Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Relevanta dokument
Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Palliativ vård ett förhållningssätt

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Pallia%vregistrets värdegrund

Palliativregistrets värdegrund

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

God palliativ vård state of the art

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Palliativregistret - värdegrund

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Palliativ vård Professor Peter Strang

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Dödsfallsenkät fr o m

Att få leva tills man dör

Svenska palliativregistret

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Vägledning för en god palliativ vård

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Strävan mot en god pallia1v vård: varför vi måste göra vårt allra bästa.

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Palliativt förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Palliativ vård Sörmland Katrineholm. Greger Fransson Registerhållare

Ane%e Duarte och Dröfn Birgisdó6r

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC

Monica Forsberg

Palliativ vård Sörmland Nyköping. Greger Fransson Registerhållare

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Defini on pallia v vård

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

XIVSvenska. Stella Cizinsky. Hur skall behandlingen av en dödssjuk pa9ent nedtrappas/avbrytas? Kliniska aspekter. Kardiovaskulära Vårmötet

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Sundsvall

Framtidsplan för Specialiserad Palliativ Vård

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vård av äldre i livets slut

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

Döendet. Palliativa rådet

Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

Transkript:

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Myter om Pallia%v vård Om man remi*eras,ll pallia,va dör man inom 2 veckor pallia,va avdelningen = dödsavdelning Pa,enten har en cancersjukdom som är spridd jag skriver remiss,ll pallia,va vi har överbeläggning, har vi några cancerpa,enter som vi kan fly*a,ll pallia,va? jag jobbar på hjärtavdelningen, vi behöver inte kunna något om pallia,v vård

Pallia,v vård bygger på e* förhållningssä* som symar,ll a* förbä*ra livskvaliteten för pa,enter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Pallia,v vård förebygger och lindrar lidande genom,dig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykiska och existen,ella problem. WHO:s defini,on av pallia,v vård (2002)

Enligt WHO ( 2002) Lindrar smärta och andra plågsamma symtom Bekrä7ar livet och betraktar döden som en normal process Sy7ar inte <ll a= påskynda eller fördröja döden Integrerar psykologiska och existen<ella aspekter i pa<entens vård Erbjuder stöd <ll hjälp för pa<enter a= leva så ak<vt som möjligt fram <ll döden Tillämpar teambaserat förhållningssä= för a= möta pa<enters och familjers behov Erbjuder organiserat stöd för familjen e7er dödsfallet Främjar livskvalitet

Vad utmärker och skiljer den pallia,va vården från flertalet andra vårdverksamheter? 1) SyMet med vård och behandling 2) Individens extremt utsa*a situa,on

Allmän / SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD Allmän pallia<v vård: Pallia,v vård som ges,ll pa,enter vars behov kan,llgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i pallia<v vård. Både på sjukhus och i primärvård. Specialiserad pallia<v vård: vård som ges,ll pa,enter med komplexa symtom eller vars livssitua,on medför särskilda behov, och som uuörs av e* mul<professionellt team med särskild kunskap och kompetens i pallia,v vård 6

Pallia%va vårdens värdegrund Närhet Helhet Kunskap Empa,

Samarbete Symtomlindring Stöd,ll de närstående Kommunika,on och rela,on Den pallia%va vården vilar på 4 hörnstenar:

Människans grundläggande behov den femte hörnstenen

GRUNDLÄGGANDE BEHOV Exempel: Välbefinnande Värdighet Integritet/ privatliv Respekterade val Pa,entsäkerhet

Pallia%v vård ur olika perspek%v Pallia<v vård innefa=ar alla åldersgrupper och diagnoser även om behovet av insatser kan se olika ut. Andra livshotande sjukdomar än cancer för vilka behov finns av pallia<v vård är framför allt hjärtsvikt, KOL, terminal njursvikt, terminal leverinsufficiens, aids, e= antal neurologiska sjukdomar såsom ALS, MS och Parkinsons sjukdom. En stor grupp är pallia<v vård för äldre, där många har både fysiska sjukdomar och demenssjukdom. Cirka 60 % av alla dödsfall är 80 år eller äldre.

TVÅ FASER I PALLIATIV VÅRD Brytpunkt,ll pallia,v vård i livets slutskede Döds-fall Stöd,ll emerlevande Tidig fas med pallia,va insatser Sen fas med pallia,v vård i livets slutskede Kommunika,on Brytpunktssamtal vid övergång,ll pallia,v vård i livets slutskede EMerlevande-samtal

Hur dör vi? 13

Diagnos Dödsfall * * * **** * ***************** * * * * Rädda liv Förlänga liv Pallia,v vård i livets slutskede Livskvalitet EMerlevandesamtal * Brytpunktssamtal Pallia,va insatser* under e* cancerförlopp

Målet är a* det ska vara där det är bäst för den döende människan. I de flesta fall är det rimligt a* den personen avgör var det är. Hemma, på sjukhus, på e* boende som kommunen erbjuder, på hospice Ibland går det inte a* ordna det som personen helst önskar. Då måste pallia,v vård erbjudas där personen är. Var? pallia%v vård i livets slut

Hur bra fungerar den pallia,va vården hos oss i NUsjukvården? Kvalitetsindikatorer?

Na,onellt kunskapsstöd för god pallia,v vård vägledning, na,onella riktlinjer och indikatorer ( Socialstyrelsen)

Vad är Svenska pallia%vregistret? - E* na,onellt kvalitetsregister, start 2006 - E* hjälpmedel i arbetet med a* åstadkomma en förbä*rad pallia,v vård oavse* diagnos, typ av vårdenhet och plats i landet - Fokus för Svenska pallia,vregistret är vårdinnehållet den sista veckan i livet EWA LIDMAN UTVECKLINGSSJUKSKÖTERSKA NU-SJUKVÅRDEN

Ur SPR:s dödsfallsenkät: Läkarinforma,on,ll pa,enten och närstående Munhälsa bedömd Avliden utan trycksår Mänsklig närvaro vid dödsögonblicket UUörd validerad smärtska*ning Lindrad från smärta Lindrad från illamående Lindrad från ångest Lindrad från rosslig andning EMersamtal erbjudet

Resultat för avd. 62 under perioden 2016:1-2016:2 avser 15 förväntade dödsfall EWA LIDMAN UTVECKLINGSSJUKSKÖTERSKA NU-SJUKVÅRDEN

Resultat för avd. 45 under perioden 2016:1-2016:2 avser 14 förväntade dödsfall EWA LIDMAN UTVECKLINGSSJUKSKÖTERSKA NU-SJUKVÅRDEN

Resultat för avd. 16 avser 14 förväntade dödsfall under perioden 2014:1 2014:4 28,6 % av pa,enterna har få* e* dokumenterat brytpunktssamtal

avser 13 förväntade dödsfall under perioden 2016:1-2016:2 69.2 % av pa%enterna har få] e] dokumenterat brytpunktssamtal, förra mätningen 28,6 % EWA LIDMAN UTVECKLINGSSJUKSKÖTERSKA NU-SJUKVÅRDEN

Resultat för avd. 14 avser 80 förväntade dödsfall under perioden 2016:1-2016:2 EWA LIDMAN UTVECKLINGSSJUKSKÖTERSKA NU-SJUKVÅRDEN

Hur blir vi bä*re?????? UTBILDNING!