Kompletterande analys av utredningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden

Relevanta dokument
Sammanträde med Kommunstyrelsen

Sammanträde med Utbildningsnämndens arbetsutskott

Gymnasiebehörighet 2018

Gymnasiebehörighet 2017

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Sammanträde med Utbildningsnämnden

Dnr : Beslut. efter tillsyn i den fristående grundskolan Internationella engelska skolan i Örebro

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för förskoleklass och grundskola

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Beslut för grundskola

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Huvudmannens delredovisning avseende utveckling av utbildningen i förskoleklass och grundskola

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.

Beslut för grundskola och grundsärskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Beslut för förskoleklass och grundskola

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med inskrivna barn.

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasiesärskola

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Den nya skollagen 2010:800

Beslut för förskoleklass och grundskola

irn Beslut för grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Centrina Lindholmen belägen i Göteborgs kommun

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundskola

Förslag till åtgärder

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 334 Ekeby/Svalnäs

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Verksamhetsplan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun

Beslut för gymnasieskola

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Beslut för grundsärskola

Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Beslut för grundsärskola

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Statsbidrag - Likvärdig skola 2019

Beslut för grundsärskola

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Översikt över innehåll

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

rin Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Gårdstensskolan 4-9 i Göteborgs kommun Beslut Göteborgs kommun

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Brage- skola och språkförskola belägen i Sollentuna kommun Beslut

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Yttrande om Mer tid för kunskap. (Dnr hos Regeringskansliets U2015/04749/S)

Beslut för grundsärskola

Beslut för gymnasiesärskola

En vidare utredning om introduktionsprogrammen

Beslut Dnr :3784. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Blichers friskola i Svalövs kommun

Beslut för grundsärskola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola

1(7) DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bedömningsunderlag gymnasieskola

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för förskoleklass och grundskola

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Beslut för gymnasieskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Transkript:

Kompletterande analys av utredningsuppdrag Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden

Kompletterande utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Inledning Utbildningsnämnden fick tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden uppdrag i Kommunfullmäktiges Flerårsstrategi 2014-2016 (2013, 146) att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan, för att se hur skillnaderna i avgångsbetygen i respektive skolform kan minskas. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-02-02. Förtydligande Kommunstyrelsens arbetsutskott ansåg att den utredning som genomförts inte besvarade den grundläggande frågeställningen, och ej heller innehöll en tydlig analys. I föreliggande material kommer en analys av de olika skolformernas resultat att synliggöras i relation till måluppfyllelse både på lokal såväl som nationell nivå. Detta för att få en ökad kunskap och förståelse samt analysera den skillnad i betygsresultat som uppvisas i de två olika skolformerna. Det är inte möjligt att följa individer mellan skolformer på det sätt som efterfrågas i uppdraget eftersom den elev som ej erhåller behörighet i de ämnen som krävs för att starta gymnasiet inte heller kan söka ett nationellt program i Alingsås eller på annan ort. Därför ligger fokus på analysen i vad som framkommer i nuläget och vilka åtgärder som vidtagits efter det att ny skollag och nya läroplaner beslutats. Detta har på olika sätt påverkat elevernas prestationer och resultat. Kraven har ändrats och behörighetskrav till gymnasiet har förändrats. De två skolformer som jämförs är den obligatoriska grundskolan och den frivilliga gymnasieskolan. Dessa två skolformer har genomgått en reformering genom ny skollag som började gälla 2011. Betyg Från och med läsåret 2011/12 infördes en ny betygsskala. När betyg sätts ska en betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Betyget F och streck ska dock inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux. Nationellt fastställda kunskapskrav finns i de nya kurs- och ämnesplanerna för betygen A, C och E. IM = introduktionsprogram Introduktionsprogrammet har ersatt individuella programmet. Huvudregeln är att inga behöriga elever ska gå ett introduktionsprogram. Intentionen med denna huvudregel är att gymnasieskolan skall utveckla och underlätta för eleverna, så att de kan fortsätta det program som de börjat på. På introduktionsprogrammen finns inga examensmål eller programstruktur och därför är den 3

individuella plan som upprättas för varje elev viktig. I den individuella planen som skrivs skall det tydligt framgå vad utbildningen innehåller. Alla kommuner är skyldiga att anordna introduktionsprogram för de elever som är obehöriga. I Alingsås kommun finns för närvarande 42 elever på IM. Varför når inte alla elever godkänt slutbetyg? Som utredningen visar finns det ett antal bakgrundsvariabler som samverkar och bidrar till att elever inte alltid når målen och därmed ett slutbetyg, vilket leder till att en elev inte är behörig till ett gymnasieprogram. Studier visar att det finns ett antal kända faktorer som kan knytas till elevers skolprestationer såsom socioekonomisk bakgrund, utländsk bakgrund, kön och den pedagogiska miljö som finns på den skola där eleven studerar. I Alingsås visar utredningen att de elever som vistats i Sverige och gått i grundskola i tre år eller mindre innan gymnasiestudier, klarar sig sämre än sina jämnåriga. I Alingsås ökar antal elever som har befunnit sig i Sverige i tre år eller mindre innan gymnasieålder. Nationellt visar SCB-statistik att pojkar inte når uppsatta mål i samma utsträckning som flickor, både vad gäller andel elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I Alingsås visar sig liknande mönster gällande kön. Djupare analyser behöver göras för att förstå varför pojkarnas resultat är sämre och vilka åtgärder som behövs för att lyckas vända denna trend och skapa en mer likvärdig utbildning. Det finns mycket få indikationer på att man kan dra generella slutsatser att det är elever från ett visst bostadsområde eller socioekonomisk grupp i Alingsås som uppvisar bättre eller sämre resultat. Däremot kan man se att elever på någon av Alingsås kommuns fristående skolor har högre meritvärde i jämförelse med de kommunala skolornas elever. Ingen särskild slutsats kan dras mer än nationellt finns samma mönster. En förklaring som anges i olika studier är att det är elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning mer aktivt väljer skola. Det är också de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning som klarar gymnasiestudier bäst. Vid Alströmergymnasiet har eleverna efterfrågat ännu mer kunskap om studieteknik, för att själva kunna planera och genomföra sin skolgång mer effektivt och därmed möjliggöra högre betyg. De elever som inte kommer från studievana hem visar sig ha större behov av denna stödstruktur i sin pedagogiska miljö för att kunna avkoda de förväntningar som finns på dem och för att lägga upp sitt skolarbete. Ett förbättringsområde som identifierats efter utredningen är att utveckla metoder för att tidigt upptäcka skolmiljöns brister och identifiera elevens utmaningar i att lyckas i samtliga skolämnen. I Alingsås finns kompetenta elevhälsoteam som arbetar systematiskt för att identifiera och arbeta 4

förebyggande. Utredningens statistik visar att detta inte är tillräckligt utan ytterligare åtgärder krävs. En sådan är där samtlig skolpersonal är involverad och arbetar med det förebyggande arbetet med eleverna. Ytterligare ett förbättringsområde är de överlämningar som sker mellan grundskolan och gymnasiet för att elever i behov av särskilda insatser skall erhålla detta, i den nya skolformen. Även gemensamma forum för de olika skolformerna saknas där man diskuterar ämnesdidaktik, bedömning och förhållningssätt i relation till den enskilde elevens förutsättningar i ett långsiktigt perspektiv. Åtgärder I ljuset av den utredning som skett har olika delar synliggjorts som har betydelse för elevernas betygsresultat. Som ett resultat av bland annat denna och övriga kartläggningar som genomförts finns nedan ett antal åtgärder som genomförts eller är i utveckling, med syftet att öka måluppfyllelse och betygsresultat. I Alingsås har kompetensutveckling riktats genom bland annat matematiklyftet, kollegialt lärande genom ALP (Alingsås, Lerum, Partille), 1-1 datorer har införts, som stöttar elevers kunskapsutveckling och digitala kompetens, samt som ett extra stöd för elever i särskilda behov. Kompetensutveckling planeras för att öka pedagogernas kompetens och kunskap att möta elevernas individuella behov och utmaningar. En särskilt grupp att uppmärksamma är kommunens nyanlända elever som finns i båda skolformerna. I Alingsås har både grundskolan och gymnasieskolan utarbetat metoder/rutiner för att kunna sätta in tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Detta sker bland annat genom att analysera elevernas resultat tidigt. Inom grundskolan har ett intensivt arbete skett med att ta fram en modell för läs- och skrivutveckling i skolår 1-3. Formativ bedömning (bedömning för lärande) är ett ytterligare ett område för kompetensutveckling. Denna metod och förhållningssätt syftar till att inkludera eleven i processerna kring sitt lärande och utgör ett viktigt moment för att eleven tidigt uppfattar de förväntningar som finns från skolan och kan därmed påverka sitt lärande. De pedagogisk överlämningar som finns mellan årskurser och skolformer måste utvecklas för att mottagande årskurs och skolform skall kunna möta eleven där den befinner sig. Olika former för detta kommer att utarbetas under läsåret 2015/16. Inför läsåret 2015/16 kommer skolår 6 att vara kvar på f-5 skolorna i centrum, detta är mycket positivt för att säkerställa elevens lärande och utveckling. 5

Inom gymnasieskolan har rutiner och metoder för frånvarorapportering med snabb uppföljning utvecklats och används dagligen. Detta har gett resultat och man fångar tidigt upp elever som inte är närvarande och en aktiv åtgärd sätts in. Inom grundskolan pågår ett arbete med att säkerställa rutiner och metoder för frånvarorapportering, samt att införa ett nytt frånvarosystem och möjligheten att införa sms-avisering till vårdnadshavare. I Alingsås har förvaltningarna dessutom arbetat systematiskt med att kvalitetssäkra lärarnas kompetens för att det skall finnas behöriga och legitimerade lärare. Detta arbeta är inte klart, då alla lärare ännu inte har fått sin lärarlegitimation. På gymnasiet har matematikämnet uppmärksammats, som ett ämne där en förstärkning av åtgärder har införts i form av utökad lektionstid (mattesupport), lärartäthet och kompetensutveckling. De allra flesta skolor inom grundkolan och gymnasiet har under läsåret 2014/15 varit med i den nationella satsningen matematiklyftet. Inom grundskolan kommer detta troligtvis att påverka även andra skolämnen på ett positivt sätt. På gymnasienivå riktas dessutom särskilda förstelärarresurser mot matematikämnet. På grundskolan framgår i den senaste kunskapsuppföljningen att Alingsås elever i många ämnen presterar mycket högre än riket. Det finns ämnen där Alingsås eleverna har minst marginal till riket, det är praktisk estetiska ämnen. I teknik ämnet presterar Alingsås elever i stort sett samma som riket. Detta har uppmärksammats i förvaltningen och arbete pågår med att hitta metoder för att utveckla dessa ämnen, samt att det är viktigt att fortsätta fokus på ämnesbehörighet i dessa ämnen. Utökade behörighetskrav ställer krav på att eleverna är behöriga i betydligt fler ämnen för att bli behöriga till gymnasiestudier än tidigare. En åtgärd är att uppföljning av kunskapsresultaten i grundskolan sker i ett bredare perspektiv på förvaltningsnivå. En annan åtgärd är att grundskola och gymnasieskolal arbetar tillsammans med att identifiera och utveckla metoder i ämnen där skolan tidigare inte lyckats undervisa på ett sätt som utvecklar alla elevers lärande. I Alingsås finns det nu 54 förstelärare och de är fördelade mellan grundskolan (37 st och gymnasiet 17 st). De är uttalat yrkesskickliga pedagoger som har visat att de kan förbättra elevernas studieresultat. Arbete pågår med att analysera effekter av reformen och vidareutveckla arbetsätt där förstelärarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt. Som ett led i Utbildningsnämndens åtagande om att varje elev ska få möjligheter till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling, kommer det pedagogiska ledarskapet vid Alströmergymnasiet att förstärkas. Detta genom en utökning av en rektorstjänst med särskilt ansvar för elevhälsa, introduktionsprogrammet med olika inriktningar och det kommunala aktivitetsansvaret. Det 6

kommunala aktivitetsansvaret syftar till att de elever som inte finns inom ett nationellt gymnasieprogram eller är i arbete skall få det individuella stöd som krävs för att antingen fortsätta inom utbildningssystemet eller komma i arbete. I Alingsås omfattar denna verksamhet 28 ungdomar och utgår från det lyckade projektet Plug In. Dessutom riktar gymnasiet en förstelärartjänst mot introduktionsprogrammet. Diskussion Betyg fyller fyra olika funktioner och tidigare utredning har inte denna dimension diskuterats och för att kunna arbeta vidare med att få en förståelse för hur man kan stötta elever till att få mycket goda betyg i skolans alla ämnen lyfts även denna aspekt. I Alingsås kommun arbetar man på följande sätt med dessa funktioner idag. Urval till nästa nivå i utbildningssystemet. De elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiestudier det vill säga att man inte innehar ett fullständigt betyg erbjuds kompletterande utbildning på introduktionsprogrammet (IM). Detta är en möjlighet för de elever som av olika anledningar inte blivit antagna på gymnasieskolans nationella program och bör ses som en åtgärd för att nå ökad måluppfyllelse och därmed möjlighet till vidare studier inom någon av gymnasieskolans nationella program. De elever som går på nationella program skall ha möjlighet att utmanas i sitt lärande för att öka sitt resultat. De möter studievägledare för att få insikt i vilka ämnen som krävs för att kunna studera vidare och hur många poängs som krävs för högre eftergymnasial utbildning. Information till eleven och hemmet om elevens studieresultat I de fall där eleven riskerar att inte nå skolformens mål finns rutiner för att i god tid informera vårdnadshavare och elever innan det slutgiltiga betyget fastställs. Belöningssystem för individuella studieprestationer I de båda skolformerna utgår lärandet från formativ bedömning som syftar till att öka elevens delaktighet över sin egen kunskapsutveckling. Detta arbetssätt kommer förhoppningsvis att öka studiemotivationen och bidra till ökad måluppfyllelse. Information på lokal och nationella nivå om utbildningens resultat I de båda skolformerna deltar elever i nationella prov som synliggör hur elevens prestation och skolans resultat ligger till i jämförelse med övriga skolor lokalt och nationellt. Detta utgör ett viktigt instrument för att kunna analysera vilka stödinsatser tillika resurser som krävs för att uppnå likvärdig utbildning och bedömning. Cecilia Knutsson Förvaltningschef Anneli Schwartz Förvaltningschef 7