Multimeter och räknare AD-omvandling 1 Multimeter 2 1
Fördjupningsarbete T.ex. Givarsystem i bilar Kemiska givarsystem Mikromekaniska givarsystem Nanosystem Patch-clamp system System för mätning på nervaktivitet i hjärnan, Cocleaimplantat Pekskärmar 3 Fördjupningsarbete Posterpresentation eller muntlig presentation Konferens med postrar och föredrag torsdagen den 5/3 och fredagen den 6/3 kl 8-12 4 2
Praktiskt prov E:1325 Tre stationer för övning Anmälan på lista 5 Inför laborationen Litteratur Carlson, Johansson: Modern Elektronisk Mätteknik Kapitel 3 och 4, sid 127-274 6 3
Upplägg Multimeter Grundprincip Inre resistans Spänningsmätning Resistansmätning Strömmätning Räknare Grundprincip Konventionell räknare Reciprok räknare Mätmetoder Upplösning Lite information kring laborationen 7 Begrepp Vp: Toppvärde Vpp: Topp till toppvärde V RMS : Effektivvärde V: Likriktat medelvärde Offset: Överlagrad likspänning 8 4
Multimeter - blockschema 9 Multimeter 10 5
AD-omvandling U A D 0, 1 0, 1 0, 1 0, 1 11 Binära tal BCD-kod, Binary Coded Decimal 0 0000 1 0001 2 0010 3 0011 4 0100 5 0101 6 0110 7 0111 8 1000 9 1001 10 1010 11 1011 12 1100 13 1101 14 1110 15 1111 12 6
Gray-kod 0 0000 1 0001 2 0011 3 0010 4 0110 5 0111 6 0101 7 0100 8 1100 9 1101 10 1111 11 1110 12 1010 13 1011 14 1001 15 1000 13 Gray-kod 14 7
Flash-omvandlare 15 Integrerande omvandlare 16 8
Integrerande omvandlare 17 Successiv approximation 18 9
Successiv approximation 19 Sample and hold 20 10
Jämförelse 21 DA-omvandling 22 11
Multimeter - bakgrund Klarar av att mäta många storheter Numera nästan alltid digitala Mäter spänning, resistans, ström, kortslutning, temperatur mm. Handhållen, billig med låg noggrannhet Stationär, dyr med hög noggrannhet 23 Multimeter - instrument HP 3478 bänkmultimeter Hög noggrannhet, GPIB-möjligheter Fluke 75 handhållen multimeter Billig, enkel, låg upplösning, enklare att ha i fickan 24 12
Multimeter - bakgrund Viktigt att veta vad mätinstrumentet har för inre resistans. Vilken mätprincip använder instrumentet? Hur påverkar mätinställningarna noggrannheten? 25 Multimeter inre resistans Spänningsmätning Hög inre resistans Låg resistans ger spänningsdelning mätfel Strömmätning Låg inre resistans Hög resistans påverkar strömmen i kretsen 26 13
Multimeter - blockschema 27 Multimeter - mätmetoder För att mäta ström, resistans och växelspänning måste dessa konvertas till en DC-spänning först 28 14
Multimeter - resistansmätning Två olika metoder att omvandla en resistans till en spänning Konstantströmmetoden Kvotmetoden 29 Multimeter - resistansmätning Konstantströmmetoden Kvotmetoden 30 15
Multimeter - resistansmätning Tvåtrådsmätning Fyrtrådsmätning 31 Multimeter - instrument HP 3478 bänkmultimeter Hög noggrannhet, GPIB-möjligheter Fluke 75 handhållen multimeter Billig, enkel, låg upplösning, enklare att ha i fickan 32 16
Multimeter - strömmätning Viktigt att R inte är stort för att undvika att påverka kretsen man mäter på. 33 Multimeter - spänningsmätning En multimeter mäter alltid likspänning. Andra storheter omvandlas till likspänning innan mätning Växelspänning kan omvandlas på ett par olika sätt. 34 17
Multimeter - växelspänning Vanligaste omvandlingssättet helvågslikriktning. Alla negativa perioder vänds till positiva istället. Likriktat medelvärde: Oftast inte intressant i sig 35 Likriktare 36 18
Multimeter - växelspänning Effektivvärdet mest intressant Den växelspänning som utvecklar samma effekt i en komponent som en likspänning med samma storlek. 37 Multimeter - växelspänning Formfaktorn och toppfaktorn beskriver hur amplituden förhåller sig till effektivvärdet. 38 19
Multimeter - växelspänning Hur mäter man effektivvärdet? Enkelt och billigt: Mät likriktat medelvärde och räkna om till effektivvärde mha formfaktorn Ger bara rätt värden för sinussignal Mer avancerade instrument: Mäter sant effektivvärde 39 Multimeter - växelspänning Effektivvärdet 40 20
Jämförelse 41 Integrerande omvandlare 42 21
Multimeter - störningar Integrerande AD-omvandling vanlig Styrning av integrationstiden möjliggör undertryckning av störning Alla frekvenser med ett helt antal våglängder inom integrationstiden kommer undertryckas 43 Räknare - varför Ett oscilloskop har normalt 3 4 siffors noggrannhet som bäst En räknare kan ha upp till 9 siffor 44 22
Räknare - frekvens Frekvens anger hur många gånger en signal repeteras per sekund. Periodtidens inverterade värde, f = 1/T = N/TN Periodtid för två olika signaler 45 Räknare - puls 46 23
Räknare - konventionell Mäter antalet ingångscykler N under en viss mättid, typiskt 1 sekund. Fyrkantspuls 47 Räknare - upplösning Mätosäkerhet då man kan få med delar av perioder, ± 1 insignalscykel (relativt fel). Kvantiseringsfel (absolut fel) = 1 / Mättiden 10 sekunder ger t. ex. upplösningen 1/10= 0.1 Hz 48 24
Räknare - tidmätning Genom att byta plats på ingångsteget och oscillatorn får man en tidräknare. 49 Räknare - reciprok Klarar av att mäta frekvens enligt f = N / TN 2 separata räknarsteg som ser till att mäta över ett helt antal perioder 50 25
Räknare - upplösning Hög upplösning även vid låga frekvenser Relativa felet är nu ± 1 klockcykel men det absoluta felet är oförändrat 51 Räknare - interpolation Genom att hålla koll på var i klockpulserna man startar mätningen kan man få ännu högre noggrannhet En interpolatorkrets mäter fasläget på klockpulsen 52 26
Räknare - tidmätning 53 Räknare - tidintervall SR-vippa öppnar och stänger OCH-grinden 54 27
Räknare - tidintervall Ingen synkning av start/stop och klockan ger en upplösning som är 1 klockpuls 10 MHz tidbasoscillator => 100 ns upplösning 55 Räknare tidmätning Mätosäkerhet på ± 1 klockcykel För att höja noggrannheten kan man Öka klockfrekvensen Interpolera Använda medelvärdesbildning 56 28
Räknare - ingångssteg 1 MΩ, frekvensberoende ok för < 100 MHz mindre belastning på objektet 50 Ω för HF system x1 eller x10 Frekvensoberoende dämpning 57 Räknare - ingångssteg Övre gränsfrekvens AC-kopplingskondensator ofta 50-100 khz Vars kapacitans reducerar brus bestämmer den undre gränsfrekvensen för ingången, vanligen 10-50 Hz Det dynamiska området är typiskt -5V / +5V. Kan gå upptill -50 /+50V med 10x dämpningen. Över det kapar dioderna topparna för att skydda instrumentet. 58 29
Räknare - komparatorn Jämför inssignalen med en triggnivå och slår om när triggnivån passeras 59 Räknaren - hysteresband Skillnaden mellan triggpunkten och återställningspunkten kallas hysteresband 60 30
Räknare - hysteresband Smalt Brett Hysteresbandets förhållande till insignalen kan varieras genom en ställbar komparator eller genom att dämpa insignalen. Lågpassfilter samt ställbar hysteres => bra brusundertryckning 61 Räknare triggnivå Med AC-kopplingen ligger triggnivån på 0V och därmed ligger även hysteresbandet kring 0V. För en osymmetrisk signal kan därför triggvillkoret bli fel 62 31
Räknare - triggnivå 63 Räknare - skillnader Skillnader mellan tid och frekvensmätningar 64 32
Tidbasoscillatorn Vanligast är kvartskristall (SiO 2 ) Bygger på piezoelektrisk effekt Resonansfrekvensen beror bl.a. tjockleken, ytan och massan Problem; åldring, gravitation, stötar 65 Tidbasoscillatorn Tre olika typer av kristalloscillatorer för olika krav Standardoscillatorer (UCXO = uncompensated x-tal oscillator) 10 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 100Hz) Temperaturkompenserade oscillatorer (TCXO) en termistor styr en fintrimmningskondensator 1 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 10Hz) Ugnsstabiliserade oscillatorer (OCXO) kristallen sitter i ett hölje/ugn som hålls vid konstant temperatur (70 C ± 0,01 ) av effekttransistorer 0,1-0,002 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 1-0,02 Hz) 66 33
Mätosäkerheten De vanligaste osäkerhetsfaktorerna för frekvens- och tidintervallmätning är: Mätningens upplösning Triggerfel p.g.a. brus Tidbasoscillatorns osäkerhet Triggerpunktens inställningsosäkerhet Skillnader mellan ingångskanaler 67 Laborationen Mätning av växelspänning med handhållen resp bänkmultimeter Hur mäter instrumenten spänningen? Blir något fel och varför? Undertryckning av störningar Undersök hur instrumentet mäter en offset på en växelspänning vid olika frekvenser? 68 34
Laborationen Uppmätning av reaktionstid Mäta reaktionstid med räknare för olika typer av stimuli; ljus, ljud och vibration 69 Laborationsförberedelser Läsanvisningar Förberedelseuppgiften Kontrollfrågor 70 35