TTRÉNS SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljökontoret ink 2014-02- 2 6 Dnr 'S6/3-2WS RAPPORT MILJÖTEKNISK UTREDNING STACKGRÖNNAN JA /y > 2014-01 10
TYRÉNS Uppdrag: Titel på rapport: Status: Datum: Medverkande 252057, Miljöteknisk utredning Stackgrönnan Miljöteknisk utredning Stackgrönnan Koncept 2014-01-10 Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommuun Lars Hedqvist Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Markus Hedlund, Tyréns AB Ida Sjöberg och Berith Juvonen, Tyréns AB Ida Sjöberg och Berith Juvonen, Tyréns AB Författare: ^LÄ % id^ <^o^^] Datum: 2014-01-10 Handlingen granskad av: /^>.A "^ ld^^ Datum: 2014-01-20 Tyréns AB Stalionsgatan 3 931 31 Skellefteå Besök: Stationsgatan 3 Tel: 010 452 20 00 www.fvrens.se Säte: Stockholm 0.\ume\2S2057U)3 Rapport\Miljögeoteknisk undersökning Stackgrönnan.docx 2014-01-10
^TTRÉNS Innehållsförteckning 1 Uppdrag och syfte... 4 2 Områdesbeskrivning... 4 2.1 Historik för området......4 2.2 Flygbilder.........4 2.3 Markens nuvarande och framtida användning......5 2.4 Karaktärisering av förorening......5 3 Mark och vatten... 6 3.1 Geotekniska förhållanden......6 3.2 Grundvatten......6 3.3 Ytvatten......6 4 Utförda undersökningar... 6 4.1 Tid och fältingenjörer...6 4.2 Jordprovtagning...6 4.3 Grundvattenrör... 6 4.4 Dokumentation...6 4.5 Analyser......6 Riktvärden för föraren ingshalter i jord och grundvatten,.7 5.1 Generella riktvärden Jord.7 5.2 Rikt- och jämförvärden för grundvatten.7 6 Analysresultat... s 6.1 Jordprover... 8 6.2 Grundvattenprov...g 7 Rekommendationer... g 8 Referenser... g Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Provtabell och PID Resultat laboratorieanalyserjord Resultat laboratorieanalyser grundvatten Laboratorieanalysrapporter Ritning MG 10.01 Planritning Markundersökning Stackgrönnan Uppdrag: Miljöteknisk utredning Stackgrönnan, 252057, Beställare: Skellefteå kommun 2014-01-10 Koncept 3(9)
STYRENS 1 Uppdrag och syfte Tyrens AB har på uppdrag av Skellefteå kommun utfört en miljögeoteknisk undersökning av den fastighet i Stackgrönnan där Café kajutan bedriver sin verksamhet. På aktuell fastighet med beteckning Skellefteå Risön 2:3 har det funnits ett båtvarv från 1950-talet fram till 1971. Skellefteå kommun vill i samband med försäljning av fastigheten utreda eventuell föroreningssituation i mark och grundvatten. Beställarens kontaktperson har varit Lars Hedqvist, planeringschef på kommunledningskontoret. Tyréns miljöhandläggare har varit Berith Juvonen och Ida Sjöberg och Tyréns uppdragsledare har varit Markus Hedlund. 2 Områdesbeskrivning Fastigheten ligger i byn Stackgrönnan, 15 km öst om Skellefteå och gränsar till Skellefteälv. Tidigare har båtvarv funnits inom fastigheten, de senaste femton åren har båtmuseum och caféverksamhet bedrivits. Både museum och café har hållit öppet under sommartiden, då det varit ett populärt utflyktsmål bland skelleftebor och turister. Inom fastigheten finns ett antal byggnader, ett större magasin som tidigare innehöll varvsverksamheten, en renoverad byggnad där café- och museiverksamhet bedrivs, och ett antal uthus. En mindre lekplats med gungställning och klätterleksaker finns även, samt en mindre kaj för uteservering. 2.1 Historik för området Enligt uppgift har främst timmerbogserbåtar dragits upp längs järnvägsspåret. Båtarna har behandlats och underhållits genom målning, ytbehandling/blymönja och svetsning. Ett område på fastigheten är utfyllt och enligt uppgift kan det finnas bilvrak och oljetunnor i utfyl l ningen. Föroreningar bedöms främst finnas anslutning till järnvägsspåret där båtarna drogs upp och behandlades. Eventuella föroreningar bedömdes kunna omfatta metaller från målarfärg och bortskrapad/blästrad färg samt oljeämnen från smörjoljor, spillolja och bränsle. Båtbottenfärger innehållande tennorganiska ämnen kom på 1960-talet och används för att förhindra påväxt på båtskrov. Eftersom färg med tennorganiska ämnen fanns under varvets verksam hetstid kan färgerna ha använts på fastigheten. Det bedömdes inte som troligt att det skett i någon större omfattning eftersom påväxt av alger och snäckor inte är något stort problem i området. Även i det utfyllda området var det oljeämnen och tungmetaller som kunde misstänkas. 2.2 Flygbilder För att få en kompletterande bild av historiken studerades historiska flygbilder över området tagna år 1946, 1950, 1955, 1965 och 1973. På bilden från 1946 kunde man se att van/sverksamheten pågick redan 1946, en trolig timmerbogserbåt står uppe påjand längst in på järnvägsspåret och det ser ut som att "ytterligare en båt är på väg att dras upp. Den nuvarande cafébyggnaden var inte byggd men där båtmuseet står idag fanns en annan tvärställd byggnad. Uppdrag: Miljöteknisk utredning Stackgrönnan, 252057, Beställare: Skellefteå kommun 2014-01-10 Koncept 4(9)
TfRÉNS På bilden från 1950 var nuvarande cafébyggnaden byggd. Inga båtar var uppe på land för reparation. Det såg ut som om det stod mindre båtar uppställda bakom den tvärställda byggnaden. På bilden från 1955 kunde eventuellt ses en mindre båt intill järnvägsrälsen. En mindre bod kunde också ses öster om den h/ärställda byggnaden och på området söder om den tvärställda byggnaden anades något som kunde vara byggmaterial, bråte eller annat. Bilden från 1965 var tagen på lägre höjd och därför mer detaljerad. På bilden kunde ses att byggnaden för det nuvarande båtmuseet var byggd. Två betar stod på järnvägsrälsen. Visst bråte kunde ses runt båtmuseibyggnaden samt i västra kanten av området. Ca 20 m söder om bétmuseibyggnaden kunde man se 7-8 runda punkter som skulle kunna vara oljefat eller kabel trummor. Bilden från 1973 var av sämre kvalitet och gav inte så mycket ytterligare information. Eventuellt anades lite bråte i anslutning till järnvägen. Enligt uppgift så avslutades varvsverksam heten 1971 2.3 Markens nuvarande och framtida användning På området bedrivs i dagsläget café- och båtmuseiverksamhet som i framtiden kommer att utökas med mindre husvagnscamping inklusive enklare servicebyggnad. 2.4 Karaktärisering av förorening l små koncentrationer är vissa metaller nödvändiga för människor, djur och växter, medan för höga eller för låga halter kan skada olika biologiska processer. Genom att ingå i organiska föreningar kan metaller bli fettlösliga och därmed mer biotillgängliga. Metaller vars densitet överstiger 5 g/cm3 benämns tungmetaller. Många tungmetaller är giftiga eftersom de har förmågan att konkurrera och byta ut "nyttiga" spårmetaller som ingår i bl.a. enzymer. Arsenik, bly, kadmium, kvicksilver, koppar och krom är exempel på metaller med hög till mycket hög farlighet Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är ett samlingsnamn för en mängd ämnen bestående av minst två sammansatta aromatiska ringar (bensenringar). De uppkommer främst vid ofullständig förbränning av organiskt material och ingår i bl.a. tjära, asfalt, gummi, plast, färg och insektsgift. Vissa PAH:er har låg löslighet i vatten och är stabila, vilket innebär att de är~ svårnedbrytbara och att de kan spridas långt i miljön innan nedbrytning sker. En stor del av föroreningarna som sprids i luften hamnar slutligen i vattenmiljön, där de kan uppsamlas i sedimenten. PAH tenderar att anrikas i växter och djur. Laboratorieanalys på jord utförs ofta på 16 PAH:er som indelas efter molekylvikt i tre grupper; PAH L, PAH M och PAH H där PAH H har högst farlighet. Både PAH:er inom PAH M och PAH H anses cancerogena. Petroleumprodukter är ett samlingsnamn för produkter som framställs genom raffinering av råolja. De består av alifatiska och/eller aromatiska kolväten, l alifaterna binds kolatomerna till varandra i kedjor, i aromaterna binds kolatomerna samman i en ring. Förmågan att binda till organiskt material ökar med antalet kolatomer, medan flyktighet och vattenlöslighet minskar. Aromatiska kolväten är generellt mer vattenlösliga och har sämre förmåga att binda till organiskt material än alifatiska kolväten. Både alifatiska och aromatiska kolväten är fettlösliga, vilket gör att de lätt kan upptas, anrikas och ge bestående skador i fettrik vävnad såsom benmärg och nervvävnad. Aromatiska kolväten är mycket hälsofarliga och kan ge upphov till cancer och nen/skador Uppdrag: Miljöteknisk utred ning Stackgrönnan, 252057 Beställare: Skellefteå kommun 2014-01-10 Koncept 5(9)
ETTRÉNS 3 Mark och vatten 3.1 Geotekniska förhållanden De geotekniska förhållandena på fastigheten utgörs av sand ytan som underlagras av silt, se bilaga 1 för ytterligare information. 3.2 Grundvatten Vid provtagningstillfället var grundvattennivån 2,51 m under rörkant. Röret sticker upp 1,30 meter över markytan. 3.3 Ytvatten Området ligger i direkt anslutning till Skellefteälv, ca 10 km uppströms kustlinjen. 4 Utförda undersökningar 4.1 Tid och fältingenjörer Fältundersökningarna genomfördes 2013-11-21. Grundvattenprovtagning utfördes 2013-12-02. Borrledare har varit Mattias Lundberg och handläggande i fält och provtagare har varit Berith Juvonen. 4.2 Jordprovtagning Markprovtagningen utfördes med borrbandvagn GeoMachine 85GTT med jordskruv 070 mm. Den utförda undersökningen har omfattat skruvprovtagning i 9 punkter. Provtagning av jorden invid järnvägen utfördes med skruvprovtagning och samlingsprov togs för varje halvmeter. Skruven rengjordes mellan varje provtagning. Jordproverna togs i diffusionstäta plastpåsar. Upptagna jordprover har okulärbedömts i fält. 4.3 Grundvattenrör Ett grundvattenrör för miljöprovtagning installerades. Röret är så kallat miljörör av HDPE med diametern 63 mm. Grundvatten prov har tagits i röret. 4.4 Dokumentation Jordarter noterades i efterhand för varje punkt. Lukt noterades i fält. Uppgifterna finns sammanställda i bilaga 1 4.5 Analyser Laboratorieanalyser har utförts av Eurofins Environment AB som är ackrediterade för aktuella analyser. 13 stjordprov och 1 vattenprov har analyserats på laboratorium. Laboratorieanalysema har omfattat metaller, PAH, BTEX, alifater och aromater. Alla jordprover har analyserats med PID-instrument som mäter lättflyktiga kolväten, dessa resultat redovisas i bilaga 1. Uppdrag: Miljöteknisk utredning Stackgrönnan, 252057 Beställare: Skellefteå kommun 2014-01-10 Koncept 6(9)
TfRÉNS 5 Riktvärden för föroreningshalter i jord och grundvatten 5.1 Generella riktvärden jord Riktvärden för förorenad mark används för att jämföra föroreningshalter på ett område med halter som inte ska innebära risk för negativa effekter på hälsa och markmiljö samt risk för spridning. Naturvårdsverket har tagit fram modeller för hur människor kan exponeras för föroreningar på förorenade områden (Figur 1). inandning av ångor ^ ( inandning av damm intag av jord hudupptag intag av dricksvatten intag av växter Växter Grundva Figur 1. Den del av Naturvårdsverkets modell som gäller exponeringsvägar från jord som kan påverka människors hälsa (Naturvårdsverket rapport 5977). För markföroreningar har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två typer av markanvändning, Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM), (Naturvårdsverket, 2009). Beroende på hur vissa utvalda skyddsobjekt beaktas kan riktvärden för KM eller MKM användas, se Tabell 1. För den nuvarande och planerade markanvändningen där husvagnscamping tillkommer, bedöms riktvärde för MKM vara tillämpligt. Tabell 1. Kriterier för val av markanvändning för mark (Naturvårdsverket, 2009a). Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Heltidsvistelse Deltidsvistelse Markmiljön på området Grundvatten Ytvatten Stort skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten inom och intill området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer 5.2 Rikt- och jämförvärden för grundvatten För metaller görs jämförelse mot Naturvårdsverkets förslag till gränsvärden för särskilda förorenade ämnen (Naturvårdsverket rapport 5799) och indelning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten (Naturvårdsverket, rapport 5976). Dessutom görs jämförelse mot Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten 2001). Uppdrag: Miljöteknisk utredning Stackgrönnan, 252057 Beställare: Skellefteå kommun 2014-01-10 Koncept 7(9)
m TURENS 6 Analysresultat Analysresultaten från jord och grundvatten redovisas i sin helhet bilagorna 2 och 3 och utdrag från dessa kan se 6.1 Jordprover Resultaten av analyser med avseende på metaller och PAH där halter över riktvärdena för MRR (Mindre än Ring överskrider riktvärdena för KM och MRR. Halten PAH H överskrider i tre punkter riktvärdena för MRR och riktväk Tabell 2. Analysresultat för jordprover. Läget för provpunktema kan ses i planritning MG 10.01. TS = torrsubstans. Halter högre än eller lika med NV Handbok 2010:1 för mindre än ringa risk (MRR)1 Halter högre än eller lika med NVs generella riktvärden för känslig markanvändning (KM)2 Halter högre än eller lika med NVs generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM)2 XX XX XX Ämne Enhet MRR' KM' M KM' T1 T2 T2 Provpunkt m u my T3 T4 T5 T5 0,0-0,5 0,0-0,5 1,0-1,5 0,0-0,5 0,0-0,5 0,0-0,5 0,5-1,0 Metaller Arsenik mg/kg TS 10 10 25 8,5 5,2 7,6 16 9,4 Bly mg/kg TS 20 50 400 58 17 69 67 11 Koppar mg/kg TS 40 80 200 21 12 12 43 21 Krom totalt mg/kg TS 40 80 150 18 18 12 52 20 Zink mg/kgts 120 250 500 57 37 35 110 49 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) PAHH mg/kg TS 0,5 1 10 0,55 < 0,3 0,6 0:\ume\252057\03 Rapport\Miljögeoteknisk undersökning Stackgrönnan.docx 2014-01-10
ETTRÉNS 6.2 Grundvattenprov Resultaten från g rund vatten provet redovisas i bilaga 3. Resultaten från grundvattenanalysen visar genomgående på låga halter, både av metaller PAH och av oljeföroreningar 7 Rekommendationer Med dagens och planerad framtida markanvändning bedöms riskerna för negativa effekter på människor som vistas på och intill området som små. Inte heller markmiljö bedöms påverkas negativt av den tidigare verksamheten. Med dagens och planerad framtida användning av marken bedöms inte något behov av åtgärder finnas. 8 Referenser Livsmedelsverket 2001. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30. Naturvårdsverket 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag, rapport 4913. Naturvårdsverket, 1999b. Metodik för inventering av förorenade områden, Rapport 4918, 1999 Naturvårdsverket, 2009. Rikh/ärden för förorenad mark -Model l beskrivning och vägledning, Rapport 5976, september 2009 0:\ume\252057\03 Rapport\Miljögeoteknisk undersökning Stackgrönnan.docx 2014-01-10
FÖRKLARINGAR T1 71? 3 T6 BORRPUNKT GRUNDVATTENRÖR.. J 3 o ^ ISKE!-,LEFTEÅKOMMUK Bygg-ochmiljokonforer i"k 2014-02- 2 6 Dnr f w/s.y/w ÄNDRINGEN AVSER SKELLEFTEÅ KOMMUN STACKGRONNAN TTRÉNS KYRKOGATAN l 972 32 LULEÅ UPPDRAG NR 252057 M.HEDLUND TEL: OK ',52 20 00 FAX; 010 1,51 39 61 2013-12-16 U. WIKLUND MARKUNDERSÖKNING STACKGRÖNNAN PLANRITNING