Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget 2016-04-20 Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till alla yrkesverksamma medlemmar bosatta i Sverige. Vi får också in partsgemensam statistik från arbetsgivaren med löneuppgifter på alla anställda som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer i september varje år. Löneuppgifterna avser november månad. Statistiken bearbetas och publiceras på Sveriges Ingenjörers hemsida, dels som färdiga statistiktabeller och dokument och dels i en lönestatistikdatabas där man gör egna urval. Denna databas heter Saco Lönesök och innehåller även uppgifter från andra Saco-förbund vilket gör lönejämförelser med andra akademikergrupper möjliga. Här kan du som förtroendevalda ta fram anpassad statistik till exempelvis löneförhandlingar. I detta underlag finns en del statistik du kan ha glädje av, exempelvis lön och löneökningar, rörlighet, bakgrundsvariabler som kan förklara skillnader i struktur, ingångslöner och relativa lönelägen. Om det är något du saknar eller har frågor om är du alltid välkommen att kontakta statistikerna på Sveriges Ingenjörer. Bakgrund Medlemmarna inom landstinget utgör cirka 2 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar. Sedan Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet slogs samman till Sveriges Ingenjörer har den största andelen medlemmar inom landstinget varit gymnasieingenjörer. I privat och statlig sektor är den absolut största andelen medlemmar civilingenjörer. De senaste åren har andelen civilingenjörer ökat inom landstinget. 2015 var 34 procent av medlemmarna civilingenjörer och 23 procent högskoleingenjörer. 36 procent av medlemmarna inom landstinget var gymnasieingenjörer 2015, denna siffra var 59 procent 2007. Andelen gymnasieingenjörer minskar för varje år eftersom det inte rekryteras nya gymnasieingenjörer som medlemmar och många av de befintliga går i pension. 30 procent av medlemmarna inom landstinget är kvinnor. Strax under hälften, 47 procent, av medlemmar inom landstinget har angivit annan befattning när de svarar på löneenkäten. Bara 12 procent har angivit att de arbetar som chefer vilket är en lägre andel än bland Sveriges Ingenjörers medlemmar totalt, 18 procent. 30 procent av medlemmarna inom landstinget anger att de arbetar som specialister och 11 procent att de arbetar som projektledare. 56 procent anger att de någon gång arbetar övertid. Dessa arbetar i genomsnitt 8 timmar övertid per månad. 7 av 10 har rätt till särskild övertidsersättning. Det är en högre andel än inom privat och statlig sektor. 2015 bytte 14 procent av medlemmarna inom landstinget arbete, denna andel är något lägre än för medlemmar inom övriga sektorer. Av de som bytte arbete 2015 bytte 65 procent inom landstinget och övriga till annan arbetsgivare. 86 procent av medlemmarna har haft ett lönesamtal under 2015. En sammanställning av bakgrundsstatistik för 2013, 2014 och 2015 för landstinget finns på nästa sida.
Bakgrundsdata för år 2013, 2014 och 2015 Landstingsavtal Källa: Sveriges Ingenjörers löneenkät Landstingsavtal 2013 2014 2015 medel antal medel antal medel antal Fast lön 36 529 1 270 37 589 1 321 39 014 1 301 Rörlig lön 2 624 22 2 932 17 4 701 22 Natura 1 256 61 1 390 52 1 317 48 Totallön 36 635 1 270 37 682 1 321 39 112 1 302 Övertid 8 730 8 713 8 699 antal procent antal procent antal procent Kön 1 Man 920 72 940 71 911 70 2 Kvinna 350 28 381 29 391 30 Totalt 1 270 1 321 1 302 Födelseår, fasta femårsklasser -1955 162 12 1956-1960 190 15 1961-1965 185 14 1966-1970 218 17 1971-1975 200 15 1976-1980 184 14 1981-1985 107 8 1986-56 4 Totalt 1 302 Examensår, fasta femårsklasser -1980 174 15 1981-1985 107 9 1986-1990 169 15 1991-1995 137 12 1996-2000 182 16 2001-2005 192 17 2006-2010 125 11 2011-2015 65 6 Totalt 1 151 Utbildning 1 Civilingenjör 401 32 427 33 438 34 2 Högskoleingenjör 255 20 280 21 290 23 3 Annan högskoleutbildning 93 7 99 8 89 7 4 Gymnasieingenjörer mfl 515 41 501 38 457 36 Totalt 1 264 1 307 1 274 Befattning 1 Annan befattning 563 47 597 48 580 47 2 Specialister 358 30 363 29 372 30 3 Projektledare 122 10 138 11 129 11 4 Chefer/företagsledare 156 13 142 11 144 12 Totalt 1 199 1 240 1 225 Konsult 1 Nej 1 220 98 1 207 98 2 Ja, konsultföretag med arbetsledning från egna företaget 0 0 4 0 3 Ja, konsult-/bemanningsföretag, beställarföretaget arbetsleder 0 0 2 0 4 Ja, konsult eget företag 6 0 7 1 5 Ja, annan typ av konsult 16 1 13 1 Totalt 1 242 1 233 Övertidsersättning 1 Ja, i komptid och/eller pengar 871 69 899 68 883 68 2 Nej, invägd i lön eller kompenserad på annat sätt 187 15 203 15 212 16 3 Nej, ej kompenserad 181 14 190 14 177 14 4 Vet ej 28 2 27 2 27 2 Totalt 1 267 1 319 1 299 Har bytt arbete 1 Ja 198 17 156 12 174 14 2 Nej 993 83 1 104 88 1 062 86 Totalt 1 191 1 260 1 236 Typ av arbetsbyte 1 Inom landstinget 102 52 79 51 114 65 3 Annan arbetsgivare 79 40 69 44 60 34 Totalt 181 148 174 Har haft lönesamtal 1 Ja 1 033 82 1 052 80 1 111 86 2 Nej 213 17 239 18 175 14 3 Vet ej 17 1 20 2 10 1 Totalt 1 263 1 311 1 296 Har haft revision 1 Ja 1 107 88 1 127 86 1 150 89 2 Nej 134 11 155 12 113 9 3 Vet ej 23 2 31 2 30 2 Totalt 1 264 1 313 1 293 Region 1 Stockholmsregionen 316 25 318 24 331 25 2 Göteborgsregionen 176 14 220 17 202 16 3 Malmöregionen 112 9 119 9 122 9 4 Övriga Sverige 666 52 664 50 647 50 Totalt 1 270 1 321 1 302 2
Åldersfördelning Sedan mitten av 90-talet har det skett en stor förändring av åldersstrukturen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar inom landstinget. I diagrammet nedan jämförs åldersstrukturen 1995 och 2015. Medelåldern 2015 var 47 år. Andelen yngre medlemmar är lägre 2015 jämfört med 1995. Det är en betydligt lägre andel medlemmar 2015 i åldersgruppen 40-44 år jämfört med 1995 och en avsevärt högre andel i gruppen 55 år och äldre. Detta beror delvis på en förändring av medlemsstrukturen i och med sammanslagningen av Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet till Sveriges Ingenjörer 2007. Underlaget från 1995 avser enbart dåvarande Civilingenjörsförbundet medlemmar (mestadels civilingenjörer) medan underlaget för 2015 innehåller samtliga medlemsgrupper. Om man tar bort gymnasieingenjörerna ur underlaget 2015 för att få en jämförbar grupp så blir andelen i de yngre åldrarna avsevärt högre och följer snarare utseendet för 1995. Den åldersgrupp där man idag finner högst andel medlemmar då gymnasieingenjörerna exkluderas är gruppen 35-39 år. Andelen i åldersgrupperna 45 år och uppåt blir avsevärt lägre då gymnasieingenjörerna exkluderas. En stor grupp medlemmar kommer inom de närmaste åren att gå i pension vilket kan medföra en stor brist på ingenjörer inom landstingen. 3
Löner I diagrammet nedan jämförs medellönerna för civilingenjörer inom privat, statlig samt primär- och landstingskommunal sektor 2015 fördelat på examensår utan hänsyn taget till befattning. Diagrammet visar tydligt att medlemmar inom den privata sektorn har en högre medellön från det att de börjar arbeta till dess att de går i pension. Medellönen inom landsting och kommun ligger över medellönen i statlig sektor de första 10 åren efter examen, sedan har medlemmarna inom statlig sektor en högre medellön. Ett undantag är de med examensår 1981-1985 där landstingskommunal sektor ligger över den statliga sektorn. Anledningen till att lönekurvan för landstinget är hackigare än för privat och statlig sektor är att de grundar sig på ett mindre antal medlemmar och är därför känsligare för extremvärden. Diagrammen på nästa sida visar medellönerna för högskole- och gymnasieingenjörer. För högskoleingenjörer med nyare examen skiljer inte lönerna så mycket, privat sektor ligger något över de andra sektorerna. Däremot drar privat och statlig sektor ifrån efter tio år i yrkeslivet. Medlemmar i landstingskommunal sektor har lägst medellön inom samtliga åldersgrupper med undantag för de allra yngsta medan de i privat sektor har de högsta medellönerna. Istället för examensår är gymnasieingenjörernas löner fördelat på ålder i 5-årsklasser. Lönespannet är betydligt mindre för gymnasieingenjörerna än för exempelvis civilingenjörer. Skillnaden i medellön mellan den yngsta och den äldsta åldersgruppen är bara 2 500 kronor i månaden för gymnasieingenjörer som arbetar inom landstinget. 4
5
Diagrammet nedan visar andelen medlemmar per löneklass fördelat i klasser om 5 000 kronor och per arbetsmarknadssektor. Diagrammet visar alla medlemmar. Inom landstingssektorn är fyra av tio medlemmar gymnasieingenjörer vilket är en betydligt högre andel än i exempelvis privat sektor vilket naturligtvis påverkar lönerna. Här tas ingen hänsyn till åldersfördelning eller befattningsfördelning. 6
Män tjänar oftast något mer än vad kvinnor gör. Om man inte tar hänsyn till några bakomliggande faktorer alls är männens lön inom den kommunala sektorn cirka 3 000 kronor mer än vad kvinnornas är. I diagrammet nedan jämförs medellönerna för civilingenjörer i primär- och landstingskommunal sektor per befattning och kön fördelat på examensår. Diagrammet visar att skillnaden blir mycket mindre, och i vissa fall till kvinnornas fördel då man tar hänsyn till befattning och examensår. Lönerna inom den kommunala sektorn är något mer jämlika än inom privat och statlig sektor. 7
Löneökningar Diagrammet visar den genomsnittliga individuella procentuella löneökningen för alla medlemmar som besvarat löneenkäten både 2014 och 2015 och som arbetar inom samma arbetsmarknadssektor de båda åren. Löneökningarna är fördelade per examensår, däremot tas ingen hänsyn till befattning eller utbildningsinriktning eftersom underlagen då blir för små. Här tas heller ingen hänsyn till hur stor andel som bytt jobb under året eller hur många som haft revision. Under 2015 var det 9 procent av medlemmarna inom landstingskommunal sektor som inte haft sin lönerevision då löneinsamlingen skedde. För samtliga arbetsmarknadssektorer kan man se att de medlemmar som har en ny examen har de högsta procentuella löneökningarna. Eftersom de yngre ofta har en lägre lönenivå ger samma löneökning i kronor som för de med en äldre examen en högre procentuell ökning. Skillnaden i procentuell löneökning mellan unga och äldre är störst inom privata sektorn. 8
Ingångslöner över tiden I diagrammet nedan jämförs ingångslönerna för civilingenjörer inom privat, statlig respektive kommunal sektor för perioden 1980-2015. Med kommunal sektor avses i detta fall både kommun och landsting då det inte går att särredovisa dessa p.g.a. ett litet underlag nyutexaminerade. I början av perioden hade medlemmar inom statlig sektor högst ingångslön, privat och kommunal sektor låg på samma nivå. De senaste 15 åren har dock de medlemmar som börjar arbeta inom privat sektor haft den högsta genomsnittliga ingångslönen, följt av kommunal sektor. 9
Rörlighet Bland de medlemmar inom landstinget som besvarade löneenkäten hade 14 procent bytt arbete under det senaste året (oktober 2014-oktober 2015). Två av tre som bytte jobb bytte arbete inom landstinget. Andelen som byter arbete skiljer sig dock mycket beroende på ålder. Bland medlemmar i åldern 30-34 år bytte strax över 20 procent arbete under 2015 medan det i de äldsta åldersklasserna, medlemmar 55 år och äldre, var det färre än 10 procent som bytte arbete under året. De medlemmar som arbetade i landstinget 2015 och bytte arbete under 2015 hade en genomsnittlig löneökning på 8 procent. De som inte bytte arbete under året hade en genomsnittlig löneökning på 3 procent. 10
Dagrammet nedan visar den individuella löneökningen för kommunal sektor fördelad på examensår i 5-årsklasser och om man bytt jobb eller inte. Kommun och landsting är hopslaget då det inte går att särredovisa grupperna då underlaget blir för litet. Bland de som är kvar på samma arbetsplats ser man att de med en nyare examen har något högre procentuell löneökning än de med en äldre examen. Trenden är inte lika tydlig bland dem som bytt jobb, detta beror troligen på att det är relativt få medlemmar i kommunal sektor som bytt jobb så underlaget per 5-årsklass är litet och extremvärden påverkar starkt. 11
Saco Lönesök Saco har tillsammans med förbunden utvecklat Saco Lönesök, en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den bygger på löneuppgifter från över 300 000 akademiker. Löneuppgifterna kommer dels från förbundens löneenkäter och dels från den partsgemensamma lönestatistiken som bygger på uppgifter som samlats in via arbetsgivare inom offentlig sektor. Om lönejämförelser ska göras mot exempelvis privat och statlig sektor måste uppgifterna från löneenkäten användas för att få jämförbara mått. Om man vill ta fram lönestatistik för enbart kommunen kan det vara bättre att använda den partsgemensamma statistiken eftersom den är heltäckande. I löneenkäten var svarsfrekvensen år 2015 62 procent vilket innebär att det inte finns löneuppgifter för alla medlemmar. I den partsgemensamma statistiken kan man även dela upp statistiken på arbetsområde AID som bättre beskriver de olika tjänster som finns inom kommunen än de arbetsområden som är gemensamma för hela Sveriges Ingenjörer. Statistiken kan för löneenkäten delas upp i olika arbetsmarknadssektorer, examensår, åldersgrupper, utbildningar, befattningar, arbetsområden, regioner mm. Den partsgemensamma statistiken kan inte delas upp per examensår men istället på t.ex. olika landsting och AID-koder. Statistiken presenteras sedan i form av tabeller och olika typer av diagram. Länken till Saco Lönesök hittar du på Sveriges Ingenjörers hemsida. Det är bara medlemmarna i Sveriges Ingenjörer som kan välja att enbart titta på statistiken för förbundet. Övriga förbund ser Sveriges Ingenjörers medlemmar i sammanställningen för samtliga Saco-förbund. På motsvarande sätt kan vi inte se medlemmar från andra Saco-förbund fördelat på förbund. Statistiken för den partsgemensamma statistiken i Saco Lönesök finns tillgänglig för åren 2007-2015. Statistik från löneenkäten finns tillgänglig för 2011-2015. På nästa sida följer ett exempel på hur det ser ut om man väljer statistik från arbetsgivaren (partsgemensam statistik) för landstingskommunala sektorn och väljer att redovisa lönestatistiken per landsting. Statistiken är enbart redovisad per landsting och säger ingenting om hur fördelningen på t.ex. befattning, kön eller ålder ser ut. Statistiken redovisas i en tabell och med ett boxplot-diagram om man inte själv valt ett annat presentationssätt. 12
Löner 2015 per Landsting Sektor Landsting Landsting Antal Medel 10:e Perc Undre Kvartil Median Övre Kvartil Blekinge 77 34 847 29 800 31 350 33 750 37 450 41 400 Dalarna 99 34 078 28 200 29 200 32 450 35 200 45 700 Gävleborg 50 34 398 26 450 28 800 34 050 37 600 43 150 Halland 65 36 569 28 900 32 900 35 250 38 000 42 500 Jämtland 31 34 416 27 345 32 100 33 625 37 035 41 000 Jönköping 74 37 829 31 300 32 550 35 000 41 300 47 100 Kalmar 19 36 096. 32 475 35 000 36 500. Kronoberg 25 36 586 29 300 33 100 35 300 38 600 46 800 Norrbotten 98 35 674 28 000 30 750 33 875 38 850 45 250 Region Skåne 213 41 108 29 500 33 250 39 000 45 500 55 000 Stockholm 474 43 233 30 000 33 050 40 000 49 300 61 600 Sörmland 47 35 934 28 600 30 850 34 175 39 500 45 600 Uppsala 117 40 806 30 250 34 450 38 000 44 600 49 650 Värmland 46 38 237 29 200 32 000 36 750 42 500 47 550 Västerbotten 124 35 431 27 500 31 100 34 000 37 952 44 250 Västernorrland 53 34 646 27 450 29 150 31 850 36 900 42 900 Västmanland 41 39 413 32 900 34 000 38 500 42 700 48 000 Västra Götalandsregionen 373 39 223 28 300 31 300 36 400 44 000 51 500 Örebro 97 36 281 27 675 31 100 33 500 38 800 44 950 Östergötland 97 39 279 28 500 32 000 37 750 45 800 51 400 90:e Perc 2 220 38 916 28 850 31 800 36 000 43 000 52 225 Källa: Löner från arbetsgivare Landsting, medlemmar hos Sveriges Ingenjörer Saco LöneSök 13
Statistiken är fördelad på exempelvis födelseår. För varje årskull redovisas antal samt statistikmåtten som beskrivs nedan. Medelvärdet är summan av de observerade värdena dividerad med antalet observationer. Exempelvis summan av alla löner i en årskull dividerat med antalet löneobservationer i samma årskull. Medianen delar materialet i två lika stora delar. När observationerna i ett material är ordnade i storleksordning är medianen mittobservationens variabelvärde. Om antalet observationer är jämnt blir medianen medelvärdet av de två mittvärdena. Medianlönen är den lön där 50 procent av lönerna är lägre och 50 procent av lönerna är högre. Kvartiler delar materialet i fyra lika stora delar och gränserna dem emellan kallas första, andra och tredje kvartil. Median och andra kvartil är samma sak. 1:a kvartilen (undre kvartil) är den lön där 25 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 75 procent av lönerna är högre. 3:e kvartilen (övre kvartil) är den lön där 75 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 25 procent av lönerna är högre. Percentiler delar materialet i hundra lika stora delar. 10:e percentil är den lön där 10 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 90 procent av lönerna är högre. 90:e percentil är den lön där 90 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 10 procent av lönerna är högre. Median och 50:e percentil är samma sak. Medel och median är exempel på så kallade genomsnittsmått eller lägesmått. Medelvärdet är mer känsligt för extremvärden och skeva fördelningar än medianen. Om det exempelvis finns en person med väldigt hög lön i en årskull med få svaranden så påverkas medelvärdet mycket men inte medianen. Kvartilerna och percentilerna är spridningsmått som används för att se lönespridningen inom gruppen. De statistiska måtten kan presenteras grafiskt i form av sk. löneboxar i ett diagram (boxplotdiagram). För att en lönebox ska visas i Saco Lönesök måste underlaget bestå av minst 20 värden. Kvartilmåtten markeras av boxens ytterväggar, således finns 50 % av lönerna i underlaget inne i boxen. 10:e respektive 90:e percentil markeras av löneboxens svansar vilket betyder att 80 % av lönerna i underlaget finns mellan löneboxens svansar. I löneboxen redovisas också medellönen, i det här fallet markerat med en ring. 14
Nedan är ett Boxplot-diagram som visar samma sak som den tidigare tabellen på ett annat sätt. Relativa lönelägen Relativt löneläge är ett mått som Sveriges Ingenjörer använder vid jämförelser av lönelägen mellan olika grupper. Det vanligaste är att det handlar om lönejämförelser mellan olika företag men det kan också vara till exempel myndigheter, kommuner, landsting, geografiska regioner eller avtalsområden. Relativt Iöneläge är ett alternativ till att jämföra medellöner och skillnaden är att måttet tar hänsyn till jämförelsegruppernas eventuella olikheter med avseende på ett antal olika karaktäristika som vi vet har betydelse för lönenivån. På detta sätt kan man rensa bort åtminstone en del av den löneskillnad som beror på att personerna i jämförelsegrupperna kan ha olika utbildning, olika examensår etc. Då vi beräknar det relativa löneläget för t.ex. ett företag utgår vi från de medlemmar som har besvarat löneenkäten. För att komma med i underlaget ska medlemmen även ha ett examensår och en arbetsgivare registrerad i medlemsregistret. Varje individ på företaget jämförs med en jämförelsegrupp, oftast privata sektorn totalt, som har samma examensår, utbildningsgrupp och befattningsgrupp. Utbildningsgrupperna är civilingenjörer, högskoleingenjörer, annan högskoleutbildning samt gymnasieingenjörer mfl. Befattningsgrupperna är fyra till antalet; chefer och företagsledare, projektledare, specialister samt annan befattning. Hänsyn tas också till om individen har rätt till övertidsersättning eller inte. Detta gör att exempelvis en projektledare som har rätt till övertidsersättning jämförs mot andra projektledare i hela privata sektorn som har samma examensår, motsvarande utbildningsnivå och som har rätt till övertidsersättning. 15
Om lönenivån på företaget är exakt densamma som inom jämförelsegruppen (med avseende på examensgrupp, examensår, befattningsgrupp och övertidsersättning eller ej), kommer det relativa löneläget att vara 100. Ett lägre relativt löneläge betyder att företaget har ett lägre löneläge än jämförelsegruppen, ett högre relativt löneläge betyder att företaget har ett högre löneläge än privat sektor. För att ta fram ett relativt löneläge krävs löneuppgifter från 30 eller fler svarande medlemmar. Nedan följer relativa lönelägen för de landsting där vi har tillräckligt underlag. Den första listan avser privata sektorn som jämförelsegrupp och den från högst relativt löneläge till lägst. Antalet individer i underlaget anges också. Relativa lönelägen landsting jämfört med privata sektorn RANK ARBETSPLATS RELATIVT LÖNELÄGE ANTAL 1 Stockholms läns landsting 95.5 199 2 Landstinget i Uppsala län 94.4 54 3 Region Halland 90.4 40 4 Västra Götalands Läns Landsting 89.3 175 5 Västerbottens läns landsting 89.2 72 6 Skåne läns landsting 89.2 109 7 Jönköpings läns landsting 87.5 48 8 Örebro läns landsting 87.2 43 9 Landstinget Blekinge 85.0 36 10 Norrbottens läns landsting 84.6 54 11 Region Gävleborg 84.2 32 12 Region Östergötland 84.1 54 13 Landstinget Västernorrland 80.9 35 14 Landstinget Dalarna 80.4 51 16
Relativa lönelägen landsting jämfört med landstingssektorn totalt RANK ARBETSPLATS RELATIVT LÖNELÄGE ANTAL 1 Landstinget i Uppsala län 104.7 54 2 Stockholms läns landsting 103.2 199 3 Västra Götalands Läns Landsting 101.1 175 4 Jönköpings läns landsting 100.6 48 5 Skåne läns landsting 100.4 109 6 Region Halland 99.7 40 7 Region Östergötland 98.5 54 8 Landstinget Blekinge 97.9 36 9 Västerbottens läns landsting 97.4 72 10 Landstinget Dalarna 96.4 51 11 Örebro läns landsting 96.1 43 12 Region Gävleborg 96.1 32 13 Norrbottens läns landsting 95.9 54 14 Landstinget Västernorrland 93.6 35 Hör gärna av er vid frågor eller beställningar av ytterligare statistik till Anna Ihrfors Wikström via e-post anna.ihrfors.wikstrom@sverigesingenjorer.se eller telefon 08-613 8074. 17