D Studiens syfte ar att skatta utvecklingen i den oregistrerade alkoholkonsumtionen i Sverige under perioden 1960-1994. Skattningen baseras på diskrepansen mellan den observerade alkoholskadeutvecklingen och den alkoholskadeutveckling som kan forvantas utifrån den registrerade alkoholforsaljningen. Enligt resultatet skulle den oregistrerade konsumtionen ha okat linjart med ungefar 80 procent under den studerade tidsperioden. THOR NORSTROM Alkoholkonsumtionens morkertal i Sverige 1960-1994 Det ar ett val kant faktum att den registrerade forsaljningen av alkohol ej tacker den faktiska konsumtionen; skillnaden benamns vanligen konsumtionens morkertal. Som exempel på icke registrerad konsumtion kan namnas sådan som harror från privat import i samband med utlandsresor och från legal samt illegal hemtillverkning. Skattningar av morkertalets storlek gors vanligen på basis av surveyundersokningar. Med denna metod kan man få en mer eller mindre tillforlitlig uppfattning om laget vid en viss tidpunkt, och for senare år finns ett flertal sådana skattmngar. Langre tillbaka i tiden ar det dock inte mojligt att hitta jamforbara matningar, vilket gor det svårt att få en bild av hur morkertalet utvecklats under en langre tidsperiod, t.ex. under de senaste decennierna. Syftet med denna studie ar att skatta utvecklingen i alkoholkonsumtionens morkertal i Sverige under tidsperioden 1960-1994. Den just namnda bristen på jamforbara undersokningar under denna period gor det nodvandigt att tillampa någon alternativ metod. Den ansats som skall tillampas har bygger på jamforelser mellan den observerade alkoholskadeutvecklingen och den alkoholskadeutveckling som kan forvantas utifrån utvecklingen av den registrerade alkoholforsal jningen. Denna studie har finansierats genom anslag från Folkhlilsoinstitutet NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 14, 1997 (2) I 65
Data och metod Ett stort antal studier baserade på tidsseriedata redovisar samband mellan alkoholforsaljning och olika indikatorer på alkoholskador (se Edwards & al. (1994) for en oversikt). En modell som ofta anvands vid skattningar av sådana samband ar foljande: dar S ar skadeindikatorn (ibland i logaritmerad form), A ar aikoholforsaljning (oftast liter 100% per capita) och j ar alkoholeffekten som skall skattas. Av intresse i detta sammanhang ar feltermen (betecknad N) vilken inkluderar andra faktorer som vid sidan av alkoholforsaljningen påverkar skadeindikatorn. På basis av modellestimaten ar det mojligt att skatta N (se Norstrom (1989) for en diskussion om tillampningar). Om vi antar att S endast påverkas av alkoholkonsumtionen skulle skattningen av N utgora en skattning av den oregistrerade konsumtionen. Eller annorlunda uttryckt: vi beraknar skillnaden mellan den faktiskt observerade utvecklingen i skadeindikatorn och den utveckling i skadeindikatorn som vi bor forvanta utifrån utvecklingen i alkoholforsaljningen; denna skillnad bor då uttrycka utvecklingen i den oregistrerade konsumtionen. Ytterligare ett antagande ar att den registrerade och den oregistrerade konsumtionen ar okorrelerade; iannat fall får vi en skevhet i skattningen av j och darmed aven en skevhet i skattningen av N. Det ar svårt att bedoma hur realistiskt dena antagande ar och i vilken grad avvikelser från det påverkar utfallet. A ena sidan kan det antas att en generelit okad efterfrågan på alkohol genererar en okning i såval den registrerade som den oregistrerade konsumtionen, dvs. att korrelationen skulle vara positiv. A andra sidan forefalier aven substitutionseffekter plausibla, så att en reduktion i den registrerade konsumtionen, t.ex. på grund av en okning i priset på alkohol, skulle kompenseras av en okad oregistrerad konsumtion (negativ korrelation). Det ar omojligt an saga vad nenoeffekten av dessa motverkande tendenser skulle vara. Antagandet att utvecklingen i en given skadeindikator skulle vara helt bestamd av forandringar i alkoholkonsumtionen ar naturligtvis orealistiskt. Som regel finns aven andra bestamningsfaktorer vilket skulle gora det osakert an betrakta skanningen av N som en indikator på den oregistrerade konsumtionen. En ansats som minskar dena problem, och som kommer att tillampas i denna studie, ar att man utfor den ovan beskrivna analysen for flera alkoholskadeindikatorer. Man får då ett antal skattade feltermsserier. Utvecklingen i den oregistrerade konsumtionen bor då finnas som en gemensam komponent i dessa serier och identifieras genom t.ex. faktoranalys. De overvaganden som har styrt valet av indikatorer ar (i) an indikatorn ar starkt kopplad till totalkonsumtionen, och (ii) att indikatorn inte påverkas av någon annan faktor som man på forhand vet ar starkt trendande. I vilken grad det andra villkoret ar uppfyllt for en given indikator ar naturligtvis svårast att bedoma. Trafikolyckor med dodlig utgång uteslots dock av detta skal. Åven om alkoholeffekten har ar stark (Norstrom 1996), finns det en markant negativ trend i olycksserien under de senaste decennierna som ar betingad av en rad framgångsrika preventiva åtgarder. De valda skadeindikatorerna beskrivs i foljande avsnitt. Som alkoholserie anvands forsåld volym alkohol (liter 100%) per invånare 15 år och aldre. Alkoholrelaterad dodlighet Alkoholrelaterad dodlighet ar en samlingskategori av dodsorsaker dar alkohol ar en valetablerad riskfaktor. Har har jag inkluderat diagnoserna alkoholpsykos (lcd 291), alkoholism (lcd 303), levercirros (lcd 571) och 66 I NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 14. 1997 (2)
Figur I. F6rsåld kvantitet alkohol (liter 100%) per inv. 15 år och aldre 8.0.,---------------------, Figur 3. Polisrapporterad misshandel per 100000 inv. 15 år och aldre 1600.,---------------------, 7.5 70 6.5 6.0 5.5 5.0 1400 1200 1000 800 600 4.5 400 4.0+-.-,~~~~~~~~~~~~~~~~-.--r-rl 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 200+-.--~~~~~~~~~~~~~~~~c_r_I 1956 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 Figur 2. Antal d6dsfall i alkoholrelaterad d6dlighet (se text) per I 00 000 inv. Figur 4. Antal mord per 100 000 inv. 15 år och aldre 2.0.-------------------~ 25.,---------------------, 20 15 10 5.~~~~~~~~~~~~~~~~~~ 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990.4.J..-...,~~~~~~~~~~~~~~~~~,...j 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 Figur 5. Andel f6rare (%) med misstankt alkoholpåverkan av samtliga f6rare delaktiga i po lisrapporterade trafikolyckor med personskada alkoholforgiftning (lcd 980). Med undantag for levercirros ar en hog alkoholkonsumtion en nodvandig forutsattning for dessa dodsorsaker. lndikatorn ar uttryckt som antalet dodsfall (underliggande diagnos) for man och kvinnor per 100 000 invånare. Flera studier, framst baserade på nordiska data, har visat på en signifikant och påtaglig samvariation mellan totalkonsumtionen och den alkoholrelaterade dodligheten (enstaka diagnoser eller summerad som ovan) (Norstram 1987, 1995; Skog 1987; Thorsen 2~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ 1957 1962 1967 1972 1977 1982 1987 1992 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 14. 1997 (2) I 67
1990). En komplikation i detta samband, som man måste ta hansyn till vid analysen, ar tidsefterslapningen (time-lag). Åven om en forandring i per capita-konsumtionen ger ett omedelbart utslag på dodligheten tar det avseyard tid innan den totala effekten har uppnåtts. Ett lampligt satt att beakta detta forhållande ar att anvanda sig av en vagd alkoholserie som inkluderar såval aktuell som historisk konsumtion (se nedan). Våldsbrottslighet Sambandet mellan alkohol och våld ar underbyggt av flera olika typer av data. Sålunda visar en rad experimentella studier att alkohol okar sannolikheten for en aggressiv respons, åtminstone under en frustrerande forsoksbetingelse (Gustafson 1986). Ett annat fynd på individnivå ar den hoga andelen (50-75 procent) av våldsbrottslingarna som rapporteras vara berusade vid brottstillfallet (Mayfield 1976; Roslund & Larson 1979). På aggregerad nivå har flera studier etablerat en koppling mellan totalkonsumtionen och olika former av registrerad våldsbrottslighet (Skog & Bjørk 1988; Lenke 1990). Två indikatorer på våldsbrottslighet kommer att anvandas: (i) antal polisrapporterade fall av misshandel per 100 000 invånare 15 år och aldre, och (ii) antal mord och dråp (dar offret var minst 1 år gammalt) per 100 000 invånare 15 år och aldre. RattfYlleri Alkoholkonsumtion ar en sjalvskriven orsaksfaktor bakom rattfylleri; dess betydelse bekraftas också av flera individnivåstudier som fmner ett starkt samband mellan alkoholintag och risken for rattfylleri (Keane & Maxim & Teevan 1993; Norstrom 1983). Åven på aggregerad nivå bor vi forvanta oss motsvarande samband eftersom en okad totalkonsumtion speglar en okning av antalet dryckestillfallen. Det finns dock bara ett fatal studier som belyser effekten av totalkonsumtionen. Kendell (1984) samt Smart och Mann (1987) rapporterar dock positiva samband mellan alkoholkonsumtion per capita och registrerat rattfylleri. I båda fallen ror det sig emellertid om korta tidsserier som endast analyserats med korrelationsmetod, varfor resultaten ar tamligen osakra. Den indikator på rattfylleri som kommer att anvandas ar andelen (procent) forare med misstankt alkoholpåverkan av samtliga forare delaktiga i polisrapporterade trafikolyckor med personskada. Alkoholeffekten på de ovan beskrivna skadeindikatorerna skattas med hjalp av den teknik for tidsserieanalys som utvecklats av Box och J enkins (1976). Denna metod forutsatter att tidsserierna ar stationara (trendfria). Som man kan se i figur 1-5 uppvisar samtliga serier starka trender. Analyserna gors darfor på differentierade data, dvs. i stallet for rådata analyseras de årliga forandringarna. Differentieringen eliminerar trenderna och minskar betydligt risken for uppkomsten av spuriosa samband. Skaret till detta ar att det ar mer sannolikt att en utelamnad forklaringsvariabel skulle vara korrelerad med alkoholserien på grund av sammanfallande trender an på grund av synkronisering i de årliga forandringarna. Ett annat sardrag i denna metod ar att man inte behover gora något antagande om oberoende i feltermen. Feltermen (som inkluderar orsaksvariabler vilka ej ar medtagna i modellen) tillåts ha en temporal struktur som estimeras i termer av autoregressiva eller movingaverage parametrar. Detta okar tillforlitligheten i analysresultatet. Vid skattningen av alkoholeffekten på rattfylleri anvands en dubbel-logaritmisk modell (dvs. såval outputserien som inputserien ar 10- garitmerade). Detta ar en naturlig modell nar regressionslinjen bor gå genom origo (inget rattfylleri nar alkoholkonsumtionen ar lika med noll). For de tre ovriga indikatorerna an- 68 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 14. 1997 (2 )
TabelI I. Statistik- och regelforåndringar Indikator Forandring År Oummyvar. Varde Alkoholrel. dodlighet Omkodningar p.g.a. IC08 1969-1970 06970 1969-1970: I; annars: O IC09 1987 087 1987-1994: I; annars: O Misshandel Statistikomlaggning 1965 065 1965-1994: I; annars: O Statistikomlaggning 1968 068 1968-1994: I; annars: O Lagandring 1982 082 1982-1994: I; annars: O Rattfylleri Statistikomlaggning 1966 066 1966-1994: I; annars: O Lagandring 1990 (I juli) 090 1991-1993 : I ; annars: O vands semi-logaritmiska modeller (logaritmerad outputserie). Denna modellform ar motiverad nar den underliggande processen antas vara multiplikativ och nar den funktionella formen ar konvex (accelererande), som i sambandet mellan alkohol och dodlighet (Norstrom 1987). Den ideala analysdesignen vore att man utfor skattningarna av alkoholeffekterna och morkertalen på data for skilda tidsperioder. Detta ar i praktiken inte mojligt på grund av bristen på långa serier. En stravan har i stallet varit att få ett tillrackligt antal observationer for skattningarna av alkoholeffekterna med de restriktioner som betingas av datas tillganglighet, kontinuitet i indikatorns definition, etc. Tre av skadeindikatorerna har sannolikt påverkats av forandringar i regelsystem eller statistiska rutiner. Detta beaktas genom att dummyvariabler inkluderas (beskrivna i tabelli). Tidsetterslapningen i sambandet mellan alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad dodlighet beaktas genom anvandning av en vagd alkoholserie (AV) med foljande konstruktion: dar A ar den registrerade alkoholforsaljningen och Il fixerats till 0,8. (For att behålla den ursprungliga metriken har AV dividerats med summan av lag-vikterna, vilka trunkerats vid lag 10). Detta lag-schema har utprovats i tidigare analyser av detta slag (Norstrom 1995). Resultat Det forsta steget i analysarbetet ar att skatta sambandet mellan totalkonsumtionen (registrerad) och var och en av de fyra skadeindikatorerna. Som framgår av tabell2 ar alia samband statistiskt signifikanta och samdiga modeller ar enligt de diagnostiska testen tillfredsstallande vad galler residualernas autokorrelation. Alkoholeffekten på rattfylleri ar en elasticitetskoefficient; enligt skattningen skulle en okning i alkoholforsaljningen med 10 procent leda till en okning i rattfylleriet på cirka 6 procent. For de ovriga indikatorerna ger estimatet etter exponentiering den faktor som indikatorn forvantas oka med om forsaljningen okar en liter. Antalet mord skulle sålunda oka med faktorn eo,12=1,13 (eller 13 procent) vid en registrerad konsumtionsokning på en liter per capita. For alkoholrelaterad dodlighet, misshandel och mord ar resultaten forenliga med de skattningar som rapporterats i andra studier (Lenke 1990; Norstrom 1995). For rattfylleri fmns inga tidigare analyser som lampar sig for jamforelse. Nasta steg ar att på basis av modellestimaten skatta respektive skadeindikators felterm. For t.ex. alkoholrelaterad dodlighet rar vi då en ny NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 14. 1997 (2) I 69
Tabel! 2. Skattade effekter (standardfel inom parentes) av registrerad alkoholkonsumtion per capita (15+) på fyra skadeindikatorer Alkoholrel. Miss- Morel Rattdodlighet handel fylleri Period 1960-94 1956-94 1950-94 1957-93 Modeli Sem i-log semi-iog semi-iog Log-log Alkohol- 0,41 ** 0,07* 0,12* 0,62* effekt (0,06) (0,03) (0,05) (0,30) Oumm)!liariabel 06970-0,08* 087-0,14** 065 0,15* 068 0,16* 082 0,11* 066 0,20* 090-0,18* Felterm AR(I) -0,01 AR(2) 0,24 AR(3) -0,46* MA(I) 0,70** 0,52** Konstant 0,03** 0,02* Test Q+ 5,67 6,97 9,14 5,19 (lag IO) (p>0,84) (p>o,72) (p>0,51) (p>0,87) *p<0,05; **p<o.o I + Box-Ljung-test for residualkorrelation serie som ar justerad for effekten av alkolkonsumtionen (registrerad) och de två dummyvariablerna. Den justerade serien uttrycker utvecklingen i andra orsaksfaktorer, av vilka den oregistrerade konsumtionen antas vara den dominerande. Figur 6-9 visar de på detta satt justerade indikatorerna. Vi ser att alia dessa serier har en positiv trend, mest uttalad for misshandel, mindre markant for rattfylleri. Utvecklingen i den oregistrerade konsumtionen forvantas finnas som en gemensam komponent i det monster som serierna uppvisar. En lamplig metod for att prova om en sådan gemensam komponent existerar ar att faktoranalysera de justerade serierna. Faktoranalysen resulterade i en enda faktor med egenvarde på minst ett (tabe1l3). På ba- Tabel! 3. Faktoranalys av fyra skadeindikatorer som justerats for effekten av registrerad alkoholkonsumtion och dummyvariabler (fig. 6-9). Faktorladdningar Faktor I Alkoholrel. dodlighet 0,89 Misshandel 0,85 Mord 0,94 Rattfylleri 0,63 % varians 70,20 Egenvarele 2,81 sis av faktorladdningarna bildades ett index på foljande satt: efter indexering (1960=100) av de fyra justerade skadeindikatorerna summerades dessa, med faktorladdningarna som vikter, till ett index, vilket slutligen indexerades (1960=100). Resultatetvisas i figur 10. Diskussion I denna studie har jag skattat den oregistrerade alkoholkonsumtionens utveckling genom att berakna diskrepansen mellan den observerade alkoholskadeutvecklingen och den alkoholskadeutveckling som bor forvantas utifrån utvecklingen i den registrerade konsumtionen. Enligt resultatet kan morkertalsutvecklingen mellan 1960 och 1994 beskrivas som en linjar trend, overlagrad med ganska osystematiska årsvariationer. Den skattade okningen uppgår till cirka 80 procent. Har bor påpekas att fluktuationerna kring trenden inte skall tillmatas någon betydelse utan snarare ses som slumpvariation. Dataunderlag och skattningar har inte tillracklig precision for att ge tillforlitlig information om morkertalsforandringen från ett år till ett annat. Vad man kan ta fasta på ar den långsiktiga trenden. Hur troligt ar det att indexet speglar trenden i den oregistrerade konsumtionen snarare an något annat? I detta avseende inger utfallet 70 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL 14. 1997 (2)
Figur 6. Alkoholrelaterad dodlighet justerad for effekten av alkoholforsaljning Figur 7. Polisrapporterad misshandel justerad for effekten av alkoholforsaljning 1.3-,------------------------, 700,-----------------------, 1.2 600 1.1 500 400.8 300 Figur 8. Mordtal justerat for effekten av alkoholforsaljning.9-,--------------------- Figur 9. Andel forare med misstankt alkoholpåverkan justerat for effekten av alkoholforsaljning 1.7,----------------------.8.7.6 1.1 Figur IO. Index av fyra skadeindikatorer som justerats for effekten av alkoholforsaljning (fig. 6-9). Indexvikter baserade på faktorladdningar Figur I I. Antalet ankommande f1ygpassagerare från utlandet per I 000 inv. 15 år och aldre ~o-,-------------------, 700 600 500 400 300 200 100 80~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ 1960 1985 1970 1975 1980 1985 1990 o 1960 1965 1970 1975 1980 1965 1990 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 14. 1997 (2) 71
från faktoranalysen en viss tillforsikt. Om det finns en gemensam faktor bakom utvecklingen i andra orsaksfaktorer till de fyra skadeindikatorer som analyserats, forefaller det plausibelt att denna faktor skulle vara den oregistrerade konsumtionen; det ar i alla fall svårt att komma på någon alternativ faktor som skulle vara mer narliggande. Det faktum att faktoranalysen gav endast en faktor bor sålunda oka sannolikheten att denna faktor skulle spegia morkertalets utveckling. Detta utesluter naturligtvis inte att det fortfarande finns element av osakerhetvilket gor jarnforelser med annan information angelagen. Tillgangliga resultat från surveyundersokningar rorande konsumtionens morkertal ger vissa hållpunkter for rimlighetsbedomningar. Enligt flera studier for senare år (diskuterade i Kiihlhorn 1994) skulle den storsta andelen (cirka 60 procent) av den oregistrerade konsumtionen utgoras av privatimporterad alkohol i samband med utlandsresor. Darefter kommer hembrand sprit, som svarar for 15-20 procent. Enligt data redovisade av Kolk (1995) forefalier konsumtionen av hembrand sprit att ha legat på en tarnligen konstant nivå under perioden 1972-1989, med andelar runt 10 procent av de tillfrågade som uppger sig ha druckit detta under det senaste året. Under borjan av 1990-talet intraffade en nivåforandring till drygt 20 procent; en minskning av privatimporten resulterade dock i att den samlade oregistrerade konsumtionen enligt Kolks skattningar låg på en stabil nivå under åren 1990-1994. Mot bakgrund av att den privatimporterade alkoholen svarar for huvuddelen av den oregistrerade konsumtionen och att den nast storsta posten (hembrand sprit) varit stabil under en stor del av den tidsperiod som jag har analyserat, ar det rirnligt att anta att morkertalet under denna period frarnst påverkats av volymen privatimporterad alkohol. Denna bor i sin tur vara starkt kopplad till volymen i utlandresandet. Figur 11 visar antalet ankommande flygpassagerare från utlandet; som man kan se vid en jamforelse med figur 10 har denna serie ungefar samma trendmassiga utveckling som det skattade morkertalet. Som redan påpekats rymmer den ansats som tillarnpats i denna studie flera osakerhetsmoment i form av ofullkomliga data och antaganden som inte ar sjalvklara. Det resultat rorande den oregistrerade konsumtionens utveckling som har presenterats bor darfor tolkas med viss forsiktighet. Resultatets rirnlighet starks dock av faktoranalysens utfall och av de jarnforelser som kunnat goras med oberoende information. 72 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 14. 1997 ( 2 )
REFERENSER Box, G.E.P. & Jenkins, G.M. (1976): Time Series Analysis: Forecasting and Control. London: Holdens-Day; Ine. Edwards, G. & Andersen, P. & Babor. T.E. & Casswell, S. et al. (1994): Alcohol Poliey and the Public Good. Oxford: Oxford University Press Gustafson, R. (1986): Alcohol and Human Physical Aggression: The Mediating Role of Frustration. Uppsala: Psykologiska institutionen, Uppsala universitet (Diss.) Keane, C. & Maxim, P.S. & Teevan, J.J. (1993): Drinking and driving, self-control, and gen der: testing a general theory of crime. Journal of Research in Crime and Delinquency 30: 30-46 Kendell, RE. (1984): The beneficial consequences of the United Kingdom's declining per capita consumption of alcohol in 1979-82. Alcohol and Alcoholism 19: 271-276 Kolk, T. (1995): Alkoholkonsumtionens miirkertal. Analys och berakningar. Stockholm: Svenska Bryggarefiireningen (stencil) KOhlhorn, E. (1994): Statistikfiird och ieke-statistikfiird alkohol. I: Svensk alkoholpolitik - bakgrund och nulage. Statens offentliga utredningar 1994: 25 Lenke, L. (1990): Alcohol and Criminal Violence - Time Series Analyses in a Comparative Perspective. Stockholm: Almqvist and Wiksell Mayfield, D. (1976): Alcoholism, alcohol, intoxication and assaultative behavior. Diseases of Nervous System 37: 288-291 Norstriim, T. (1983): Law enforcement and alcohol consumption policy as counter-measures against drunken driving: possibilrties and limitations. Accident Analysis and Prevention 15: 513-521 Norstriim, T. (1987): The impact of per capita consumption on Swedish cirrhosis mortalrty. British Journal of Addiction 82: 67-75 Norstriim, T. (1989): The use of aggregate data in alcohol epidemiology. British Journal of Addiction 84: 969-977 Norstriim, T. (1995): Prevention strategi es and alcohol policy. Addiction 90: 515-524 Norstriim, T. (1996): Imapct assessment ofthe 0.02% BAC-limrt in Sweden. Swedish Instrtute for Social Research (ms.) Roslund, B. & Larson, CA (1979): Crimes of violence and alcohol abuse in Sweden. The International Journal of the Addictions 14: I 103-1 I 15 S kog, O.-J. (1987): Trends in alcohol consumption and deaths from diseases. British Journal of Addiction 82: 1033-1041 Skog, O.-J. & Bjørk, E. (1988): Alkohol og voldskriminalitet: En analyse av utviklingen i Norge 1931-1982. Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab 75: 1-23 Smart, RG. & Mann, RE. (1987): Large decreases in alcohol-related problems foliowing a slight reduction in alcohol consumption in Ontario 1975-83. British Journal of Addiction 82: 285-291 Thorsen, T. (1990): Hundrede års alkoholmisbrug. København: Alkohol- og Narkotikarådet. Summary Thor Norstri:im: Unregistered alcohol consumption in Sweden, 1960-1994 The aim of the study was to estimate the trend in unregistered alcohol consumption in Sweden during the period 1960-1994. The estimation was based on the discrepancy between the observed trend in alcohol related harms (alcohol-related mortality, assault, homicide, and drunk driving) and the trend expected from registered alcohol sales. The impact of alcohol sales on these indicators were estimated by means of ARIMA-analyses, and then the error term series was calculated for each indicator, meaning the difference between the observed and the expected trends in harm rates. A factor analysis of the four error-term series yielded one single factor which was interpreted as the unregistered alcohol consumption. According to the outcome this would have increased linearly by about 80% during the study period. Some comparisons are made with other data; for example it is noted that the trend in travelling abroad reasonably matches the trend in estimated unregistered consumption. Key words: alcohol, unrecorded consumption, alcohol-related harm, sales, ARIMA-analysis, factor analysis, Sweden NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VDL. 14. 1997 (2) I 73