Skrifter utgivna vidjuridiska Fakulteten i Lund Nrl49 Acta Societatis Juridicae Lundensis INKOMST AV NÄRINGSFASTIGHET I ENSKILD NÄRINGSVERKSAMHET - ARBETSINKOMST ELLER KAPITALINKOMST? URBAN RYDIN Juristförlaget i Lund Distribution: Akademibokhandeln i Lund
Innehäll 1 Inledning 15 1.1 Avhandlingens ämne 15 1.2 Grundläggande syfte och analysmodell 19 1.2.1 Steg 1: Kardäggning av gällande rätt 20 1.2.2 Steg 2: Utvärdering 23 1.2.3 Steg 3: Synpunkter de lege ferenda 30 1.3 Avhandlingens avgränsning 33 1.4 Terminologi 37 1.5 Disposition 39 2 De enskilda näringsidkarna 43 2.1 Inledning 43 2.2 Det svenska näringslivet 43 2.2.1 Näringslivets Struktur 44 2.2.2 Inkomstbeskattning av enskild näringsverksamhet 46 2.2.3 Privatägda näringsfastigheter 49 3 Inkomstbeskattning 53 3.1 Inledning 53 3.2 1990 ärs allmänna skattereform och 1993 ärs företagsskatterefbrm 54 3.3 Systemet för beskattning av inkomster 61 3.3.1 Den personliga inkomstskatten 63 3.3.2 Inkomst av näringsverksamhet 63 3.3.3 Inkomst av kapital 65 3.4 Beskattning av arbets- och kapitalinkomster 65 3.5 Förändrad beskattning av enskild näringsverksamhet 69 3.5.1 Företagssparande 71 3.5.2 Beskattning av arbetsinkomster 73 3.5.3 Beskattning av kapitalinkomster 76 3.5.4 Bakgrunden till reglerna om räntefördelning 83 3.5.5 Räntefördelningens nuvarande utformning 8 5 3.6 Utländska System 87 3.6.1 Finland, huvuddragen i inkomstskattesystemet 89 3.6.2 Finland, särskilt om allokering mellan arbetsinkomst och kapitalinkomst 90 3.6.3 Norge, huvuddragen i inkomstskattesystemet 94 3.6.4 Norge, särskilt om allokering mellan arbetsinkomst och kapitalinkomst 96
10 INNEHALL (3 Inkomstbeskattning) 3.6.5 Danmark, huvuddragen i inkomstskattesystemet 99 3.6.6 Danmark, särskilt om allokering mellan arbetsinkomst och kapitalinkomst 101 3.6.7 Sammanfattning och utvärdering 103 4 Privatbostadsfastighet och näringsfastighet 105 4.1 Inledning 105 4.2 1990 ärs skattereform 107 4.3 Utvecklingen efter 1990 ärs skattereform 110 4.4 Konsekvenser av fastighetsklassificeringen 112 4.5 Lagstiftningens utformning 115 4.6 Steg 1: Karaktärsbestämning 117 4.7 Steg 2: Användningsbedömning 120 4.7.1 Inledning 120 4.7.2 Bedömningsunderlag 120 4.7.3 Fastighetsnivä eller delägarnivä? 124 4.7.4 Bedömning av heia fastighetens användning eller delägarens (an)del? 125 4.7.5 Används helt eller till övervägande delen eller i vissa fall till väsentligdel 127 4.7.6 Används för eller är avsedd att användas för 131 4.7.7 Agarens eller denne närstäendes 138 4.7.8 Permanent- eller fritidsboende 146 4.7.9 Bedömningsüdpunkt 148 4.8 Sammanfattning och utvärdering 151 4.8.1 Rättsläget de lege lata 151 4.8.2 Utvärdering utifrän motsvarande regier för famansföretag 153 4.8.3 Synpunkter de lege ferenda 155 5 Aktiv och passiv näringsverksamhet 161 5.1 Inledning 161 5.2 1990 ärs skattereform 164 5.3 Utvecklingen efter 1990 ärs skattereform 166 5.4 Konsekvenser av aktivitetsklassificeringen 169 5.5 Lagstiftningens utformning 171 5.5.1 Vägledande förarbetsuttalande 172 5.5.2 Regeringsrättens tolkning av förarbetsuttalandet (RÄ 2002 ref. 15) 173 5.5.3 Varierande aktivitet mellan beskattningsären 178 5.6 "Kvantifieringsregeln" (huvudregeln) 185 5.7 Verksamhet av begränsad omfattning 191 5.7.1 Inte tillgängsbaserad verksamhet (jämkningsregeln) 191 5.7.2 Tillgängsbaserad näringsverksamhet 194
INNEHÄIX 11 (5 Aktiv och passiv näringsverksamhet) 5.7.3 Särskilt om makars m. m. näringsverksamhet 199 5.8 Beskattningen av aktiv respektive passiv näringsverksamhet sett ur principiell synvinkel 202 5.8.1 Inledning 202 5.8.2 Karaktären pä och beskattningen av aktiv näringsverksamhet 203 5.8.3 Karaktären pi och beskattningen av passiv näringsverksamhet 204 5.8.4 Skillnader i beskattningen av passiv näringsverksamhet och annan kapitalinkomst 207 5.8.5 Medför räntefördelningsreglerna en korrekt beskattning? 209 5.9 Utländska System 211 5.10 Sammanfattning och utvärdering 212 5.10.1 Rättsläget de lege lata 213 5.10.2 Utvärdering utifrän motsvarande regier för famansföretagare 215 5.10.3 Utvärdering utifrän motsvarande regier i de nordiska länderna 224 5.10.4 Synpunkter de lege ferenda 228 6 Beskattning vid avyttring av näringsfastigheter 239 6.1 Inledning 239 6.2 Reglernaföre 1990 ärs skattereform 241 6.3 1990 ärs skattereform 245 6.4 Utvecklingen efterl990 ärs skattereform 247 6.5 Utländska System 250 6.5.1 Inledning 250 6.5.2 Den norska modeilen 251 6.5.3 Den finländska modellen 252 6.5.4 Capitals gains tax (CGT) 253 6.5.5 Sammanfattning och utvärdering 256 6.6 Beskattning av kapitalvinster vid avyttring av näringsfastighet sett ur principiell synvinkel 256 6.6.1 Inledning 256 6.6.2 Avyttring av skog i samband med fastighetsavyttring m. m 260 6.6.3 Bor näringsbeskattningen under innehavstiden päverka avyttringsbeskattningen? 266 6.7 Sammanfattning och utvärdering 273 6.7.1 Utvärdering utifrän motsvarande regier för famansföretagare 273 6.7.2 Utvärdering utifrän motsvarande regier i de nordiska länderna 277 6.7.3 Synpunkter de lege ferenda 278
12 INNEHALL 7 Äterfbring av avdrag i samband med kapitalbeskattad överlätelse av fastighet 281 7.1 Inledning 281 7.2 1990 ärs skattereform 287 7.3 Utvecklingen efter 1990 ärs skattereform 292 7.4 Lagstiftningens utformning 294 7.5 Uppnäs avsedd effekt genom äterföringsreglerna? 295 7.5.1 Inledning 295 7.5.2 Inkomstpäverkan - äterföring av värdeminskningsavdrag m. m 296 7.5.3 Inkomstpäverkan - äterföring av förbättrande reparation och underhäll 302 7.5.4 Hur päverkar äterföringen skatte- och avgiftsuttaget? 303 7.5.5 Spärregeln 307 7.5.6 Sammanfattning och utvärdering 310 7.6 Utländska System 312 7.6.1 Inledning 312 7.6.2 Finland 313 7.6.3 Norge 315 7.6.4 Danmark 317 7.6.5 Sammanfattning och utvärdering 320 7.7 Individuell prövning av äterföring av avdrag 322 7.7.1 Inledning 322 7.7.2 Syfte och utformning av substansminskningsavdraget 326 7.7.3 Utvärdering av äterföringsreglerna för substansminskningsavdrag 328 7.7.4 Syfte och utformning av skogsavdraget 330 7.7.5 Utvärdering av äterföringsreglerna för skogsavdrag 331 7.7.6 Syfte och utformning av värdeminskningsavdrag för byggnader 336 7.7.7 Syfte och utformning av värdeminskningsavdrag för markanläggningar 340 7.7.8 Utvärdering av äterföringsreglerna för värdeminskningsavdrag 342 7.7.9 Syfte och utformning av avdrag för reparation och underhäll 352 7.7.10 Utvärdering av äterföringsreglerna för avdrag för reparation och underhäll 355 7.7.11 Vilka reparations- och underhällsavdrag omfattas av äterföringsreglerna? 357 7.7.12 Vilka reparations- och underhällsavdrag bör äterföras? 365 7.7.13 Syfte och utformning av avdrag för avsättning till ersättningsfond 368 7.7.14 Utvärdering av äterföringsreglerna för ersättningsfond 369 7.7.15 Utvärdering av äterföringsreglerna för liknande fond 374
INNEHALL 13 (7 Äterföring av avdrag i saniband med kapitalbeskattad överlitelse av fastighet) 7.8 Sammanfattning och utvärdering 376 7.8.1 Utvärdering utifrän motsvarande regier för famansföretagare 377 7.8.2 Utvärdering utifrän motsvarande regier i de nordiska länderna 378 7.8.3 Synpunkter de lege ferenda 380 8 Utvärdering 391 8.1 Inledning 391 8.2 Allokering av näringsinkomst som arbetsinkomst eller kapitalinkomst (steg 1) 392 8.3 Neutralitetsaspekten (steg 2) 394 8.4 Den intemationella aspekten (steg 2) 400 8.5 Förenklingsaspekten (steg 3) 401 8.6 Avslutning 406 Summary 409 Källor 420 Litteratur 425 Rättsfall 429 Förkortningar 432