Julfest. God Jul. och Gott Nytt År! Lördag 7/1 2006 kl 15.00. Folkets Hus, Karlsbyheden

Lokalområdestidning utgiven av Socialdemokratiska Föreningen i Sundborn Nr 4 December 2005 God Jul och Gott Nytt År! tillönskas alla Sundbornsbor Julfest Lördag 7/1 2006 kl 15.00 (Dagen efter Trettondagen) Folkets Hus, Karlsbyheden Jullekar Film Tomte Trollkarlen Mr Udd Lotteri Servering Alla är välkomna! Sundborns Nytt Sundborns s-förening/folkets Hus/ABF

2 Britt Källsröm ordförande Sundborns s-förening INNEHÅLL: Ledare. Kompetensutveckling.. sid 2 Kommunfullmäktige m.m..... sid 3 Konstfruset i Karlsbyheden.... sid 4 Sundbornsprofilen Britt K..... sid 6 Julhälsningar............... sid 8 En smeds liv på Korså Bruk.... sid 10 Visioner för framtiden........ sid 12 Snabba förändringar......... sid 14 Kooperativa, Konsum Backa... sid 15 Tempo erbjuder............. sid 16 SUNDBORNSNYTT Lokal områdestidning utgiven av Socialdemokratiska Föreningen till hushåll inom Sundborns postdistrikt. Utkommer med 4 nummer per år. Adress: Sundborns Nytt Gärd Hedlund Hobborn 72 790 15 SUNDBORN Telefon: 023-601 04 Annonser beställes av: Kjell Gustafsson... 023-605 18 Gärd Hedlund... 023-601 04 Christina Knutsson... 023-601 11 Marianne Hedenström...023-612 57 Sundborns S-förening Postgiro 70 49 53-9 Tryck: Strålin & Persson, Falun Ledaren! Midnatt råder, tyst det är i husen, alla sova, släckta äro ljusen, tipp, tapp, tipp, tapp. Den gamla julvisan känns säkert igen. Den beskriver litet av känslan inför julen. När Sundborns Nytt delas ut till hushållen i Sundborn passeras vintersolståndet och vi kan se fram emot ljusare dagar igen. Då har vi gjort den mörka hösten, som inte varit så mörk i år. Det har varit ovanligt varmt och ganska ljust. Adventstid hjälper vi upp ljuset med många elektriska ljusstakar, ljusnät, girlanger och mycket annat med lampor i. Upplivande är också adventskonserten med Gubbôle Gille och Sundbornskören i kyrkan. Då lackar det verkligen mot jul. Värmen har också gjort att vi bara sett snö ibland och sedan har det varit grönt igen. Gräsmattorna har varit ovanligt skarpt gröna. Den varma årstiden gör det inte heller möjligt att Hedvallen kan ha is. Idag är det bara konstfruset som är aktuellt. Frånvaron av is är ett allvarligt hot mot bandyns existens och framtid. Barn lär sig inte åka skridskor. Vi kan bara hoppas att det blir så kallt att det blir skridskoskola som vanligt på söndagarna på Hedvallen. På annan plats i detta Sundborns Nytt beskriver Torsten Sundén, som projektledare för KIK:s konstfrusetprojekt, vilka enorma insatser KIK åstadkommit för att åstadkomma en konstfrusen isbana. Det är skam om inte kommunen skulle kunna ge det stöd, som efterfrågas. Kompetensutveckling i äldreomsorgen Äldreomsorgen diskuteras allt mer i takt med att alla 40-talister uppnår pensionsåldern. Dessutom uppmärksammas efterhand brister i äldreomsorgen. En statlig kommitté tillsattes i våras. Kommunerna har sedan dess fått ansöka om statliga medel för att utveckla kompetensen i äldreomsorgen. 247 av 290 kommuner föreslås få pengar av Kompetensstegen, enligt uppgift i LOtidningen. Pengarna skall stödja kompetensutveckling inom äldreomsorgen. Kommunerna har sökt pengar för att utveckla kompetens i olika ämnen. Allt från att utveckla organisationen till metoder av äldreomsorgen. Ämnen som anges där fördjupad kompetens är önskvärd är allt från dokumentation, demens och rehabilitering till mat. Återigen detta med Lugnet och omlandet. Landsbygden skall också leva. En insats av det här slaget betyder inte bara att det blir en isbana. Det handlar också om att utveckla en bygd. Stötta sammanhållningen mellan människor samt att ge uppskattning till det ideella arbetet. Jag har tidigare skrivit om vikten av att det byggs lägenheter i Sundbornsbyarna, så att man inte skall behöva flytta till sta n, när man inte orkar ha sitt hus kvar. Frågan finns i alla fall nu med i den kommunala kvarnen. Det gäller att få in en fot. Sedan återstår att se hur lång tid det tar innan resultat kan skönjas. Det gäller att vara ihärdig. Det skrivs mycket just nu om tidsbrist. Det stressas och jäktas. Man skall hinna med så mycket. Sätter upp orimliga krav. Man skall vara bra förälder och partner. Man skall göra karriär. Man skall umgås med vänner och bekanta. Man skall ha en viss standard. Osv, osv. Klart att det påverkar användningen av tiden. Tid är annars det enda rättvisa. Vi har alla lika mycket tid på ett dygn och ett år. Sedan kan antalet år vara olika. Så tänk efter. Måste vi göra allt det där. Eller kan det ske på något annat sätt. Var litet ledig i jul och ha trevliga julförberedelser. God Jul och Gott Nytt År Britt Källström Vid vår kontakt med socialnämndens ordförande Renée Andersson får vi besked om att en kompetensutveckling redan påbörjats inom äldreomsorgen i Falu kommun innan möjlighet gavs att söka dessa pengar. Men Falu kommun finns även med bland de sökande som kommer att få del av de riktade kompetensutvecklingspengarna. De pengar man erhåller ger ekonomisk möjlighet till ytterligare utbildning. En utbildning som förhoppningsvis underlättar jobbet samtidigt som det ökar kvalitén och tryggheten inom äldreomsorgen. Totalt fördelas drygt 800 miljoner kr under tre år på förslag från den statliga kommittén. Vissa kommuner föreslås få allt de sökt medan andra föreslås få en del av ansökta medel. I slutet av november beräknas regeringen besluta om pengarna. Ivar Jonsson

Kommunfullmäktiges sammanträde i Karlsbyhedens Folkets Hus 8 september 2005 Sundbornsborna inbjöds och några tog tillfället i akt att vara med på sammanträdet. Torsten Sundén hälsade välkommen och informerade om Folkets Hus historia och sedan om Karlsbyhedens IK, speciellt projektet med konstfrusen bandyplan. Kommunfullmäktiges ordförande Karl-Erik Pettersson tackade för ett bra arrangemang och det hembakade brödet som serverades till kaffet. På bilden politikerna som representerar Sundborns gamla socken i Kommunfullmäktige. Fr v Carin Gustafsson (s), Torsten Sundén (c), Christina Knutsson (s). ALLA BARN ÄR ALLAS ANSVAR Mödra-, barn- och skolhälsovård är verksamheter som når i stort sett alla föräldrar och barn. Genom insatser som stöd, rådgivning och hälsokontroller i samarbete med föräldrarna bidrar detta till barn och ungdomars hälsa, trygghet och utveckling. Man arbetar för att stödja föräldrarna i ett aktivt föräldraskap genom att stärka deras tillit till sin egen kompetens, empati och problemlösningsförmåga. Föräldrarna har huvudansvaret för barnen men ALLA BARN ÄR ALLAS AN- SVAR. Den RÖDA TRÅDEN inom barnomsorgskola är bra. Man kan följa barnets utveckling bättre och ge eventuellt stöd tidigt. Barn ska må bra i barnomsorgen då gör man framsteg. Elever ska må bra i skolan då kan man ta till sig utbildningen. Vikten av att röra på sig och tänka på vad man äter är något som man bör lära sig tidigt för att må bra. Det är viktigt att barn/ elever får bra förutsättningar för att tillägna sig färdigheterna att tänka, tala, lyssna, läsa, skriva och räkna. Personalen inom barnomsorg-skola är en viktig resurs och gör idag ett utmärkt arbete, trots besparingskrav. Mer resurser behövs så att personal och barn/elever får en bättre arbetsmiljö. Fler vuxna och mindre grupper/klasser. Barnen är vår investering för framtiden. Barn- och ungdomsfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Barnaåren är en intensiv tid för såväl barn som föräldrar. Det är många gånger svårt för föräldrarna att orka eller ha tid för att dessutom engagera sig politiskt. Jag vill vara lyhörd för gruppen barn föräldrar. Tänk på att TID är den bästa julklappen, att både ge och få. En julklapp som passar såväl gammal som ung. GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR! Carin Gustafsson s-ledamot Skolnämnden/ Kommunfullmäktige Växtkraften som finns i Sundborns gamla socken! Torsdagen den 20:e oktober 2005 var det samling i församlingshemmet Sundborn. Ett 30-tal personer som har med turismen att göra hade samlats i syfte att profilera och skapa nätverk för vår vackra bygd. Idén till mötet kom från Näringslivskontoret i Falu kommun. Näringlivschefen Hans Aulin och Landsbygdsutvecklare Karin Perers öppnade mötet och till sin hjälp hade de tagit med en representant från Torsång som berättade om hur de hade tagit fram idéer för att attrahera besökare och bilda kontaktnät. Allt för att veta vad grannen kan. Under kvällens möte kom det fram många bra förslag som antecknades av projektledaren Per Rönning. Flera möten kommer att hållas. Du som inte hade tillfälle att vara med på första mötet kan ta kontakt med Per Rönning, telefon 023-820 66, eller mejladress per.ronnings@falun.se Alla idéer är goda idéer tills motsatsen har bevisats! Kjell Gustafsson (s) Kårtäkt samt vänsterfickan vid Östborn Läget är att Vägverket inte har några pengar men detta tycker jag är mycket märkligt eftersom man kan bygga större vägar och rondeller i vårt närområde. Jag har mejlat till Vägverket och frågat, när kommer dessa åtgärder att göras, men har ej fått besked i skrivade stund (051122). Om ni vill, så mejla Vägverket och fråga. Adressen är: www.vv.se Kjell Gustafsson (s) 3

Konstfruset i Karlsbyheden Kommer Inom Kort hoppas man i Karlsbyhedens IK! Den 26 februari 2002 träffades för första gången den av KIK utsedda projektgruppen för Konstfruset i Karlsbyheden utopi eller verklighet. Förutom undertecknad bestod gruppen av Lennart Tilander, Håkan Hedman och Niklas Groth. Efter sammanträdet kunde konstateras att den gemensamma bedömningen mera lutade åt utopi än verklighet. För den listning som gjordes av krav och behov var sannerligen både lång och framförallt kostsam att förverkliga. Markarbeten som erfordrades var bl a breddning och förlängning av nuvarande plan, byggnation av ny 7-mannaplan, den mer än 30 år gamla belysningen måste bytas mot ny mastbelysning. Maskinparken behövde förnyas med byte av traktor och ytterligare en ismaskin inköpas. Tillbyggnad av garage var även nödvändigt. Och sedan grädden på moset en ny frysanläggning i nästan 10 miljonersklassen För den årliga driften räknades dessutom med närmare 0,5 MKr per år. Vidare diskuterades möjligheterna att starta ett KIK-AB för att skattemässigt vinna vissa fördelar om alla dessa investeringar kunde komma till stånd. I lilla Karlsbyheden var detta verkligen möjligt? Med hänsyn till de alltmer besvärliga vintrarna och de mer eller mindre omöjliga träningsförhållandena för framförallt ungdomslagen ansåg vi i gruppen att den enda räddningen för framtiden av bandyn i allmänhet och ungdomsverksamheten i synnerhet var det värt mer än mödan att kämpa vidare i projektarbetet. Den 15 maj 2002 redovisar gruppen bl a att ärendet föredragits för Fritidsstyrelsen, Carlborgssons stiftelse, Byggnadskontoret, Miljökontoret Markägarna, Allmän info för intresserade. Den 5 september 2002 beviljas bygglov för hela projektet. Arbetet i gruppen intensifieras och genom framförallt positiva beslut och signaler från Carlborgssons stiftelse kan vi med frivilliga och köpta tjänster börja de grundläggande delprojekten. Inköp av beg traktor och ismaskin görs, breddning av huvudplanen sker med flytt av avbytarbås.tillbyggnad av garagen sker liksom förberedelse för ny mastbelysning under hösten 2003. Den 11 november 2003 skrivs orderbekräftelse på en mastbelysning för båda planerna till en total kostnad om 1.250.000 kronor. Belysningen invigs av Britt Källström vid en hemmamatch i januari månad 2004. Under sommaren 2004 laserhyvlas huvudplanen och dit körs stenmjöl i stora mängder och tyngder till en kostnad av närmare 300.000 kronor. Detta möjliggörs genom de momspengar som återbetalats genom att anläggningen flyttats över till Karlsbyhedens IK-AB som även svarar för Årbergsspåret. En lysande affär för att vara lite vitsig! Den 30 januari 2005 anordnas presskonferens på Hedvallen i samband med skridskoskolans verksamhet varvid projektet Isfonden presenteras. Här gäller det att sälja skinnet innan björnen är skjuten dvs sälja rören innan de grävs ner. För 25.000 kronor kan man köpa ett Diamantpaket och för 100 kronor köper man en rörstump. Detta är det sista projektet innan det slutliga avgörandet sker dvs projektet byter skepnad från utopi eller verklighet till: Konstfruset i Karlsbyheden från utopi till verklighet 4

Den 5 oktober 2005 lämnades den slutliga framställningen in till Falu kommunstyrelse varvid följande sammanställning redovisades: Objekt Beräknade kostnader Faktiska kostnader 1. Nybyggnad 7-mannaplan 37.500 37.500 2. Utbyte belysning 1.250.000 1.211.500 3. Traktor m utrustning 187.500 201.250 4. Begagnad ismaskin 237.500 187.500 5. Motorbyte bef ismaskin 12.500 6.250 6. Tillbyggnad traktorgarage 62.500 27.855 7. Markarbeten huvudplan 100.000 231.714 Totalt har dessa objekt kostat 1.904.000 kronor varav 300.000 har anslagits från Falu kommun medan resten 1.904.000 kronor är bidrag från Carlborgssons stiftelse och egna insatser. Ändock har det egna arbetet inte prissatts. Framförallt planskötare, mekaniker och byggnadsarbetare har utfört ett ovärderligt arbete. De återstående objekten isoleringsmaterial, rör och frysanläggning betingar ett pris om ca 9,6 Mkr. Till detta kommer en årlig driftkostnad om beräknat 400.000 kronor per år. KIK begär nu av Falu kommun att lämna kommunal borgen för ett lån på 5 Mkr på 15 år samt årligt anslag för drift- och kapitalkostnad om ca 850.000 kronor. Vid en sådan lösning har KIK (inkl C.fond) lämnat egna insatser om inte mindre än 6.216.000 kronor! Som jämförelse kan nämnas att Borlänge kommun begärt att Borlänge BK och Stora Tuna tillsammans skall bidra med 600.000 kronor så svarar kommunen för resten av en liknande anläggning! I denna kalkyl har inte beräknats några intäkter från vare sig uthyrning i form av träningsläger, istid eller motsvarande och inte heller från Isfonden. Allt detta är plusposter som får minska de årliga driftkostnaderna. Vi i projektgruppen har nu gjort vårt arbete nu gäller det för oss i Sundborn i allmänhet och Karlsbyheden i synnerhet att hålla alla tummar för att de s k Kommungubbarna sträcker sitt intresse utanför Lugnets domäner och ser till att landsbygden i nordvästra delen av Falu kommun (det heter så och inte bara stad) får en andra anläggning i kommunen placerad i Karlsbyheden. Alla ser vi fram emot en invigning av Konstfruset i Karlsbyheden. Den 5 november 2006? Torsten Sundén, Projektledare Julklappstips! Längdpaket Barn Skida, sko, bindning Ord. pris 1.348: Nu 1.150:- Rollerbag 425:- RBK Längdpaket Vuxna Skida, sko, bindning. Ord. pris 3.070: Nu 2.500:- Lånfärdspaket Skridsko, pjäxa, bindning 2.495:- Rollerryggsäck 595:- RBK God Jul önskar vi på SPORTEWA W W W. S P O R T E W A. C O M Sundborn Karlborn 50 023-604 80 200 m före korsningen (infarten till Sundborn) Öppettider: Mån fre 15 19 Lörd 10 13 5

Sundbornsprofilen Britt Källström Porträttet Härmed presenteras en av Sundborns sockenprofiler Britt Källström. Bosatt på Rommarbacken, har barn och barnbarn. Efter genomgångna examina tidigt engagerad i samhälls- och idrottsfrågor. Bakgrund Kortfattat berättar Britt om sin bakgrund. Hon är en genuin sundbornsflicka och hjärtat klappar för hembygden. Hon bor där tusentals turister sommartid besöker CL-gården, Bergsmansgården Stora Hyttnäs, Hembygdsföreningen Bondes Gård m fl i Sundbornsby. Britt gick tre år i Kartbackens småskola och folkskolan i Sundbornsbys kyrkskola. Därefter blev det studier vid Högre Allmänna Läroverket i Falun. Jag är tacksam att få bo så fint som på Rommarbacken. Hon gifte sig med Sven Källström. De fick tre barn tillsammans och barnbarnen kom med jämna mellanrum. Hennes ledord är Borta bra men hemma bäst. Yrkesverksamhet Sin yrkesverksamhet startade hon på posten, som lantbrevbärare. Så många sundbornsbor har säkert stött ihop med henne vid postlådorna och inne på postkontoret i Sundbornsby. På väg ut i arbetslivet var det en lärorik tid att lära känna både bybor, byar och hur ett samhälle byggts upp och utvecklats, berättar hon. I längden tyckte hon att denna post blev för monoton och raskt marscherat vidare utbildade hon sig till postkassörska och efter något år avancerade hon till postmästare i Sundborn och Falun samt som marknadschef i Posten Region Dalarna och försäljningschef i Posten Region Karlstad (Dalarna, Värmland och norra Dalsland). Hon har många järn i elden och hon är en individ, som vill prestera det optimala. Många gånger står man stilla och stampar, men rätt som det är, så faller poletten på plats. Hon står inte handfallen inför det okända. Och upplever ingen rädsla inför att möta personer i höga samhällspositioner. Man lever och lär för livet, men ibland måste man även vänta och känna efter också, poängterar hon. Hon är en kämpe och vill se bra resultat. Sundborns kommun Hon har länge haft ett starkt intresse för samhällsfrågor, vilket resulterade i att hon fick en hel del uppdrag inom politiken. Före kommunsammanslagningen 1971 då Sundborn införlivades med Falun, var hon en av ledamöterna i Sundborns kommunalfullmäktige. Kopparbergs läns landsting Perioden 1971-91 fortsatte Britt sina uppdrag som ledamot i Kopparbergs läns landsting. 1980-82 fick hon ett förtroende som ordförande i direktionen för Säters sjukhus. 1983-85 var hon sjukvårdslandstingsråd. 1986 när det var dags för kommunal- och landstingsval, valdes hon som första kvinna i Sverige till landstingsråd och förvaltningsutskottets ordförande och intog därmed parkettplats i Kopparbergs läns landsting fram till 1989. Britt var en av de pådrivande i införandet av mammografiundersökning för länets kvinnor från 40 år och uppåt. En hälsoundersökning som pågår fortfarande alltsedan 1986, men det var inte helt okontroversiellt, berättar Britt. Därutöver har hon varit ledamot i styrelsen för Landstingsförbundet. Hon talar mycket om trygga relationer och ett samhälle i balans och har framförallt stark känsla för just hembygden Falu Arbetarekommun Innan kommunsammanslagningen var alla lokala Arbetarekommuner självständiga. Jul i butiken! Torsdag kl 14 18 Fredag kl 14 18 Lördag kl 10 14 6 Övriga tider efter överenskommelse Välkommen till Baggärdet, Karlsbyheden! Tfn 023-610 76, 070-367 78 82 www.kanobi.se

1972 involverades utan undantag de lokala Arbetarekommunerna i Falu Arbetarekommun och s-märktes. I Sundborns s-förening och Sundborns soc dem kvinnoklubb har hon varit ordförande i ett flertal år. 2003 med Britt som värd jubilerade Sundborns s-förening och kvinnoklubben tillsammans med 125 år. En intern, festlig tillställning anordnad i Karlsbyhedens FH, då medlemmar med familj och inbjudna intog en god buffé, berättade kortfattat om föreningens historia, betittade bilder, tidningsurklipp m m från föreningsstart. Carlborgsons Stiftelse 1995 överlämnade Tage Lindberg, Gråå efter 20 år som initiativtagare till och ordförande för Carlborgsons Stiftelse det övergripande ansvaret jämte klubban till Britt Källström, Rommarbacken, som ansågs ha kvaliteér att handha uppdraget. Stiftelsen som bildades 1973, har som uppgift att ge ut studiestipendier och stöd till föreningar med barn- och ungdomsverksamhet i Sundborn. Erfarenheter Erfarenheter ger en bred inblick på olika områden framhåller hon. Allt från regional utveckling till kultur, miljövård, politik, idrott m m. I Britts fall klappar hjärtat numera mest för idrotten, som intagit fokusplats, men även en bit politik finns bevarad. Hon har en bred kompetens såväl på nationell som internationell nivå och hon poängterar, att det finns mycket intressant, som man inte vet något om, men då får man börja rota, annars blir inget gjort. Hon anser, att det är viktigt att arbeta fram kanaler, att saker kan påverkas, innan beslut tas. Det går att göra väldigt mycket genom att pröva på lite andra vägar, säger hon, men vi har en sagolik förmåga att fastna i det gamla, men det är ju så. Allt nytt är osäkert, men det brukar gå över och spänningen brukar ta platsen. Hon menar att man får knyta ihop svunna tider med nutiden. Det är av stor vikt att göra mycket gemensamt speciellt för byarna och betonar, att föryngringen måste stödjas i alla avseenden. Vi måste få fatt i människans egna motivation och lära oss leva tillsammans. Korpen Riksidrottsstyrelsen. 1995 vid riksstämman i Linköping valdes Britt till Korpens förbundsordförande i Sverige. En historisk händelse som första kvinnliga ordförande. Korpen bedriver en bred motionsverksamhet, där alla kan delta ung som gammal, poängterar hon. Man behöver inte tillhöra eliten. 1995 kort därefter valdes hon som ledamot i Riksidrottsstyrelsen och 1997 som vice ordf. Riksidrottsstyrelsen beskrivs som den samlade idrottens regering i Sverige. 2004 utsågs hon som Dalarnas Idrottsförbunds ordförande, där hon tidigare varit ledamot i några år. Även detta val blev historiskt, då hon valdes som förbundets första kvinnliga ordförande. Hobbyverksamhet Utöver alla uppdrag tillåter hon sig liksom vi andra att satsa på det egna. Hon tycker om att motionera framförallt åka skidor, promenera och resa. Vintertid tar hon sig en tur litet då och då i Årbergsspåret, som är en tillgång för samtliga sundbornsbor. Sommartid pysslar hon om sitt hus med målning av bl a fönster. Hon planterar blommor och en del köksväxter för husbehov. Avslutning Är vi utan ordförande, vet vi vart vi kan vända oss, om hon i mån av tid kan ställa upp, så avrundas pratstunden. Sundborn i augusti 2005-08-08 Marianne Hedenström Ge bort ett presentkort* att använda i denna butik värt 500:- eller 1.000:-. För ett värde av 500:- betalar du 400:-. För ett värde av 1.000:- betalar du 800:-. *Presentkortt gäller fr o m 1 januari 2006 Endast ett presentkort per köptillfälle. Presentkortet kan ej bytas mot kontanter. GALLERIAN JUNGFRUN ÅSGATAN 23, 791 71 FALUN TEL 023-162 39 Falu Optik 7

Vi önskar alla Sundbornsbor God Jul och Gott Nytt År! SUNDBORN Mobil 070-351 07 54 Telefon/Fax 023-612 33 Sundborns Gamla Prästgård Tel 023-600 44 Sundbornsgården Stefan Andersson Tel 023-79 00 90 070-571 75 21 www.lugnet.nu Bilfirma Olle Jansson Lilla Främsbacka 791 96 Falun Tel 023-321 14 070-338 84 73 Annelie s Salong Husmansvägen 9 Sundborn 601 00 God Jul o Gott Nytt År BIBLIOTEKET SUNDBORN Tel 023-831 81 Öppet: Månd och onsd 13.00 17.00 Tisd och torsd 13.00 18.30 Sundbornbyn Sundborns Hushållningsgille 023-605 71, 610 86 Sundborns Kyrkliga Arbetskrets Tack för alla gåvor Folkets Hus Karlsbyheden Tel 023-613 21 Peter Andersson Mercedes BMW Audi Volvo Tel 023-610 56 070-590 91 86 Dalarnas mysigaste loge 023-610 43 www.sundens.nu 8

SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2005 Vi önskar alla Sundbornsbor God Jul och Gott Nytt År! ENGKVIST TAXI & BUSSAR Sundborn Falun Tel 023-600 59 www.clg.se Restaurang Hyttstugan tel 023-602 71 Lena & Leif Söderlund SPORTEWA W W W. S P O R T E W A. C O M Sundborn Karlborn 50 Tel 023-604 80 Sundborn 023-600 46 Thomas Norberg Sundborns Entreprenad AB Kent Andersson Tullkammaregatan 2, 791 31 Falun Tel 070-344 06 85 Tel, fax 023-602 03 info@tgnbygg.com Barbro och Leif Kihlström Tel 023-602 52 Ronnys Bil & Leasing AB önskar God Jul och Gott Nytt År Föreningen Rostberg Tel 023-360 18 Karlsbyn 164, 790 15 Sundborn Tel 023-610 86 070-683 59 79 Försäljning vard 9.00 17.30 023-621 70 Danholn, Falun Vi önskar alla läsare av SUNDBORNS-NYTT GOD JUL och GOTT NYTT ÅR! DANHOLN 023-621 55 i Falun 9

En smeds liv på Korså Bruk Uppsats i historia om historisk förändring under tiden 1750 till ca 1920. Skrevs under vt -05. I skogarna mellan Dalarna och Gästrikland, alldeles nära sjöarna Hinsen, Hyen och Lilla Logärden ligger ett järnbruk som heter Korså. Där arbetar ett antal smeder och annat bruksfolk med att bearbeta tackjärnet som kommer från Ågs Bruk. En av de här smederna var jag, och det här är en berättelse om min tid på Korså Bruk. Jag heter Olof Eriksson och är född 1851 i Svartnäs där min far arbetade som smed på bruket där. Jag började tidigt arbeta på bruket och det var självklart att även jag och mina bröder skulle arbeta där. Min far hette Erik Andersson och han dog 1869. Min mor hette Alma Andersson, född Hedström hon dog 1880. Vi var fem syskon som växte upp i Svartnäs tillsammans, tre pojkar, Karl, Gustav och jag och två flickor, Anna och Elin. Jag började i skolan när jag var en sju, åtta år och jag gick där till och från tills jag var tolv år. Men ofta kunde jag inte gå i skolan, det var för mycket att göra hemma, dessutom tyckte jag att det var mer spännande på bruket, där det alltid hände något. Som tolvåring fick jag börja arbeta på bruket med enklare sysslor och jag insåg snart att smedernas arbete var det som var mest spännande, kanske för att min egen far var en skicklig smed. Under åren som gick så lärde jag mig alltmer av smedernas arbete och när jag var ungefär 16 år började jag själv att arbeta som smed på Svartnäs Bruk. Där hade jag kanske också blivit kvar längre än det nu blev. När jag var 18 år så dog min far i lungsot och då bestämde jag mig för att lämna Svartnäs. Mina bröder stannade kvar så jag kände att det fanns någon som tog hand om min mor. Svartnäs Bruk fick sin malm ifrån gruvan i Vintjärn och från Vintjärn transporterades malm också till Ågs masugn och därifrån vidare till järnbruket Korsån. Jag hade hört talas om att det fanns arbete i Korsån, så jag bestämde mig för att bege mig dit och söka arbete. Min far dog på vintern 1869 och på våren 1870 så gick jag över Vintjärn och Åg till Korså Bruk. När jag kom till Korsån hade björkarna precis slagit ut sina löv, och från smedjan hördes ett ständigt dun-kande medan röken steg ur skorstenarna. En bit från smedjan låg herrgården och brukskontoret. Jag gick direkt till brukskontoret och fick där träffa förvaltare Edvard 10 Smejan från sydväst. Södersten. Till min lycka fanns det en ledig plats som smed i ett skifteslag och jag kunde börja arbeta på en gång. När jag fått arbete skrev jag ett brev till min mor och bad henne att sända de få saker jag ägde till Korsån. Några veckor senare kunde jag hämta mina saker som kom ifrån Svartnäs och jag kunde göra mig hemmastadd i mitt nya hem i Korsån. Som smed bodde man i de ganska enkla arbetarbostäder som hade uppförts på bruket. Det var inte stora men fungerade bra. Bruket bestod på den här tiden av en smedja med sex lancashirehärdar och en smälthammare, en dubbelvällugn och fyra räckhammare. Själv arbetade jag vid lancashirehärdarna. I en lancashirehärd så började processen med att omvandla tackjärnet till smidbart stångjärn. Tackjärnet täcktes med ett tjockt lager träkol och sedan sattes blästern igång. En bläster är en anordning som används för att pressa in luft i järnet vilket gjorde att uppvärmningen gick fortare. Sedan började det som kallas för färskning av järnet. Då använde vi järnspett för att se till att järnet inte fastnade vid härdbotten och sedan rörde vi om i det smälta järnet med jämna mellanrum. När smältningen var klar tog vi järnet till smälthammaren där man slog bort en del av slaggen och utarbetade järnet till bättre form vilket kallades för hopslagning. När det var klart delades järnet upp i mindre stycken och fördes sedan vidare till vällugnen. Det var det här som mitt arbete bestod av, ett tung, varmt och ofta enformigt arbete. I vällugnen så upphettades järnet igen och man avlägsnade mer slagg och sedan togs det till räckhammaren. Räckhammaren utarbetade järnet till en stång som formades till en kolv. Kolven värmdes sedan igen och sedan bearbetades den under släthammaren tills det fick rätt utformning. Slutligen stämplades järnet och var sedan färdigt för att transporteras vidare. Korså Bruk gick väldigt bra under den här tiden, några år innan jag kom dit var det faktiskt det av Stora Kopparbergs järnbruk som gick allra bäst. 1863 var vinsten från Korsån 75 000 riksdaler vilket kan jämföras med vinsten från t ex Svartnäs som bara var 50 000 riksdaler och Avesta Bruk uppvisade samma år en vinst på 54 000. Korsån fick som sagt sitt tackjärn ifrån masugnen i Åg. Ett av brukets största problem under min tidiga tid där var just transporterna av tackjärnet från Åg. Tackjärnet transporterades med hästforor ifrån Åg, ibland ända fram till Korsån, men oftast till lastplatsen i Svartbäcken vid sjön Hinsen. Där hämtades sedan järnet under sommarhalvåret med hjälp av en båt. Det färdiga stångjärnet transporterades sedan över sjön Hyen med hjälp av ångbåten Ellen till Korså station (Källvikens anhalt, författarens anm.) som låg längs Gefle- Dala Jernväg. Allt eftersom tiden gick blev jag allt mer hemmastadd i Korsån och jag kände att Korsån var mitt hem. På bruket fanns en hel del söta flickor, bland dem en dotter till en av smederna. Hon hette Elvira Andersson och hon var en av de sötaste flickor jag sett. Under midsommarfirandet 1873 så kom jag att dansa flera danser med Elvira och vi började prata mer med varandra. Snart hade vi fattat tycke för varandra och vi bestämde oss för att vi ville trolova oss. En tidig höstdag så gick jag och talade med Elviras far Oskar Andersson om att jag gärna ville få hans dotters hand, och då vi hade arbetat många timmar tillsammans så visste han att jag var en bra karl, och utan några vidare betänkligheter gav han oss sitt godkännande. Elvira och jag förlovade oss i oktober 1873, och bröllopet planerades till pingst den kommande våren. Vintern var outhärdligt lång och kall, men till slut började snön att smälta och slutligen blev det vår och försommar och pingsten stundade. Bröllopet skulle hållas utomhus och bruksförvaltare Södersten hade gett oss lov att hålla till i trädgården bakom herrgården. Dagen för bröllopet var en riktigt vacker försommardag och jag och Elvira vigdes utav prosten från Sundborn och efteråt hölls en riktig bröllopsfest. Jag hade tillsammans med Elviras far till och med lyckats kosta på riktiga spelmän från Svärdsjö som kom och spelade. Vi flyttade nu in i en av de större smedsbostäderna och snart var Elvira havande

med vårt första barn, som föddes i mars 1875. Vårt första barn var en dotter, som vi döpte till Greta. Greta var den sötaste lilla flicka man kan tänka sig, och hon kom att växa upp till ett begåvat barn. Tiden förflöt nu utan några större händelser på Korså Bruk. Arbetet i smedjan var detsamma, och jag och Elvira hade det bra tillsammans. Men hela bruket hade vid den här tiden problem med transporterna av tackjärnet från Åg. Redan 1873 hade en hästbana anlagts från Hinsen till Hyen genom bruket och när den stod färdig så inköptes en ny större ångbåt som svarade för transporterna på Hyen, den kallades Korså I. Ångbåten Ellen flyttade samtidigt till Hinsen och döptes om till Korså II. I början på 1880-talet anlades en järnväg mellan Vintjärn, Åg och vidare till Svartbäckens lastplats, där tackjärnet precis som förr lastades över till båt. Man hoppades att den nya transportsträckan skulle öka Korså Bruks produktion med så mycket som 50 procent. Men de 50 procenten uppnåddes inte och det berodde på framförallt två saker som inträffade vid den här tidpunkten. Dels startade produktionen vid det nyanlagda Domnarvets Jernverk och dels blev det också allmänt dåliga tider. Det här ledde till att år 1885 slutade vi faktiskt att smida stångjärn vid Korså Bruk. Den efterföljande tiden fick jag istället arbeta med smältningen, som fortsatte. Smältstyckena fraktades numer till Domnarvet där de valsades ut. Men Korsån hade tur, för det sades oss att de utländska köparna var tveksamma till valsat järn, och 1887 fick vi återigen börja smida stångjärn i Korsån. Under den här tidsperioden hände förstås också mycket annat i mitt liv och i livet på bruket. På hösten 1877 fick jag och Elvira vårt andra barn, en son som döptes till Alfred, och 1879 fick vi vårt tredje barn, en son som döptes till Erik, efter min far. Korså Bruk hade ingen egen kyrka, men prosten Petterson från Sundborn kom regelbundet hit och höll gudstjänster i den kombinerade skol- och kyrksalen. Men många av de inflyttade smederna nöjde sig inte med det ändå ganska fattiga andliga liv som livet på bruket erbjöd, och de tog med sig väckelserörelsen till Korsån. Elvira blev snabbt fascinerad av de kolportörer som kom och talade i Korsån, men jag var tveksam till dem. Jag ansåg att det var prosten från Sundborn som skulle hålla i det gudomliga, och inte några kringresande talare. Jag ska också tillägga att prosten i Sundborn gjorde vad han kunde för att stoppa predikanterna från att komma till Korsån. Bl a så fick Pettersson igenom ett förbud från bruket om att hålla möten i brukets byggnader. För min del gjorde det inte så mycket, eftersom jag SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2005 Interiör av Smejan. som sagt inte hade så mycket till övers för väckelserörelsen. Men Elvira hade kommit att uppskatta frikyrkomötena och när jag såg hur ledsen hon blev över beslutet så instämde jag lite lågmält i kraven på att få bygga ett eget bönhus, vilket hade rests av två smeder. Frivilliga krafter på bruket skänkte pengar till bygget, och brukets egen byggmästare överlät t o m en tomt där bönhuset kunde byggas. 1881 satte bygget igång och året därpå så stod bönhuset färdigt. 1883 så bildades Korså Missionsförening, där bl a lärarinnan på bruket var medlem. Elvira brukade ibland gå på deras möten, och det gjorde inte mig så mycket, så länge som vi officiellt stannade kvar i statskyrkan. Under somrarna så brukade till och med jag ibland vara med på Missionsföreningens aktiviteter. De ordnade till exempel alltid trevliga midsommarfiranden och i juli brukade det hållas ett stort missionsmöte då det kom folk till Korsån från vida omkring. Även nykterhetslogerna har varit och är fortfarande aktiva här på bruket. Vi har både en Templarorden och en IOGT loge. Från början var jag inte särskilt intresserad av logernas verksamhet. Jag förhöll mig rätt bra till alkoholen, och tyckte inte det gjorde något om man tog sig en sup ibland på helgerna. Men allt eftersom logerna fick fler medlemmar så började det ses i allt sämre dager på bruket att dricka, och efter några år så blev även jag medlem i IOGT. Det är inget jag ångrar idag. På IOGT mötena har vi mycket trevligt, och vi ordnar fester som alla på bruket kan delta i, något som är mycket uppskattat. Nykterhetslogerna har på det hela lett till att folket på bruket dricker mindre, vilket har gjort att stämningen vid festligheter är lugnare och trevligare. Allt eftersom åren gick blev det dags för våra barn att börja i skola. Lärarinnan på den här tiden hette Sofia Mattsson och hon kom ifrån Bohuslän. Hon undervisade brukets barn i den kombinerade skol- och kyrksalen. Den gamla skolan började dock bli för liten, då antalet barn ökade kraftigt. Det dröjde dock till 1889 innan ett nytt och större skolhus byggdes. I det nya skolhuset fanns både en sal för småskolan och en sal för folkskolan. I huset fanns också två lärarbostäder. När fröken Mattsson gick i pension 1885 efterträddes hon av en folkskollärarinna vid namn Anna Sallin och hon fick 1889 sällskap av Augusta Lindström som var brukets första småskollärarinna. I brukets skola fick våra barn en bra och gedigen utbildning På Korsån hände det inte så värst mycket ovanliga saker, jag arbetade mest, och ibland ordnades det festligheter. Men en väldigt speciell händelse skedde under min tid på bruket, nämligen björnjakten 1886. Några kolare hade på hösten 1885 sett björnspår och ett björnide öster om Korsån och Bergslaget bestämde sig för att anordna björnjakt under vintern 1886. Till den här björnjakten så bjöd man in kronprins Gustaf och prins Eugén tillsammans med ett jaktsällskap. Kungligheterna skulle bo på herrgården, och föreståndarinnan för hushållet, Mamsell Tunell fick mycket att göra för att förbereda allt. Dagen efter sällskapets ankomst så gav de sig iväg ut på björnjakt och lyckades fälla en björnhona och två björnungar. Det sades att det var kronprinsen själv som fällde björnhonan. Det hela var en händelse som hela Korsån talade om långt därefter, för det var inte var dag som självaste kronprinsen kom på besök. Jobbet på bruket var hårt, och många dog i ung ålder. I Korsån har vi en egen kyrkogård, en liten bit från bruket nere vid Lilla Logärdens strand. Där kan de döda vila fridfullt under träden, alldeles nära vattnet, på lagom avstånd från bruket, så att dunkandet från smedjan fortfarande gör sig påmint. Jag arbetade på bruket ända fram till 1908 då jag fick lov att avbryta mitt arbete på grund av att jag skadade min rygg. Våra barn är nu i skrivande stund, 1910 sedan länge utflugna. Vår dotter gifte sig med en ung smed och de flyttade sedan till Sandviken då hennes man fick ett bra arbete på järnverket där. Vår äldste son Alfred följde i mina fotspår och arbetar här på bruket som smed. Vår yngste son är också kvar här i trakterna och arbetar i skogen. Jag har aldrig ångrat att jag vandrade hit till Korsån och började arbeta här. Här har jag mitt liv, och jag har levt ett på många sätt bra liv. Olof Eriksson Korså Bruk, vintern 1910. Källförteckning: Böcker: Korså Bruk i ord och bild - minnesbok av Föreningen Korså Vännerna..Sidorna: 7-13, 19-26, 59-63, 67-69, 82-83. Dalarna, utgiven av Utbildningsförlaget Brevskolan Sidan 62 Stora Kopparbergs Bergslag 1800-1875 En studie över den förindustriella epoken av Sture Kristiansson. Sidorna: 77-80 Internet: http://www.ra.se/vla/nycklar/jarn/smedjan.htm http://w1.875.telia.com/~u87502920/historiskt/smalsp/awj/awj.htm 11

Det var bättre förr finns det många som klagar. Men hur var det egentligen? En titt i backspegeln kan vara nyttig ibland. Alla tillsammans ger visioner för framtiden. Som 40-talist född under krigsåren finns i min backspegel en strävsam tid. Mina farföräldrar hade köpt till lite jord till soldattorpet för att kunna livnära sin familj under de svåra åren. Det var den tidens framtidsvisioner. För mina föräldrar var stället för litet för att livnära vår familj. Självförsörjning från det lilla jordbruket kompletterades med fars yrke som målare för att få det att gå ihop. Vi barn fick hjälpa till så fort vi kunde. Potatisen som skulle ner och upp ur jorden. Vedförsörjning, höbärgning samt så och skörda i en tidsålder då motordrivna hjälpmedel saknades var ett tungt jobb. Tre km väg var för kort sträcka för att få åka skolbuss. Redan från första klass fick jag cykla, gå eller åka spark. På femtiotalet fanns ingen utbyggd enhetsskola. Efter 7 års folkskola fick man sikta in sig på en yrkesutbildning. Det var få av oss som hade föräldrar med sådan ekonomi att vi kunde fortsätta med realskola och studentexamen. Jag kan skatta mig lycklig som fick en av 8 platser vid elektrikerlinjen vid landstingets enda yrkesskola. 12 SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2005 Visioner för en framtid! En gigantisk omställning från oljeberoende har inletts. Miljövänligare energislag utvecklas. Energiomställningen är en stor framtidsfråga. Men elkraftindustrin utnyttjar situationen och klipper ut övervinster och direktörsbonusar på ett ogenerat sätt. Världens idag kända oljereserver har ett slut. Forskare på olika områden börjar varsla om att vi passerat den tidpunkt när oljeutvinningen haft sin topp. Tillgången på olja kommer därför succesivt att minska. Vi står i början av en stor omställning till fordon som går att köra med andra drivmedel. Intresset för etanolbilar och olika typer av hybridbilar som kan drivas på alternativa bränslen och el tillsammans har skjutit fart. Alternativ uppvärmning Men det är inte bara våra fortskaffningsmedel som är beroende av oljan. Från mitten av 1900 talet har oljan varit en billig och säker uppvärmningskälla till våra bostäder och arbetsplatser. Men likt oljekrisens tid på 1970 talet upptäcker vi nu att villaoljan når det ena hissnande priset efter det andra. Höga värmekostnader Allt fler börjar se över sina uppvärmningskostnader. Pelletseldning installeras i befintliga villapannor och allt fler slänger ut den gamla pannan och investerar i en värmepump. Bergborraggregaten syns allt oftare. På en dag borrar de ca 150 ner i berget där värmen hämtas ur berggrunden. En outtömlig värmekälla som värms upp av solen. Investeringen kostar lite mer men betalar snabbt igen sig om man jämför med stigande oljepriser. Modiga beslut krävs Att världens oljetillgångar kommer att drastiskt minska har varit känt sedan länge. Men hittills har vi upplevt ett ljumt intresse för att utveckla alternativa enegikällor. Stora ekonomiska intressen blockerar en utveckling. Det krävs modiga politiska beslut för att styra upp utvecklingen till en säker och varaktig omställning till andra energislag. Men i det land som vågar ta dessa beslut kommer också utvecklingen av alternativ energi att gå snabbare. Våra naturtillgångar genom vattenkraft tillsammans med de kärnkraftverk vi byggt har sett till att vi tidigare haft billig elenergi i Sverige. Det har bl a gett svensk industri konkurrensfördelar. Men med den fria prisbildningen som avregleringen förde med sig stiger även elpriserna nu på ett okontrollerat sätt. Som ung såg man bara möjligheter. Utbildning gav jobb. Jobb gav en ekonomisk frihet. Det fanns visioner för framtiden och jag såg fram emot varje utveckling i samhället. Egentligen har man fått uppleva en fantastisk utveckling. För våra ungdomar är det idag självklarheter eftersom man föds med det utan att ha behövt uppleva tidigare strävsamma år. Utifrån det perspektivet är följande fråga given. Färdiga med välfärd? Välfärd är ett stort ord. Men vad betyder det? För oss socialdemokrater är välfärd att vara trygg när livet förändras, när du blir äldre eller familjen blir större. Och att vara trygg när det oväntade sker, om du förlorar ditt jobb eller blir sjuk. Men välfärd handlar också om bra förskolor som inte kostar skjortan, om bra skolor där alla barn får kunskap och chans att utvecklas, om en sjukvård som vi alla vet finns där när vi behöver den. Om att tänderna inte skall vara ett klassmärke. Om att få åldras med värdighet. Vi tycker, till skillnad mot en del andra, att vi skall betala för denna trygghet gemensamt. Du och jag. Alla tillsammans. Var och en efter förmåga. Om vi är alla tillsammans finns visioner för framtiden! Ivar Jonsson Energiomställning stor framtidsfråga Övervinster och direktörsbonusar på ofattbar nivå Elkraftbranschen kan ogenerat sätta priserna efter vad det kostar i Europa att med olja och kol producera den sista kilowattimmen på toppen. De övervinster som uppstår i Sverige är på en ofattbar nivå och hämtas ur landets naturtillgångar. Härtill tilllämpas ogenerat bonusprogram i miljardklassen för ledande personer i bolagen. Sedan avregleringen har även utländska intressen tagit över stora delar av den svenska elkraftsbranschen. Det måste vara något grundläggande fel när utländska koncerner kan ta över ägandet och avkastningen av svenska naturtillgångar och plocka ut dessa vinster. Även här krävs modiga politiska beslut. Ivar Jonsson

Diskriminering av utländska arbetare Nu avslöjas att de lettiska arbetarna var utsatta för kraftig löneoch social dumping. Tidningen Dagens Nyheters repriser liksom Svenskt Näringslivs ställningstaganden är klart diskriminerande av utländsk arbetskraft. På kultursidorna fortsätter tidningen Dagens Nyheter sin repris att ondgöra sig över Byggnads orimliga krav i Vaxholmskonflikten. När Vaxholms kommun anlitade det lettiska företaget Laval för sitt skolhusbygge begärde Byggnads Stockholmsavdelning att få teckna kollektivavtal med företaget. För hela fackföreningsrörelsen är det en hederssak att samma villkor skall gälla oavsett vem som utför arbetena. Det är lika viktigt som att ingångna kollektivavtal följs. Det är en del av den svenska modellen som i decennier har lagt grunden för att arbetsfred skall råda och ge möjlighet till utveckling av de svenska företagen. Ny ägare Byggnads krav var alltså ett undertecknat kollektivavtal. Lönerna blir en fråga för förhandlingar därefter. Men företaget Laval ställde frågan om löneläget i Stockholmsområdet innan man ville gå in i vidare avtalsdiskussioner. Eftersom de översteg Lavals ordinarie löner i Lettland avböjdes fortsatta diskussioner. Flera möjligheter, som avvisades När Laval vägrade teckna kollektivavtal tillkallades medlare precis som lagstiftningen föreskriver. Under ledning av en av landets mer erfarna medlare, Claes Stråth, vägrade Laval fortfarande att teckna kollektivavtal. Vid de efterföljande förberedande förhandlingarna i Arbetsdomstolen erbjöds på nytt Laval möjligheten att teckna kollektivavtal för att slippa fullfölja rättsprocessen i frågan. Laval har i olika medier påstått sig intresserad av att teckna kollektivavtal. Men med de möjligheter de haft såväl under Vi bakar godaste pizzorna i trakten! Prova själv OBS! Vi använder godaste ostblandningen Äkta skinka, svenskt kött och färska varor 023-606 61 Blomstervägen 2 Sundborn Öppettider: Maj aug 11.00 21.00 Sept April tis tors 15.00 20.30, fred sönd 12.00 20.30 Måndagar Stängt statlig medling och under förhandlingarna i Arbetsdomstolen avslöjas deras uppgifter som lögn. Löne- och social dumping Till svenska medier har Laval uppgett att man enligt Lettiska avtal tänkte betala sina arbetare 13700 kr per månad. Men även det är lögn. Byggnads facktidning Byggnadsarbetaren har intervjuat de lettiska arbetarna. Den lön de fick låg mellan 20 och 35 kr per timme som motsvarar 3500 till 6000 kr i månaden. Uppgifterna är kontrollerade hos det Lettiska skatteverket enligt LO-tidningen. Med andra ord är det fråga om en klar lönedumping. De lettiska byggnadsarbetarna inlogerades härutöver i fyrabäddsrum där 30 personer delade på en toalett och två duschar. Tala om social dumping! Året är 2005. Det är i lag förbjudet att diskriminera någon på grund av ras, etnisk tillhörighet, kön eller hudfärg. Ändå ondgör sig såväl Dagens Nyheter som företrädare för Svenskt Näringsliv över att Byggnads kräver samma villkor för utländska gästarbetare som för våra svenska arbetare. Man undrar, hur kan Dagens Nyheter och Svenskt Näringsliv år 2005 fritt få framföra sådana diskriminerande uppfattningar om utländsk arbetskraft? Prövningen av den svenska modellen med kollektivavtal och ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden framstår allt mer som en av de stora frågorna i 2006 års politiska val. Ivar Jonsson Alternativ el Efter en folkomröstning har ett politiskt beslut tagits om att ej bygga fler kärnkraftverk i Sverige samt att även avveckla de kärnkraftverk som redan byggts och tagits i drift. Stängningen av Barsebäck vid Öresund är det första kärnkraftverket som tagits ur drift. Oskarhamns och Forsmarks kärnkraftverk skall på sikt även avvecklas. Effektivisering av elanvändningen ingår som en del i omställningen. Men omställningen till alternativ el är i övrigt inte okontroversiell. Naturintressen och ekonomiska intressen kolliderar. En avveckling av ett energislag får inte innebära nya miljöproblem. Härutöver bedöms elenergianvändningen öka trots effektiviseringar bl a genom omställning från oljeberoendet. Enligt uppgifter i LO-tidningen uppskattar branschorganisationerna att elproduktionen kan utvecklas på följande sätt till år 2020, mätt som terawatttimmar. 2005 2020 Vindkraft 0,8 27,5 Solenergi 0,1 2,1 Bioenergi 101,0 160,0 Effektiviseringar 0,0 62,0 Vattenkraft 67,0 67,0 Totalt 168,9 318,6 Det skall jämföras med total förbrukning av el och värme inom industri, bostäder och service som under 2005 bedöms till 311 terawattimmar. Ivar Jonsson Om-, till- och nybyggnad samt kakel-, klinker- och målningsarbeten Godkänd av Byggkeramikrådet Thomas Norberg Tullkammaregatan 2, 791 31 Falun Tel 070-344 06 85 Tel, fax 023-602 03 info@tgnbygg.com 13

Beskedet om att Grycksbo Bruk är till salu kom inte som en total överraskning. Papperskoncernen har haft lönsamhetsproblem och följer nu en generell trend i näringslivet med alltmer utav specialisering. Grycksbo har en stor del av Europamarknaden för det finpapper som man tillverkar. Det här borde borga för att bruket blir kvar, och till och med kan utvecklas i rätt företagsgruppering. Den instinktiva reaktionen från många är annars att detta kan vara slutet för bruket. Att en försäljning blir ett historiskt slut på industriell produktion i Stora Kopparbergs/Stora Ensos regi inom våra kommungränser är otvetydigt. Men bruket har inte varit olönsamt något av de senaste tuffa åren och har bra produkter som det finns en stabil efterfrågan på. Stora Enso kommer också i framtiden att vara en tungviktare i regionen, även om det i Falun kommer att handla om forskning och utveckling samt SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2005 Snabba förändringar kräver tydlig framtidsstrategi och samarbete koncernadministrativa funktioner med 100 respektive 250 anställda. Papper, grafisk industri och trä kommer fortsatt att vara en viktig näring, även om ägandet förändras. Förändringar av det här slaget är inte heller något nytt. Stora Kopparbergs järnbruk i Borlänge blev SSAB för 35 år sedan, och förra året slog Korsnäs och StoraEnso samman allt skogsinnehav i det gemensamma bolaget Bergvik, med säte i Falun. Till detta kommer också Scania Axlars besked om att de ska se över sin verksamhet vid tre svenska produktionsanläggningar, däribland Falun. Drygt 700 personer är idag anställda hos Scania och dotterbolaget Dynamate i Falun. Det kan bli tufft att behålla fabriken intakt i Falun, men vi gör allt för att säkra en fortsättning. Kommunen är aktiv och har kontakt med både Scania och Stora Enso för att ta reda på vilket sätt vi kan fortsätta att stödja och underlätta för dessa två, för Falun mycket viktiga anläggningar. Jobben finns kvar, och ökar till och med när det gäller Stora Ensos administration. Detta är ändå en påminnelse om att nya förutsättningar inträder allt snabbare och allt oftare. Jag för min del tänker på det nya lokala tillväxtprogrammet som vi har antagit och kommunicerat vid ett antal väldigt positiva träffar. Med tanke på förändringarna i kommunens näringsliv så känns nu arbetet som vi lagt ned på programmet ännu viktigare. Att vi har bestämt vad som ska bära oss in i framtiden. Vilka branscher och företeelser som vi ska satsa extra på för att skapa ny tillväxt och nya arbetstillfällen. Programmet är dessutom så brett att det passar till allt ifrån familjen som är på väg att överge storstaden till företaget som vill öppna ett nytt kontor eller produktionsanläggning. Grunden är en god livsmiljö kombinerat med bra kommunikationer och ett öppet och tilllåtande klimat. Jag vill rikta ett stort tack till alla som bidragit till programmet i arbetsgrupper, på olika möten och genom tips och idéer! Vårt utgångsläge är bra. Befolkningsökningen på 260 personer hittills i år, ett starkt, friskt och offensivt näringsliv samt balans i kommunens och landstingets budgetar. Det här gör att jag är full av tillförsikt när det gäller kommunens framtid. Men då måste vi ständigt vara aktiva. Hitta nya vägar, hjälpas åt och samarbeta. Då blir ett bra Falun ännu bättre! God Helg! önskar Jonny Gahnshag (s) Kommunstyrelsens ordförande Elinstallationer och reparationer Väggfärg som Väggfärg. inom egna hem, fritidshus, företag, hyresfastigheter och jordbruk Jörgen Finn Blixbo Är bara det bästa gott nog när det gäller ditt hem? Då vet du att det är skillnad på färg och färg. Lady Vägg 10 är lätt att arbeta med, torkar snabbt och har extra bra täck- och vidhäftningsförmåga. Välkommen in så får du inspiration, nya färgkartan, plus alla råd och tips du behöver. Köp 3 liter Lady Vägg och få ett nummer av Plaza Interiör på köpet! Tills du målat med Lady. Tel 023-623 94 Mobil 070-578 91 44 DANHOLN 023-621 55 Öppet: Vardagar 9.00 18.00 Lördagar 9.00 14.00 14

Bakgrund Dalarnas första konsumbutik öppnades enligt uppgift 1858 i Kloster Långshyttan. Målsättningen var att skapa medlemsägda butiker. Ideén väcktes i samma veva som arbetar-, nykterhetsrörelsen m fl etablerades i mitten på 1800-talet. SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2005 Kooperativa 1858 I början på 1900-talet växte den ena konsumbutiken efter den andra fram. Vi är många, som minns hur våra mödrar samlade på kvitton och fick några kronor i återbäring per år. Borlänge blev centralort för den samlade kooperationen i Dalarna. På 1960-talet fanns runt 264 st. butiker i länet fördelade på snabbköp, varuhus och diversebutiker. 1967 - bildades föreningen Konsum Dalarna. 2000 finns det runt 38 konsumbutiker kvar i länet. Konsum Backa - Sundborn 1932-47 Åren 1832 till 1947 hyrde Konsum lokaler i Såg- och Tegelbrukets kontorsbyggnad avsedda att användas som butik. Ingången till Konsum Backa låg på den rektangulära gaveln mittemot farleden Falun Svärdsjö innan länsväg 850 byggdes på 1960-talet. I dag har Backa Fritid sin verksamhet i huset. Backa där fanns en gång en storindustri med flertalet anställda bybor m.fl. Det är en mindre by, där många sundbornsbor varit beroende av Backas storindustri för sitt uppehälle, som mättat många munnar Såg & Tegelbruket i Backa. Där var hundratals anställda på 1930-talet. Många handlade i byns handelsbodar. Backa ligger, där länsväg 850 Svärdsjö Falun korsar Sundbornsån i folkmun kallad Backa-bro. Backa såg- och tegelbruks kontorslokal Med läget intill gamla landsvägen Falun- Svärdsjö användes denna fastighet från begynnelsen som kontorslokal för Backa Såg & Tegelbruks tjänstemän. På övervå- ningen residerade kamreren och kassören och bottenvåningen delades av tegelmästarna Andersson och Södergren. Uppepå byns högsta punkt ligger Backa Herrgård. Där bodde disponenten. 1905 bildades Sundborns Konsumtionsförening. 1932-33 hyrde Konsum nedre våningen i Backa Såg & Tegelbruks kontorslokal. Där etablerades en konsumaffär kallad Konsum Backa. Där inryms idag Backa Fritids lokaler. 1947 upphörde Konsum Backa. Lokalen byggdes om och brukades som matsal för Såg- och Tegelbrukets arbetare. Här bodde även kockan med familj. På senare år byggdes ånyo lokalerna om och nyttjades som bostadslägenhet fram till 1973 av familjen Lennart Westlund, som numera bor i egen villa i Danholn. Föreståndare Konsum Backa: 1. Lingvall, Karl Hjalmar Ahlström, Jonsson En av de sist butiksanställda var Märta Göransson, Utanmyra. Folke Runström anställdes som springpojke under den period då Hjalmar Ahlström var Konsum Backas föreståndare. Sundborn i juli 2005-07-21 Marianne Hedenström Referenser: Information av butiksanställda, bybor och Anders Hagel berättade per tel. om Kooperativas tillkomst. ALLDELES I SLUTET AV OKTOBER TÄNDES DEN ELFTE KOLMILAN I ROSTBERG. En mila har alltid ett kvinnonamn. Denna gång Disa. Kjell Jonsson och Bengt Andersson hade huggit virke samt rest milan och sedan var det dags att tända.efter knappt två veckor var det dags att riva ur milan. Ett sotigt, rökigt och varmt arbete. Som syns på bilden läggs träkolen i långa strängar för att ytterligare svalna. Vissa kol glöder och då får man försiktigt stänka vatten på dem. Säkert kommer många inför grillsäsongen att köpa Rostbergs grillkol komna från milan Disa. 15

SUNDBORNS NYTT nr 4 December 20045 En affär att lita på! Välkommen till din Tempobutik Erbjudandet gäller vecka 51 2005 Intresseanmälan Vi på Paletten vill gärna veta om det finns intresse att få varor handlade per telefon och sedan hemkörda. Ring eller skicka in/lämna in intresseanmälan till oss. Ja, jag är intresserad och vill veta mer Namn:... Adress:... Telefon:... Handla andra varor för 300: så får du köpa en back 33 cl Julmust, Öl eller Vatten för 10:-+pant Julafton...10 13 Juldagen...Stängt Annandag Jul...12 17 ÖPPETTIDER Nyårsafton...10 15 Nyårsdagen...Stängt OBS! Onsdag 21/12 öppet till 24.00 Vi på Paletten önskar er alla God Jul och Gott Nytt År! OBS! Anmälan är ej bindande Vårt tel nr 023-603 82 Paletten Tel 023-603 82 16