Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som växter, djur, bakterier, svampar och lavar Samhälle = 3. alla djur eller alla växter Ekosystem = 4. bottenskiktet i skog och mark Abiotisk = 5. anledningen till varför en population inte växer hela tiden. Biotiska faktorer = 6. alla djur eller alla växter av en art (gruppnivå) Biotop = 7. ett flöde av näringsämnen som ritas från en producent till en toppkonsument Nisch = 8. ett djur eller en växt av en art (individnivå) Populationskurva = 9. djur, svampar och bakterier som inte kan tillverka sin egen energi utan måste äta för att överleva. Delas in i växtätare (herbivor, första konsument), rovdjur(predator, andrakonsument, tredjekonsument och så vidare) och topprovdjur(toppkonsument) Populationsbalans = 10. en avgränsad del av naturen som man väljer att titta närmare på. Innehåller en biotisk del och en abiotisk del. Fotosyntesen = 11. den del av ekosystemet som en art utnyttjar Cellandning = 12. viktiga ämnen för att växter ska kunna växa extra viktiga är kväve, fosfor och kalium. Producent = 13. visar biomassan i ett steg i näringskedjan. Förklarar varför det finns mindre antal rävar än sorkar och också varför den totala massan av sorkar är högre än den totala massan av rävar. Konsumenter = 14. hur många organismer (individer) det finns av en art över tid. Näringskedja = 15. syre och druvsocker blir energi, koldioxid och vatten i djur eller när växten växer. Näringsväv = 16. djur och växter som har dött bryts ner och bildar näringsämnen igen och återförs i kretsloppet. Näringspyramid = 17. många näringskedjor samtidigt Förna = 18. hur ett näringsämne rör sig i ett ekosystem vi tittar ofta på de viktigaste, vattnets-, kolets-, energins-, kvävets- och fosforns- kretslopp. Nedbrytning = 19. vatten och koldioxid blir syre och druvsocker med hjälp av solljus i växter Energiflöde = 20. återvinning av döda djur och växter, förhindrar att ämnena tar slut Kretslopp = 21. naturtyp Närsalter = 22. solenergins väg genom ekosystemet och ut igen (nästan samma sak som näringskedja) Kretslopp = 23. icke levande faktorer som väder, vind, sol, vatten, näring, jordmån, boplatser och skydd
Vad du ska lära dig Kunna beskriva hur årstiderna påverkar sjöns biotiska och abiotiska faktorer Viktiga begrepp Ljus, mörk, syrefattig, syrerik, stilla, cirkulation, algblomning, ytskikt, språngskikt, bottenskikt, 4 o C Provfråga 2) Förklara varför vattnet i sjön ibland innehåller mycket näring och ibland innehåller lite näring beroende på årstiden. Kunna beskriva och jämföra olika ekosystem (sjöar) genom att dela upp dem i mindre greppbara delar och titta på olika arters anpassning till sin nisch i sjön. Litoral (strandzon), pelagial (fria vattnet), profundal (djupbotten) Provfråga 3) Här finns tre växter från litoralen, ålnate, braxengräs och näckros. Förklara i vilken zon växten lever och hur bladen är anpassad till att leva just där. Kan du utveckla det ytterligare är det bra.
Kunna koppla artförekomst till sjöns abiotiska Eutrof (näringsrik), oligotrof faktorer (näringsfattig), kompensationsnivå, siktdjup, djurplankton, växtplankton, näringspyramid Provfråga 4) Förklara varför djurlivet skiljer sig åt mellan en eutrof och en oligotrof sjö. Miljöproblem i sjöar, försurning ph-värde, surt, basiskt, miljöindikator, kalkskal, kalkning Provfråga 5) Förklara varför kräftdjur och musslor försvinner från försurade sjöar före insekterna. Miljöproblem i sjöar, övergödning Kväve, fosfor, syrebrist, svavelväte, döda bottnar Provfråga 6) Förklara hur mycket alger som ju tillverkar syre kan göra att fiskar dör av syrebrist.
Miljöproblem i sjöar, miljögifter Anrikning/ackumulation, toppkonsument, näringspyramid, PCB, DDT, dioxin, kvicksilver Provfråga 7) Kvicksilver och kadmium är mycket farligare för rävar, fiskgjusar och gäddor än det är för möss, bladlöss och plankton, förklara varför.