Alskogen I Sverige finns två alarter, gråal och klibbal. I huvudsak finns gråalen i norra Sverige och klibbalen i södra. Alen invandrade till Sverige för ca 8000 år sedan. Klibbalen trivs bra på fuktiga till blöta marker, där många andra arter inte kan växa. Gråalen kan däremot växa på de flesta marker. Speciellt med alen är att den kan fixera luftkväve genom bakterier som bildare knölar på dess rötter. Bakterierna och alen drar nytta av varandra genom att alen får kväve av bakterierna och i gengäld förser alen bakterierna med andra livsviktiga ämnen. Alen har på grund av detta en god tillgång på näring och kan därför slösa och släppa sina blad gröna på hösten. Detta hjälper till att gödsla marken som ofta får en riktlig flora och ger förutsättningar för en rik flora och fauna. Fuktigheten i alkärret är mycket viktigt för den lägre faunan. Ca 260 skalbaggsarter och ca 90 storfjärilsarter är beroende av alen. Sträckan här längs med ån rymmer ca hälften av antalet växtarter på hela slingan. Lagom fuktighet och lagom mycket ljus kärvs för dessa växter. Under vintern är skogsfågeln Järpen nästan helt beroende av alens frön och knoppar för sin överlevnad. Den vattennära zonen Alkärret får representera områden som är vattennära, lågt liggande i landskapet och där grundvatten strömmar ut intill vattendrag eller sjöar. I den vattennära zonen intill vattendrag sker ett utbyte mellan tillströmmande mark- och grundvatten och vattnet i vattendraget. Zonen är därför mycket känslig för skador som kan leda till erosion. Eroderat material kan sätta igen lekbottnar för öring och platser där flodpärlmusslan står och filtrerar vatten. Eroderat material kan också föra med sig olika näringsämnen och tungmetaller som anrikas i växter och djur nedströms. Just här på denna plats grenar sig vattendraget i flera grenar som sedan åter förenar sig, en s.k. kvill. Kvillar hyser många arter av både flora och fauna på grund av de många småbiotoper den stora kontaktytan mellan vatten och mark skapar. Vid avverkning av skog är det ytterst viktigt att lämna en ordentlig kantzon mot vattendrag. Kantzonens bredd kan varieras beroende på markens och vattendragets känslighet, från 5 meter till ca 30 meter bred. Planering och val av lämplig tidpunkt för skogliga åtgärder som innebär körning med maskiner är viktigt i vattennära områden. JÄRPE BONASA BONASIA KLIBBAL STRANDKLO ÅKERMYNTA MAJBRÄKEN ALNUS GLUTINOSA LYCOPUS EUROPAEUS MENTHA ARVENSIS ATHYRIACEAE FILIX-FEMINA
Björkskogen I Sverige finns tre huvudarter: glasbjörk, vårtbjörk och dvärgbjörk. Dessutom förekommer ett antal underarter som t.ex. ornäsbjörk, fjällbjörk och masurbjörk. Glasbjörken var det första skogsträdet som invandrade till Sverige söderifrån för ca 10 000 år sedan. Glasbjörken trivs bra på fuktiga till blöta marker medan vårtbjörken vill ha något torrare marker där den även växer bättre. Björken har positiv inverkan på marken genom att de nedfallna löven håller ett högt ph-värde. Här ser ni ett skött glasbjörkbestånd som är ca 45 år gammalt (2009). I skogliga sammanhang kallar man ofta björken för granens moder. Detta på grund av att granen gärna växer upp i skydd av björken, vilket du kan se i detta bestånd. Vid föryngring kan man på fuktiga och blöta marker utnyttja den självföryngrade björken som ofta kommer spontant. Genom röjning kan björken glesas ur och granen får då möjlighet att komma upp underifrån. På andra sidan ån kan du se ett rent naturbestånd av björk i ungefär samma ålder. Lägg märke till skillnad i grovlek. Beroende av björken är 125 storfjärilsarter och ca 175 skalbaggsarter. Det finns 224 svampar och 64 lavar och 3 mossor som är knutna till björken. BJÖRK BETULA PENDULA ÄLGÖRT FILIPENTULA ULMARIA RÖRFLEN PHALARIS ARUNDINACEA REVLUMMER LYCOPODIUM ANNOTINUM
Skogsbruk vid vatten hur arbetar Södra? Södra och skogsbruket fokuserar på att undvika körskador intill vattenmiljöer Användning av miljöcertifiering genom PEFC och FSC stärker kunskapen om skydd och hänsyn vid vatten. En majoritet av Södras medlemmar är certifierade Bred användning av grön skogsbruksplan med detaljerade råd om skogskötsel Planering av avverkningar och transporter (s k traktdirektiv) sker med stor hänsyn till vatten. Kantzoner och död ved lämnas, naturmiljön styr utformningen Entreprenörer, fältpersonal, förtroendevalda och medlemmar utbildas i vattenkunskap, skogsentreprenörer skall ha grönt körkort, dikesentreprenörer blått körkort Tydliga rutiner för att hitta överfarter som minskar risken för skador på vattendrag. Rätt utformade skogsbilvägar ersätter långväga terrängtransporter. Vägtrummor/broar placeras rätt! Användning av tekniska hjälpmedel; markskonare, mobila broar Skogsdiken som haft positiv inverkan på skogproduktionen underhålls och skyddsdiken anläggs där marken riskerar att försumpas efter avverkning. Det sker med största försiktighet, stor miljöhänsyn och rätt teknik!
EMÅNS EKOMUSEUMS NATURSLINGA OCH SKOG-VATTENSLINGA
DET HÄR FÅR DU UPPLEVA OM DU GÅR NATURSLINGAN OCH SKOG- VATTENSLINGAN Naturslingorna utgår från Emåns Ekomuseum och inbjuder Dig till en 4 km lång och omväxlande vandring genom ett stort antal särpräglade naturtyper. Efter ca 1 km grenar sig slingorna och du får valmöjligheten att följa den längre naturslingan eller gå Skog- och vattenslingan tillbaka på andra sidan ån. Slingornas första del följer Emån. Vegetationen i och vid vattendraget är mycket frodigt, och i den omgivande skogsmiljön finner du bl.a. högstammiga alar och björkar men också grova barrträd. När du passerat gångbron över Emån, kommer du fram till ett avsnitt med smalstammig gammal björkskog. Väljer du att gå tillbaka längs med åns andra sida möter du blandskog med tall, gran och björk. Du kommer också i kontakt med högstammig granskog och en föryngringsyta innan du åter når den första bron över ån. Du upplever hela tiden vattnets närvaro på denna slinga. Väljer du att gå den längre naturslingan så når du Högmossen, först med gles, vresig tallskog, därefter som öppen högmosse. Nästa del av naturslingan går genom sumpskogen, en värdefull miljö med tanke på dess biologiska mångfald. Så småningom når Du fram till s.k. Höjdavägen. Den går i nordvästlig riktning och kantas av kulturskog med odlingsrösen. Längre fram passerar den genom öppen hag- och åkermark. Vid bebyggelsen viker slingan av mot norr och du passerar ett område med planterad ädellövskog i form av ek. Därefter möter den igenväxande hagmarken med sina grova aspar Nästa naturtyp är den ogödslade betesmarken där du finner en intressant och värdefull flora, men också spår av inlandsisen i form av s.k. jättegrytor. När du vandrat ytterligare ett stycke kan du upptäcka fornlämningar från järnåldern. Innan du når museet från nordost, passerar du slutligen genom ett bestånd av högstammiga aspar där undervegetationen är frodig. Så här hittar du utefter Naturslingorna. Skyltar och informationstavlor Tavlor och skyltar beskriver kortfattat växter och fåglar som kan förekomma i naturslingans olika miljöer. Informationen om vattendraget har i första hand koncentrerats till utförda fiskevårdsåtgärder. Florainventering Naturslingans florainventering bygger på en inventering utförd av Uno Björkman. Säg till i museet om du vill ta del av redovisningen i sin helhet. Så hittar du Den 4 km långa naturslingan har väl synliga pilar med gul markering. Skog- och vattenslingan är markerad med blå pilar och markeringar. Nödvändigt med grova skor På några ställen passerar slingorna genom fuktiga terrängavsnitt. Därför bör du ha på dig grova skor eller stövlar. Till eftertanke Människans påverkan av naturen längs slingan ger dig många tillfällen till eftertanke och reflektion. Var aktsam! Naturslinga skär genom flera känsliga naturtyper. Var aktsam där du tar dig fram. Då har du också större möjligheter att upptäcka och studera det rika djurlivet. Med tanke på den stora faran för bränder i skog och mark ber vi dig respektera vår önskan att inte göra upp eld. Och till sist! Lämna skogen som den var, inget skräp får finnas kvar. Vi önskar dig en trevlig och intressant vandring! Så här har slingan kommit till Ide och grundkoncept: Fältarbeten: Florainventering: Växtillustrationer från: Text till illustrationerna: Fågelillustrationer från: Text till illustrationerna: Information om vattenmiljön: Gillis Claesson, dåvarande Skogsvårdsstyrelsen Stefan Johanson, Skogsstyrelsen Sven- Åke Allansson, dåvarande Skogsvårdsstyrelsen Uno Björkman, Ånhult, Nässjö Den Nordiska floran av Bo Mosseberg Stefan Johansson, Skogsstyrelsen Fåglar i Europa av Lars Jonsson Lars-Johan Johansson, Bodafors Gunnar Johnsson/Illustrationerna Nils-Erik Eriksson, Bodafors/ Text Slingorna uppdaterade under 2009-2010 i ett samarbete mellan Ekomuseet, Södra och Skogsstyrelsen
Vatten är liv- vatten berör Vattnet är jordens blodomlopp. Det löser och fraktar materia, ger näring åt det växande, är allt levandes fostervatten. Vattnet faller mot jorden, lyfts mot himlen. Genom trädets stammar strömmar mer vatten än genom jordens alla floder. Det levande vattnets virvlande spiral speglas i växandet. Mängden vatten på jorden är alltid detsamma. Det vatten som svalpar i dit ögas sjö, närde kanske Golfströmmens plankton för en miljon år sedan Vatten är skapelsens blod. Det finns inget så märkligt som vatten. Bara det faktum att det är så vanligt gör det ovanligt. Ingen vätska kan ersätta vatten och utan vatten kan inget liv existera. Om mänskligheten skall överleva måste vi rädda skapelsens blodvattnet. Okänd författare Stefan Edman. Stanna upp ett tag och tänk efter. Vilken relation har Du till vatten. Vad använder Du vatten till. Vad är dina tankar om vatten och vilka känslor får du när du möter vattenmiljöer som denna kring Emån? Citat och dikter om vatten går nästan att finna i det oändliga. Vatten finns med i såväl bibeltexter som i dikter. Vatten berör! Trots eller på grund av att Vatten är så livsviktigt och självklart för oss - tar vi det kanske för givet! Drygt 70% av Jordens yta består av vatten. Endast 3 % sötvatten och knappt 1 % är tillgängligt som dricksvatten. Allt fler människor ska samsas om detta vatten, som dricksvatten, för sin hygien och i olika industriprocesser mm. Inget vatten försvinner - allt finns kvar sedan jordens födelse - och det som i dagligt tal kallas vattenförbrukning är egentligen en given mängd vatten som varje år strömmar genom vårt land. Hur mycket som är tillgängligt beror på klimat, markanvändning och hur vi människor vårdar skapelsens blod-vattnet. När du vandrar på slingorna här vid Emåns Ekomuseum hoppas vi att du ska känna vattnets betydelse och fortsätta värna om vattnet. Jag är vatten. Jag är begynnelsen. Jag var före rikena i norr och söder. Jag var före konungarna och folken. Jag var före järnet och stålet, svärdet och spjutet. Jag var före våldet och kriget. Utan vatten inget liv. Vilhelm Moberg om ett vattendrag i hans födelsebyggd.
Skogsbruk och vatten Vattenmiljöerna härbärgerar många arter. Vatten bidrar också till att skogen växer och historiskt har sjöar och vattendrag varit viktiga transportleder för virke och människor. Det återspeglas i landskapsbilden med kulturspår efter forna tider. Syftet med en svensk vattenförvaltning och vattendirektivet inom den europeiska gemenskapen är att verka för långsiktigt bra vattenkvalitet och göra insatser för att värna god status. Åtgärder och i vissa fall restaurering av vattendrag skall ske över tid och i samklang med de människor som bor och brukar jorden och skogen. Många markägare äger också fastigheter med del i ett vattendrag. För dem är vatten en särskild källa till glädje och inspiration. Det är grundbulten för att sprida kunskap om hur viktig vardagshänsynen är vid vatten samtidigt som skogsbruket är en av landets viktigaste näringar. Därför finns inom den svenska skogspolitiken två likvärdiga mål, miljö- och produktionsmål. Den svenska modellen bygger på insikten att det går att kombinera skogsbruk på merparten av skogsmarken med att ta särskild hänsyn där det finns höga naturvärden. Även på vanlig skogsmark skall generell hänsyn tas och intill vattendrag är det förstås extra viktigt. Skog och vattenslingan visar vilka natur- och skogliga värden som finns utmed ett vattendrag på det Småländska höglandet och hur det går att bedriva skogsbruk i samklang med naturoch kulturvärden i och vid vattnet. Vi behöver öka vår skogsproduktion, också i framtiden behövs papper, bräder och bioenergi från skogen, men skogsskötsel och avverkningar skall ske med stor kunskap och engagemang för miljön. Välkommen ut på skog/vattenslingan, låt dig inspireras och glädjas åt vattnets väg genom skog och natur, för produktion och Emåns livsmiljö! Vi samarbetar för att sprida mer kunskap om skogsbrukets vattenarbete.