PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG

PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009

Sammanfattning...2 Ekonomisk översikt...4 Syfte, historik...4 Urval.5 Metod 5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...6 Privata företag... 6 Offentliga tjänster... 7 Lediga platser... 8 Kapacitetsutnyttjande... 8 Bristen på arbetskraft minskar... 9 Varsel 9 Sysselsättning.10 Utveckling per bransch..11 Varuproduktion... 11 Privat tjänsteproduktion... 13 Offentligt finansierad verksamhet... 15 Utbudet av arbetskraft minskar...16 Befolkningsutveckling... 17 Fler väntas söka sig till utbildning... 17 Färre sjukskrivna... 17 Arbetslöshet och programinsatser...18 Arbetslöshetens struktur.19 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.

2 Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län Sammanfattning Kraftigt vikande efterfrågan på varor och tjänster Den globala ekonomin har försvagats kraftigt, och många länder, bland annat USA, Japan och flera länder inom eurozonen, har gått in i en recession, vilket innebär minskad tillväxt av BNP minst två kvartal i rad. Den svenska ekonomin har drabbats hårt av detta genom att det blivit betydligt svårare att exportera varor. Främst har transportmedelsindustrin drabbats men nedgången har även spritt sig till övriga industrisektorn med minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Den lågkonjunktur som under hösten 2008 drabbat Sverige kommer tydligt att märkas även i Kronobergs län under det kommande året. De företag som deltar i Arbetsförmedlingens undersökning ger nu uttryck för en mycket låg förväntan på utvecklingen av efterfrågan på deras varor och tjänster. Utvecklingen har varit både kraftigare och snabbare än vad som tidigare förväntats. I höstens undersökning är det fler företag som tror på en minskad efterfrågan än som tror att efterfrågan kommer att öka. Samtidigt har antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen minskat under de senaste månaderna, och antalet varsel har ökat kraftigt i länet hittills under året. Arbetsförmedlingen bedömer att denna utveckling kommer att fortsätta under resten av 2008 och även under 2009. På grund av den osäkerhet som råder på finansmarknaden världen över är dock prognosen för det kommande året förknippad med en viss osäkerhet gällande styrkan i sysselsättningsnedgången. Minskat antal sysselsatta Antalet sysselsatta i länet har under det senaste året haft en mycket positiv utveckling. Under det kommande året förväntas dock antalet sysselsatta minska med omkring 1 600 personer, en minskning som motsvarar 1,9 procent. Det minskade antalet sysselsatta kommer att synas i de flesta branscher i länet men i olika omfattning. De kraftigaste minskningarna förväntas inom industri, byggverksamhet och transportsektorn. Under det kommande året förväntas dock även minskningar inom handel, personliga och kulturella tjänster och även till viss del inom företagstjänster, bland annat på grund av att hushållens köpkraft försvagas. Arbetslösheten ökar under 2009 Antalet sysselsatta kommer att minska i en snabbare takt än arbetskraftsutbudet under 2009, vilket gör att antalet arbetslösa i länet kommer att öka. Under 2008 väntas i genomsnitt 2 600 personer vara arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 10 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Under 2009 väntas den genomsnittliga arbetslösheten i länet vara 3 500 personer, vilket är en ökning med omkring 30 procent. Arbetslösheten som andel av befolkningen mellan 16-64 år kommer då att vara 3 procent, vilket kan jämföras med i år då genomsnittliga andelen väntas bli 2,3 procent. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd kommer att öka med omkring 12 procent till fjärde kvartalet 2009. Antalet som har arbete med stöd kommer att minska svagt under året.

Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 3 Bristen på arbetskraft avtar Andelen arbetsställen i länet som upplever att det råder brist på arbetskraft har minskat. I höstens prognos uppger 31 procent att det råder brist på arbetskraft, vilket är en minskning jämfört med vårens prognos då motsvarande andel låg på 38 procent och en minskning med 17 procent jämfört med ett år tillbaka. I takt med att arbetslösheten i länet ökar förväntas bristerna på arbetskraft fortsätta minska. Bristen på arbetskraft har minskat inom samtliga branscher. De branscher som fortsatt upplever att de har svårt att hitta den kompetens de söker finns främst inom företagstjänster och till viss del inom verkstadsindustri och byggverksamhet. Även inom offentlig sektor är bristen på arbetskraft inom vissa yrken fortsatt hög. Tabell: Förändring av arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. Förändring i antal personer, fjärde kvartalet respektive år Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Summa förändring av (Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Arbetsförmedlingens sysselsatta och arbetslösa och annan sysselsättn. statistik) verksamhetsstatistik Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv4 1400 800 600 2009kv4-500 -1600 1100 Utmaningar och möjligheter i länet Kronobergs län är ett län med stor andel arbeten inom industri och med många små och medelstora företag. Metall- och träindustrin dominerar. Utvecklingen inom industrin har mycket stor betydelse för länet. Av de förvärvsarbetande är cirka 25 procent beroende av industrijobben. Företagsklimatet är gott och det finns väl utbyggda nätverk. Länet har dock en del utmaningar: Avmattning på arbetsmarknaden Avgångarna från arbetsmarknaden överstiger nytillträdande. Den arbetskraftsresurs som finns i länet inklusive äldre, långtidssjukskrivna, funktionshindrade och utrikes födda behöver tas till vara mer effektivt. Många mindre företag står inför generationsskifte och riskerar att försvinna på grund av att ingen övertar dem. Deltids- och timanställningar har minskat betydligt men är fortfarande relativt många i branscherna vård/omsorg, handel samt hotell/restaurang. Länets arbetsmarknad är könssegregerad. Inriktning och dimensionering av länets utbildningar på gymnasienivå måste fortsätta att anpassas bättre efter arbetsmarknadens behov. Matchning av lediga platser och arbetssökande är Arbetsförmedlingens huvuduppgift. För att detta ska fungera optimalt ska Arbetsförmedlingen

4 Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län bland annat stimulera rörligheten för arbetssökande både geografiskt och yrkesmässigt. Tillgången på arbetskraft är begränsad i vissa delar av länet och inom vissa yrken. Näringslivet är industridominerat på flera orter och sårbart vid konjunkturnedgång eller när konkurrens från utlandet ökar och företagen rationaliserar. Ekonomisk översikt Den globala ekonomin har försvagats kraftigt och allt fler länder har gått in i en recession, vilket innebär minskad tillväxt av BNP i minst två kvartal i rad. Detta omfattar exempelvis stora ekonomier som USA, Japan och flera länder inom eurozonen. Den finansiella krisen har därmed satt tydliga avtryck på den reala ekonomin. Det betyder att den globala ekonomin bedöms växa med knappt tre procent 2009, vilket definieras av IMF som en global recession. Den svenska ekonomin har drabbats hårt av detta genom en betydligt försvagad exportkonjunktur. Främst har transportmedelsindustrin drabbats men nedgången har även spritt sig till mer eller mindre hela industrisektorn. Detta har i sin tur påverkat företag som säljer tjänster till andra företag varefter deras konjunktur har försvagats tydligt. Vidare har byggkonjunkturen försvagats och företagen är pessimistiska inför det närmaste året. Dessutom har hushållens förtroende för sin egen ekonomi och landets ekonomi som helhet försvagats kraftigt. Det i sin tur leder till att hushållens köplust kommer att minska vilket drabbar detaljhandeln samt hotell och restaurangnäringen framöver. Sammantaget leder detta till att även den svenska ekonomin går in i en recession och BNP-tillväxten minskar 2009. Detta medför en kraftigt försvagad arbetsmarknad i landet med påtagligt minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Även arbetsmarknaden i Kronobergs län påverkas av den globala finansoron och är inne i en kraftig avmattningsperiod. Företagarna signaler neddragningar och räknar med att konjunkturnedgången orsakar en märkbar sänkning av lönsamhet. Arbetslösheten kommer att öka och sysselsättningsgraden att försvagas. Syfte och historik Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet. I mitten av 1990- talet infördes ett enhetligt intervjuformulär, men därefter har vissa frågor utvecklats och antalet frågor har dessutom utökats. De senaste tillägg som gjorts är införandet av en fråga angående löneutvecklingen (som introducerades i samband med intervjuerna under hösten 2004) samt kvantifieringsfrågor rörande arbetskraftsbristen och antalet bristyrken (som infördes i hösten 2006 och som senare har vidareutvecklats). Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten på såväl lokal och regional som central nivå inom Arbetsförmedlingen.

Urvalet Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 5 Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år, en på våren (intervjuperiod mars-april och presentation i början av juni) och en på hösten (intervjuperiod september-oktober och presentation i början av december). Basen för undersökningen är urvalet av arbetsställen, som kan definieras som ett företags lokala arbetsplats. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser från och med år 2007 arbetsställen med en anställd och uppåt. Tidigare prognosurval bestod av arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning, men för arbetsställen med 1-99 anställda görs ett urval. Detta är stratifierat utifrån bransch, arbetsställestorlek och län. Samma urval används normalt i cirka två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt. Höstens urval är uppdelat i tre urvalsgrupper: 1) basurvalet, som utgör grunden för de analyser och prognoser som görs på riks- och länsnivå; 2) tilläggsurvalet, som är ett frivilligt tillägg av arbetsställen och som kan ändras och anpassas för lokala behov (det används främst för att ge en bra spegling av den lokala arbetsmarknaden, bland annat fördelningen mellan olika näringsgrenar); 3) urvalet av små arbetsställen, vilket alltså är nytt sedan vårundersökningen 2007. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I höstens undersökning består basurvalet av drygt 12 000 arbetsställen med 5 eller fler anställda samt knappt 1 600 arbetsställen med mellan 1 och 4 anställda. Till detta kommer knappt 3 200 arbetsställen i tilläggsurvalet. Svarsfrekvensen i höstens undersökning var 69 procent för företagen i basurvalet med minst 5 anställda. I Kronobergs län var näringslivsurvalet 335 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 93,1 procent. Svarsfrekvensen är således mycket högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna. Svarsfrekvensen inom urvalet av de mindre arbetsställena var däremot betydligt lägre, eller 56 procent, vilket delvis beror på att Arbetsförmedlingens kontakter med dessa arbetsgivare inte är lika upparbetade. När det gäller den primär- och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn har några län tilläggsurval för att bättre spegla utvecklingen. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 85 procent. I Kronobergs län var motsvarande svarsfrekvens för offentlig sektor 92,8 procent. Metod Svaren inhämtas i dialog med företagens arbetsställen vid besök eller per telefon. Anledningen är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha god möjlighet att ställa följdfrågor så att risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll minimeras. Respondenterna uppmanas att bortse från säsongsberoende förändringar. Arbetsgivarna har ingen juridiskt bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd SFS 1980:100 (Sekretesslagen) 8 kap 1.

6 Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län Den lokala Arbetsförmedlingen gör en förberedande genomgång av det aktuella urvalet så snart detta är tillgängligt. Inga ändringar får genomföras i basurvalet bortsett från eventuella korrigeringar av direkta felaktigheter (rensning). Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör den viktigaste basen och fundamentet för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedöm-ning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättningsutveckling Privata företag Företagen i höstens enkätundersökning har bl.a. svarat på frågan om de tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska, öka eller vara oförändrad under det kommande halvåret samt under det därefter följande halvåret. De fick även svara på hur de har upplevt efterfrågeutvecklingen under det senaste halvåret. För de senaste sex månaderna gav företagen en positiv bild, 30 procent svarade att efterfrågan på deras varor och tjänster hade ökat och 47 procent att efterfrågan varit oförändrad. Företagens bedömningar av efterfrågan under det kommande året är inte lika optimistiska. Av de tillfrågade företagen förväntar sig 31 procent en minskad efterfrågan det kommande halvåret. Vid höstprognosen 2007 var motsvarande siffra 6 procent. 23 procent av företagen räknar med att efterfrågan kommer att minska de kommande 6-12 månaderna. Jämfört med höstprognosen 2007 är det en ökning med 13 procentenheter. Slutsatsen utifrån svaren som företagen i det privata näringslivet gett, är att framtidstron har minskat. Det är viktigt att påpeka att en del av de intervjuer som gjorts, genomfördes innan effekterna av finanskrisen blev tydliga, exempelvis i form av kraftigt ökat antal varsel. Vår bedömning är att företagens faktiska bedömning om den kommande utvecklingen hade varit ännu mer pessimistisk om vi tar denna aspekt i beaktande. Konjunkturläget har märkbart försämrats jämfört med höstprognosen 2007 och vårprognosen 2008. Efterfrågan på varor och tjänster börjar klart sjunka under kommande sex månader och det följande halvåret.

Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 7 Figur 1: Visar hur företagen inom det privata näringslivet bedömer efterfrågan under ett år framåt 70 Hösten 2007 60 55 53 60 54 Våren 2008 Hösten 2008 Andel av de tillfrågade 50 40 30 31 45 49 35 23 47 43 31 23 20 16 10 6 10 10 9 0 Minskande Oförändrat Ökande Minskande Oförändrat Ökande Kommande 6 månader Kommande 6-12månader Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn talar man vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så berör efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mest behovet av vissa samhällsfunktioner, såsom exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg Tjänsteproduktionen inom offentlig sektor har minskat de senaste sex månaderna jämfört med för ett år sedan. Minskningen har framförallt skett inom utbildning, grundskola och vuxenutbildning. Bedömningarna för de kommande sex månaderna och nästkommande halvår tyder på fortsatt minskning inom utbildning, särskilt avseende grundskola och vuxenutbildning. Tjänsteproduktion inom vård och omsorg samt inom övriga verksamheter fortsätter på ungefär samma nivå. Figur 2: Visar vad aktörerna inom den offentliga sektorn tror om efterfrågan under ett år framåt 70 65 64 Hösten 2007 Våren 2008 60 58 57 Hösten 2008 Andel av de tillfrågade 50 40 30 20 17 22 22 25 30 23 28 45 47 25 20 25 13 14 10 0 Minskande Oförändrat Ökande Minskande Oförändrat Ökande Kommande 6 månader Kommande 6-12månader

8 Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län Lediga platser En indikator på sysselsättningsutvecklingen är antal anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Totalt under januari oktober 2008 anmäldes 8 934 platser till länets arbetsförmedlingar, vilket är en minskning med 1 753 platser jämfört med samma period 2007. Arbetsförmedlingens prognos för 2009 är att tillströmningen av lediga jobb blir betydligt lägre och uppskattar att antalet platser vid slutet av 2009 kommer att uppgå till ca 7 000. Figur 3: Ackumulerat antal anmälda platser till Arbetsförmedlingen de senaste fyra åren. De streckade linjerna är prognos. Ackulmulerat antal lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen i Kronobergs län 14000 12000 10000 8000 12 272 11 036 9 784 8 868 6995 6000 4000 2000 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 2005 2006 2007 2008 + prognos Prognos 2009 Kapacitetsutnyttjande Ett viktigt tecken på företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. Av samtliga tillfrågade företag svarar 66,4 procent att de inte kan öka produktionstakten med mer än 10 procent utan att behöva rekrytera personal. Det är färre än vid förra prognostillfället då motsvarande andel var 71 procent. 20,2 procent av företagen måste nyanställa personal för att kunna öka produktion ytterliggare. En utvidgad produktion på över 30 procent med nuvarande personalstyrka, klarar av enbart 6,1 procent av de tillfrågade. 0% 1-5 % 6-10 % 11-20 % 21-30 % > 30% Byggnads 40,0 11,4 31,4 5,7 11,4 0,0 Finans / uppdrag 14,6 58,5 9,8 7,3 7,3 2,4 Handel 12,3 12,3 23,3 26,0 17,8 8,2 Industri 18,3 20,9 27,0 15,7 10,4 7,8 Jordbr, skogsbr o fiske 33,3 0,0 0,0 33,3 33,3 0,0 Transport hotell restaurang mm 16,2 24,3 27,0 13,5 13,5 5,4 Utbildning 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vård och omsorg 66,7 16,7 0,0 0,0 0,0 16,7 Totalt 20,2 22,8 23,4 15,4 12,2 6,1

Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 9 Bristen på arbetskraft minskar De senaste sex månaderna har 31 procent av arbetsgivarna upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering. Det är en minskning med 17 procentenheter i jämförelse med höstens 2007 undersökning. Den lägre siffran vid senaste undersökningen kan vara en följd av att behovet av arbetskraft har minskat det senaste året. Men det råder fortfarande viss brist på både yrkeserfaren och utbildad personal inom vissa yrken. Bland de yrken där arbetsgivare uppgivit att det varit fortsatt svårt att hitta rätt kompetens finns maskiningenjörer, verktygsmaskinoperatörer, systemerare och programmerare, svetsare och gasskärare, byggnadsträarbetare, VVSmontörer, inredningssnickare och civilingenjörer. Inom industri och byggverksamhet väntas dock bristsituationerna minska betydligt under det kommande året. Inom offentligt finansierad verksamhet är det främst inom vård- och undervisningsområdet som bristen på arbetskraft är fortsatt stor. Läkare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, förskollärare och fritidspedagoger samt gymnasielärare i yrkesämnen, är det som främst efterfrågas här. Andel arbetsgivare som upplevt arbetskraftsbrist de senaste sex månaderna 60 2007 2008 50 40 30 20 10 0 Byggnads Finans / uppdrag Handel Industri Jordbr, skogsbr o fiske Transport hotell restaurang mm Vård och omsorg Offentliga tjänster Totalt De vanligaste konsekvenserna av brist på lämplig arbetskraft var, framförallt för tillverkningsindustrin, att tacka nej till order och att befintlig personal fick arbeta mer samt att produktionen minskade. Varsel Arbetsmarknaden har försvagats successivt under hösten och antalet varsel har ökat kraftigt i hela landet. Även för Kronobergs del har antalet varsel ökat kraftigt under hösten. Under perioden januari till och med oktober varslades drygt 1 550 personer, jämfört med 550 under samma period i fjol. Aktuella varsel drabbar främst personal inom verkstadsindustri och tillverkningsindustri. Även inom andra branscher såsom handel, byggverksamhet och företagstjänster är varsel lagda under hösten. Då arbetsgivare inte behöver anmäla de varsel som berör färre än fem personer är det sannolikt än fler som berörs av varsel om uppsägning i länet. Av de

10 Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län personer som varslas om uppsägning är det inte alla som blir arbetslösa, vilket det finns flera förklaringar till. En av dessa är att företagen återtar varsel om exempelvis orderingången blir starkare än vad man räknat med, en annan är att de varslade hittar andra arbeten eller börjar studera. Syftet med varselreglerna är att Arbetsförmedlingen ska få tid att planera de åtgärder som behövs för att underlätta omställningen för berörd personal. Arbetsgivare som har för avsikt att varsla fem anställda eller flera ska skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om detta. Detta gäller också om det aktuella varslet under en period av 90 dagar kan antas föra med sig att antalet uppsägningar sammanlagt blir minst 20. Antal personer berörda av varsel om uppsägning i Kronobergs län 4500 4000 4034 3500 3000 Antal personer 2500 2000 2515 1718 2096 1500 1000 655 636 1177 1235 1139 1182 818 1420 1112 1257 606 1041 599 500 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 (janokt) Period Sysselsättning Under det senaste året har utvecklingen av antalet sysselsatta i Kronobergs län varit fortsatt positiv. Tredje kvartalet 2008 var omkring 92 800 personer sysselsatta i länet. Det är cirka 800 personer fler än fjärde kvartalet 2007 1. Under det kommande året väntas denna trend brytas. Sysselsättningen i länet förväntas minska med omkring 1 600 personer fram till sista kvartalet 2009. Som framgår av tabellen nedan, väntas större delen av sysselsättningsminskningen ske inom tillverknings- och verkstadsindustri. Även inom transportsektorn och byggverksamheten sker en minskning och under ett senare 1 Källa: SCB:s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) samt Arbetsförmedlingens enkätundersökning.

Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 11 skede av prognosperioden väntas även minskningar i antal sysselsatta slå igenom inom branscherna företagstjänster, privata tjänster och handel. Även inom den offentligt finansierade verksamheten i länet är små minskningar av antal sysselsatta att vänta. Bransch Sysselsatta 2008 Andel sysselsatta per bransch Förändring av sysselsatta 2008-2009 Industri, jord-,skogsbruk 24700 27% stark minskning Bygg- och anläggningsverksamhet 5500 6% stark minskning Handeln 16300 18% svag minskning Finans, företagstjänster och media 10300 11% svag minskning Privata tjänster, turism o kommunikation 4600 5% minskning Privat vård, skola, omsorg och offentlig verksamhet 29800 33% svag minskning Samtliga branscher 91200 100% minskning Utvecklingen per bransch Varuproduktion Jord- och skogsbruk Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning mm. Sektorn sysselsätter ungefär 3 100 personer i länet. Det motsvarar cirka 3 procent av samtliga sysselsatta. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat något under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen ligga kvar på dagens nivåer. Majoriteten av företagen, 67 procent, inom jord- och skogsbranschen förväntar sig en oförändrad efterfrågan under de kommande sex månaderna. Det är en förändring jämfört med den prognos som gjordes under våren då en stor del av företagen trodde att efterfrågan skulle öka. En anledning till den vikande framtidstron är osäkerheten om vad som händer på andra marknader. Exempelvis finns en viss oro för att bostadsbyggandet i USA fortsätter att minska, vilket i sin tur kan leda till en minskad produktion inom svenskt skogsbruk. Under det senaste året har en tredjedel av de företag som deltog i undersökningen upplevt arbetskraftsbrist. Signaler från andra aktörer än de som direkt ingår i undersökningen tyder på att det fortfarande på vissa håll är mycket svårt att få tag i skogsmaskinförare och planterare. Ofta löser man rekryteringsproblemen med hjälp av utländsk arbetskraft. I Kronoberg är åldersstrukturen inom branschen sådan att det kan komma att bli en del pensionsavgångar de närmaste åren. Efterfrågade yrken inom branschen det kommande året är framförallt skogsmaskinförare. Bygg och anläggningsverksamhet Inom denna sektor återfinns yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, vvsmontörer, målare, murare m.fl. Efterfrågan på byggnadsarbetare har varit stor i hela landet under lång tid och sysselsättningen har stadigt ökat. På många håll runt om i landet har man försökt möta bristen på kompetens med att öka antalet elever på de olika byggprogrammen, samtidigt som det finns

12 Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län utländsk arbetskraft i varierande grad över landet. Säsongsvariationerna är naturligt stora, branschen sysselsätter cirka 5 600 personer vilket motsvarar ungefär 6 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen fortsatt ökat starkt under det senaste året. Inför det kommande året väntas däremot sysselsättningen minska. I höstens prognos visar arbetsgivarna en fortsatt mindre positiv framtidstro jämfört med tidigare prognostillfällen, 11 procent svarar att de tror på en ökande efterfrågan kommande sex månader. Det är en fortsatt minskning jämfört med för ett år sedan då andelen var 27 procent. Trots att efterfrågan har avtagit är det fortfarande svårt att få tag i personal inom vissa yrken i branschen. I höstens undersökning svarar fortfarande 54 procent av företagen att de upplevt arbetskraftsbrist det senaste året. Bristsituationen förväntas dock minska betydligt den kommande tiden i takt med att efterfrågan inom branschen minskar. Exempel på yrken som det fortsatt varit svårt att rekrytera till är takmontörer, plåtslagare, murare, VVS-montörer, byggnadsträarbetare, inredningssnickare med flera samt installationselektriker. Även på tjänstemannasidan finns det rekryteringsproblem. Bland annat har det funnits vissa bekymmer att rekrytera arbetsledare. Industri I Kronobergs län är industrin en stor bransch som sysselsätter många människor. I dagsläget sysselsätter branschen omkring 22 500 personer, vilket motsvarar knappt en fjärdedel av alla sysselsatta i länet. Industrin kan delas in i tillverkningsindustri och verkstadsindustri. Tillverkningsindustrin omfattar exempelvis trä-, livsmedel- och papperstillverkning. Även energiproduktion innefattas i branschen. Inom verkstadsindustrin återfinns bland annat transportmedelsindustrin. De senaste åren har industrin i länet varit inne i en mycket expansiv fas. Men under hösten har en kraftig avmattning skett, vilket resulterar i att inhyrd personal minskat, tidsbegränsade anställningar ej förlängts och varsel lagt hos flera arbetsgivare. Under det kommande året förväntas en relativt stor minskning av antalet anställda både inom tillverkningsindustri och inom verkstadsindustri. Den dagliga verksamheten inom industrin präglas av hård konkurrens från utlandet, effektivisering av produktion och ökande kompetenskrav på de personer som anställs. Ofta försöker företagen först och främst effektivisera sin produktion med hjälp av exempelvis moderna maskinparker, innan en utökning av personalstyrkan blir aktuell. Tillverkningsindustri Företagen inom tillverkningsindustrin tillhör en av de branscher som nu tydligt känner av en minskad efterfrågan enligt höstens enkätundersökning. Andelen tillfrågade företag i länet som tror på en minskad efterfrågan ligger i linje med andelen för hela privata näringslivet. I höstens undersökning svarar 15 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en kraftig minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 65 procent. Branschen har under hösten 2008 varit den bransch som varslat flest anställda i länet och på ett års sikt förväntas en minskning av antalet

Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 13 anställda. Inom träindustrin i länet känner man av den försämrade konjunkturen med ett minskat antal anställda som följd. I höstens undersökning svarar 23 procent av företagen inom branschen att de upplevt arbetskraftsbrist. Det är en mindre andel än ett halvår tidigare då 27 procent av företagen upplevde att det var brist på arbetskraft, och även något under det totala värdet för länet som ligger på 31 procent. I takt med att antalet anställda inom branschen minskar förväntas de bristsituationer som fortfarande finns bli mindre allvarliga. En del personal upplever arbetsgivare att det i dagsläget är fortsatt svårt att rekrytera. Yrkesgrupper som efterfrågas är maskinoperatörer inom sten, cement och betong samt montörer inom träprodukter. Verkstadsindustri Företagen inom verkstadsindustrin har en något mer pessimistisk bedömning av utvecklingen de kommande sex månaderna än tillverkningsindustrin. I höstens undersökning svarar 12 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en kraftig minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 47 procent. 40 procent av de tillfrågade företagen inom branschen förväntar sig att efterfrågan kommer att minska under de kommande sex månaderna. Antalet sysselsatta inom verkstadsindustrin väntas minska under det kommande året. I höstens undersökning svarade 46 procent av företagen inom branschen att de upplevt arbetskraftsbrist under året. Det är en större andel än för hela privata näringslivet där andelen i höst ligger på 31 procent. Trenden är dock en fortsatt minskning jämfört med de senaste prognoserna. I vårens prognos uppgav 52 procent av företagen inom verkstadsindustrin att de upplevt arbetskraftsbrist. Med den konjunkturnedgång vi nu ser och ett stort antal berörda av varsel, är det svårt att göra en bedömning av vilka yrken det kommer att vara brists på. Bland dem som nämns i höstens underlag finns dock verktygsmaskinoperatörer och till viss del civilingenjörer inom maskin samt maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer som fortsatt efterfrågade. Privat tjänsteproduktion Handel och kommunikationer Handel och kommunikationer omfattar en rad olika branscher. Här återfinns företag som bedriver verksamhet inom försäljning, lager, kontor, transport, postutdelning mm. Branschen sysselsätter cirka 16 300 personer vilket motsvarar 18 procent av den totala sysselsättningen i länet. Under det kommande året väntas sysselsättningen minska. En av orsakerna är att en minskad konsumtion förväntas i takt med att arbetslösheten ökar och människors privatekonomi blir mer ansträngd. Den förväntade utvecklingen avspeglas även i höstens intervjuer där nu 27 procent av de tillfrågade arbetsgivarna tror att efterfrågan kommer att minska, jämfört med bara 5 procent ett halvår tidigare. 18 procent av arbetsgivarna förväntar sig att efterfrågan kommer att fortsätta öka kommande sex månader, vilket är en minskning från 48 procent i vårens undersökning. Minskningarna väntas främst inom fackhandel medan dagligvaruhandeln ej berörs i samma utsträckning.

14 Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län Branschen har under de senaste åren varit inne i en starkt expansiv fas i länet och det har varit många stora nyetableringar i regionen. Liksom tidigare gäller att utvecklingen inom handeln är mer positiv i de större kommunerna, medan man inom mindre kommuner kan bli lidande av den allt hårdare konkurrensen från de större städernas stormarknader. Även mindre butiker i de större orterna känner av en ökad konkurrens från stormarknaderna. Också inom transportnäringen är framtidstron svagare i länet. En avmattning kan märkas i och med att industrin inte går fullt lika starkt som tidigare. Även den förväntade utvecklingen inom handeln gör att branschen de närmaste åren totalt förväntar en svagare utveckling än tidigare. Handel och kommunikationer fortsätter, tillsammans med personliga tjänster, att vara en bransch där arbetsgivarna har relativt små problem att rekrytera. I höstens undersökning svarar knappt 18 procent av de tillfrågade företagen att de upplevt brist på arbetskraft. Det är mindre än för samtliga arbetsgivare i länet som ligger på 31 procent, och även en viss minskning jämfört med vårens prognos då 23 procent av företagen inom handel och kommunikationer uppgav att de upplevt arbetskraftsbrist. En stor del av branschens fortsatta rekryteringsproblem finns inom transportsektorn. Det beror bland annat på att kompetenskraven på förarna är större än tidigare. Flera företag uppger emellertid att det har blivit lättare att göra bra rekryteringar av yrkesförare. Inför framtiden finns en fortsatt oro inför den kommande generationsväxlingen som kan bli ett problem inom transportnäringen i något högre grad än i andra branscher. Det finns även fortsatt vissa svårigheter att rekrytera taxiförare och motorfordonsmekaniker. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster omfattar en mängd olika branscher. Hit räknas företag inom IT och telekommunikation, banker, försäkringsbolag, förlagsverksamhet, media, ekonomi, administration och bemanningsföretag, callcenterföretag med flera. Branschen sysselsätter cirka 10 250 personer vilket motsvarar 11 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen minska något även om branschen är en av dem som är mest optimistiska i höstens prognos. De tillfrågade arbetsgivarna inom branschen har en starkare framtidstro än övriga branscher i länet gällande utvecklingen de kommande sex månaderna. I höstens undersökning svarade 22 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket dock är en minskning jämfört med för ett år sedan, då drygt hälften av företagen trodde på en sådan utveckling. Växjö med omnejd är en mycket expansiv region inom IT-branschen och det finns även ett stort rekryteringsbehov. Många företag inom IT uppger att det finns stora svårigheter att få tag i personal med rätt kompetens. Inom callcenterverksamheten förväntas vissa minskningar av behovet av arbetskraft, men även fortsatt kommer det att efterfrågas en del personal. Till stora delar handlar det om ersättningsrekryteringar då omsättningen på personal inom branschen är relativt hög. Av tradition är denna sektor en

Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 15 vanlig ingång på arbetsmarknaden för ungdomar och andra grupper som har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Ett tecken på att branschen har haft en fortsatt stark utveckling är att andelen företag som angivit att de upplevt arbetskraftsbrist är hög även i höstens undersökning. I denna svarade 54 procent av företagen inom branschen att de upplevt arbetskraftsbrist. En andel som är klart större än för samtliga tillfrågade företag. Det är en endast svag minskning jämfört med den undersökning som gjordes hösten 2007 då 59 procent av företagen inom branschen uppgav att de upplevt arbetskraftsbrist. Efterfrågade yrken inom branschen finns framförallt inom IT-området, exempelvis systemerare och programmerare. Men det finns även efterfrågan på redovisningsekonomer, och civilingenjörer inom flera inriktningar. Personliga och kulturella tjänster Denna bransch omfattar hotell, frisörer, restauranger, städbolag, campingplatser, hälsoinriktad verksamhet, medieföretag, nöjesparker, golfbanor, sportverksamhet med mera. Branschen sysselsätter cirka 4 600 personer, vilket motsvarar 5 procent i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat under det senaste året. Under det kommande året väntas antalet sysselsatta fortsätta minska något. Det råder hög konkurrens om lunchgästerna i länet och lönsamheten är ofta mindre god. Efterfrågan förväntas bli mindre då branschen är utsatt när privat konsumtion minskar. En minskning av antalet anställda väntas därför även inom restaurangnäringen. Nyetableringar inom lokalvård har resulterat i hårdare konkurrens under senare tid, och en del företag har svårt att rekrytera personal. Hushållsnära tjänster har i viss mån bidragit till att efterfrågan inom branschen har ökat. De tillfrågade företagen är mycket försiktiga i sina förväntningar på framtiden. Andelen företag som tror att efterfrågan kommer att öka under de närmaste sex månaderna har minskat från 57 procent för ett år sedan till 17 procent i höstens undersökning. Av tillfrågade företag upplever 17 procent inom branschen att det råder brist på arbetskraft, vilket är relativt lågt jämfört med andra branscher. De svårigheter som finns att hitta personal med rätt kompetens gäller främst inom hotell- och restaurangnäringen. Liksom vid tidigare prognostillfällen efterfrågas kockar och kokerskor samt servitörer. Offentligt finansierad verksamhet Utbildning Till denna sektor hör förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällena finns till stor del inom den offentliga sektorn men friskolorna fortsätter att öka. Totalt sett arbetar ungefär 9 300 personer i branschen, vilket motsvarar 10 procent av alla sysselsatta i länet. Enligt

16 Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta ökat det senaste året. Under det kommande året väntas en svag ökning av antalet sysselsatta. Förskolorna har ett ökande elevunderlag, och det är även det som på ett års sikt kommer att öka antalet anställda inom utbildningsväsendet. Inom grundskolan minskar antalet elever och detta kommer även att medföra att antalet anställda där minskar något. För gymnasieskolans del ser efterfrågan ut att vara svagt minskande kommande år. Inom ett par år kommer dock elevunderlaget att minska kraftigt för denna utbildningssektor. Växjö universitet väntas rekrytera omkring 60 personer med forskarutbildning kommande år. Detta är framförallt för att kunna möta det förväntat ökande trycket på universitetet i samband med fusionen med Kalmar högskola. På något års sikt väntas personalstyrkan återgå till det normala. Efterfrågade yrken inom utbildningssektorn är gymnasielärare inom yrkesämnen. Vård och omsorg Inom vård och omsorg hittar vi yrken som undersköterskor, läkare, tandläkare, förskollärare, socialsekreterare med flera. Många kommuner har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha stora rekryteringsbehov på ett par års sikt. I dagsläget sysselsätter branschen ungefär 15 100 personer i länet, vilket motsvarar 16,3 procent av länets sysselsättning. Det senaste året har antalet sysselsatta ökat i länet. Ökningen har skett både inom Landstinget samt inom den vård som bedrivs av kommunen och inom privat sektor. På ett års sikt väntas antalet sysselsatta inom vården minska i Kronobergs län. Det är framförallt inom kommunal vård och omsorg som det råder någon övertalighet gällande antalet anställda. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet och även i Kronobergs län. Antalet privata vårdgivare förväntas öka något under prognosperioden. Offentlig förvaltning Inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen cirka 3 400 personer i länet, vilket motsvarar 4 procent. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat svagt. Inför nästkommande år väntas sysselsättningen vara oförändrad. Omorganisation av flera olika statliga verksamheter pågår, bland annat Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och kan i slutändan leda till personalförändringar. Vissa myndigheter upplever rekryteringssvårigheter, framförallt att rekryteringsprocessen tar längre tid. Svårigheterna har varit mer påtagliga inom polisväsendet samt för vissa specialistfunktioner inom miljövårdsområdet. Utbudet av arbetskraft minskar Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften, utan registreras som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, plusjobb, lönebidrag, räknas däremot som sysselsatta.

Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 17 Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Omkring 94 500 personer finns i länets arbetskraft och männen är drygt 5 000 fler än kvinnorna. Arbetskraftsutbudet i länet ökade mellan 2007 och 2008, utvecklingen väntas dock vända under det kommande året och under 2009 förväntas arbetskraftsutbudet minska något jämfört med ett år tidigare. Befolkningsutveckling Under år 2007 ökade befolkningen i Kronobergs län med drygt 1100 personer till 180 800 vid årsskiftet 2007/2008. Det var både ett positivt födelsenetto och ett positivt flyttningsnetto som skapade den starka ökningen i länet. Även i åldrarna 16 64 år ökade befolkningen, med drygt 900 personer. Arbetsförmedlingens bedömning är att befolkningsutvecklingen i de arbetsföra åldrarna 16-64 minskar något under 2009. För 2009 orsakar befolkningseffekten varken någon ökning eller minskning av arbetskraften. Fler väntas söka sig till utbildning Arbetskraften har ökat under de senaste åren, vilket är en naturlig följd av en högkonjunktur. Då chanserna att få jobb ökar på arbetsmarknaden är det fler som söker sig dit. Denna trend tycks dock vända nu. Efter några år av färre ansökningar till högskolan ökar åter igen söktrycket. Under 2008 beslutades om att Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska arbeta för en fusion av de två lärosätena. En förhoppning med fusionen är att den på sikt ska locka fler studenter att välja regionen för sina studier. Årskullarna för de yngsta sökande till högskolor, 19-åringar, kommer att öka något de närmaste tre åren vilket troligtvis ökar söktrycket. Samtidigt förväntas en försämrad arbetsmarknad göra att fler blir intresserade av utbildning och väljer att studera istället för att arbeta. Bedömningen är därmed att antalet högskolenybörjare totalt sett ökar något under 2009, vilket innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som innehåller utbildning och/eller praktik minskade kraftigt under 2007 jämfört med året innan. Under 2008 har antalet deltagare i program med aktivitetsstöd successivt ökat i länet och denna ökning förväntas fortsätta även under 2009. Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer att studera och därmed inte står till arbetsmarknadens förfogande kommer att öka under 2009. Färre sjukskrivna Ohälsotalet 2 har minskat stadigt i Kronobergs län under de senaste åren. I december 2007 var ohälsotalet 36,6, i oktober 2008 hade det minskat till 32,5. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid i Kronobergs län ökade svagt under förra året. Fram till november 2008 har 2 Ohälsotalet mäts som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64.

18 Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län dock denna utveckling vänt, antalet uppgick då till knappt 6 060, omkring 180 färre än året innan, vilket ger ett tillskott till arbetskraften i länet. Arbetslöshet och programinsatser Utveckling av arbetslöshet och programvolymer i Kronobergs län Andel av befolkning 16-64 år A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Prognos 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2006kv1 2006kv2 2006kv3 2006kv4 2007kv1 2007kv2 2007kv3 2007kv4 2008kv1 2008kv2 2008kv3 2008kv4 2009kv1 2009kv2 2009kv3 2009kv4 Period Arbetslösheten i Kronobergs län har minskat kraftigt under de senaste åren och har under 2007 och början av 2008 legat på mycket låga nivåer. Under det andra halvåret 2008 har dock denna trend brutits och arbetslösheten har åter börjat öka i länet. Det tredje kvartalet 2008 var 300 personer fler anmälda som arbetslösa vid länets arbetsförmedlingar jämfört med samma kvartal 2007, en ökning motsvarande knappt 13 procent. I relation till befolkningen i länet är det en ökning från 2,1 till 2,3 procent av befolkningen 16-64 år. Arbetsförmedlingens prognos är att arbetslösheten fortsätter att öka under återstoden av 2008. Det genomsnittliga antalet arbetslösa under 2008 förväntas bli omkring 2 600 personer. Under 2009 väntas antalet arbetslösa öka med omkring 850 personer till 3 450 personer. Antalet personer som befinner sig i program med aktivitetsstöd har ökat sedan tredje kvartalet 2007. Antalet har ökat från 800 personer då, till ca 1 000 personer tredje kvartalet 2008. Anledningen till detta är främst införandet av Jobb och utvecklingsgarantin vilket fört med sig en omfördelning av Arbetsförmedlingens ekonomiska resurser. Jobb- och utvecklingsgarantin som riktar sig till sökande som varit inskrivna länge och inte längre har rätt till ersättning från a-kassan är en ny insats sedan juli 2007 och hade i oktober 638 deltagare i Kronobergs län. Jobbgaranti för ungdomar som startade i december 2007 och som riktar sig till arbetslösa under 25 år hade i oktober 259 deltagare. De båda garantierna har idag

Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 19 tillsammans 897 deltagare eller 76 procent av de sökande i program med aktivitetsstöd och andelen beräknas öka under 2009. Inom ramen för både jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar kan deltagare få arbetsmarknadsutbildning eller andra insatser. I genomsnitt kommer antalet att uppgå till knappt 1 100 personer under 2008. För 2009 beräknas motsvarande genomsnitt öka något till 1 200 personer. Antalet personer som har ett arbete med stöd ökade något under 2006. Det berodde på att ett antal nya typer av subventioner infördes (plusjobb, trygghetsanställning och utvecklingsanställning). Det var framför allt plusjobb som stod för ökningen. Under 2007 minskade volymerna åter efter beslut om utfasning av plusjobb. I oktober hade fortfarande 21personer plusjobb i Kronobergs län och inom kort väntas även dessa vara avslutade. Under 2007 hade i genomsnitt ca 1 700 personer ett arbete med stöd. För 2008 väntas antalet personer i arbete med stöd öka till i genomsnitt 1 800. För 2009 väntas antalet personer åter minska något till i genomsnitt 1700 personer. Arbetslöshetens struktur Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, september 2008 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions-Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösaarbetslösa bakgrund Riket utom totalt ungdomar Grund Gymn Högsk norden av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar Alvesta 51,1 48,9 17,8 5,2 5,2 9,3 5,3 1,7 34,4 45,2 20,4 Lessebo 52,9 47,1 23,3 15,0 14,6 35,4 28,4 15,8 41,3 43,8 15,0 Ljungby 44,2 55,8 10,3 8,6 6,6 10,1 8,4 2,2 26,5 54,5 18,9 Markaryd 56,2 43,8 45,0 29,0 31,4 46,7 21,6 10,0 29,0 53,3 17,8 Tingsryd 51,3 48,7 27,7 17,3 16,8 20,4 19,1 3,4 35,1 47,1 17,8 Uppvidinge 58,7 41,3 27,3 23,1 28,9 43,0 33,0 5,9 26,4 57,0 16,5 Växjö 46,1 53,9 22,5 14,0 11,9 39,7 27,5 12,2 27,7 43,8 28,5 Älmhult 64,4 35,6 64,4 28,2 31,9 68,1 49,3 15,0 31,9 46,8 21,3 Kronobergs lä 48,8 51,2 24,5 14,7 13,7 34,7 24,5 9,5 29,6 46,3 24,0 Kronobergs lä 50,5 49,5 20,9 17,2 14,6 33,3 26,0 19,3 29,3 46,0 24,7 Riket 08 48,7 51,3 21,8 16,5 12,3 30,2 22,8 7,7 28,0 48,2 23,9 Under året har kvinnornas andel av de sökande utan arbete minskat med 1,7 procent och männens ökat i samma omfattning. Även i riket är det fler män än kvinnor som är utan arbete, 51,3 procent män och 48,7 procent kvinnor. Ungdomarnas andel av sökande utan arbete har ökat med 3,6 procentenheter sedan föregående år och ligger med 2,7 procent högre än i riket. Ungdomar är allmänt sett en konjunkturkänslig grupp, som ofta har det svårt i sämre tider. Under hela 2009 när efterfrågan på arbetskraft mattas av, finns stor risk att det blir svårt för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Positiv är dock bilden av långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar 3 har minskat under året. Det var framförallt 3 Som långtidsarbetslös ungdom räknas personer som är mellan 18-24 år och varit arbetslösa mer än 100 dagar. Personer som är 25 år eller äldre räknas som långtidsarbetslösa efter sex månaders arbetslöshet.

20 Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län jobbgaranti för ungdomar som underlättade etablering på arbetsmarknaden för dessa. Av alla arbetslösa ungdomar har andelen långtidsarbetslösa varit 9,5 procent, vilket är 9,8 procentenheter färre än under hösten 2007. De äldres andel av sökande utan arbete ligger i länet 1,8 procent under rikets och har minskat med 2,5 procent från förra året. Även de äldre sökande är en grupp som kan ha det mer problematiskt på arbetsmarknaden. Exempelvis har många av dessa sin yrkeserfarenhet inom industrin där kompetenskraven och arbetsuppgifterna ändrat karaktär de senaste åren. Detta plus det minskade behovet av arbetskraft inom industrin kan leda till att det blir svårare för de äldre sökande att åter ta sig in på arbetsmarknaden efter en tids bortavaro. Andelen arbetslösa med funktionshinder har minskat med 0,9 procent och är 1.4 procent högre än i riket. Kronobergs län har en högre andel utrikes födda som sökande utan arbete än riket, 34,7 procent i länet mot 30,2 procent i riket. Under året som gått noteras i denna grupp en ökning med 1,7 procent i andelen av samtliga sökande utan arbete. Under en allmän försvagning av konjunkturläget förväntas utrikes föddas andel av arbetslösheten öka då denna grupp ofta har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd med eftergymnasial utbildning har minskat något sedan förra året och ökat marginellt för dem med gymnasial utbildning och grundskoleutbildning.