Sveriges naturtyper Hur mår våra biotoper (och växtarter)? Sveriges redovisning 2013 av Natura 2000 till EU Sebastian Sundberg Innehåll Introduktion till Art- och habitatdirektivet, Natura 2000 och artikel 17-rapporteringen Gruppvis genomgång av naturtyperna Sammanfattande presentation av tillståndet Aptitretare om kärlväxterna 1
Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål är att: -Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter och livsmiljöer som är av gemenskapsintresse (inom EU) -Tillgodose att gynnsam bevarandestatus för utpekade arter och naturtyper uppnås - Skapa ett sammanhängande europeiskt ekologiskt nätverk Natura 2000-områden Art- och habitatdirektivet 2
Artikel17-2013 NATURTYPER Foton: Wenche Eide Urval av naturtyper Många fördefinierade vid Sveriges och Finlands inträde 1995 Tillägg: ej påverka tidigare medlemsländer; främst boreala och nordligt alpina Myrar: mix av vegetation, typer och komplex Några viktiga svenska naturtyper saknas: exv. kalkbarrskogar 3
GYBS, Gynnsam bevarandestatus för naturtyper dess naturliga utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, och de särskilda strukturer och funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns, och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam enligt definitionen för en arts bevarandestatus. Alpin Biogeografiska och marina regioner Boreal Marin Atlantisk Kontinental Marin Baltisk 4
De ca 4000 Natura 2000 områdenas (gulmarkerade) fördelning i Sverige Rapportering för naturtyper ingående uppgifter - bedömningar AREAL (Förekomst) UTBREDNING STRUKTURER, FUNKTIONER & TYPISKA ARTER = kvalitet FRAMTIDSUTSIKTER silikatbranter SAMLAD BEDÖMNING OBS! Tillståndet för naturtyperna bedöms i hela landskapet, inte bara inom Natura 2000-nätverket 5
Bedömningar + positiv, ökande -negativ, minskande Neutral (varken + eller -) X ingen bedömning UTBREDNING Baseras på uppgifter om förekomst av naturtyp 10 10 km grid Konnektivitet om avstånd är mindre än fem rutor fylls mellanrummet i - Skapar sammanhängande utbredningskarta 6
Att ta fram referensvärden Har varit mer vanlig historiskt? JA Hotad? JA Historisk situation/ bevarandebiologi välkänd JA RV>AV NEJ NEJ NEJ RV=AV RV=AV RV>AV Inget värde I flertalet fall sätts referensvärdet lika med aktuellt värde i samband med kunskapsläget om areell utbredning vid inträdet i EU (Sverige = 1995) RV = referensvärde AV = aktuellt värde Rapporteringsverktyg en Access databas 7
Rapporterade uppgifter Naturtyp 8340 (glaciärer) Alpin biogeografisk region Utbredning Areal Struktur & funktion Framtid Total Bedömning FV U1- U1- U2- U2- Aktuellt värde 16 800 km 2 240 km 2 Referensvärde 16 800 km 2 770 km 2 Dessutom rapporteras: + andel (areal) inom skyddade områden per naturtyp och region + hotbild (dagens & framtida) + genomförda åtgärder + metodik + referenser NYTTIGA LÄNKAR Naturvårdsverkets startsida om Natura 2000: http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledning-amnesvis/natura-2000/ 2013 års siffror på Naturvårdsverkets hemsida http://www.naturvardsverket.se/nyheter-och-pressmeddelanden/naturens-halsokontroll-genomford/ EU:s startsida om artikel 17 rapporteringen 2013: http://bd.eionet.europa.eu/activities/reporting/article_17/reference_portal (se t ex att välja lista på pressures and threats under punkt 7) Utbredningar, arealer och annat från förra bedömningen på Europanivån http://eunis.eea.europa.eu/ 8
Naturtyper Hav 9 st Kust 7 Dyner 9 Gräsmarker 18 Våtmarker (= myrar) 10 Sjöar och vattendrag 8 Skogar 15 Berg och grottor 7 Fjäll 6 SUMMA 89 (* 24 prioriterade) Hav Naturtyper HAV SAMLAD BEDÖMNING MATL MBAL Kod Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 1150 * Laguner U2- U2- U2- U2-1650 Smala Östersjövikar U1 U2-1110 Sandbankar U1 U2- U1 U1-1170 Rev U2 U2 U2- U1-1180 Bubbelstrukturer U2 1140 Blottade ler- och sandbottnar U1 U1- U1 U1-1160 Vikar och sund U1 U1- U1 U1-8330 Havsgrottor U1- U1-1130 Estuarier U1- U1 U1- U1 Foto: Mona Naeslund 9
Hav Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Exploatering (främst laguner, ålgräsängar) Bottentrålning (rev, bubbelstrukturer) Fiske generellt Dålig vattenkvalitet Förändringar jfr 2007 års rapport Naturtypen rev förbättrad i MBAL pga gränsen mot MATL har ändrats, harmonisera med Havsmiljödirektivet Kust Naturtyper KUST SAMLAD BEDÖMNING BOR KON Kod Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 1310 Glasörtstränder U1 U2- U1 U2-1210 Driftvallar U1 U1 U1 U2 1220 Sten och grusvallar U1 U1 U1 U1-1620 Skär i Östersjön FV U1- FV U1-1610 Åsöar i Östersjön FV U1 1640 Sandstränder vid Östersjön FV U1 1230 Havsklippor FV FV FV FV Foto: Mona Naeslund 10
Kust Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Otillräckligt strandskydd (exploatering) Marina föroreningar Städning av stränder (driftvallar) Igenväxning (glasörtsstränder; upphörd hävd) Förändringar jfr 2007 års rapport Bättre dataunderlag (MOTH havsstränder) Dyner Naturtyper SAMLAD BEDÖMNING DYNER BOR KON Kod Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 2130 * Grå dyner U2- U2- U2- U2-2190 Dynvåtmarker U2 U2- U2- U2-2180 Trädklädda dyner U1 U2- U2 U2-2120 Vita dyner U2 U2- U2 U2+ 2320 Rissandhedar U2 U2 U2 U2 2330 Grässandhedar U2 U2 U2 U2 2110 Fördyner U1 U1 U1 U1 2140 * Risdyner FV FV U1 U2-2170 Sandvidedyner X X X X Foto: Anders Jacobson 11
Dyner Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Sandbindning och igenväxning Vresros Upphörd hävd, avsaknad av brand, kvävenedfall Störning av badare Förändringar jfr 2007 års rapport Dålig status på Gotska sandön (trädklädda dyner) Gräsmarker GRÄSMARKER ALP BOR KON Kod Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 2007 2013 6210 Kalkgräsmarker U2- U2- U2- U2- U2- U2-6230 * Stagg-gräsmarker U2- U2- U2- U2- U2- U2-6410 Fuktängar U2- U2- U2- U2- U2- U2-9070 Trädklädd betesmark U2- U2- U2- U2- U2- U2-6270 * Silikatgräsmarker U2- U2- U2- U2- U2-6450 Svämängar U2- U2- U2- U2-6520 Höglänta slåtterängar U2- U2- U2- U2-4010 Fukthedar U2- U2- U2- U2-4030 Torra hedar U2- U2- U2- U2-6510 Slåtterängar i låglandet U2- U2- U2- U2-6530 * Lövängar U2- U2- U2- U2-1330 Salta strandängar U2 U2 U2 U2 1630 * Strandängar vid Östersjön U2 U2 U2+ U2 6120 * Sandstäpp U2 # U2+ U2- # U2+ 6110 * Basiska berghällar U2- U2- FV FV 6280 * Alvar U2- U2- FV FV 6430 Högörtängar FV FV X U2 X U2 5130 Enbuskmarker X X X X # Felinmatat i databasen, ska vara U2 (utan +) Foto: Sebastian Sundberg 12
Gräsmarker i boreal region 2013 Kod Svenskt namn Utbredning Areal Struktur och funktion Framtidsutsikter Samlad bedömning 6110 * Basiska berghällar 6120 * Sandstäpp + 6210 Kalkgräsmarker 6230 * Artrika stagg-gräsmarker 6270 * Artrika silikatgräsmarker 6280 * Kalkhällmarker 6410 Fuktängar 6430 Högörtssamhällen X X 6450 Svämängar 6510 Slåtterängar i låglandet 6520 Höglänta slåtterängar 6530 * Lövängar Gräsmarker Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Minskad areal och fragmentering till följd av upphörd hävd och påföljande igenväxning Icke optimal skötsel Kvävenedfall och gödsling Förändringar jfr 2007 års rapport Det ser bättre ut för sandstäppen 13
Våtmarker Naturtyper SAMLAD BEDÖMNING VÅTMARKER ALP BOR KON Kod Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 2007 2013 7120 Degenererade högmossar U2 U2- U2- U2-7110 * Högmossar U1 U1 U2- U2-7160 Källor och källkärr FV FV U1- U1- U2 U2 7230 Rikkärr FV FV U1- U1- U2- U2-7140 Öppna mossar och kärr FV FV U1 U1- U1- U1-7220 * Kalktuffkällor FV FV U1 U1 U1 U1 7310 * Apamyrar FV FV U1 U1 7210 * Agkärr FV FV FV FV 7130 Terrängtäckande mossar FV FV 7320 * Palsmyrar U2- U2- Foto: Sebastian Sundberg Våtmarker Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Gamla diken Kvävedeposition, upphörd hävd, klimatförändring Igenväxning Ovarsamhet inom skogsbruket vid källor Förändringar jfr 2007 års rapport Försämrad trend för öppna mossar och kärr 14
Sjöar och vattendrag Naturtyper SAMLAD BEDÖMNING KUST ALP BOR KON Kod Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 2007 2013 3210 Större vattendrag U1- U1- U1- U1- U1- U1-3110 Näringsfattiga slättssjöar U1- U1- U1- U1-3130 Ävjestrandsjöar FV FV U1- U1- U1- U1-3140 Kransalgssjöar FV FV U1 U1 U1 U1 3150 Naturligt näringsrika sjöar FV FV U1 U1 U1 U1 3260 Mindre vattendrag FV FV U1- U1- U1 U1-3160 Myrsjöar FV FV FV FV FV FV 3220 Alpina vattendrag FV FV FV FV Foto: Sebastian Sundberg Sjöar och vattendrag Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Reglering av hydrologi, skapar spridningsbarriärer Rensningar, rätningar och förändrad markanvändning med minskad kantzon (strand) Eutrofiering, försurning, brunifiering Förändringar jfr 2007 års rapport Försämrad trend i små vattendrag i KON 15
Skogar SKOG ALP BOR KON Kod Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 2007 2013 9010 * Taiga U2- U1- U2- U2- U2- U2 9050 Näringsrik granskog FV U1- U2- U2-9060 Åsbarrskog X U2- U2-9180 * Ädellövskog i branter U2 U2 U2 U2 9190 Näringsfattig ekskog U1 U2 U2 U2 9080 * Lövsumpskog FV U2 U2 U2 91F0 Svämädellövskog U2+ U2 X U2 9020 * Nordlig ädellövskog U2 U2+ U2 U2 9110 Näringsfattig bokskog U2 U2+ U2 U2 9130 Näringsrik bokskog U2 U2+ U2 U2 9160 Näringsrik ekskog U2 U2+ U2 U2 91E0 * Svämlövskog FV FV U1+ U1 U2 U2 9030 * Landhöjningsskog U1 U1 91D0 * Skogsbevuxen myr FV FV FV FV U1- U1 9040 Fjällbjörkskog FV FV Foto: Sebastian Sundberg Areal skogsnaturtyper Naturtypsgrupp Kod cv (%) Fjällbjörkskog 9040 10 1,447,000 Barr- & triviallövskog 806,000 * 1,460,800 ** 6,700 ** Taiga 9010 4 737,000 * 1,330,000 ** 4,400 ** Landhöjningsskog 9030 30 16,200 * Näringsrik granskog 9050 11 66,100 * 74,600 ** Åsbarrskog 9060 44 4,700 ** Lövsumpskog 9080 18 20,700 ** 1,900 ** Svämlövskog 91E0 24 2,900 14,600 * 400 ** Skogbevuxen myr 91D0 3 182,000 1,880,000 16,600 Ädellövskog 20,165 ** 14,537 ** Nordlig ädellövskog 9020 14 7,800 ** 2,500 ** Näringsfattig bokskog 9110 29 1,400 ** 2,200 ** Näringsrik bokskog 9130 17 900 ** 5,700 ** Näringsrik ekskog 9160 18 7,200 ** 1,600 ** Ädellövskog i branter 9180 42 1,500 ** 1,800 ** Näringsfattig ekskog 9190 39 1,300 ** 700 ** Svämädellövskog 91F0-65 ** 37 ** Nuvarande areal (ha) utom 9040 och 91D0 806,000 * 1,480,965 ** 21,237 ** ALP (ha) BOR (ha) Nuvarande areal skogsnaturtyper av total skogstäckt areal (%) 38 6 4 KON (ha) *under ref värde; **>10% under ref värde 16
Skogar Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Främst skogsbruk Under referensvärdet (tröskelvärde 20%) för förekomstareal naturtyp Störda naturliga processer (brand, spridning etc), åldersstruktur, trädslagssammansättning Förändringar jfr 2007 års rapport Bättre data över förekomstareal Mer stringent bedömning Berg och grottor Naturtyper SAMLAD BEDÖMNING BERG OCH GROTTOR ALP BOR KON Kod Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 2007 2013 8230 Hällmarkstorräng U1- U2- U1 U2-8240 * Karsthällmarker U1 U1- FV FV 8110 Silikatrasmarker FV FV FV FV 8120 Kalkrasmarker FV FV FV FV 8210 Kalkbranter FV FV FV FV 8220 Silikatbranter FV FV FV FV FV FV 8310 Grottor FV FV FV FV FV FV Foto: Sebastian Sundberg 17
Berg och grottor Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Hällmarkerna: igenväxning till följd av ohävd Kalkbrytning i främst BOR Förändringar jfr 2007 års rapport Försämrad status och framtidsutsikter för hällmarkerna Fjäll Naturtyper SAMLAD BEDÖMNING FJÄLL ALP BOR Kod Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 4060 Rishedar ovanför trädgränsen FV FV FV FV 4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen FV FV FV FV 6150 Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen FV FV FV FV 6170 Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen FV FV 7240 * Alpina översilningskärr FV FV 8340 Glaciärer U2- U2- Foto: Sebastian Sundberg 18
Fjäll Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Generellt god status, utom för glaciärer pga varmare klimat Förändringar jfr 2007 års rapport - Naturtypsbarometer för Sverige GYNNSAM OTILLRÄCKLIG DÅLIG Fjäll Berg Sjö Våtm Kust Hav Skog Dyn Gräsm 2007 2013 0 50 100 ALP BOR KON De flesta förändringar 2007 2013 beror på bättre dataunderlag! 19
Kärlväxter i habitatdirektivet Artrikaste organismgruppen (totalt 167 arter) 47 taxa 42 arter i annex II & IV, 5 i annex V 9 arter förvalda vid inträdet 32 boreala och nordliga alpina tillagda vid Sveriges och Finlands inträde 2 arter tillagda 2004 (baltstaternas inträde) Kärlväxter i habitatdirektivet Alla utom tre nationellt rödlistade 16 ansvarsarter (25-100% av Europapopulationen) En av de bäst kända grupperna i Sverige Floraväkteriet, ÅGP, Basinventeringen, Artportalen 20
Bättre data 2013 säkrare populationsskattningar! 2013 2007 Gotlandsnunneört 23 000 ind. 100 000 ind. Guckusko BOR 500 000 1 000 000 Bottenviksmalört 75 000 20 000 Mellanlummer 40 000 11 000 Ryssnarv 100 000 1 000 Gotlandssippa 140 000 800 18 arter med ogynnsam status Arter BILAGA SAMLAD BEDÖMNING KÄRLVÄXTER ALP BOR KON Kod Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 2007 2013 5187 cypresslummer V U2- U2- U2 U2 1419 dvärglåsbräken II, IV FV U2- FV U1-1942 hänggräs II, IV U2- U2-1960 ishavshästsvans II, IV U2 U2-1946 alvarmalört II, IV U2- U2 FV FV 1940* småsvalting II, IV U2 U2 1966 ävjepilört II, IV U2 U2 5107 mellanlummer V U2- U2 1762 slåttergubbe V U1- U1- U2- U2-5191 strandlummer V U1- U1- U2- U2-1903 gulyxne II, IV U2- U1- U2 U2 1973 hällebräcka II, IV FV U1-1833 sjönajas II, IV U2 U1 U2 U2-1477 nipsippa II, IV U1- U1 1951 sötgräs II, IV U1 U1 1831 flytsvalting II, IV FV FV U1 U2-1954 skånsk sandnejlika II, IV U2- U2 1413 lumrar V FV FV FV FV U1- U1-21
Arter BILAGA SAMLAD BEDÖMNING KÄRLVÄXTER ALP BOR KON Kod Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 2007 2013 1493 kalkkrassing II, IV FV FV FV FV 1974 alvarstånds II, IV FV FV U2 FV 1970 gotlandssippa II, IV U1 FV 1945 bottenviksmalört II, IV FV FV 1952 gotländsk nunneört II, IV FV FV 1962 ryssnarv II, IV FV FV 1968 strandviva II, IV FV FV 1976 avarönn II, IV FV FV 4066 brunbräken II, IV FV FV 4115 öselskallra II, IV FV 1528 myrbräcka II, IV FV FV FV FV 1902 guckusko II, IV FV FV FV FV 1948 skogsrör II, IV FV FV FV FV 1949 norna II, IV FV FV FV FV 1955 ryssbräken II, IV FV FV FV FV 1972 lappranunkel II, IV FV FV FV FV 1975 polarblära II, IV FV FV FV FV 1944 grusnarv II, IV FV FV 1947 fjällkrassing II, IV FV FV 1950 kolstarr II, IV FV FV 1956 blockdraba II, IV FV FV 1959 brudkulla II, IV FV FV 1961 snöfryle II, IV FV FV 1964 laestadiusvallmo II, IV FV FV 1965 lappvallmo II, IV FV FV 1967 lappfela II, IV FV FV 1969 fjällviva II, IV FV FV 1977 venhavre II, IV FV FV 1978 lappviol II, IV FV FV Foto: Margareta Edqvist 20% inom skyddade områden Missas idag i BOR för: Alvarmalört (2% av populationen) Dvärglåsbräken (5%) Kalkkrassing (5%) Fagerrönn (10%) Hällebräcka (10%) Foto: Margareta Edqvist 22
Mer får ni veta i SBT...! Och... Populärvetenskapliga rapporten Blå boken publiceras i april 2014! 23
ArtDatabanken Sveriges Artikel 17 rapportering 2013 Skogar Hakan.Berglund@slu.se Gräs- och sandmarker Anders.Jacobson@slu.se Sötvatten och våtmarker Eddie.vonWachenfeldt@slu.se Fjäll och substratmarker Wenche.Eide@slu.se Kust och hav Mona.Naeslund@slu.se Marina stränder Mora.Aronsson@slu.se Projektledare Annika.Sohlman@slu.se Limniska evertebrater Ulf.Bjelke@slu.se Insekter Jonas.Sandström@slu.se Fiskar Mikael.Svensson@slu.se Mossor Tomas.Hallingbäck@slu.se Kärlväxter Sebastian.Sundström@slu.se Övriga ryggradsdjur Martin.Tjernberg@slu.se Tack! Foto: Sebastian Sundberg 24