Malmö stad Miljönämnden 1 (1) Tid Kl 15.00 17.45 Plats Samlingssalen, Bergsgatan 17 Paragrafer 41 Närvarande: UTDRAG ur PROTOKOLL fört vid sammanträde med Miljönämnden i Malmö 2013-03-27 Ledamöter Milan Obradovic (S) Ordförande Anders Törnblad (MP) 1:e vice ordförande Ewa Bertz (FP) 2:e vice ordförande Anna-Karin Bengtsson (S) 35-43 Leif Holmgren (S) Lars Myllenberg (M) Emmanouel Martyris (SD) Ersättare Daniel Wolski (S) Tjänstgör Per Thomsen (S) Tjänstgör 44-48 Charlotta Gustafsson (S) Elisabeth Hellman (V) Elisabet Landrup (M) Tjänstgör Ing-Marie Hultberg (M) Eva Bergkvist (SD) Tjänstemän Vid protokollet Avdelningscheferna Dave Borg och Per-Arne Nilsson, enhetschef Håkan Nilsson ( 35-46), bitr. avdelningschef Nasrin Bigdelou, tjänstemännen Bjarne Stenqvist ( 35-38), Susanna Almqvist, Lars Brander, Mårten Spanne ( 41-48) och Sara Bagger-Jörgensen, samt facklige företrädaren Torbjörn Håkansson (SACO) Tomas Fredriksson Utdrag: Kommunstyrelsen Sign
Protokoll 3/2013, Miljönämnden i Malmö 2013-03-27 2 (2) 41 Yttrande till Kommunstyrelsen över Miljödepartementets remiss av Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. KS-KOM-2013-00057 Dnr 525:00379-13 Förvaltningschefen har gett in justerat tjänsteutlåtande med förslag till yttrande till Kommunstyrelsen över Miljödepartementets remiss av Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, bil 41. Ändringen föredras. Nämnden beslutar enligt förvaltningschefens justerade förslag att som sitt svar på Kommunstyrelsens remiss åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande, samt att förklara beslutet omedelbart justerat. Som ovan: Tomas Fredriksson Anslaget 2013-04-02 Rätt utdraget intygar: Sign
Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2013-02-26 Handläggare Klimatstrateg Malin Norling Direkttelefon 040-34 20 54 Ärende: 525:00379-2013 Yttrande till Kommunstyrelsen över Miljödepartementets remiss av Naturvårdsverkets Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Kommunstyrelsens dnr KS-KOM-2013-00057 FÖRSLAG TILL BESLUT Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar att som sitt svar på Kommunstyrelsens remiss åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande samt att förklara beslutet omedelbart justerat. Katarina Pelin Direktör Per-Arne Nilsson Avdelningschef Avdelningen för stadsutveckling och klimat UTLÅTANDE Kommunstyrelsen har översänt Miljödepartementets remiss till Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden för yttrande senast den 11 mars 2013, men uppskov har beviljats till den 27 mars 2013.
2 (6) Bakgrund Regeringen gav i juli 2011 Naturvårdsverket i uppdrag att lämna ett underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Rapporten Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, består av en syntesrapport som bygger på ett antal bilagor där frågorna belyses djupare. Naturvårdsverket menar att visionen kan nås genom: Stora inhemska utsläppsminskningar. Det ses som den viktigaste beståndsdelen på längre sikt. Bidrag från ett ökat nettoupptag av koldioxid i skog och mark. Inköp av utsläppsrätter på internationella marknader. Av de tre angreppssätten framhålls särskilt att det krävs omfattande utsläppsminskningar i framförallt transportsektorn och inom industrin. Omställningen av transportsektorn handlar om fyra parallella delar; utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle, överflyttning till energieffektivare trafikslag, energieffektivisering av fordon och farkoster, samt förnybara drivmedel. Naturvårdsverket menar att det inte är meningsfullt att föreslå styrmedel som sträcker sig ända fram till 2050. Istället har ansatsen varit att identifiera och föreslå styrmedel som behöver införas eller skärpas i steg inom en relativt snar framtid för att det ska finnas förutsättningar för att sänka utsläppen till nära noll till 2050. I första hand har förslagen till styrmedelsskärpningar inriktats mot att påverka investeringar i teknik eller infrastruktur som har lång livslängd eller kräver utveckling, demonstration och skapande av marknader för nya tekniker. Vidare framhålls att visionen om inga nettoutsläpp inte bör gälla isolerat för år 2050. Det är de ackumulerade utsläppen av växthusgaser som ger upphov till klimatförändringarna. Det är lika viktigt att begränsa de årliga utsläppen för hela perioden till 2050 som för år 2050. Sverige borde därför även formulera en ambition för hur landets åtaganden om utsläppsminskningar bör utvecklas på vägen från idag till 2050. I underlaget till färdplan noteras att samhällets olika aktörer behöver transparenta, och långsiktiga spelregler för att ges en chans att väga in behovet av att minska utsläppen till mycket låga nivåer, exempelvis när beslut ska fattas om investeringar i teknik eller infrastruktur med lång livslängd. Naturvårdsverket skriver att kraven på energihushållning i byggreglerna bör revideras. Och att Den nya nivån på kraven bör baseras på samhällsekonomiska analyser som väger in långsiktiga bedömningar av koldioxidpriser. I resonerande text konstateras att eftersom resande och godstransporter alltmer sker utanför den egna kommunen så behöver bebyggelse-, transport- och översiktsplaneringen ske också på regional nivå, vilket inte är ett krav idag.
3 (6) Ett annat konstaterande är att beslut inom andra politikområden än energipolitiken och miljöpolitiken också påverkar utsläpp av växthusgaser direkt eller indirekt. Det gäller t ex beslut inom finanspolitiken, näringspolitiken, jordbrukspolitiken och transportpolitiken. Även beslut inom t ex forskning, utbildning och regionalpolitik påverkar utsläppen av växthusgaser. Klimateffekterna av olika beslut behöver beaktas inom alla politikområden. Förvaltningens synpunkter Miljöförvaltningen har tagit del av de scenarier som beskriver ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050 och välkomnar också den breda ansats som Naturvårdsverket tagit för att utreda möjligheterna. Att sätta ett långsiktigt mål är nödvändigt för att ange riktningen i klimatarbetet. Miljöförvaltningen anser det är positivt att underlaget till en nationell färdplan tagits fram och att det i underlaget finns många bra resonemang som skulle kunna leda till åtgärdsförslag. Samtidigt konstaterar miljöförvaltningen att det verkligen främst är ett underlag till en färdplan och att den innehåller alldeles för få tydliga åtgärdsförslag. Den innehåller mer allmänna analyser och hänvisar till förslag om fortsatta utredningar. Den sätter även en stor tilltro till hypoteser om framtida teknikutveckling, t ex koldioxidinfångning och omställning av industriprocesser. Detta innebär att färdplanen innehåller så stora osäkerheter att den inte kan anses ge en trovärdig bild av hur Sverige ska nå målet till 2050. Ekonomiska styrmedel I underlaget till färdplanen betonas vikten av skärpning av nuvarande ekonomiska styrmedel samt behov av att införa nya. Förvaltningen instämmer i detta resonemang. För att Malmö ska kunna nå sina högt satta målsättningar i sitt eget miljöprogram och energistrategi behövs det att system och regelverk stödjer denna omställning, t ex att priset på utsläppsrätter stiger och att skattebefrielse av biobränslen består. Miljöförvaltningen ser också med tillfredställelse att det i underlaget betonas vikten av att nationella beslut inom olika politikområden bör miljö- och klimatbedömas. Detta bör leda till att statens styrsignaler t ex gentemot kommuner, landsting och regioner, blir samordnade så att det inte ges olika signaler från olika politikområden. Annars är ansatsen i underlaget att identifiera och föreslå styrmedel som behöver införas eller skärpas inom en relativt snar framtid för att det ska finnas förutsättningar för att sänka utsläppen till nära noll till 2050. Dessutom förutsätter förslagen i flera fall ett EU-gemensamt agerande och att de behöver utredas ytterligare. Förvaltningen anser att Sverige som glesbefolkat land med goda förutsättningar för produktion av biobränslen och förnybar eldproduktion bör kunna agera mer nationellt och inte behöver invänta omvärldens agerande. Särskilt som aktörer på lokal och regional nivå har påpekat behovet av tydliga och långsiktiga styrmedel på plats redan i dagsläget.
4 (6) Transporter Miljöförvaltningen instämmer med analysen om att det behöver göras omfattande utsläppsminskningar inom transportsektorn och att fyrstegsprincipen är en bra metod. För att kunna ställa om till ett transportsnålt samhälle är det viktigt att kommunerna samordnar sig vid bebyggelse- och transportplanering. Viktigt är dock att de styrmedel och stöd som berör kommuner utformas i samarbete med kommuner för att de ska bli utformade så optimalt som möjligt. Malmö arbetar redan med en omställning av sitt transportsystem, men bromsas upp av de kortsiktiga besluten om t ex skattebefrielse för biogas. Osäkerheten om de kommer att förlängas hämmar utvecklingen då producenter och distributörer av drivmedel samt fordonstillverkare inte vågar investera om de inte känner till förutsättningarna för många år framåt. Koldioxidskatt och energiskatt för de fossila bränslena måste bibehållas samtidigt som biodrivmedel behöver vara undantagna från bränsleskatterna. Rapporten visar också på nyttan med arbete för ett transportsnålt samhälle och att det ger positiva effekter på andra miljömål kring trängsel, buller och luftkvalitet. Samhällsplanering Sveriges kommuner har genom sin breda och omfattande verksamhet en nyckelroll i samhällets energiomställning. Kommunerna ansvarar bl a för fysisk planering och annan samhällsplanering, myndighetsutövning inom byggande och miljö samt vatten, avlopp, gator, trafik m m. Det redovisas förslag till ändringar i plan- och bygglagen, miljöbalken samt i översiktsplanernas och miljökonsekvensbeskrivningarnas roll för att nå målet om ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Dess förslag kommer i hög grad att påverka kommunernas planeringsarbete, men är inte specificerade i rapporten. Miljöförvaltningen menar att eventuella ändringar bör tas fram i nära samarbete och dialog med kommunerna i ett tidigt skede så att planeringen för ett klimatsmart och transportsnålt samhälle kan ligga i framkant. Som underlag till verkningsfull planering på kommunal nivå och för att kunna följa upp arbetet och utsläppen av växthusgaser behöver kommuner relevant statistik med hög kvalitet från staten. Den statistik som för närvarande levereras till kommuner av staten är alltför otillförlitlig och sammanställs med stor fördröjning i tid; upp till tre år. Dessutom är det ett stort problem att p g a sekretessbestämmelser är det omöjligt att på kommunal nivå urskilja dominerande energianvändare. Därmed blir det svårt att analysera vilka åtgärder som ska vidtas och fokuseras på. Energi i bebyggelse För att kunna nå de nationella klimatmålen är det viktigt att kommuner får behålla möjligheten att ställa krav vid markanvisningar vid nybebyggelse på kommunal mark. Rapporten förordar visserligen skärpning av dagens byggregler, men samtidigt vill Byggkravsutredningen att kommunala särkrav på
5 (6) energiområdet inte ska få ställas vid markanvisning, d v s försäljning av kommunal mark, eftersom det anses fördyra och komplicera byggprocessen. Samtidigt blir kostnaderna för inköp av energi under byggnadens livslängd lägre. Det påvisar konkret behovet av miljö- och klimatbedömningar av nationella politiska beslut. Miljöförvaltningen anser att Miljöbyggprogram Syd som kommunen använder vid försäljning av stadens mark skapar en marknad för cleantech, nya hållbara teknologier, och möjligheter för export av denna kunskap vilket bör vara av nationellt intresse också. I underlaget till färdplan förutsätts i scenarierna att energianvändningen i bostadssektorn minskar med 50 %. Däremot nämns inget om hur denna energieffektivisering ska gå till. Byggbranschen själv (Miljörapporten nr 2/2013) anser att det är möjligt att halvera Boverkets krav. Precis som i nybyggnation är det viktigt att kraven vid renovering också ställs högt för att kunna nå satta mål, i kommunen och nationellt, om mindre energianvändning. Dagens byggregler skapar tyvärr inte de incitamenten och det byggbestånd man populärt kallar miljonprogrammet kommer under de närmaste åren att renoveras. Skapas inte incitamenten för energieffektiv renovering inom kort kommer en stor del av dagens befintliga bostadsbestånd att inte bli tillräckligt energieffektivt. Även EU:s energikommissionär, Günther Oettinger, har uttalat att regelverken behöver skärpas om vi ska nå våra satta mål och betonar vikten av att alla bidrar till detta. Energiproduktion Skåne har som region hög potential att producera biogas, men utvecklingen hämmas av det nationella ointresset att främja detta. Underlagsrapporten för heller ingen diskussion kring just biogas, förutom i samband med ett förslag på utredning av metangasreduceringsersättning när stallgödsel rötas till biogas. Avfall och dess koppling till energiproduktion och konsumtion nämns i det närmaste inte alls i huvudrapporten och diskuteras mycket lite i de kompletterande bilagorna. Miljöförvaltningen saknar en helhetssyn på energisystemet som inkluderar avfall och konsumentens roll i det systemet. Miljöförvaltningen saknar också en analys av om biomassan, som enligt planen ska användas till både el, uppvärmning, transporter och industri, kommer att räcka samtidigt som andra miljömål ska klaras. Detta särskilt med tanke på att planen pekar på ökat behov av biologiska kolsänkor för att kompensera för jordbrukets klimatpåverkan. Utredningen har en stor tilltro till att det kommer att finnas globala bokföringsregler för skogs- och markanvändningssektorn (LULUCF) för hur man ska beräkna bidraget från dess nettoupptag av koldioxid efter år 2020. Globalt sett är skogsmarker en kolsänka, men detta varierar kraftigt regionalt. I Skåne har vi inte möjlighet att räkna skogen som kolsänka och därför bör det systemet endast användas som en nationell kontroll för att utsläppen från jordoch skogsbruksektorn inte ökar och att det finns en balans. Däremot bör den inte användas som en beräknad sänka då effekten är osäker och beroende av beräkningsmetodik.
6 (6) Hållbar konsumtion Rapporten fastslår att hållbara och klimatsmarta konsumtionsmönster är av avgörande betydelse för att nå tvågradersmålet globalt och att den svenska konsumtionen kan komma att fördubblas mellan 2005 och 2030 och det är främst den privata konsumtionen som kommer att stå för den ökningen. Trots det anger man bara att det behövs åtgärder och styrmedel för flygresor och köttkonsumtion. Malmö stad har redan målsättningen att minska den egna verksamhetens förbrukning av resurser samt minska uppkomsten av avfall i staden som helhet. Det ska vara lätt att göra rätt. Därför anser miljöförvaltningen att större fokus bör läggas på konsumtionsfrågan och att Sverige tar ansvar för nettoutsläppen inklusive import och export i fler områden än flygresor och köttkonsumtion. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att det är positivt att ett underlag till en nationell färdplan lagts fram. Samtidigt anser förvaltningen också att en konkret nationell färdplan med tydliga förslag på hur Sverige ska kunna bli ett land utan klimatgasutsläpp behöver tas fram skyndsammast. En synnerligen viktig del i en sådan färdplan är statliga styrinstrument som bidrar till att kommuner kan förverkliga lokala åtgärder för fossilbränslefria samhällen. Eftersom kommuner dels har begränsad rådighet och dels, i den här typen av komplexa frågor, är mycket beroende av vad som sker i omgivande region, likväl som globalt, måste staten ta en ledande roll med tydliga regelverk samt styr- och stimulanssystem. Barnkonventionen har beaktats vid handläggningen av detta ärende, eftersom huvudsyftet med ärendet är att skapa en hållbar framtid för Sverige och den är barnen en del av. Miljöförvaltningen anser att arbetet med att säkerställa barnens framtid i ett stabilare klimat behöver påskyndas. Malin Norling Klimatstrateg Avdelningen för stadsutveckling och klimat BILAGOR Bilaga 1. Sammanfattande slutsatser och förslag ur rapporten Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Bilaga 2. Den fullständiga rapporten finns på följande länk (61 sidor); http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/ 978-91-620-6537-9.pdf Bilaga 3. Bilagorna till rapporten finns på följande länk (454 sidor); http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/ 978-91-620-6525-6.pdf