte varit möjlig att göra av de närmare omständigheterna i varje enskilt mål, de förutsättningar och förhållanden som rått vid tidpunkten för själva prövningen eller i vilken utsträckning dessa omständigheter, förutsättningar och förhållanden inverkat på prövningen. 5.5 Länderstruktur Sammanfattning: De tre migrationsdomstolarna har i olika utsträckning prövat mål som gällt olika länder. Bifallsfrekvensen skiljer sig åt beroende på vilket land som prövats. Skillnaden i andelen mål som prövats mot olika länder kan ha påverkat den sammanlagda bifallsfrekvensen och kan förklara en del av skillnaderna i bifallsfrekvens. I många fall är underlaget i undersökningen så litet att det knappast är meningsfullt med statistiska jämförelser. Klart är också att omständigheterna i de enskilda målen kan skilja sig väsentligt trots att det rör sig om prövning inom samma land. Det är alltså inte möjligt att dra några ytterligare slutsatser av skillnaden i bifallsfrekvens. Det finns inte heller underlag att säga att prövningen gällande ett visst land ger olika resultat beroende på vilken domstol som har gjort prövningen.

15 De tre länder/geografiska områden som prövats i störst utsträckning i Göteborg, Malmö respektive Stockholm är: Göteborg Malmö Stockholm 1. Serbien 1. Serbien 1. forna Sovjet 2. Iran 2. forna Sovjet 2. Bolivia 3. Irak 3. Libanon/Syrien 3. Libanon/Syrien I Göteborg och Malmö är Serbienmål en stor grupp, medan den i Stockholm är betydligt mindre. Bifallsfrekvensen för dessa mål är klart lägre än den genomsnittliga frekvensen i Göteborg, genomsnittlig i Malmö och klart högre i Stockholm. I Göteborg har prövats en förhållandevis stor del mål gällande Irak som alla bifallits och en stor andel mål gällande Iran med en hög andel bifall. Alla utom ett Boliviamål har prövats i Stockholm och avslagits. Bifallsfrekvensen påverkas av länderfördelningen. Om exempelvis Bolivia, som i stort sett prövats bara i Stockholm, räknas bort ökar den genomsnittliga bifallsfrekvensen i Stockholm från 19,9 % till 22,7 % samtidigt som frekvensen i Göteborg och Malmö inte påverkas. På samma sätt minskar bifallsfrekvensen i Göteborg från 38,1 % till 32,1 % om Irakmålen exkluderas. Bifallsfrekvenserna i Malmö och Stockholm skulle då också påverkas men i mindre utsträckning. 5.5.1 Länder/geografiska områden mot vilka prövning skett I Göteborg är de största prövningsländerna/geografiska områden mot vilka prövning skett Serbien 18,4 % (27) av målen Iran 16,3 % (24) av målen Irak 8,8 % (13) av målen Härefter följer forna Sovjet (se definition nedan) 6,8 % (10) av målen, Libyen 6,1 % (9) av målen, Afghanistan och/eller Pakistan 6,1 % (9) av målen, Nigeria 4,8 % (7) av målen, Libanon och/eller Syrien 4,8 % (7) av målen samt Etiopien och/eller Eritrea 3,4 % (5) av målen. Ett av målen som prövats mot Nigeria har även prövats mot Kamerun och Ghana. I Malmö är de största prövningsländerna/geografiska områden mot vilka prövning skett Serbien 19,4 % (39) av målen forna Sovjet 13,4 % (27) av målen Libanon och/eller Syrien 10,9 % (22) av målen Härefter följer Etiopien och/eller Eritrea 6 % (12) av målen, Afghanistan och/eller Pakistan 6 % (12) av målen, Turkiet 5 % (10) av målen samt Bosnien-Herzegovina 3,5 % (7) av målen. Ett av målen i Malmö har prövats både mot Ryssland och Serbien och har därför räknats med i båda grupperna. Två av målen som prövats mot Libanon har även prövats mot Libyen. Ett av målen som prövats mot Afghanistan har prövats även mot USA.

16 I Stockholm är de största prövningsländerna/geografiska områden mot vilka prövning skett forna Sovjet 15,8 % (42) av målen Bolivia 12,4 % (33) av målen Libanon och/eller Syrien 9,4 % (25) av målen Härefter följer Iran 6,4 % (17) av målen, Etiopien och/eller Eritrea 5,3 % (14) av målen, Irak 4,5 % (12) av målen samt Libyen 4,1 % (11) av målen. Ett av målen vid domstolen har prövats dels mot Vitryssland och Tjetjenien men även mot Egypten och Libyen. Målet har därför räknats med både i gruppen forna Sovjet och för Libyen. Se bilaga 1, tabell 5a. 5.5.2 Bifallsfrekvenser för länder/geografiska områden mot vilka prövning skett Bifallsfrekvensen skiljer sig åt mellan olika länder och även mellan domstolarna. Domstolarna har också prövat mål gällande olika länder i olika omfattning. Skillnaden i andelen mål som prövats mot olika länder påverkar den sammanlagda bifallsfrekvensen. Grunden för varje bifall har angetts. Däremot har någon analys inte varit möjlig att göra av de omständigheter som varit aktuella i varje enskilt mål. Så länge en närmare analys inte görs av varje mål som prövats är det inte möjligt att dra några ytterligare slutsatser av skillnaderna i bifallsfrekvens. I många fall är underlaget i undersökningen så litet att det knappast är meningsfullt med statistiska jämförelser. Det finns inte underlag för att säga att prövningen gällande ett visst land leder till olika resultat beroende på vilken domstol som gjort prövningen. Serbien I Göteborg och Malmö är Serbien det vanligaste landet mot vilket prövning skett. Av målen i Göteborg har 18,4 % och i Malmö 19,4 % prövats mot detta land. I Stockholm har 3,8 % (10) av målen prövats mot Serbien. Bifallsfrekvensen för mål vilka prövats mot Serbien är högre i Stockholm än i Göteborg och Malmö. I Göteborg har överklagandet bifallits i 18,5 % av målen (5 av 27). Grunden för tillstånd har i 3 mål varit flyktingskäl och i 2 mål synnerligen ömmande omständigheter. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 1 mål. I Malmö har överklagandet bifallits i 28,2 % av målen (11 av 39). Grunden för tillstånd har i 3 mål varit flyktingskäl, i 4 mål synnerligen ömmande omständigheter och i 4 mål anknytningsskäl. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 4 mål. Om hänsyn inte tas till mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Malmö i stället 17,9 %. I Stockholm har överklagandet bifallits 50 % av målen (5 av 10). Grunden för tillstånd har i 1 mål varit flyktingskäl, i 1 mål skyddsbehov i övrigt, i 2 mål synnerligen ömmande

17 omständigheter och i 1 mål anknytningsskäl. Om hänsyn inte tas till mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Stockholm i stället 40 %. Se bilaga 1, tabell 5b. Iran I Göteborg har 16,3 % av målen prövats mot Iran. I Malmö och Stockholm är motsvarande siffror 3 % (6) respektive 6,4 %. Prövningslandet Iran har höga bifallsfrekvenser särskilt i Göteborg. Överklagandet har bifallits i 41,7 % av målen (10 av 24) i Göteborg. Grunden för tillstånd har i 6 mål varit flyktingskäl, i 2 mål skyddsbehov i övrigt och i 2 mål anknytningsskäl. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 3 mål. Om hänsyn inte tas till mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Göteborg i stället 33,3 %. I Malmö har överklagandet bifallits i 33,3 % av målen (2 av 6). Grunden för tillstånd har i båda målen varit flyktingskäl. Överklagandet har bifallits i 23,5 % av målen (4 av 17) i Stockholm. Grunden för tillstånd har i 1 mål varit flyktingskäl, i 1 mål skyddsbehov i övrigt, i 1 mål synnerligen ömmande omständigheter och i 1 mål anknytningsskäl. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 3 mål. Om hänsyn inte tas till mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Stockholm i stället 17,6 %. Se bilaga 1, tabell 5c. Irak I Göteborg har 8,8 % av målen prövats mot Irak. I Malmö och Stockholm är motsvarande siffror 2,5 % (5) respektive 4,5 %. Prövningslandet Irak har höga bifallsfrekvenser särskilt i Göteborg. Migrationsverket har i stor utsträckning medgett bifall till överklagandet i målen rörande Irak. Överklagandet har bifallits i 100 % av målen (13 av 13) i Göteborg. Grunden för tillstånd har i 6 mål varit skyddsbehov i övrigt, i 2 mål synnerligen ömmande omständigheter och i 5 mål verkställighetshinder enligt 5 kap. 11 utlänningslagen 3. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 8 mål. I Malmö har överklagandet bifallits i 80 % av målen (4 av 5). Grunden för tillstånd har i 2 mål varit skyddsbehov i övrigt och i 2 mål synnerligen ömmande omständigheter. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 3 mål. 3 Enligt 5 kap. 11 utlänningslagen får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas om det finns ett hinder som inte är bestående mot att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut verkställs.

18 I Stockholm har överklagandet bifallits i 58,3 % av målen (7 av 12). Grunden för tillstånd har i 1 mål varit skyddsbehov i övrigt, i 4 mål synnerligen ömmande omständigheter och i 2 mål anknytningsskäl. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 5 mål. Om hänsyn inte tas till mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Stockholm i stället 41,7 %. I fem mål i Göteborg har irakier beviljats tillfälliga uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 11 utlänningslagen 4. Inga sådana tillstånd har meddelats i Malmö eller Stockholm. Om dessa tillstånd inte hade beviljats utan i stället överklagandena avslagits hade bifallsfrekvensen för Irak i Göteborg varit 61,5 % i stället för 100 %. Om Irakmålen exkluderas från beräkningen minskar bifallsfrekvensen i Göteborg från 38,1 % till 32,1 %. Bifallsfrekvenserna i Malmö och Stockholm påverkas också men i mindre utsträckning. Se bilaga 1, tabell 5d. Libanon och/eller Syrien I Göteborg har 4,8 % (7) av målen prövats mot Libanon och/eller Syrien. I Stockholm har 9,4 % av målen och i Malmö 10,9 % av målen prövats mot länderna Libanon och/eller Syrien. Överklagandet har bifallits i 57,1 % av målen (4 av 7) i Göteborg. Grunden för tillstånd har i 2 mål varit flyktingskäl, i 1 mål synnerligen ömmande omständigheter och i 1 mål anknytningsskäl. Om hänsyn inte tas till mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Göteborg i stället 42,9 %. I Malmö har överklagandet bifallits i 13,6 % av målen (3 av 22). Grunden för tillstånd har i 2 mål varit skyddsbehov i övrigt och i 1 mål synnerligen ömmande omständigheter. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 1 mål. I Stockholm har överklagandet bifallits i 16 % av målen (4 av 25). Grunden för tillstånd har i 3 mål varit flyktingskäl och i 1 mål anknytningsskäl. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 1 mål. Om hänsyn inte tas till mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Stockholm i stället 12 %. I målen i Göteborg är andelen bifall hög vid prövning mot Libanon och/eller Syrien i förhållande till andelen bifall i Malmö och Stockholm. Det rör sig emellertid om ett begränsat antal mål. Se bilaga 1, tabell 5e. 4 Enligt 5 kap. 11 utlänningslagen får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas om det finns ett hinder som inte är bestående mot att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut verkställs.

19 Forna Sovjet (Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Ukraina, Uzbekistan och Vitryssland) I Göteborg har 6,8 % av målen prövats mot forna Sovjet, i Stockholm 15,8 % och i Malmö 13,4 %. Bifallsfrekvenserna för forna Sovjet understiger vid samtliga domstolar de genomsnittliga bifallsfrekvenserna vid respektive migrationsdomstol. I Göteborg har överklagandet bifallits i 10 % av målen (1 av 10). Grunden för tillstånd var flyktingskäl. I Malmö har överklagandet bifallits i 18,5 % av målen (5 av 27). Grunden för tillstånd har i 1 mål varit flyktingskäl, i 1 mål skyddsbehov i övrigt, i 2 mål synnerligen ömmande omständigheter och i 1 mål anknytningsskäl. Om hänsyn inte tas till mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Malmö i stället 14,8 %. I Stockholm har överklagandet bifallits i 16,7 % av målen (7 av 42). Grunden för tillstånd har i 1 mål varit flyktingskäl, i 2 mål skyddsbehov i övrigt, i 3 mål synnerligen ömmande omständigheter och i 1 mål anknytningsskäl. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 1 mål. Om hänsyn inte tas till de mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Stockholm i stället 14,3 %. Se bilaga 1, tabell 5f. Bolivia I Göteborg har 0,7 % (1) av målen prövats mot Bolivia. I Malmö har inte något mål prövats mot detta land. I Stockholm har 12,4 % av målen prövats mot Bolivia. I Göteborg har överklagandet bifallits, dvs. en bifallsfrekvens på 100 %. Grunden för tillstånd var anknytningsskäl. Om hänsyn inte tas till mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Göteborg i stället 0 %. Överklagandet har inte i något fall bifallits i Stockholm, dvs. en bifallsfrekvens på 0 %. Om Bolivia, som i stort sett prövats bara i Stockholm, räknas bort ökar den genomsnittliga bifallsfrekvensen i Stockholm från 19,5 % till 22,3 % samtidigt som frekvensen i Göteborg och Malmö inte påverkas. Se bilaga 1, tabell 5g.

20 Etiopien och/eller Eritrea Prövning mot Etiopien och/eller Eritrea har i Göteborg skett i 3,4 % av målen, i Malmö i 6 % av målen och i Stockholm i 5,3 % av målen. I Göteborg och Malmö har överklagandena bifallits i större utsträckning än i Stockholm. Överklagandet har bifallits i Göteborg i 60 % av målen (3 av 5). Grunden för tillstånd har i 2 mål varit flyktingskäl och i 1 mål skyddsbehov i övrigt. I Malmö har överklagandet bifallits i 41,7 % av målen (5 av 12). Grunden för tillstånd har i 2 mål varit flyktingskäl, i 1 mål skyddsbehov i övrigt, i 1 mål synnerligen ömmande omständigheter och i 1 mål anknytningsskäl. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 1 mål. Om hänsyn inte tas till mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Malmö i stället 33,3 %. I Stockholm har överklagandet bifallits i 14,3 % av målen (2 av 14). Grunden för tillstånd har i 1 mål varit synnerligen ömmande omständigheter och i 1 mål anknytningsskäl. Migrationsverket har medgett bifall till överklagandet i 1 mål. Om hänsyn inte tas till mål i vilka grunden för tillstånd varit anknytningsskäl blir bifallsfrekvensen i Stockholm i stället 7,1 %. Se bilaga 1, tabell 5h. 5.6 Åldersstruktur Sammanfattning: Bifallsfrekvensen är förhållandevis hög i mål med äldre asylansökningar. Bland mål med asylansökningar inlämnade under åren 2001 2004 förekommer vid samtliga migrationsdomstolar bifallsfrekvenser som är högre än genomsnittet vid respektive domstol. En större andel av de mål som avgjorts i Göteborg än i Malmö och Stockholm har innehållit äldre asylansökningar (inlämnade under åren 2001 2003). Samtidigt har i Malmö avgjorts en större andel mål med senare inkomna asylansökningar (inlämnade under år 2006). Eftersom bifallsfrekvensen är förhållandevis hög i mål med äldre asylansökningar, kan det sätt som mål med sådana ansökningar fördelar sig mellan domstolarna ha haft en viss inverkan på skillnaderna i bifallsfrekvens. 5.6.1 Målens åldersstruktur Åldersstrukturen hos de 614 sakprövade målen fördelar sig på följande sätt: 1 mål (0,2 %) med asylansökan inlämnad år 2001 25 mål (4,1 %) med asylansökan inlämnad år 2002 79 mål (12,9 %) med asylansökan inlämnad år 2003 137 mål (22,3 %) med asylansökan inlämnad år 2004 322 mål (52,4 %) med asylansökan inlämnad år 2005