ANSÖKAN TILL ÅRETS KVALITETSKOMMUN 2013 SKOGHALL OKTOBER 2012 Jan-Olof Appel, Kommunchef Christina Ek, Utvecklingschef www.hammaro.se
Demokrati och dialog Ett av kommunens strategiområden är Demokrati och dialog. Olika former av medborgardialog har använts som framtidsverkstäder, sökkonferenser och fokusgrupper. Sedan kommunen gick med i SKL: s nätverk för medborgardialog har även följande former prövats. Dialoger Medborgarpanel med cirka 100 medlemmar. Panelen har använts vid flera tillfällen. Svarsfrekvensen har varit hög, ca 70 %. Vi får snabba svar. Resultatet återkopplas till panelen, på hemsidan och till politiken. För att bättre nå unga invånare har vi skapat en sms-panel med 140 ungdomar i skolår 7 9. Hög svarsfrekvens och mycket snabba svar. Idéverkstad Hur tycker du att Skoghalls centrum ska utvecklas? Ett 50-tal vuxna invånare och ett 100-tal högstadieelever, ritade, skrev, diskuterade och spelade in i en videokiosk. Drygt 40 elevers idéer sammanställdes till en film som visats för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och tjänstemän. Workshops i planarbetet. Fyra workshops med 150 deltagare genomfördes på plats. Underlaget är en del i det fortsatta planarbetet. Vision 2015 togs fram 2004 med hög delaktighet av invånarna. Vision 2030 håller på att ta form och invånarnas deltagande är viktigt för politiken även denna gång. Medborgarpanelen, formulär på hemsidan, uppmaning i kommuntidningen, videokiosk hos elevråd och i två förskolor och workshop på dagcenter är dialogformer som använts. Vid större byggprojekt har kommunen valt partnering och designdialog i gestaltningsfasen. Exempel är den designdialog som användes när en ny skola skulle tas fram. I dialog med föräldrar, elever och all berörd personal tog byggföretaget fram ett förslag genom olika typer av workshops. Stormöten som Äldredagen har arrangerats. Brukardialoger används inom äldre- och handikappomsorgen där förtroendevalda varje kvartal bjuder in till Öppet hus eller träffar invånare på ICA. Föreningarna inbjuds till regelbundna träffar för diskussion och vid planering av nya arenor. Kostenheten träffar kostråden inom skola och äldreomsorg regelbundet. Ungdomarnas intressen och synpunkter fångas upp av Hammarö ungdomsråd (HUR). Rådets möten är öppna för alla mellan 13 och 20 år. Förtroendevalda från bildningsnämnden finns med på ordinarie möten. Bildningsnämnden träffar elever ur elevråden på skolorna regelbundet. Förtroendevalda träffar kommunala handikapprådet, PRO och SPF. Tjänstemän träffar Idrottsföreningsrådet och kulturorganisationer för överenskommelser för ömsesidig nytta. Brukarundersökningar Sedan 2004 har brukarundersökningar genomförts vartannat år samtidigt i alla verksamheter. Brukare är mycket nöjda med bemötande, kvalitet på utförd tjänst och tillgänglighet. Resultaten från undersökningarna redovisas på hemsidan. SCB: s medborgarundersökning har gjorts 2006, 2009 och 2011. NRI för Hammarö är högre än genomsnittet. NII för Hammarö är 42. Resultaten redovisas på hemsidan, via pressen och i kommuntidningen. Information Vår grafiska profil och mallar för tjänsteskrivelser är sedan länge antagna. Det syns när dokument kommer från Hammarö kommun. Kommuntidningen Hammaren kommer ut fyra gånger per år. Oktobernumret 2012 har tema Delaktighet. Vi har kontinuerligt utvecklat vår webb och på SKL:s webbundersökning ligger vi långt över snittet för samtliga kommuner.
Sammanträdestider, ärendelista och protokoll finns på hemsidan liksom kommunens diarier. Facebook har kommit att bli ett vikigt socialt medium för kommunen för att komma närmare medborgarna. Vi har en Hammaröapp som visar på sevärdheter och fritidsaktiviteter och en app för skolmaten. Kostenheten har en matblogg. Hjälp oss att bli bättre Som ett led i förbättringsarbetet har vi ett system där det är enkelt att lämna beröm, klagomål och idéer till verksamheten, kopplat till våra 21 servicedeklarationer. I kommunvalet 2010 var valdeltagandet 87 %. Andelen förstagångsväljare var 79 %. Verksamhet med god kvalitet I kommunens strategiska program är ett strategiområde Verksamhet med god kvalitet. Ett ständigt förbättringsarbete präglar kommunen. Som stöd i projektarbeten har Handledning för projekt tagits fram. Styrsystem Sedan flera år tillbaka utvecklar vi vårt budgetarbete till en dialogbaserad budgetprocess, som tillsammans med styrdokument Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering synliggör arbetet med att förverkliga Vision 2015. Styrdokumentet tydliggör rollerna för kommunfullmäktige, nämnderna, förvaltningarna och de anställda. Dokumentet fastställer gemensamma begrepp i kommunens styrmodell. Det strategiska programmet konkretiserar och fördjupar Vision 2015 och är styrande för de planer och mål som tas fram för respektive nämnd. I Hammarö har vi resultatstyrning med mål och mått. Vårt styrsystem är också vårt kvalitetssystem. Dialog och delaktighet har en central roll inom organisationen. Budgetprocessen har en vår- och höstprocess. Kommunfullmäktige styr genom att fastställa några få övergripande mål som visar i vilken riktning verksamheterna ska utvecklas. I vårprocessen är det nämndernas uppgift att utifrån kommunfullmäktiges mål besluta om egna nämndmål med tillhörande mått. Nämndernas mål ska bidra till att kommunfullmäktiges mål uppnås. Beslut om mål fattas i dialog med budgetberedningen. Förvaltningens uppgift är att utifrån kommunfullmäktiges och nämndens mål se till att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. Under höstprocessen förankras målen bland alla medarbetare och verksamheten planerar för ett antal aktiviteter. I medarbetarenkäten för år 2012 angav 77 % att de hade individuella mål. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål görs i samband med årsbokslutet. Utvärdering av kommunfullmäktiges mål ska ske i slutet av mandatperioden. Uppföljning av nämndens mål görs av nämnden i samband med delårsrapport och årsbokslut. Ett webbaserat verksamhetsuppföljningssystem är till stor hjälp i mål- och resultatstyrningen och det visar tydligt på den röda tråden. Systemet gör det möjligt för förtroendevalda och alla medarbetare att följa samtliga verksamheters målarbete ända ner på aktivitetsnivå. Vi har stor genomskinlighet i vårt målarbete. Övergripande analysgrupp Det finns en analysgrupp med representanter från samtliga förvaltningar och med mandat från kommunens ledningsgrupp. Den arbetar med att analysera mått och resultat. Mått och mätningar diskuteras och analyseras i olika sammanhang och förbättringsförslag arbetas fram i dialog med chef och medarbetare. Gruppen ansvarar även för våra brukarenkäter. Lärande organisation Kommunen har ett utbrett samarbete mellan förvaltningarna med öppna gränser och ett ständigt lärande. Vi har ett chefsnätverk vars uppgift är att utveckla en samsyn hos chefer och medarbetare. Socialförvaltningen har en fortbildningsorganisation som tar vara på intern kompetens inom äldre- och handikappomsorgen. Vi uppmärksammas nationellt för våra goda resultat i förskola och skola. Man vänder sig till oss för idéer och för att utveckla sin verksamhet efter våra modeller och metoder. Bemötandeutbildning för alla kommunanställda genomfördes i samband med införande av synpunktshantering och vid olika föreläsningstillfällen. Introduktionsdag för nyanställda sker två gånger per år.
Jämförelser med andra I en liten kommun är det viktigt att kunna jämföra sig med andra. Sedan 2008 har vi varit med i KKiK och våra resultat har ständigt förbättrats. När det gäller grundskolan är våra resultat i topp i landet och stabila över tid. Vi var med i Jämförelseprojektet och genomförde genomlysning och jämförelser inom äldreomsorgen, IFO, LSS-verksamheten och förskolan. Hammarös resultat står sig bra jämfört med andra. Vi är med i Nätverk för resultat för att ytterligare kunna jämföra och förbättra våra verksamheter. Våra mått i budget är till stor del jämförbara med andra. Effektivitet Kommunen samverkar med andra kommuner för att effektivisera. Upphandlingar sker tillsammans med Karlstads kommun. Flera nämnder är gemensamma med Karlstad och övriga kommuner i Värmland. Ett gemensamt räddningstjänstförbund är etablerat i regionen. Biblioteket är med i Bibliotek Värmland som prisades som Årets bibliotek 2012. Vi är med i det Finansiella samordningsförbundet Samspelet. Under våren 2012 har former för en förbättrad medborgarservice tagits fram. Vi har ett tiotal e-tjänster och ingår i ett Värmlandssamarbete för att utveckla fler. Arbetsmiljö och delaktiga medarbetare Hammarö kommun har många verksamheter av erkänt hög kvalitet och gott rykte. Denna kvalitet skapas av skickliga medarbetare i organisationen. God kvalitet är ett viktigt rekryteringsinstrument. Genom medverkan vid ex vis rekryteringsdagar på universitet och att vara aktiva i media och andra sammanhang förmedlas en positiv bild av kommunen. Medarbetarundersökningar utförs vart annat år sedan 2004. Fokusområden är kompetens, delaktighet, trivsel och ledarskap. Undersökningen redovisas dels på övergripande nivå dels på enhetsnivå. Våra medarbetare ska ha individuella mål, individuell kompetensutveckling och individuella löner. Medarbetarundersökningen 2012 visar en hög trivsel (4,25 på en femgradig skala). 95 % anger att de har den sysselsättningsgrad de önskar. HME för 2012 blev 76 och mätningen ger möjligheter att jämföra med andra. Hammarö kommun har en relativt låg sjukfrånvaro. 2009 var det bara en kommun i hela Sverige som hade lägre. Som anställd har man ett brett friskvårdsutbud att tillgå som en timme friskvård på arbetstid per vecka, tre välutrustade gym, bidrag till träningskort, subventioner på flera träningsanläggningar, egna träningspass i kommunens regi, friskvårdsstege där man får priser efter att man genomfört 50, 100, 150 och 200 fysiska aktiviteter. Det är ca 300 personer varje år som hämtat pris för 200 aktiviteter. Vi har arbetat aktivt under lång tid med att få företagshälsovården att arbeta förebyggande. Vi tar ett samlat grepp över HR-frågorna i personalvårdsronder där HR-funktionen regelbundet träffar varje chef. 2010 träffades ett nytt samverkansavtal med de fackliga organisationerna. Avtalet, FAS 10, tar sin utgångspunkt i de Aktiva ArbetsPlatsTräffarna, AAPT, vilket är navet för den utveckling som sker på en arbetsplats och som skapar delaktighet. Alla tillsvidareanställda medarbetare erbjuds förmåner som bättre pensionsvillkor, möjlighet till personalbil och Hem-pc med bruttolöneavdrag och möjlighet att lösa buss-/tågkort till fördelaktigt pris genom nettolöneavdrag. Olika typer av aktiviteter erbjuds, som föreläsningar, friskvårdsdagar, gemensam personalfest och julbord. I Hammarö kommun finns möjlighet att söka centrala medel för att utveckla verksamheten, förbättra arbetsmiljön eller för kreativa idéer, samlat under namnet Uppslaget. En förvaltningsöverskridande grupp bedömer ansökningarna. Kreativa idéer leder till kompetensutveckling ofta av spetskaraktär. Exempel är en studieresa till Ohio för att studera samverkan mellan bibliotek vilket bidragit till utmärkelser, pedagogiskt arbetssätt gällande autism, matteverkstad, kvinnors hälsa inom lokalvården m m.
Företag och samhälle I Hammarö finns ca 600 företag. Merparten är en- eller fåmansföretag. Största arbetsgivaren (förutom kommunen) är Stora Enso med ca 800 anställda. Att skapa ett bra företagsklimat där företagen kan etablera sig och växa är den viktigaste delen av kommunens näringslivsarbete. Bland kommunerna i Värmland intar Hammarö en tredjeplats år 2012 i Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet. Sedan 2009 har kommunen förbättrat sin placering från 155 till 72 plats. Sedan år 2010 har kommunen ett näringslivsutskott med tre ledande politiker samt ett kommunalråd (20 %) med särskilt ansvar för näringslivsfrågor. Utskottet har tagit fram strategier för näringslivsarbetet i nära samarbete med näringslivet. Bland annat har vi som mål att under mandatperioden ligga bland de 50 främsta kommunerna i Svenskt Näringslivs mätning. Kommunen deltar i SKL:s utbildning förenkla helt enkelt och har genomfört servicemätningen Insikt. Kommunen fick 67 NKI-poäng vilket är något över medelbetyg för riket. Ett mål är att vid nästa mätning uppnå 75 NKI-poäng. Hammarös goda resultat beror till stor del på att vi har ett väl fungerande nätverk mellan företagen och kommunen. Vi stödjer och samarbetar med lokala och regionala näringslivsorganisationer som NyföretagarCentrum, Hammarö Centrumförening, IT-klustret Compare Karlstad och klustret Paper Province. Genom NyföretagarCentrum bekostar kommunen utbildning för personer som är intresserade att starta eget företag. Deltagarna behöver inte vara arbetslösa eller föremål för arbetsmarknadsåtgärder. Kommunen bekostar också Närverket där företagare lunchar varje vecka och därefter minglar, nätverkar och gör affärer. På Sätterstrand har kommunen i samarbete med IT-klustret Compare byggt upp ett testlab som är ett kompetenscenter som samlar kunskap och resurser för att bli bäst på test och kvalitetssäkring av programvaror och IT-system. För uthyrning finns utrymme i datahallar med grön miljövänlig drift, kontorslokaler och konferensmöjligheter. Sätterstrand inbjuder till företagsetableringar, forskningsprojekt och utvecklingsvilja i en miljö som stimulerar innovation, entreprenörskap och samverkan. Bland våra andra strategier för näringslivsarbetet kan nämnas: entreprenöriellt lärande i skolan stimulera aktiviteter som syftar att göra kommuncentrum attraktivt tillhandahålla industriverksamhetsmark främja kvinnligt företagande regelbundna företagsfrukostar och företagsbesök Ett strategiområde för kommunen är Bo och leva. En trygg och god livsmiljö med social gemenskap är viktigt. Hammarö är en attraktiv boendekommun. I SCB: s medborgarundersökning blev NRI 70 2011 och 66 % kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan 7 % vill avråda. Enligt Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2011 hamnade Hammarö på sjätte plats bland samtliga kommuner.
Hammarö kommun Kommunens egenbeskrivning lingsarbete lämnas på www.kvalitetskommun.se före 1 november 2012. Första steget besvara kryssfrågorna. Markera hur långt kommunen kommit i sitt utvecklingsarbete genom att kryssa för siffran 0, 1, 2 eller 3 för var och en av de femtio frågorna. 0. Ej alls genomfört i några tillämpliga avseenden (0 %). 1. Delvis genomfört i tillämpliga avseenden (mindre än 50 %). 2. I hög grad genomfört i tillämpliga avseenden (mer än 50 %). 3. Fullt ut genomfört i alla tillämpliga avseenden (100 %). Andra steget beskriv kommunens utvecklingsarbete. Beskriv i text hur kommunen arbetar för att förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Kommunens fria text skall vägledas av de frågeställningar som anges i respektive ingress nedan och får totalt vara på högst 12 000 tecken. Det motsvarar fyra A4-sidor och lämpligt kan vara att skriva ca en A4-sida om varje huvudområde. Tänk på att så mycket som möjligt peka på uppnådda resultat. 1. Rapporteras resultat från brukarundersökningar och övriga kvalitativa resultat från verksamheterna till medborgarna? 2. Har medborgarna tillgång till fullmäktiges, styrelsers och nämnders sammanträdestider, föredragningslistor, handlingar och protokoll på kommunens hemsida? 3. Finns öppet forum på kommunens hemsida för att lägga förslag, uttrycka åsikter och bilda opinion i kommunala frågor? 4. Kan medborgarna närvara och ställa frågor på kommunfullmäktige och de kommunala nämndernas sammanträden? 5. Finns det möjligheter för medborgarna att ta del av kommunfullmäktigesammanträden via TV, radio eller Internet? 6. Kan medborgarna delta i processen för budget och årsredovisning, t ex genom hearings? 7. Kan medborgarna delta i den fysiska planeringen, t ex genom hearings, rådslag etc? 8. Finns det en kommunövergripande strategi för att främja ett etiskt förhållningssätt och motverka korruption? Demokrati är en viktig utgångspunkt för att fatta gemensamma beslut inom en kommun. Centrala värden för demokratin är att så många som möjligt av medborgarna är välinformerade i gemensamma frågor och deltar i diskussionen om kommunens verksamhet och utveckling. Hur gör kommunen för att öka medborgarnas engagemang och delaktighet? Hur stimuleras ett ökat deltagande i exempelvis kommunalval och budgetprocess? Hur informeras medborgarna om kommunens verksamheter och resultat? Hur gör kommunen för att få med ungdomar och minoritetsgrupper i framtidsdiskussionen? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 4
Kommunens främsta uppgift är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet och att hushålla väl med resurserna. Här tänker vi på ledarskapet och verk samhetsstyrningen och att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete. Hur gör kommunen för att stärka värdeskapandet i verksamheterna och ta bort onödiga kostnader? Hur definieras och kontrolleras kvalitetskrav vid upphandling av tjänster? Hur samverkar kommunen över sektorsgränserna? Hur är förmågan till innovation och förnyelse? Är kommunen en lärande organisation med öppna gränser? 9. Anger budget och årsredovisning vilka kvalitetsmål som gällt för verksamheterna och hur väl dessa mål nåtts? 10. Mäter verksamheterna antal prestationer och kostnad per prestation samt rapporterar till kommunledningen? 11. Mäter verksamheterna brukartillfredsställelsen och andra indikatorer på kvalitet samt rapporterar till kommunledningen? 12. Erbjuder kommunen e-tjänster som gör det tillgängligt och enkelt för medborgare och företag att få service direkt via kommunens hemsida? 13. Finns det en samlad strategi och system för det kontinuerliga kvalitets- och förbättringsarbetet i kommunen? 14 Har kommunen ett system för att få in, analysera, besvara och åtgärda klagomål samt rapportera för politikerna? 15. Presenterar kommunen resultat från kommunens egna enheter, så att medborgare/brukare har möjligheter att jämföra kvalitet och resultat? 16. Jämför (benchmarkar) kommunens egna enheter sig externt mot andra utförare som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 17. Har kommunen undanröjt enkelt avhjälpta hinder, som gör att personer med funktionsnedsättningar stängs ute eller har svårt att besöka kommunens egna lokaler och allmänna platser? 18. Har kommunen skapat en kultur för att befrämja innovationer och nytänkande i de egna verksamheterna? 19. Har medborgarna möjlighet att välja mellan olika driftformer vid sidan av egen regi, t ex privata och kooperativa utförare? 20. Använder kommunen brukarundersökningar och/eller brukarpaneler, som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 21. Bedriver kommunen någon utbildning för medarbetarna i servicekänsla och att bemöta allmänheten? 22. Har kommunen förbättrat sina resultat det senaste året vad gäller produktiviteten (den reala kostnaden per prestation) i de kommunala tjänsterna? 23. Arbetar kommunen med effektivitetsutveckling genom att återkommande mäta resurser (kostnad, tid, etc) i relation till uppnådd kvalitet? 24. Har kommunen förbättrat sina resultat de senaste tre åren vad gäller kvaliteten på de kommunala tjänsterna? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 5
Kommunal verksamhet är personalintensiv. Värdet av kommunens tjänster skapas ofta i den direkta relationen mellan medarbetare och brukare. Hur gör kommunen för att rekrytera och behålla kompetent och välmotiverad personal som kan trivas och utvecklas i sina arbeten? Hur gör kommunen för att skapa bra arbetsmiljö och ta vara på personalen den viktigaste resursen? 25. Genomförs regelbundna medarbetarundersökningar för att förbättra kvaliteten på tjänsterna? 26. Genomförs chefsutvärderingar, som får konsekvenser för chefernas fortsatta förtroende och utveckling? 27. Är medarbetarna informerade om och delaktiga i kommunens kvalitetsmål, kvalitetssystem och kvalitetsarbete? 28. Har kommunen utbildningsprogram för att ge medarbetarna motivation, förutsättningar och kunskaper att agera som kvalitetsförbättrare i jobbet? 29. Tillämpar kommunen principer och/eller kriterier för löneutveckling, som premierar förtjänstfulla insatser för förbättring av effektivitet och kvalitet? 30. Används medarbetarsamtal, med individuella mål och förväntningar, som ett aktivt instrument för service- och organisationsutvecklingen? 31. Har kommunen, som ett led i utvecklingen av kvalitet och effektivitet, vidtagit åtgärder för att öka personalens möjligheter att arbeta heltid och/eller välja annan önskad sysselsättningsgrad? 32. Har kommunen vidtagit åtgärder för att öka rörligheten och främja karriärmöjligheter bland kommunens anställda? 33. Stödjer kommunen friskvårdsinsatser som kommer alla medarbetare till del (t ex träningsmöjligheter på arbetstid, ersättning för träningsavgifter eller liknande)? 34. Finns organiserade former för att tillvarata och stimulera medarbetarnas kreativitet och innovationsförmåga? 35. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att klara problemet med generationsväxling bland personalen och rekrytera ny arbetskraft till kommunen? 36. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att få en jämnare könsfördelning i sådana jobb som är ensidigt dominerade av det ena könet? 37. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att underlätta för medborgare med invandrarbakgrund att få olika typer av arbete i kommunen, inkl chefsjobb? 38. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att stödja och stimulera öppenhet och att olika medarbetare kan komma till tals, även i frågor som är besvärande för kommunledningen? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 6
Grundläggande för kommunens långsiktiga utveckling och människors livskvalitet är näringslivet på orten och den fysiska miljön. Bra offentlig service, god infrastruktur samt öppna kanaler till forskning och företag skapar grogrund för tillväxt och sysselsättning. Hur gör kommunen för att skapa ett bra klimat för innovationer, forskning och företagsutveckling? Hur gör kommunen för att ge människor en god miljö att bo och arbeta i? Hur gör kommunen för att gardera sig mot stora risker för miljö och människor? 39. Har kommunen ett aktivt och återkommande samarbete med företagen och företagens organisationer för att främja näringslivet? 40. Har kommunen vidtagit åtgärder för att få fler ungdomar och utlandsfödda i arbete? 41. Har kommunen beredskap för att avvärja och möta krisartade händelser inom infrastruktur och teknisk service? 42. Ställer kommunen miljökrav vid offentlig upphandling? 43. Arbetar kommunen med systematiska åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser, kemikalier eller andra miljöbelastande ämnen i den egna verksamheten? 44. Har kommunen ett miljöledningssystem för mätning och förbättringar av den fysiska miljön? 45. Analyserar kommunen sociala, trafikmässiga, eko nomiska och miljömässiga konsekvenser vid beslut om nya utbyggnader i kommunen? 46. Har kommunen skapat förutsättningar och drivkrafter för ideella frivilliginsatser inom verksamheterna? 47. Har kommunen skapat förutsättningar och drivkrafter för ett vitalt föreningsliv i kommunen? 48. Har kommunen något samarbetsorgan som träffas regelbundet med representation från kulturföreningar, kulturpersonligheter, fria kulturgrupper, m.m.? 49. Följer och analyserar kommunen orsaker till att medborgare flyttar till, stannar kvar eller flyttar från kommunen? 50. Arbetar kommunen med att motverka social och etnisk segre gation i lokalsamhället, t ex i bostadsområden? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 Utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun kommer att utdelas på GöteborgsOperan den 19 november 2013. 7