TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 560100.0 (2009-2010 Kunskaper Uppnådda färdigheter Övriga anmärkningar Annat kursmaterial Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Theological Ethics with Philosophy of Religion I Att ge grundläggande insikter i olika kristna och filosofiska sätt att se på moral i historia och nutid. Särskild vikt läggs vid luthersk tradition. Att ge exempel på hur Finlands evangelisk-lutherska kyrka officiellt resonerat i en rad aktuella frågor. Att ge en grundläggande kännedom om religionsfilosofiska sätt att resonera. Del 1: Föreläsningar, diskussionsuppgifter och grupparbete kring (kristen) moralförståelse och bearbetning av samtidens brännande moraliska dilemman (3 sp). Del 2: Föreläsningar och diskussioner kring religionsfilosofins grunder (2 sp). För enskilda delar se skilda kursbeskrivningar. De viktigaste kristna moraluppfattningarna (Thomas, Luther) samt några filosofiska synsätt (Platon, Aristoteles) i historien. En rad moraltänkare (kristna och allmänfilosofiska) i modern tid. Förståelse av några centrala moraliska frågor i dagens västerland, och hur kyrkan tacklat dessa (kring medicin och vård, samlevnad och sexualitet, ekologi, marknadsekonomi) Den grundläggande förståelsen av religiöst språk i religionsfilosofi. Efter kursen kan den studerande: - redogöra för de viktigaste kristna moraluppfattningarna och deras bakgrund i Bibeln, kristet trostänkande samt moralfilosofi; - förstå kyrkliga ställningstaganden i dagsaktuella moralfrågor och självständigt reflektera kring dessa; - inse betydelsen av språket för förståelsen av kristen och annan religiös tro, samt förmåga att på ett filosofiskt relevant sätt reflektera över och diskutera religiös gudstro och villkoren för denna i dagens värld. Obligatoriska grundstudier för första årets studerande. Ingår även i Allmän teologi. Hela perioden hålls av professorn i teologisk etik med reloigionsfilosofi, men indelas i två delar, den ena med inriktning på kristen etik, den andra på religionsfilosofi. Avsikten är att man skall avlägga vardera delarna parallellt. Ifall man har förhinder att delta i kurs kan helheten tenteras som litteraturtent. Andersen, Svend. Som dig själv: en inledning i etik. 1997. Nya Doxa. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-7 samt kap. 10-12. Hytönen, Maarit. Kirkko ja nykyajan eettiset kysymykset. 2003. Kirjapaja. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-3, 6-7 samt antingen kap. 4 el. 5. Hick, John. Religionsfilosofi. 1985. Plus Ultra. 112 s. Utöver littearuren läses följande två artiklar till tentamen: Kurtén, Tage: Varför får jag inte ta livet av min broder? (artikel i Finsk tidskrift 3/1999, ss. 158-167) Kurtén, Tage: Teologi mellan ontologi och antropologi (artikel i Kirke og Kultur 1/1998, ss. 17-27).
Tidpunkt 2009-2010 Period 3 Delprestationer 560100.1 Grundkurs i kristen etik (3 sp), 560100.2 Grundkurs i religionsfilosofi (2 sp), Grundkurs i kristen etik (3 sp) + Grundkurs i religionsfilosofi (2 sp) Föreläsningar 560100.1 (2009-2010 Grundkurs i kristen etik (3 sp) Introduction to Christian Ethics Kursen ger en överblick över etiken i den kristna traditionen t.o.m. nutid, mot bakgrund av allmänt moralfilosofiskt tänkande. Kursen skall ge tankemässiga (begreppsliga) verktyg för att förstå och diskutera brännande moraliska problem i samtiden, speciellt ur kristen synvinkel. Därmed ökas den kritiska förståelsen av den ev.luth kyrkans i Finland officiella ställningstaganden. Tolv sammankomster varvid huvudlinjerna i kristet moraltänkande genomgås (kompendium fram t.o.m. Kant), moralfrågornas principiella natur behandlas samt konkreta frågor belyses med hjälp av kyrkliga ställningstaganden. Deltagarna får diskutera och i grupparbeten behandla dagens brännande etiska frågor. Obligatoriska grundstudier för första årets studerande. Ingår även i Allmän teologi. Övriga anmärkningar Insatsen bedöms på basen av tent, skriftlig uppgift samt diskussionsdeltagande vid samlingarna. Den som inte kan delta i undervisningen tenterar litteraturen i litteraturlistan samt under Annat kursmaterial. Andersen, Svend. Som dig själv: en inledning i kristen etik. 1997. Nya Doxa. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-7 samt kap. 10-12. Hytönen, Maarit. Kirkko ja nykyajan eettiset kysymykset. 2003. Kirjapaja. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-3, 6-7 samt antingen kap. 4 el. 5. Annat kursmaterial Kurtén, Tage: Varför får jag inte ta livet av min broder? (artikel i Finsk tidskrift 3/1999, ss. 158-167) En kopia placeras i läsesalen. Artikeln kan även fås av amanuensen. Tidpunkt 2009-2010 Period 3 Föreläsningar 560100.2 (2009-2010 Grundkurs i religionsfilosofi (2 sp) Introduction to Philosophy of Religion Efter avklarad kurs skall den studerande: - kunna redogöra för vad religionsfilosofi är och hurudana frågor den brukar
behandla - kunna redogöra för olika viktiga synsätt inom religionsfilosofin och deras filosofiska bakgrund - kunna redogöra för och kritiskt diskutera ett antal frågeställningar och problem som religionsfilosofer i modern tid sysslat med. Kursen består av föreläsningar med diskussion, litteraturläsning samt en tentamen över litteratur och anteckningar. Stommen bygger på John Hicks bok samt en artikel av Tage Kurtén. Föreläsningarna strävar till att man kritiskt funderar över vad som sägs i dessa texter. Föreläsningarna har preliminärt följande uppläggning: I. Inledning: Vad är religionsfilosofi? Filosofi-historisk bakgrund till dagens viktigaste linjer inom religionsfilosofin. II. (Läs: Hick ss 5-17) Några drag i judiskt-kristet gudsbegrepp III. (Läs Hick ss 18-51) Argument för och emot gudstro IV. (Läs Hick ss 52-61) Hur förstå död och evigt liv? V. (Läs : Hick ss 62-81) Vad kan "uppenbarelse" betyda? VI. (Läs Hick ss 82-109) Diskussion kring det religiösa språket samt en diskussion kring verifikation Obligatoriska grundstudier för första årets studerande. Ingår även i Allmän teologi. Övriga anmärkningar Sluttentamen över anteckningar, kompendium, bok och artikel. Hick, John. Religionsfilosofi. 1985. Plus Ultra. 112 s. Annat kursmaterial Kurskompendium Vid litteraturtentamen läses också följande artikel: Kurtén, Tage: Teologi mellan ontologi och antropologi (artikel i Kirke og Kultur 1/1998, ss. 17-27). En kopia placeras i läsesalen. Artikeln kan även fås av amanuensen. Tidpunkt 2009-2010 Period 3 Föreläsningar, 560200.0 (2009-2010 Teologisk etik med religionsfilosofi II (5 sp) Theological Ethics and Philosophy of Religion II Kursens målsättning är att reflektera över och konkret analysera den finländska vardagsverklighetens och olika mänskliga livssituationers utmaningar för moraliska, teologiska och religionsfilosofiska synsätt. Kursen utgår dels från konkret empiriskt material som skall relateras till etisk-
teologisk reflektion, dels från moderna religionsfilosofiska texter om centrala religiösa frågeställningar. Kursens föresläsningshelhet innefattar dels självständigt insamlande av empiriskt material som relateras till läst litteratur i enlighet med punkt 1 nedan, och dels lärarledda diskussioner över vald litteratur enligt punkt 2 nedan. 1. Tro och moral i dagens värld / Lärarledd diskussions- och presentationskurs med (3 sp) 2. Modern religionsfilosofi / Lärarledd litteraturläsning i grupp (2 sp) Uppnådda färdigheter Kursen ger möjligheter att fördjupa kännedomen om den rådande samhällsandan och dess uttryck i relation till teologiska, etiska och religionsfilosofiska frågeställningar samt diskutera och presentera egna insikter. Obligatorisk för studerande på allmänna linjen och för alla som har Teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Alternativt valbar för övriga studerande. Teologisk etik med religionsfilosofi I Övriga anmärkningar Egen arbetsinsats och textanalyser med aktivt deltagande i gruppdiskussionerna. Henriksen, Jan-Olav - Vetlesen, Arne Johan. Etik i arbete med människor. 2001, 2. uppl. Studentlitteratur. 289 s. Wikström, Owe. Långsamhetens lov: eller vådan av att åka moped genom Louvren. 2001. Natur och kultur. Ss. 15-116. Peterson, Michael. Religionsfilosofiska texter i urva. 1999. Nya Doxa. Valda delar enligt överenskommelse eller kurskompendium. Annat kursmaterial Kurskompendium. Tidpunkt 2009-2010 Period 4 Föreläsningar, Fältstudier, Gruppdiskussioner 561100.0 (2009-2010 Uppnådda färdigheter Fördjupad överblick över teologisk etik och religionsfilosofi (10 sp) Deeper Overview over Theol. Ethics and Philosophy of Religion Efter studieperioden har den studerande en djupare kännedom om villkoren för och innehållet i teologisk etik samt religionsfilosofi som akademiska ämnen. Vidare känner den studerande till religionsfilosofiska övervägandens betydelse för teologi som vetenskap. Genom litteraturstudium vunnen: 1. Överblick över teologisk etik 2. Överblick över religionsfilosofin 3. Religionsfilosofi och teologi Den studerande kan redogöra för de viktigaste inriktningarna inom filosofisk och kristen etik idag, samt hur man inom teologisk etik kan resonera kring olika moraliska frågor individuellt och i grupp.
Den studerande kan redogöra för de viktigaste religionsfilosofiska inriktningarna i modern tid, samt kritiskt reflektera över centrala religionsfilosofiska frågeställningar. Den studerande inser betydelsen av religionsfilosofin för en förståelse av religiöst språk och vetenskaplig teologi. Perioden är obligatorisk för den som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne i kandidatexamen. Alternativt valbar för övriga studerande. Teologisk etik med religionsfilosofi I + II Bexell, Göran - Grenholm, Carl-Henric. Teologisk etik: en introduktion. 1997. Verbum. 414 s. Andersen, Svend et al. Religionsfilosofi: kristendom och taenkning. 2002. Gads forlag. 349 s. Kurtén. Tage. Grunder för en kontextuell teologi: ett wittgensteinskt sätt att närma sig teologin i diskussion med Anders Jeffner. 1987. Åbo Akademis förlag. 224 s. (240.00h) 561200.0 (2009-2010 Livssyn och miljöetik (10 sp) View of Life and Environmental Ethics Perioden fördjupar förståelsen av sambandet mellan handling och livssyn i miljöfrågor. Genom kritisk granskning av gällande teorier angående miljöetik och olika livshållningar görs den studerande uppmärksam på hur människans sätt att förhålla sig till miljön är sammanflätad med hennes övriga livssyn och livshållning. Speciell uppmärksamhet ges den kristna traditionen och olika försök att ur detta perspektiv, i kyrka och teologisk reflektion, komma till rätta med ekologiska problem och begreppet hållbar utveckling. Helheten består av följande delar: 1) Kursen Miljö, livssyn och etik: föreläsningar(12 h), hemuppgifter och litteraturläsning (5 sp). Tenteras i sin helhet för kursens lärare. 2) Livssyn och miljöetik - obligatorisk litteratur (5 sp): en för alla gemensam litteraturkurs. Tenteras för examinatorn. 3) Den som inte har möjlighet att delta i anordnad undervisning, tenterar i stället Livssyn och miljöetik - alternativ litteratur (5 sp). (Även denna litteraturkurs tenteras för examinatorn.) Närmare uppgifter om litteratur osv.: se skilda delbeskrivningar. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. En del av perioden (561200.1) ingår även i Miljökunskap. Delprestationer 561200.1, 561200.3, 561200.5 Föreläsningar, Hemuppgifter (inlämnas),
561200.1 (2009-2010 Miljö, livssyn och etik (5 sp) Environment, View of Life and Ethics Att relatera synen på naturen och miljöproblemen till olika mera övergripande livssyner. Att göra den studerande medveten om hur miljöfrågor kan ses som etiska frågor och presentera olika etiska förhållningssätt till miljön. Kursen består av föreläsningar (12 h), skriftliga uppgifter och litteraturläsning. Den litteratur som läses till tenten omfattar lärarens kompendium samt en del av Deane-Drummond och Kronlid. (Närmare anvisningar ges i samband med kursen.) Kunskaper Kursen behandlar på vilket sätt synen på naturen och miljöproblemen sammanhänger med människans mera övergripande livssyn. Speciell tyngdpunkt läggs för det första vid den religiösa och kristna livssyners betydelse i sammanhanget och hur man kan förstå kristen tro i relation till naturen och dagens miljöproblem. För det andra poängteras hur miljöfrågor kan ses som etiska frågor och en rad olika sätt att etiskt förhålla sig till miljön presenteras, med beaktande särskilt av den kristna traditionens betydelse för miljöetik. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Ingår även i Miljökunskap. Övriga anmärkningar Den som inte har möjlighet att delta i anordnad kurs tenterar den alternativa litteraturkursen (561200.5) för examinatorn. Resten av Deane-Drummonds bok tenteras som en del av kursen Livssyn och miljöetik - obligatorisk litteratur. (Detta gäller teologiestuderande som avlägger en helhet på sammanlagt 10 sp.) Kronlid, David. Miljöetik i praktiken: åtta fall ur svensk miljö- och utvecklingshistoria. 2005. Studentlitteratur. 288 s. Deane-Drummond, Celia E. The Ethics of Nature. 2004. Blackwell. 256 s. Annat kursmaterial Lärarens kompendium Tidpunkt 2009-2010 Period 1 Föreläsningar, Hemuppgifter (inlämnas), 561200.3 (2009-2010 Livssyn och miljöetik - obligatorisk litteratur (5 sp) View of Life and Environmental Ethics - obligatory literature Perioden fördjupar förståelsen av sambandet mellan handling och livssyn i miljöfrågor. Genom kritisk granskning av gällande teorier angående miljöetik och olika livshållningar görs den studerande uppmärksam på hur människans sätt att förhålla sig till miljön är sammanflätad med hennes övriga livssyn och livshållning. Speciell uppmärksamhet ges den kristna traditionen och olika
försök att ur detta perspektiv, i kyrka och teologisk reflektion, komma till rätta med ekologiska problem och begreppet hållbar utveckling. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Deane-Drummond, Celia E.. The Ethics of Nature. 2004. Blackwell. 256 s. En del av boken tenteras i samband med kursen Miljö, livssyn och etik, resten tenteras här. Brander, Bo. Människan och den ekologiska väven: om människan som mikrokosmos och som skapelsens förvaltare. 2002. Artos. 214 s. Kjellberg, Seppo. Urban Ecotheology. 2000. International Books. 174 s. 561200.4 Miljö och etik - nätkurs (5 sp) Environment and Ethics Perioden fördjupar förståelsen av sambandet mellan handling och livssyn i miljöfrågor. Genom kritisk granskning av gällande teorier angående miljöetik och olika livshållningar görs den studerande uppmärksam på hur människans sätt att förhålla sig till miljön är sammanflätad med hennes övriga livssyn och livshållning. Speciell uppmärksamhet ges den kristna traditionen och olika försök att ur detta perspektiv, i kyrka och teologisk reflektion, komma till rätta med ekologiska problem och begreppet hållbar utveckling. En helt nätbaserad kurs (inga närstudieträffar ingår). Närmare information om innehållet fås i samband med kursen. Alternativa ämnesstudier i Teologisk etik med religionsfilosofi. Ingår även i Miljökunskap. Teologisk etik med religionsfilosofi I (om kursen ingår i en teologisk examen) Övriga anmärkningar Som en del av de teologiska studierna utgör denna nätkurs hälften av kursen Livssyn och miljöetik (561200.0, 10 sp). Anmälningar till Öppna universitetet http://www.abo.fi/fc/anmalningsdb/ Antal deltagare min/max 15/- Anordnande enhet ÖPPNA UNIVERSITETET I ÅBO Tidpunkt 2009-2010 ÖPU-vår Nätbaserat arbete (133.00h) 561200.5 (2009-2010 Livssyn och miljöetik - alternativ litteratur (5 sp) View of Life and Environmental Ethics - alternative literature Perioden fördjupar förståelsen av sambandet mellan handling och livssyn i miljöfrågor. Genom kritisk granskning av gällande teorier angående miljöetik och olika livshållningar görs den studerande uppmärksam på hur människans sätt att förhålla sig till miljön är sammanflätad med hennes övriga livssyn och
Övriga anmärkningar livshållning. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Alternativt valbar med kursen Miljö, livssyn och etik. DesJardins, Joseph R. Environmental ethics: an introduction to environmental philosophy. 4th ed., 2006. Wadsworth. 286 s. Kurtén, Tage. Det handlande subjektet och det moraliska kravet. 1998. Åbo Akademi. Ur boken läses ss. 6-23 och ss. 147-187. Uddenberg, Nils. Det stora sammanhanget: moderna svenskars syn på människans plats i naturen. 1995. Nya Doxa. 192 s. 561300.0 (2009-2010 Teologi och litteratur (TER) (10 sp) Theology and Literature Kursens målsättning är att göra studenten bekant med den religiösa och livsåskådningsmässiga dimensionen i tolkningen av skönlitterära verk. Kursen består av litteraturläsning. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Teologisk etik med religionsfilosofi I. Rekommenderas att denna kurs tas efter kursen Kristen kulturtolkning 567200.0. Övriga anmärkningar Denna kurs är till innehållet identisk med 552700.0 (dogmatik). Enbart en av dessa kurser kan ingå i examen. Wright, T. R. Theology and Literature. 1988. Blackwell. 243 s. Klint, Stefan - Syreeni, Kari (red.). Speglingar: svensk 1900-talslitteratur i möte med biblisk tradition. 2001. Norma. 240 s. Bråkenhielm, Carl Reinhold - Pettersson, Torsten (red.). Att fånga världen i ord: teoretiska perspektiv. 2003. Norma. 245 s. Wrede, Gösta. Livet, döden och meningen: om livsåskådningar i skönlitteratur. 1978. Doxa. 216 s. Larsson, Bo. Närvarande frånvaro: frågor kring liv och tro i modern svensk skönlitteratur. 1989. Verbum. 392 s. 561400.0 (2009-2010 Kontextuell teologi (10 sp) Contextual Theology Efter avslutad kurs kan den studerande
- redogöra för och diskutera olika kristna ställningstaganden till förhållandet mellan kristen tro och politiska ställningstaganden - redogöra för kontextens betydelse vid teologisk argumentering och tolkning av kristen tro - redogöra för och med vetenskapliga frågeställningar diskutera europeisk politisk teologi, befrielseteologi i tredje världen samt feministisk teologi läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Teologisk etik med religionsfilosofi I Bergmann, Sigurd. Gud i funktion: en orientering i den kontextuella teologin. 1997. Verbum. 167 s. Bergmann, Sigurd och Eidevall Göran (red). Upptäckter i kontexten. Teologiska föreläsningar till minne av Per Frostin. 1995. Institutet för kontextuell teologi, Lund. 205 s. Saraneva, Tapio. Oikeudenmukaisuuden nälkä: vapautuksen teologian haaste meille. 1991. Kirjapaja. 204 s. Bergmann, Sigurd och Grenholm, Cristina (red). Makt i nordisk teologisk tolkning. 2004. Tapir akademisk forlag. 290 s. Ahonen, Tiina och Komulainen Jyri (red). Teologian ilmansuuntia: näkökulmia uskontotulkintoihin Aasiassa, Afrikassa ja latinalaisessa Amerikassa. 2004. Gaudeamus, Helsinki. 240 s. TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI Anordnande enhet 561500.0 (2009-2010 Feministisk etik och teologi (10 sp) Feminist Ethics and Theology Kursen ger en grundläggande orientering i feministiskt teologiskt tänkande kring etik och gudstro. Avsikten är att arrangera en föreläsningskurs med tentamen (4 sp) varvid delar av litteraturen läses och tenteras skilt. Kursen kan även avläggas som litteraturtentamen i sin helhet. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilososfi Teologisk etik med religionsfilosofi I Fiorenza, Elisabeth Schüssler. In Memory of Her: A Feminist Theological Reconstruction of Christian Origins.... 1983. SCM Press. 357 s. Finns även på tyska. Kainulainen, Pauliina - Mäkinen, Aulikki. Näen Jumalan toisin: kristinuskon feministisiä tulkintoja. 2006. Kirjapaja. 246 s. Eriksson, Anne-Louise (red.). Var kan vi finna en nådig Gud? Om könsmaktsordning i kyrka och teologi. 2002. Uppsala universitet. 116 s. Eriksson, Anne-Louise. Kvinnor talar om Jesus: en bok om feministisk
kristologisk praxis. 1999. Nya Doxa. 223 s. Soskice, Janet Martin - Lipton, Diana (ed.). Feminism and Theology. 2003. Oxford U.P. 379 s. 562100.0 (2009-2010 Kunskaper Uppnådda färdigheter Bibel och etik (10 sp) Bibel and Ethics Att presentera de viktigaste, etiskt relevanta delarna av Bibeln med tanke på en förståelse av kristen moraltradition. Att fördjupa insikten i den hermeneutiska problematik som hör ihop med relationen mellan bibeltexter och kristet moraliskt engagemang. Att belysa aktuella etiska frågor utifrån biblisk tradition. läsning De för moraliskt liv mest relevanta bibeltexterna och hur de kan tolkas. Den kristna moraltraditionen inom olika konfessioner (särskilt lutherdomen) relaterad till Bibeln. Aktuella kristet-etiska ställningstaganden som bibliskt inspirerade. Den studerande förstår och kan kritiskt reflektera över den roll Bibeln och bibeltolkningstraditionen spelat och spelar för en kristen etik. Den studerande kan ta ställning till hermeneutiska aspekter och tolkningsrelaterade frågor utifrån Bibelns betydelse för kristen etik i går och i dag. Den studerande kan belysa aktuella etiska frågor utifrån kristen biblisk tradition. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Teologisk etik med religionsfilosofi I Gerhardsson, Birger. "Med hela ditt hjärta": om bibelns ethos. 1996. Novapress. 143 s. Bexell, Göran. Etiken, bibeln och samlevnaden. 1988. Verbum. 285 s. Henriksen, Jan-Olav (red.). Makt, eiendom, rettferdighet: bibelske moraltradisjoner i møte med vår tid. 2000. Gyldendal Akademisk. 272 s. Veijola, Timo. Dekalogi: raamatullisen etiikan perusteita. 1993. Suomen eksegeettinen seura. 253 s. Svartvik, Jesper. Bibeltolkningens bakgator. Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid. 2006. Verbum. valda delar till omfattning av c. 250 ss.
562200.0 (2009-2010 Klassisk teologisk etik (10 sp) Classical Theological Ethics Efter studieperioden har den studerande kunskap om hur några klassiker på den teologiska etikens område resonerar i etiska frågor och kan relatera detta tänkande till den allmänna moralfilosofiska utvecklingen. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Övriga anmärkningar Även andra översättningar och utgåvor av Luther, Kant och Aristoteles får användas. MacIntyre, Alasdair. A Short History of Ethics: A History of Moral Philosophy from the Homeric Age to the Twentieth Century. t.ex. 1998. Routledge. 280 s. Nygren, Anders. Eros och Agape. 1966. Aldus/ Bonniers. 636 s. Här avses en senare, något förkortad version av "Den kristna kärlekstanken genom tiderna: Eros och Agape". O'Connor, D. J. Aquinas and Natural Law. 1967. Macmillan. 93 s. Finns även på finska. Luther, Martin. Om en kristen människas frihet. 1994. Verbum. 47 s. Kant, Immanuel. Grundläggning av sedernas metafysik. 1987. Daidalos. 115 s. Aristoteles. Den Nikomachiska etiken. 1988. Daidalos. 307 s. 562300.0 (2009-2010 Nutida teologisk etik (10 sp) Theological Ethics Today Att ge en överblick över teologisk etik framför allt från medlet av 1900-talet framåt. Den studerande skall få ett grepp om villkoren för förståelsen av kristen moral i nutid, både principiellt och innehållsligt. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Bexell, Göran. Teologisk etik i Sverige sedan 1920-talet. 1981. Skeab. 255 s. Løgstrup, Knud Eljer. Det etiska kravet. 1994. Daidalos. 320 s. Kurtén, Tage. Det handlande subjektet och det moraliska kravet. 1998. Åbo Akademi. 195 s. Grenholm, Carl-Henric. Bortom humanismen: en studie i kristen etik. 2003. Verbum. 277 s.
Hauerwas, Stanley. The Peaceable Kingdom: A Primer in Christian Ethics. 1983. University of Notre Dame Press. 179 s. 562400.0 (2009-2010 Arbetsetik (10 sp) The Ethics of Work Efter kursen kan den studerande - redogöra för olika arbetsetiska teorier - se sambandet mellan religion och arbetsmoral i historia och nutid - redogöra för och självständigt ta ställning till olika arbetsetiska problem. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Grenholm, Carl-Henric. Protestant Work Ethics: A Study of Work Ethical Theories in Contemporary Protestant Theology. 1993. Uppsala univ. 349 s. Kjellberg, Seppo. Finländsk arbetsetik och Luthers kallelselära: en jämförande analys av finländska arbetsetiska teorier från 1980-talet och Martin Luthers kallelselära. 1994. Åbo Akademis förlag. 331 s. Wingren, Gustaf. Luthers lära om kallelsen. 1942. Gleerups. 272 s. Davis, Howard. Will the Future Work? Values for Emerging Patterns of Work and Employment. 1985. World Council of Churches. 121 s. TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI Anordnande enhet 562600.0 (2009-2010 Ekonomisk etik (10 sp) Economical Ethics Efter kursen kan den studerande - redogöra för företagsledningsetiska och ekonomisk etiska frågor i teologiskt perspektiv - se samband och skillnader mellan filosofiskt etiska och teologiskt etiska sätt att närma sig ekonomiska problem - motivera självständiga moraliska avgöranden på området. studier Teologisk etik med religionsfilosofi I Duchrow, Ulrich. Global Economy: A Confessional Issue for the Churches? 1987. WCC Publ. 231 s.
Tanskanen, Kalevi. Luther ja keskiajan talousetiikka: vertaileva tutkimus. 1990. Suomalainen teologinen kirjallisuusseura. 231 s. Trollestad, Claes. Etik & organisationskulturer: att skapa en gemensam värdegrund. 2000. Svenska förlaget. 316 s. Kangasoja, Marketta. Liike-elämän etiikka haasteena kirkon sijoitustoiminnan periaatteille. 1994. Kirkon tutkimuskeskus. 131 s. Eriksson, Ralf - Jäntti, Markus (eds). Economic Value and Ways of Life. 1995. Avebury. 190 s. 562700.0 (2009-2010 Ideologier, samhällsteorier och socialetik (10 sp) Ideologies, Social Theories and Social Ethics Efter avslutad period kan den studerande - redogöra för de viktigaste dragen i centrala samhälleliga ideologier - redogöra för kristna samhällsteorier - överblicka huvudproblemen inom en teologisk socialetik. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Liedman, Sven-Eric. Från Platon till kriget mot terrorismen: de politiska idéernas historia. 2005, uppl. 14. Bonnier. 343 s. Aukrust, Tor. Mennesket i samfunnet: en sosialetikk. 1965-66. Land og kirke. 2 vol. 289+219 s. Haikola, Lauri. Usus legis. 1981. Luther-Agricola -seura. 155 s. Bauman, Zygmunt. Det individuella samhället. 2002. Daidalos. 299 s. Finns även i engelskspråkigt original. TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI Anordnande enhet 562800.0 (2009-2010 Kyrka och socialetik (10 sp) Church and Social Ethics Efter perioden kan den studerande - redogöra för de viktigaste socialetiska utmaningarna för kyrkan idag (också ekumeniskt) - redogöra för och kort analysera grunderna för kyrkliga ställningstaganden till aktuella frågor - kritiskt diskutera några aktuella samhällsfrågor.
läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Bexell, Göran. Kyrkan och etiken. 1992. Verbum. 192 s. Hallamaa, Jaana et al. (toim.). Rahan teologia ja Euroopan kirkot: lopun ajan sosiaalietiikka. 1999. Atena. 237 s. Mudge, Lewis S. The Church as Moral Community: Ecclesiology and Ethics in Ecumenical Debate. 1998. WCC publ. 192 s. Raunio, Antti (toim.). Kansainvälinen solidaarisuus ja sosiaalietiikka. 1998. Suomen teologinen kirjallisuusseura. 271 s. (Kyrkostyrelsens framtidsarbetsgrupp). Med blicken mot framtiden: tendenser i tiden - kyrkans val. 1998. Kyrkostyrelsen. 157 s. Annat kursmaterial Utöver de nämnda böckerna tenteras också två mindre skrifter ur serien Suomen ev. lut. kirkon kirkkohallituksen julkaisuja 1990- (sammanlagt ca. 100 s.). Fråga examinatorn. 562900.0 (2009-2010 Samhällsetik och politisk etik (10 sp) Ethics of Society and Politics Efter perioden kan den studerande - redogöra för olika kristna ställningstaganden till politik och samhällsfrågor - redogöra för grundlig kunskap om olika principiella etiska ställningstaganden i historia och nutid till frågor gällande samhälle och politik - motivera självständiga argument på området. Littraturläsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Övriga anmärkningar En del litteratur kan bytas ut i samråd med examinator. Östnor, Lars (red.). Etisk pluralisme i Norden. 2001. Högskoleförlaget. 290 s. Martikainen, Eeva (red.). Luther ja yhteiskunta. 1983. Suomalainen teologinen kirjallisuusseura. 74 s. Barth, Karl. Christengemeinde und Bürgergemeinde. 1946. Kohlhammer. 55 s. Kurtén, Tage & Molander J (red.). Homo Moralis. Människan i rättssamhället. 2005. Studentlitteratur. 235 s. Hengsbach, Friedhelm. Die Andern im Blick: christliche Gesellschaftsethik in den Zeiten der Globalisierung. 2001. Wissenschaftliche Buchgesellschaft. 198 s. Hallamaa, Jaana (toim). Rahan teologia ja Euroopan kirkot. Lopun ajan sosiaalietiikka. 1999. Atena. 225 s. Annat kursmaterial Alla läser också Vikström, John: Den kristna socialetikens problem i nutiden
(Svensk teologisk kvartaltidskrift, 1967, ss. 213-225). 563100.0 (2009-2010 Bioetik, gen-etik och etik vid genetisk rådgivning (10 sp) Bioetics, Genetic Ethics and Ethics in Genetic Consultation Efter inhämtad kurs är den studerande - orienterad om de viktigaste etiska frågor som kan uppstå i samband med medicinsk forskning och vård, samt i människans behandling av andra levande varelser - förmögen att inta en på analys grundad självständig hållning till de så aktualiserade frågorna och kan motivera självständiga moraliska avgöranden på området. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Fagerberg, Holsten (red.). Medicinsk etik och människosyn. 1990. Liber. 352 s. Niekerk, Kees van Kooten. Teologi og bioetik: den protestantisk-teologiske vurdering af bioteknologien i Norden 1972-1991. 1994. Aarhus Universitetsforlag. 175 s. Sundström, Per. Sjukvårdens etiska grunder. 1997. Daidalos. 217 s. Clark, Stephen R. L. Biology and Christian Ethics. 2000. Cambridge U. P. 332 s. Carlberg, Axel. The Moral Rubicon: A study of the Principles of Sanctity of Life and Quality of Life in Bioethics. 1998. Lunds U. P. 208 s. 563200.0 (2009-2010 Människovärde (10 sp) Human Dignity Efter perioden kan den studerande - redogöra för olika historiska och aktuella uppfattningar om människans värde - skilja mellan olika teologiska och kristna sätt att behandla frågan om människovärdet läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I
Delprestationer 563200.1, 563200.2, 563200.3 Föreläsningar, Hemuppgifter (inlämnas), (svenska, nord. språk), (engelska),, Gruppdiskussioner 563300.0 (2009-2010 Krig, fred och internationell rättvisa (10 sp) War, Peace and International Justice Efter studieperioden kan den studerande - vetenskapligt hantera olika teologers och kyrkans ställningstaganden till krig och fred i historia och nutid - redogöra för frågor om rättvisa ur internationellt perspektiv - motivera självständiga moraliska avgöranden på området läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Cleve, Fredric. Det rättfärdiga kriget i kristen belysning. 1973. 138 s. Vikström, John. Krig och fred i kristet tänkande. 1968. Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland. 32 s. Sinnemäki, Maunu. Kirkot etsivät rauhaa. 1986. Otava. 253 s. Thunberg, Anne-Marie et al. Rättvisa, fred och skapelsens integritet? 1993. Svenska kyrkans forskningsråd. 158 s. Ingår i serien Tro & tanke. Suppl. 1993:6. Rawls, John - Sen, Amartya - Walzer, Michael. Idéer om rättvisa. 1989. Tiden. 265 s. Abrecht, Paul - Koshy, Nina (ed.). Before It Is Too Late: The Challenge of Nuclear Disarmament (etc.). 1983. World Council of Churches. 391 s. 564100.0 (2009-2010 Klassisk religionsfilosofi (10 sp) Classic Philosophy of Religion Att ge den studerande en översikt över olika filosofiska försök att förstå fenomenet religion. Genom läsning av en rad centrala religionsfilosofers verk ges en inblick i de viktigaste skedena i framväxten av moderna sätt att uppfatta religion. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I
Övriga anmärkningar Kants och Schleiermachers verk kan alternativt läsas i tyskt original. Även andra översättningar får användas. Leff, Gordon. Medieval Thought: St. Augustine to Ockham. 1958. Penguin Books. 316 s. Hume, David. Om religion: religionsfilosofiska skrifter i urval. 1992. Bokförlaget Nya Doxa. 248 s. Kant, Immanuel. Religionen inom det blotta förnuftets gränser. 1927. Natur och kultur. 170 s. Schleiermacher, Friedrich. Tal över religionen. 1923. Bonnier. 220 s. Kierkegaard, Sören. Fruktan och bävan. 1995. Guldsmedshyttan: Nimrod. 135 s. 564200.0 (2009-2010 Modern religionsfilosofi (10 sp) Modern Philosophy of Religion Efter kursen förstår den studerande betydelsen av moderna religionsfilosofiska frågeställningar och resonemang för teologisk diskussion och har djupare insikter på något specialområde inom religionsfilosofin. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Dalferth, Ingolf U. Theology and Philosophy. 1988. Blackwell. 236 s. Soskice, Janet Martin. Metaphor and Religious Language. 1987 (el. 1985). Clarendon Press. 191 s. Eriksson, Stefan. Ett mönster i livets väv: tro och religion i ljuset av Wittgensteins filosofi. 1998. Nya Doxa. 332 s. Kurtén, Tage. Bakom livshållningen. Studier i moderna livshållningar och deras begreppsliga förutsättningar. 1997. Religionsvetenskapliga skrifter nr 38. Åbo Akademi. 170 s. Helenius, Timo et al. (toim.). Uskonnonfilosofia. 2003. WSOY. 422 s. 564300.0 (2009-2010 Livsåskådning och kristendom (10 sp) View of Life and Christianity Efter avslutad period kan den studerande
- redogöra för olika sätt att närma sig och förstå livsåskådningar som fenomen hos individen och som utvecklade tankesystem - redogöra för kristen gudstro i relation till livsåskådningsproblematik - utföra analys av livsåskådningar i konkret material. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Kurtén, Tage. Tillit, verklighet och värde. 1995. Nya Doxa. 279 s. Lindfelt, Mikael. Att förstå livsåskådningar. 2003. Acta Universitatis Uppsaliensis. 303 s. Bråkenhielm, Carl Reinhold et al. (red.). Aktuella livsåskådningar, Del 1: Existentialism, marxism. 1994. Nya Doxa. 318 s. Wright, Georg Henrik von. Humanismen som livshållning och andra essayer. 1978 el. nyare. Rabén & Sjögren. 183 s. Bråkenhielm, Carl Reinhold och Fagerström, Torbjörn. Gud och Darwin - känner de varandra? 2005. Verbum. 200 s 564400.0 (2009-2010 Teologi och naturvetenskap (10 sp) Theology and Natural Sciences Efter perioden kan den studerande - redogöra för viktiga principiella drag i naturvetenskapligt tänkande - redogöra för de mest centrala problemen som naturvetenskapen ställt det religiösa tänkandet inför - redogöra för diskussion mellan naturvetenskap och teologi. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I van Huyssteen, J. Wentzel. Ensamma i världen? Människans särställning inom naturvetenskap och teologi. 2008. Nya Doxa. Franck, Olof - Thalén, Peder - Sahlin, Björn. Postsekulariserat interregnum? Från tro och vetande till vetenskap och mystik. 1990. Åsak. 403 s. Öhman, Sven. Svindlande perspektiv: en kritik av populärvetenskapen. 1993. Wahlström & Widstrand. 175 s. Fagerberg, Holsten et al. Den dolde artisten: om darwinism, skapelsetro, mening och slump. 2003. Norma. 255 s. TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI Anordnande enhet
564500.0 (2009-2010 Övriga anmärkningar Fördjupning i filosofi (5 sp) Supplementary Course in Philosophy Kursen utgör en fristående fördjupning av grundkursen i filosofi. Fördjupningen sker genom att filosofins historia aktualiseras med en tyngdpunkt på de senaste 500 åren och på tankegångar som fortfarande har relevans för modernt filosofiskt tänkande. Fördjupningen sker också tematiskt så att studeranden kan återanknyta till filosofiska grundfrågor såsom kunskapsteori, ontologi, språkfilosofi, viljans filosofi, moralfilosofi, rättvisans filosofi och meningsfrågor. Därutöver sker en tematisk breddning, där den filosofiska blicken vänds mot vardagslivets aktuella fenomen. Poängen är att medvetandegöra filosofins möjligheter att tydliggöra de inställningar man har till omvärlden och sig själv. läsning TF: På fria linjen obligatoriska huvudämnes- eller biämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. (Obligatorisk för studerande som har inlett sina studier hösten 2007 eller senare. Rekommenderas för alla huvudämnes- och biämnesstuderande i teologisk etik med religionsfilosofi.) Valfria studier för övriga studerande. Andra fakulteter: Ingår i ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi för biämnesstuderande. Teologisk etik med religionsfilosofi I Tillsammans med kursen 582100.0 Filosofi bildar Fördjupning i filosofi en helhet på 10 sp. Huvudämnesstuderande i dogmatik och teologisk etik med religionsfilosofi får välja om de placerar dessa kurser i ämnesstudier i TK eller i de fördjupade studierna i TM. Nordin, Svante. Filosofins historia: det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernism. 1995. Studentlitteratur. Till tentamen läses ss. 224-617. Halldén, Sören. Vardagslivets filosofi. 2001. Nya Doxa. 141 s. Nagel, Thomas. Vad är meningen med alltihop? 1987. Nya Doxa. 93 s. TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI Anordnande enhet 565002.0 (2009-2010 Identitet, språk och tro (10 sp) Identity, language and faith Kursens målsättning är att fokusera på frågor som berör sambandet mellan språklig tillhörighet och religiösa övertygelser, uttryck samt dessas betydelse för människors känsla för identitet. Konkret kommer kursen att behandla specifika faktorer som berör det religiösa
landskapet i Svenskfinland och de nya möjligheter som öppnats via virtuelltsociala arenor. En kvällskurs med flera gästande föreläsare. Självstudier ingår. Lärandemål Efter avslutad kurs har den studerande: - inhämtat material för självständig reflektion över sambandet mellan identitet, språk och religiös övertygelse - bekantat sig med det religiösa landskapet och religiösa traditioner i Svenskfinland - fått förståelse för religionens centrala betydelse för minoriteters identitetskonstruktioner - fått en inblick i de nya virtuella, gränslösa arenors betydelse och möjligheter för identitetsformningen Studerande inom Det öppna universitetet och grundexamensstuderande vid ÅA kan delta. Övriga anmärkningar Obligatorisk anmälan till Det öppna universitetet eller via hemsidorna på www.abo.fi/fc/opu Kursens hemsida http://www.abo.fi/fc/opu/ Tidpunkt 2009-2010 Period 1, Period 2 Föreläsningar (18.00h), (150.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (60.00h), Förberedelser (22.00h) 566000.0 (2009-2010 Uppnådda färdigheter Övriga anmärkningar Kandidatavhandling jämte systematisk teologisk metodkurs (TER) (10 sp) Bachelor's Thesis and Course in Systematic Theological Method Kursens målsättning är att diskutera och bekanta sig med de konkreta vetenskapliga arbetssätten inom systematisk teologi samt självständigt tillämpa dessa arbetssätt i en kandidatavhandling. Kurshelheten innefattar föreläsningar, diskussioner och genomgång av uppsatsskrivningsprocessen samt färdigställandet av själva uppsatsen. Kurshelheten är riktad till alla studerande som har sitt huvudämne inom systematisk teologi. 1) vetenskapligt-tekniskt skrivande / föreläsningar, proseminarieövningar och analyserande diskussioner - 4 sp 2) - 6 sp Kandidatavhandlingen skall vara mellan 15-20 ss. Den språkgranskas och innehållsbedöms av lektor och professor i teologisk etik med religionsfilosofi. Kursen ger färdigheter att analysera systematisk-teologiska och vetenskapliga arbetssätt och självständigt tillämpa dessa i sitt skrivande. Huvudämnesstuderande i teologisk etik med religionsfilosofi, 3. årskurs Teologisk etik med religionsfilsofi I och II Egen arbetsinsats, övningsuppgifter, aktivt deltagande i proseminarierna och
inlämnad uppsats. Grenholm, Carl-Henric. Metoder för teologer: en handledning för religionsvetenskapligt studium. 1981. Studentlitteratur. 170 s. Ekstrand, Thomas m.fl. Religionsvetenskap: en inledning. 2001. Studentlitteratur. 147 s. Annat kursmaterial Mikael Lindfelt: Kurskompendium Tidpunkt 2009-2010 Period 1, Period 2 Delprestationer Kandidatavhandling, metodkurs, seminarier Seminarietillfällen (100.00h), Kandidatavhandling (150.00h) 566100.0 (2009-2010 Uppnådda färdigheter Biämnesuppsats jämte systematisk teologisk metodkurs (TER) (10 sp) Thesis in Minor Subject and Systematic Theological Method Kursens målsättning är att diskutera och bekanta sig med de konkreta vetenskapliga arbetssätten inom systematisk teologi samt självständigt tillämpa dessa arbetssätt i en kandidatavhandling. Kurshelheten innefattar föreläsningar, diskussioner och genomgång av uppsatsskrivningsprocessen samt färdigställandet av själva uppsatsen. Kurshelheten är riktad till alla studerande som har sitt huvudämne inom systematisk teologi. 1) vetenskapligt-tekniskt skrivande / föreläsningar, proseminarieövningar och analyserande diskussioner - 4 sp 2) - 6 sp Kandidatavhandlingen skall vara 15-20 ss. Den språkgranskas och innehållsbedöms av lektor och professor i teologisk etik med religionsfilosofi. Kursen ger färdigheter att analysera systematisk-teologiska och vetenskapliga arbetssätt och självständigt tillämpa dessa i sitt skrivande. TF: Studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som enskilt biämne (50 sp) inom fria linjen Allmän teologi: cum laude i allmän teologi/ teologisk etik med religionsfilosofi Övriga fakulteter: Biämnesstudier (ämnesstudienivå) i teologisk etik med religionsfilosofi i icke-teologiska examina Teologisk etik med religionsfilosofi I och II Grenholm, Carl-Henric. Metoder för teologer: en handledning för religionsvetenskapligt studium. 1981. Studentlitteratur. 170 s. Ekstrand, Thomas m.fl. Religionsvetenskap: en inledning. 2001. Studentlitteratur. 147 s. Mikael Lindfelt: Kurskompendium TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI Annat kursmaterial Anordnande enhet Tidpunkt 2009-2010 Period 1, Period 2 Seminarietillfällen (100.00h), Kandidatavhandling (150.00h)
566500.0 (2009-2010 Vetenskapsteori för systematiker (TER) (5 sp) Theory of Science for Systematic Theologians Kursen skall ge en fördjupad, men samtidigt relativt bred förståelse av de olika metoder som används i teologisk forskning. Vidare ges en mera ingående filosofisk förståelse av villkoren för speciellt den systematiskt teologiska forskningsverksamheten. Kurshelheten består av en föreläsningskurs (3 sp) samt av en obligatorisk litteraturkurs (2 sp). Den som inte har möjlighet att delta i undervisning väljer en alternativ litteraturkurs (3 sp) i stället. Se skilda delbeskrivningar. Obligatoriska ämnesstudier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Delprestationer 566500.1, 566500.2, 566500.3 Föreläsningar, Hemuppgifter (demonstreras av deltagare), 566500.1 (2009-2010 Vetenskapsfilosofi (TER) (3 sp) Philosophy of Science en för kursen är att a) bekanta sig med olika tendenser och strömningar i modern vetenskapsfilosofi och kunskapsteori, b) reflektera över de särdrag och förutsättningar som humanistisk vetenskap innefattar och c) relatera dessa insikter i de särskilda frågor och problem som finns i det teologisk-vetenskapliga tänkandet och dess akademiska praxis. Övriga anmärkningar i kursen är föreläsningar och lärarledda diskussion kring centrala vetenskapsfilosofiska och teoretiska frågeställningar. Därtill gör de studeranden egna kortare presentationer om förhållandet mellan teologi och vetenskap i relation till sina egna avhandlingsarbeten. Grenholms bok "Att förstå religion" (se nedan) används i samband med undervisningen. Obligatoriska ämnesstudier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Den som är förhindrad av att delta i denna föreläsningskurs kan i stället tentera den alternativa litteraturkursen 556500.2. Grenholm, Carl-Henric. Att förstå religion: metoder för teologer. 2006. Studentlitteratur. 342 s. Tidpunkt 2009-2010 Period 1
Föreläsningar, Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) 566500.2 (2009-2010 Vetenskapsteori för systematiker (TER) - alternativ litteratur (3 sp) Theory of Science for Systematic Theologians - alt. lit. Kursen skall ge en fördjupad, men samtidigt relativt bred förståelse av de olika metoder som används i teologisk forskning. Vidare ges en mera ingående filosofisk förståelse av villkoren för speciellt den systematiskt teologiska forskningsverksamheten. läsning för dem som inte går lärarledd kurs. Obligatoriska ämnesstudier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Grenholm, Carl-Henric. Att förstå religion: metoder för teologisk forskning. 2006. Studentlitteratur. 342 s. 566500.3 (2009-2010 Vetenskapsteori för systematiker (TER) - obligatorisk litteratur (2 sp) Theory of Science for Systematic Theologians - obl. lit. Kursen skall ge en fördjupad, men samtidigt relativt bred förståelse av de olika metoder som används i teologisk forskning. Vidare ges en mera ingående filosofisk förståelse av villkoren för speciellt den systematiskt teologiska forskningsverksamheten. läsning Obligatoriska ämnesstudier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Holte, Ragnar. Människa, livstolkning, gudstro: teorier och metoder inom tros- och livsåskådningsvetenskapen. 1984. Doxa. 196 s. 567100.0 (2009-2010 Fördjupning i hermeneutik (TER) (10 sp) Hermeneutics II
Att ge den studerande kunskap om hur kristna texter har tolkats i olika kyrkliga traditioner och vilken växelverkan som råder mellan texterna och den kyrkliga kontext där dessa skall förstås. Kurshelheten består av tre delar: föreläsningskurs Att förstå och tillämpa texter (2 sp), tidskriftskollokvium (2 sp) och litteraturläsning (6 sp). Se närmare skilda delbeskrivningar. Kunskaper Huvuddragen i hur kristna texter har tolkats och utlagts i kyrkans historia samt vilka faktorer som påverkat och påverkar vår förståelse av texterna. Uppnådda färdigheter Förmåga att uppfatta både likheter och skillnader i olika kyrkliga traditioners sätt att förstå och tolka kristna texter samt att ge redskap för hur dessa skall förstås i dagens kyrkliga verklighet. Obligatoriska fördjupade studier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Delprestationer 567100.1, 567100.2, 567100.3 Föreläsningar, 567100.1 (2009-2010 Att förstå och tillämpa texter (TER) (2 sp) Understanding and Applying Texts Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik. Föreläsningskurs (16 h) Uppgifter i anslutning till föreläsningarna enligt lärarens anvisningar Kunskaper Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik. Uppnådda färdigheter Förmåga att uppfatta både likheter och skillnader i olika kyrkliga traditioners sätt att förstå och tolka kristna texter samt att ge redskap för hur dessa skall förstås i dagens kyrkliga verklighet. Obligatoriska fördjupade studier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Övriga anmärkningar Till kurshelheten hör också litteraturtent (6sp) och tidskriftskollokvium (2 sp) Tidpunkt 2009-2010 Period 3 Föreläsningar, Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) 567100.2 (2009-2010 Tidskriftskollokvium i systematisk teologi (TER) (2 sp) Hermeneutics II - colloquium Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik.
Kunskaper Under kursen (12 h) bekantar vi oss med teologiska tidskrifter med anknytning till dogmatik, teologisk etik, religionsfilosofi, ekumenik och missiologi. Vi lär oss också att söka elektroniska tidskrifter på internet. Kursdeltagarna får i tur och ordning presentera var sin tidskrift under föreläsningarna. Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik. Obligatoriska fördjupade studier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Tidpunkt 2009-2010 Period 1 Föreläsningar, Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) 567100.3 (2009-2010 Kunskaper Fördjupning i hermeneutik - litteratur (TER) (6 sp) Hermeneutics II - literature Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik. Kursen består av litteraturläsning (6 sp) Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik. Obligatoriska fördjupade studier för studerande med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Övriga anmärkningar Den studerande kan diskutera val av litteratur med examinator. Hytönen, Maarit (red). Bibeln och kyrkans tro idag. Synodalavhandling 2004. 2004. Kyrkans Forskningscentral. 249 s. Vikström, Björn. Verkligheten öppnar sig. Läsning och uppenbarelse i Paul Ricoeurs bibelhermeneutik. Åbo Akademi. 327 s. Aurelius, Carl Axel. Martin Luthers företal till Bibeln. 1983. Verbum. 109 s. Wingren, Gustaf. Teologiens metodfråga. 1954. Gleerups. 224 s. Annat kursmaterial Raamattu, teologia ja kirkko. Teologisk Tidskrift 3/1986, 177-251 567200.0 (2009-2010 Kristen kulturtolkning (TER) (10 sp) Christian Interpretation of Culture Efter avslutad period kan den studerande - redogöra för olika kristna ställningstaganden till kulturfrågor och relevanta argument i detta sammanhang - analysera fram existentiell, särskilt religiöst-kristen och moralisk problematik i material från skapande konster
Kursen består av ett kollokvium med analys av konstnärligt material (skönlitteratur, bildkonst, musik, film med mera) i uppsatsform samt läsning av litteratur och tentamen över denna. 36 timmar i grupp startar med föreläsningar och diskussion av centrala begrepp. I samband med detta skriver deltagarna korta texter över en rad relevanta artiklar. Varje deltagare skriver en uppsats på 5-7 ss med analys av ett konstnärligt verk (skönlitteratur, film, bildkonst m.m.) och presenterar muntligt sin framställning. Vidare fungerar varje deltagare som opponent på en annans uppsats. Under kursens gång arrangeras också en mindre litteraturtent. Fördjupade studier för huvudämnesstuderande i teologisk etik med religionsfilosofi. Biämnesstudier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som enskilt biämne (50 sp) inom fria linjen Laudatur i allmän teologi/teologisk etik med religionsfilosofi Alternativt valbara fördjupade studier för huvudämnesstuderande i praktisk teologi. Alternativt valbara ämnesstudier eller fritt valda studier för övriga studerande vid TF. Studerande vid andra fakulteter: biämnesstudier (ämnesstudienivå) i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Övriga anmärkningar listan anger centrala verk som inspirerar kursupplägget. Inom ramen för kursen läses och tenteras endast valda delar ur denna. Kurtén, Tage (toim.). Kirkko suomalaisessa kulttuurissa. 1988. Kirkon tutkimuskeskus. 226 s. Boken genomgås i samband med kollokviet. Aulén, Gustaf. Dramat och symbolerna: en bok om gudsbildens problematik. 1965, 2. uppl. Diakonistyrelsens bokförl. 309 s. Alla tenterar denna bok. Bråkenhielm, C-R och Pettersson, T (red). Att fånga världen i ord. 2003. Norma. Bergom-Larsson, Maria et al. Nedstigningar i modern film - hos Bergman, Wenders, Aldon, Tarakovskij. 1992. Åsak. 136 s. Alternativt läses Larsson el. Bergmann. Bergmann, Sigurd. I begynnelsen är bilden: en befriande bild-konst-kulturteologi. 2003. Proprius. 232 s. Alternativt läses Larsson el. Bergom-Larsson. Annat kursmaterial Under kursens gång läses en rad relevanta artiklar. Dessa varierar från år till år och bestäms därför i samband med att kursen genomförs. Tidpunkt 2009-2010 Period 2, Period 3 Föreläsningar, Hemuppgifter (demonstreras av deltagare), 567300.0 (2009-2010 Seminariedeltagande (TER) (10 sp)