Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska fjällen

Relevanta dokument
Arter och naturtyper tillståndet i Sverige Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

Sveriges naturtyper Hur mår våra biotoper (och växtarter)? Sveriges redovisning 2013 av Natura 2000 till EU. Sebastian Sundberg.

Grundvattenberoende ekosystem. Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura SGU Dnr /2015. Kent Werner, EmpTec

PM: Naturtyper i anslutning till Våmbsbäcken i norra delen av Klasborg-Våmbs N2000-område, Skövde

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun

Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder.

Dalälvens naturvärden

PM Ärendenr: NV

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!

Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker

Remiss från Miljödepartementet med redovisning av Naturvårdsverkets rapport Grön infrastruktur

Registrering av information i SkötselDOS

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Vegetationskartan över fjällen och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) som underlag för Natura 2000.

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Grundvattenkemiberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet för svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000

Bevarandeplan. Guorte, Joesjö SE

SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

MOTH-nycklar_v 2.1 HS_HF

Manual för uppföljning av betesmarker och slåtterängar i skyddade områden

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Objekthöjd och objekttäckning ett attribut inom Nationella marktäckedata

Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för stickmyggbekämpning 2018 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven

Komplettering av Natura 2000-nätverket i Kalmar län

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

bättre kunskap om värdefull natur ett projekt inom life+

Bevarandeplan Natura 2000

Betesmarker och slåtterängar med miljöersättning

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Bevarandeplan Natura 2000

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet

Bilaga 2 Artkatalog. Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt.

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Resultat för gräsmarker

Ängs- och betesmarksinventeringen

Varför skydda skog?

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 2010


Myllrande våtmarker och torvbruket

Data och metoder i vid landskapsanalysen,

Fokus i det här uppdraget har varit på de arter, naturtyper och ekosystem som Gotland har ett särskilt ansvar för, både i Sverige och i Europa.

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Masugnsskogen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens planeringsutskott Sammanträdesdatum

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Nya rutiner för hantering av fynddata hos länsstyrelserna i samband med övergången till nya Artportalen

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Handledning för Floraväktarverksamheten

3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 2013

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Ormsjöbergen

RBP renbetestyper: Bestämningsnyckel, definitioner och foton

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Biotoper och arter i Göteborg ur ett nationellt och regionalt perspektiv. Jens-Henrik Kloth, Charlott Stenberg och Hjalmar Croneborg

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Pelagia Miljökonsult AB

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken

FLORA- OCH FAUNAVÅRD 29 april EN DAG VIL VI HÖRA: Det gjorde ni bra! Program och sammanfattningar

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2016/01030/R Förslag till svenska bestämmelser för invasiva främmande arter

Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys

Föreslagen utökning av Filehajdar Natura 2000-område naturtyper, arter och relevans

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lilla Tjärbruket

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 2013

Teknisk rapport SIS-TR :2014

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Nationella marktäckedata tilläggsskikt markanvändning

Länsstyrelsernas arbete med skyddade områden och arter 2011

Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 2013

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Tillsynsplan enskilda avlopp

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

AVLOPPSDIREKTIVET: ÖVERTRÄDELSEÄRENDE, VÄGLEDNING OCH RAPPORTERING Sundsvall 6 februari Anna Maria Sundin Pontus Cronholm

Naturvårdsverket Tel: Fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm

Fjärranalys för kartering av strandekosystem

INVENTERING AV NATURVÄRDES- TRÄD TALLÅSEN 2, ÖSTERSUND

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nästorp

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Transkript:

1(5) ArtDatabanken Wenche Eide YTTRANDE 2013-04-30 Metria AB Att: Camilla Jönsson Box 24154, 104 51 Stockholm SLU.dha.2013.5.5 59 Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska Sammanfattning av ArtDatabankens synpunkter ArtDatabanken har länge efterfrågat en uppdatering av nuvarande fjällvegetationskarta och välkomnar i högsta grad att det nu görs ett omtag. Det är i stort en bra och genomarbetad rapport. Även om de flesta akronymer förklaras i texten hade det underlättat läsningen om man hade samlat alla i en tabell. Det är lite oklart vad som är syftet. Enligt sammanfattningen låter det som att det i första hand är att kartera de skyddade områden, men det speglar inte vad som sägs i rapporten. Det väcker ju en intressant fråga. Kan det vara så att man tänker göra det olika noggrant beroende om det är inom eller utanför skyddade områden? Detta bör förtydligas. Vad gäller rapporteringskrav ska vi rapportera både vad som finnas inom skyddade områden och totalt för hela alpina biogeografiska regionen. Det är inte uppenbart hur man tänker sig att den uppdaterade fjällvegetationskartans klassningar ska utnyttjas i rapporteringsarbete till EU, bland annat rapportering av art- och habitatdirektivet. Det saknas förslag och plan för hur man tänker ta fram översättningsnycklar mellan fjällvegetationskartan och de Natura 2000 naturtyper vi har rapporteringskrav på. Berggrundskartorna till Sveriges geologiska undersökning täcker inte riktigt hela Sverige. I fjällen är detta extra tydligt. Det finns några vita områden, exempelvis norra Västerbottensfjällen och ett stort område i Norrbotten. Dessutom finns data med olika kvalité. I ljuset av de möjligheter som nu finns inom Geodatasamverkan ser vi ett stort värde i att trycka på att det inom överskådlig framtid finns en heltäckande berggrundskarta. I dagsläget blir det i stor grad gissningar vad gäller naturtypsklassningar för de delar denna information inte finns. ArtDatabanken SLU Box 7007, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 2495 Org.nr 202100-2817 wenche.eide@slu.se www.slu.se/artdatabanken

Det känns naturligt att inkludera Stockholms universitet i arbetet med kartering av snö och glaciärer. Det saknas information hur man tänker sig hantera naturtyperna branter och rasmarker. Värdet av kontrollinventeringar och kalibrering är ovärderligt och har gång på gång visat att NILS och MOTH har livets rätt. En kombination av fjärranalys och fältinventeringar är ett måste. Bra att detta lyfts fram. ArtDatabanken har, på uppdrag av Naturvårdsverket, tagit fram gällande naturtypsvisa vägledningar samt en heltäckande naturtypsklassning för Sverige (Fortlöpende Miljöanalys projekt). Den senare har bearbetats och kommer att införlivas i Artportalen 2. En förbättrad underlagskarta kommer spara tid och resurser framöver och vi är positiva till att, inom ramen för uppdragen (Naturvårdsverket och Havs och vattenmyndigheten) stödja det fortsatta arbetet. Specifika synpunkter Sid. 7. En viktig motivering som lyfts fram är att definiera en tematisk naturtypsindelning inom fjällregionen som är användbar för att beskriva naturtypernas utbredning på regional och nationell nivå och som kan användas för internationell rapportering Hur man rent praktisk ska kunde använda de föreslagna klassningarna i samband med rapportering av Natura 2000 (N2k) naturtyperna är vi tveksamma till. Det är rätt många klassningar inom den befintliga vegetationskartan som ingår som delmängder i flera N2k naturtyper och vice versa. I tabell 1 nedanför listas alla N2k naturtyper som ska rapporteras till EU för Sveriges del inom alpin biogeografisk region. Alla naturtyper kan förstås inte klassa genom fjärranalys, såsom vissa sjötypar, men med den erfarenhet man har inom NILS och MOTH borde man komma en bra bit på väg för merparten. Detta bör ses över. Tabell 1. Natura 2000 naturtyper med respektive kod och kortnamn som ska rapporteras för Sveriges del inom den alpina biogeografiska regionen. Kod Kortnamn 3130 Ävjestrandsjöar 3140 Kransalgssjöar 3150 Naturligt näringsrika sjöar 3160 Myrsjöar 3210 Större Vattendrag 3220 Alpina vattendrag 3260 Mindre Vattendrag 4060 Alpina rishedar 4080 Alpina videbuskmarker 6150 Alpina silikatgräsmarker 6170 Alpina kalkgräsmarker 6210 Kalkgräsmarker 2(5)

6230 Stagg-gräsmarker 6410 Fuktängar 6430 Högörtängar 6450 Svämängar 6520 Höglänta slåtterängar 7130 Terrängtäckande mossar 7140 Öppna mossar och kärr 7160 Källor och källkärr 7220 Kalktuffkällor 7230 Rikkärr 7240 alpina översilningskärr 7310 Apamyrar 7320 Palsmyrar 8110 Silikatrasmarker 8120 Kalkrasmarker 8210 Kalkbranter 8220 Silikatbranter 8310 Grottor 8340 Glaciärer 9010 Taiga 9040 Fjällbjörkskog 9050 Näringsrik granskog 9070 Trädklädd betesmark 91D0 Skogsbevuxen myr 91E0 Svämlövskog Ett konkret exempel är om vi jämför testområdet Vindelfjällen (figur 5 i förslaget) och jämför med det som har rapporterats till EU (se tabell 2). Det känns inte omedelbart som en tydlig koppling mellan klasserna. Tabell 2. Naturtyper rapporterade för Vindelfjällens naturreservat. Notera att av de totalt ca 555 000 ha är ca 500 000 klassade som en av Natura 2000 naturtyperna. Kod Kortnamn 3160 myrsjöar 3220 Alpina vattendrag 3260 Mindre Vattendrag 4060 alpina rishedar 4080 alpina videbuskmarker 6150 alpina silikatgräsmarker 6170 alpina kalkgräsmarker 6410 Fuktängar 6430 Högörtängar 6450 Svämängar 6520 Höglänta slåtterängar 7140 Öppna mossar och kärr 7160 Källor och källkärr 7230 Rikkärr 7240 alpina översilningskärr 7310 Apamyrar 8110 silikatrasmarker 8120 kalkrasmarker 8210 kalkbranter 8220 silikatbranter 8310 grottor 8340 glaciärer 3(5)

9010 Taiga 9040 Fjällbjörkskog 9050 Näringsrik granskog 91D0 Skogsbevuxen myr Sid. 25. Obegripligt hur 0,5 meter blir en finare skala än 2 dm (eller betyder dm något annat än decimeter?) och en höjdnoggrannhet på väldefinierade objekt bättre än 2 dm. I praktiken är tätheten högre och noggrannhet likaså. Genom att bearbeta detta kan data finjusteras och editeras i en än finare skala, ner till ca 0,5 meter. Sid. 26. Det låter som att man enbart har rapporteringskrav inom skyddade områden Kartering inom Skyddade områden. Rapporteringskrav. Detta stämmer inte, vi rapporterar inom som utanför skyddade områden till EU, obligatoriskt! Håller inte med om påståendet I detta projekt: behåll uppdelningen i vegetationskartan men tänk på att det skall gå att aggregera till N2000 klasser. En uppdelning på exempelvis geologi som finns inom N2000 (exempelvis kalkmarker) är ej nödvändigt. Det finns flera naturtyper där berggrunden är ända chans man har att klassa rätt, om man då inte tänker fältinventera. Hur tänker man sig att vi ska få fram denna information? Annars i stort många bra förslag under punkten Användarkrav. Sid 32. Jättebra att man lyfter hur viktigt det är att ta hänsyn till vegetationsperioden i fjällen. Sid. 34. Snölegor är komplicerat och det finns inte en enkel lösning. Dels vill man veta vart snölegorna ligger och ha möjligheten att använda den informationen inom olika områden av exempelvis klimatforskningen. Men, eftersom de ingår som delmängd (givit vissa förutsättningar) i 3 av N2k naturtyperna vore det även praktiskt att de klassades där. I bästa världar går det att få både och. Förslaget om att ändra täckningsgrad för vide från 50 till 70 % är inte självklart. Man bör tänka sig väl för innan man river upp de, av Naturvårdsverkets fastställda naturtypsvisa vägledningar, eftersom det då i förlängningen vill kräva en översyn och justering av inrapporterade arealer till EU samt en ny genomgång av de naturtypsklassade polygonerna i naturtypskartan. För just alpina videbuskmarker (Natura kod 4080) rör detta sig om ca 62 000 ha fördelat på 32 Natura 2000 områden, som då genom omklassningar vill påverka även andra naturtypers förekomst och areal. Man behöver också fråga sig om detta är biologiskt motiverat. Sid 35. Våtmarker är svårt, i synnerhet i fjällen. Kan vara till stor nytta att kolla det arbetet som gjordes för palsmyrarna. Se: http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sv/publikationer/2012/pages/forslag-tillovervakningsprogram-for-sveriges-palsmyrar.aspx 4(5)

Sid 44. Instämmer i att Det är möjligt att hänsyn borde tas till segment med hög standardavvikelse. Sid 54. Viktigt att man säkerställer förutsättningarna. Har man garanti för även fortsatt finansiering av MOTH (projektet avlutas i år)? Det vore i så fall det optimala! Om inte, hur tänker man då göra, finns det alternativ plan? Alla data som behövs inom produktionen ingår i geodatasamverkan alternativt är finansierade av Naturvårdsverket, exempelvis NILS och MOTH. Sid 57. Noggrannheten är inte tillräckligt hög för att användas för uppföljning. Givit att man skall ha en uppföljning vore det mycket intressant om det gick att ta fram (inte detaljerat), ett förslag till hur mycket mer som skulle krävas för en uppföljning. För ArtDatabanken Wenche Eide Naturtypsansvarig för fjäll 5(5)