Renbruksplaner ett planeringsverktyg för samebyar

Dnr 2008/1265-1272, 2009/1407-1412 Statusrapport 2009 Renbruksplaner ett planeringsverktyg för samebyar

Versionshantering Versionsnr Datum Ändring och orsak Ansvarig 1.0 2009-12-17 Upprättandet av struktur för statusrapport Leif Jougda 1.1 2010-01-22 Avstämning av framtaget material Projektgruppen 1.2 2010-02-12 Material GPS på ren samt Google Projektgruppen 1.3 2010-02-15 Slutliga korrigeringar och fastställande av rapport Leif Jougda Projektägare Skogsstyrelsen/Skog Nord Projektledare Leif Jougda Projektgrupp för statusrapporten Per Sandström Sveriges Lantbruksuniversitet Bengt Näsholm Firma Bengt Näsholm AB Åke Sjöström Skogsstyrelsen Fotograf Leif Jougda Illustratör/DVD producent Åke Sjöström Datum 2010-02-15 Skogsstyrelsen Leif Jougda Volgsjövägen 27 912 32 Vilhelmina

Innehåll Inledning... 1 Arbetsförfarande... 3 Fältinventering - utbildning... 5 GPS på ren... 6 Omvärldsfaktorer... 7 Aktiviteter under 2009... 8 RenGIS... 9 Nyttan av RBP praktiska fall... 9 Utvärdering... 10 Framtid Finansiering... 12 Informationsspridning under år 2009... 14 Bilaga DVD skiva... 15 1. Statusrapport och DVD hjälp... 15 2. Kartor beteslandsindelning... 15 3. Sammanställningsrapporter... 15 4. Renbruksplan på Google Earth... 15 5. GPS på ren... 15

Inledning Sammanställningen av denna rapport är en viktig milstolpe i arbetet med Renbruksplaner (RBP). 14 samebyar med spridning inom hela renskötselområdet har nu en första grundläggande version av RBP. Till denna rapport bilägges en DVD-skiva med ett antal presentationer av översikter för alla 14 samebyarna, beteslandsinformation för varje sameby, exempel på presentationer i Google Earth samt hur GPS på ren kan användas. Avsikten är att ge en bild av vilken information som kan spridas till såväl rennäringen som till andra markanvändande aktörer. Ett antal markanvändande aktörer har visat sig intresserade av RBP för deras kort och långsiktiga planering. Förhoppningen är att underlagen från RBP kan resultera i att minimera och lösa de intressemotsättningar som från tid till annan uppstår där rennäringen är en part. 2005 fick Skogsstyrelsen ett regeringsuppdrag att under tidsperioden 2005-2010 upprätta RBP i samverkan med Sametinget. Det praktiska arbetet utförs av samebyarna i samarbete med SLU och vissa GIS-konsulter. Idag har drygt 10 miljoner hektar innefattats av RBP säsongsvisa kartering av viktiga betesland. Det föreliggande projektet har syftat till att samebyarna skall utföra en beteslandsindelning där olika värdekärnor ur rennäringens perspektiv identifieras med hjälp av satellitscener och lokal kunskap. Fältkontroller har utförts. Förutom skriftlig dokumentation har ett antal digitala bilder tagits från varje besökt område. All information lagras i ett geografiskt informationssystem, RenGIS 1.0. Manualer för beteslandsindelningen och RenGIS 1.0 har tagits fram. Rutiner för hantering av omvärldsfaktorer, som kan påverka rennäringen, har börjat finna former. Arbetet har inneburit många positiva möten med representanter från samebyarna som på ett förtjänstfullt sätt utgjort kunskapsbanken vid de olika momenten av planeringen. Projektledningen har tillsammans med samesidan fungerat som en tankesmedja för att finna lösningar på ett RBP-koncept som nu börjar ta form. Det finns givetvis ytterligare förbättringar som måste genomföras för att kvalitetssäkra RBP. Det arbetet påbörjas under 2010. Det är viktigt att poängtera att en RBP aldrig är färdig utan under ständig uppdatering. Kompletterande arbeten, ökad kunskap, nya metoder och förändringar pga annan markanvändning eller miljöförändringar gör att en RBP förblir ett levande och dynamiskt dokument. Utbildning i satellitbildstolkning har lett till att satellitbilden som arbetskarta har blivit ett välanvänt och fungerande informationsunderlag. Speciellt förmågan att detektera marklav i satellitbilderna har visat sig mycket användbar för renskötarna. Varje sameby har nu åtminstone en och i de flesta fall flera personer som är väl bevandrad i RenGIS 1.0 som utgör det GIS-verktyg som är kopplat till RBP. Genom upprättandet av RBP har renskötarna ökat sina kunskaper om vinterbetesmarkerna genom fältbesök med satellitbilder som bakgrundskarta under barmarksperioden. Renskötarna får annars sällan tillfälle att besöka betesmarkerna under barmarkssäsong. Utöver vidgade kunskaper om betestillgången, väcker besöken också funderingar om bla trivselfaktorer, snöförhållanden och omvärldsfaktorer. Beslutsunderlag kan nu presenteras 1

visuellt och flexibelt med fokusering på de viktigaste markerna. Användandet av Realtids-GPS systemet har visat sig vara ett värdefullt stöd i praktisk renskötsel. RBP är avsett att vara ett dataverktyg för i första hand samebyar/vintergrupper (sita) och enskilda rennäringsföretagare på samma sätt som skogsbruksplanen är ett verktyg för skogsbolag eller den enskilde skogsägaren. Verktyget har utformats så att samebyn/renskötaren kan nyttja det oavsett geografisk hemvist inom renskötselområdet. Verktyget fungerar för uppbyggnad, insamling och sammanställning av data från renskötseln, för lagring och visning av andra markanvändares data, samt andra tillgängliga geografiska data. RBP används idag både som planeringsverktyg i renskötseln och som ett underlag för förbättrade samrådsdiskussioner med andra markanvändare. Första versionen av RBP var 2009 upprättade för följande 14 samebyar från norr till söder:: Baste Cearru, Unna Tjerusj, Gällivare skogssameby, Sirges, Tuorpon Jåhkågasska, Luokta Mavas, Östra Kikkejaure skogssameby, Malå skogssameby, Vilhelmina Norra, Vilhelmina Södra, Tåssåsen, Handölsdalen, Mittådalen. Figur 1. Översiktskarta med 14 samebyar och beteslandsindelning 2

Arbetsförfarande Arbetet med att ta fram en RBP består av fyra kompletta delar 1. Beteslandsindelning av samebyns område i fem olika typer 2. Fältinventering för att beskriva och verifiera beteslandstyperna 3. GPS på ren för att följa och analysera renars årscykel i realtid 4. Omvärldsfaktorer som beskrivs och karteras Med satellitbild som bakgrund tas information fram på den lokala nivån (sitagrupper) och därefter skalas den framtagna informationen upp till att omfatta hela samebyn. Detta ger ett noggrannare resultat avseende rennäringens förutsättningar. Planeringen kompletteras också med angivelse av väsentliga områden av olika karaktär som samebyarna beskriver samt påverkansgrad av andra faktorer. Det ger samebyarna en överblick som tidigare varit svår att få. Som hjälpmedel för detta används ett GIS-baserat system. Informationen samlas in lokalt i sita-grupper. Därefter sammanfogas informationen avseende hela samebyn. Arbetsflödet med framtagande och användningsområde av en RBP beskrivs nedan. Figur 2. Arbetsförfarande och metoder i framställandet av Renbruksplaner Indelning och beskrivning av samebyn i operativa renskötselytor baserad på lokalkännedom och fjärranalysteknik är en mycket central del i framtagandet av RBP. Syftet med indelningen är följande: Ge en överblick av samebyns befintliga betesförutsättningar Systematiskt kartlägga värdefulla områden/trakter ur betessynpunkt Styra fältinventeringarna utifrån olika områdens relativa betydelse för renskötseln De karterade beteslanden ska utgöra underlag vid samrådsdiskussioner och användas inom operativt inom renskötseln Beteslandsindelning Beteslandsindelningen består av indelning och beskrivning av samebyns betesmarker i operativa renskötselområden. Samerna har genom sin 3

lokalkännedom avgränsat olika områden inom samebyarna. Detta arbete har skett genom att först rita viktiga områden på papperskartor och därefter gjordes en digitalisering direkt på dataskärm. I båda fallen med satellitbild som bildbakgrund. Varje område har tilldelats namn, orsak till avgränsning och årstidsland mm har angetts genom koder. Dessutom beskrivs området både med kort textbeskrivning och kodade begrepp. De utgångspunkter som gällde för indelningen av betesland baserades först på vilket årstidsland som skulle beskrivas för vinterbetesgruppen. Därefter har områden redovisats enligt följande prioritering i fem klasser: Betestrakter Betestrakter utgör delar av samebyns hela betesområde där renarna hålls en viss årstid. Betestrakterna kan variera i storlek beroende på säsong och kan överlappa varandra. Oftast sker någon form av bevakning runt området. Betestrakter utgör kringland runt kärnområden. Avgränsning av betestrakter sker bl. a. utifrån följande kriterier: Gräns mot sameby eller vinterbetesgrupp. Naturliga gränser som vägar, järnvägar, vattendrag m m. Områden där renarna normalt befinner sig. Kärnområden Ett eller flera kärnområden måste alltid befinna sig och lägesanges inom en årstidsbestämd betestrakt. Kärnområden är områden som utgör kraftcentrum inom samebyn och som regelbundet används inom betestrakten. De tillfredsställer renens behov av betesro och utrymme och de besöks återkommande. Dessa områden nyttjas för att hålla renen stationär inom såväl åretruntmarkerna som inom vinterbetesmarkerna de tider detta är nödvändigt. Även områden som behövs för renhjordens reproduktion - brunstland och kalvningsland - hör hit. Kärnområden är känsliga för ingrepp av olika slag varför samråd med andra markanvändande aktörer är önskvärd. Kärnområden kan innehålla ett antal nyckelområden. Nyckelområden Ett eller flera nyckelområden måste alltid befinna sig lägesanges inom ett årstidsbestämt kärnområde. Nyckelområden är ytterst viktiga områden med en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn. Områdena utgör oftast öar inom kärnområden dit renarna naturligt drar sig. Dessa områden är mycket känsliga för ingrepp och störande aktiviteter. Tar man bort nyckelområden vid t ex skogliga åtgärder tappar kärnområdena sin status. Samråd och samordning med andra markanvändande aktörer nödvändig. Lågutnyttjade områden Lågutnyttjade områden är marker som kan ha god betesstatus men som i nuläget används sporadiskt eller inte alls används av en eller flera orsaker. Orsakerna kan vara samhällsutbyggnad som vägar, järnvägar, flygfält, tätorter, friluftsbebyggelse eller störningar från det rörliga friluftslivet som t.ex. jakt, skoterkörning. Det kan också bero att områdena är svåråtkomliga eller avsaknad av bete pga. för hårt betestryck av ren. Områdena anges oberoende av årstid. 4

Åtgärdsområden Åtgärdsområden utgör områden där tidigare markanvändning påverkat rennäringen negativt. Områdena kan vara starkt påverkade av t.ex. skogsbruk genom contortaföryngringar, gödsling, markbehandling eller gruvdrift och vindkraftsutbyggnad. Åtgärdsområdena anges för att med berörd annan markanvändare föra en dialog om att förbättra och återupprätta användningen för renskötseln. Samverkan med andra markanvändande aktörer är en förutsättning för ev. restaurerande åtgärder. Områdena anges oberoende av årstid. Fältinventering - utbildning Utbildning av samebymedlemmar har utgjort en central del av verksamheten. Upplägget för utbildningen var att mötas vid två separata tillfällen varje år. Tidpunkten mellan de två tillfällena var avsedda för eget arbete. Den ursprungliga tanken var att genomföra en teoretisk utbildning under vintern. Därefter skulle samebyarna självständigt rita in sina betesland på datorn. Detta skulle vara klart innan arbetet med renflyttning startade. Efter renflytten skulle en praktisk utbildning genomföras innan själva fältarbetet tog vid. Detta tidsschema har inte kunna följas fullt ut men samebyarna har fortlöpande fått den utbildningsinsats som kunnat rymmas inom projektets budgetramar. Syftet med utbildningen var att renskötarna självständigt skulle kunna utföra en beteslandsindelning inom sin grupp. Efter utbildning av samebyarnas representanter totalt ca 100 personer har fältarbetet med provyteinventering genomförts. Till stöd för fältarbetet har en fältmanual producerats av vilken det framgår hur fältarbetet skall utföras samt information om hur fältblanketten fylls i. Fältutrustningen bestod av enkel GPSutrustning, markeringspinnar och digital kamera. Fältkartor skrevs ut i valfri skala från samebyarnas datorer med satellitbild som bakgrundsbild. En översiktlig analys gjordes av satellitbilden och områdets olika karaktärer bedömdes med stöd av förarbetet. Utifrån detta bestämdes hur många fältkontroller (ytor) som skulle besökas. Innan fältbesöket identifierades en lämplig numrerad färdväg som markerades på kartan. Då alla delområden av tidsmässiga skäl inte kunde besökas i fält gjorde fältpersonalen själva bedömning av vilka delområden som skulle besökas. Tyngdpunkten lades på delområden som var erkänt viktiga och välutnyttjade av renarna samt de områden som fältpersonalen hade lite kännedom om. Med detta kartunderlag kunde fältarbetet påbörjas. I fält bestod momenten av: Identifikation av området Ta digitala bilder Bedömning av renbetestyp Skattning av lavförekomsten, häng- och marklav Angivande av ev. utförda skogliga åtgärder Beskrivning i allmänna ordalag och ev. kompletteringar eller förtydliganden av den beteslandsdigitalisering som utfördes på rummet. Ev. korrigering av områdesavgränsningar 5

GPS på ren Nya arbetssätt och metoder är under ständig utveckling som en del i arbetet att ta fram RBP. Ett nytt och numera väletablerat och uppskattat tekniktillskott är användandet av GPS/GSM-halsband på ren. 8 utav de 14 samebyar som arbetar med RBP använder numera GPS halsband i sin renskötsel och ytterligare tre samebyar som kommer att upprätta RBP har GPS halsband på sina renar. I figur 3 beskrivs tekniken kortfattat. Figur 3. Beskrivning av data flödet för GPS/GSM halsbanden med den rekommenderade standardinställningen för GPS positionering och GSM kommunikation anpassad till att halsbandets batteri ska räcka i ett år. Renskötaren kan själv ändra positioneringsschemat utifrån speciella renskötselbehov. 1. Renen positioneras varannan timme med hjälp av halsbandets GPS-enhet. 2. Positionerna lagras i halsbandet och två gånger per dygn skickas de senaste 7 positionerna som ett SMS via GSM nätet. 3. Positionerna skickas till en webbserver. 4. Positionerna visas på webbaserade kartor i realtid och kan på begäran erhållas som koordinater i mobiltelefonen. För den praktiska renskötseln har information från halsbanden varit ett viktigt och hjälpsamt tillskott. Numera börjar renskötarens arbetsdag med en webbaserad överblick av renarnas nattliga förflyttningar. Utifrån den informationen planerar sedan renskötaren sin arbetsdag. De samlade positionerna har också bidragit med 6

viktig information i arbetet med RBP beteslandsindelning. GPS försedda renars betesval har ökat värdet av informationen i beteslandsindelningen och har haft en viktig pedagogisk roll när RBP presenteras. GPS positioner från renar har spelat en betydande roll i dialogen med andra markanvändare. Sedan vintern 2006 har 396 GPS- halsband burits av mer än 500 renar. Hittills är 1,2 miljoner GPS- positioner insamlade. Den nya tekniken har inte varit befriad från tekniska problem. Användandet av GPS- positioner i det praktiska renskötselarbetet har tidvis begränsats på grund av dålig GSM täckning, speciellt under sommarbetesperioden på fjället. Sammanlagt har 174 halsband har varit inne på service för batteribyten men också pga. fuktskador och elektronikproblem. Just nu är 216 halsband i drift och ny teknikutveckling pågår. Trots de tekniska problemen har GPS halsbanden etablerat sig som värdefullt stöd i den dagliga renskötseln samt som en viktig del i RBP. Omvärldsfaktorer Resultatet av sammanställningen av omvärldsfaktorer som påverkar rennäringen utgör sju kategorier - skogbruk, samhällsutbyggnad, jordbruk, naturvård, rekreation, klimat och rovdjur - har visat sig bli väldigt varierande över olika områden. Det finns många "hål" där data inte redovisats därför att data saknas. I andra områden finns istället stor mängd data. Detta beror på att det insamlade data härstammar från många olika aktörer med olika ambitionsnivåer och möjligheter att ta fram och ajourhålla data. Åtkomsten till data från t.ex. skogsbruket, som har en stor mängd bearbetat material, har försvårats av företagens policybeslut om att inga data skulle få lämnas ut. För jordbrukets del fanns inte något material som visade aktuell hävd. Kommunerna har mycket varierande databaser vilket resulterat i svårigheter att få full täckning för vissa uppgifter. Problemet med varierande data har lett till överväganden om alla data som finns ska presenteras, eller om endast de data som finns för hela samebyn ska redovisas. Sannolikt kommer redovisningen på sikt att bli mer enhetligt, allt eftersom de olika innehavarna av data utvecklar sin användning av GIS. De rutiner för uppdatering av data som utvecklas inom projektet måste därför även inbegripa att också helt nya data ständigt efterfrågas och läggs till. 7

Aktiviteter under 2009 Varje år har haft sin egen agenda men för att ge en bild av hur aktiviteter och arbetsinsatser fördelas under ett år, i detta fall 2009 visas nedanstående figur. SKS = SKS, ST = Sametinget, SLU = Sveriges Lantbruksuniversitet, SB = Samebyar, BN = Bengt Näsholm, JK= Jan Kemi, LB= Lennart Bergsten Beskrivning Ansvariga Tidplan Projektplan för 2009 tas fram SKS, BN, SLU Vecka 1-2 Uppföljning & leverans beteslandsindelning BN, SB, SKS Vecka 3-4 Gällivare- Jokkmokk Arvidsjaur, Vilhelmina Utvärdering av RBP, rapport SKS, LB Vecka 3-9 Stormöte Jokkmokk med 14 samebyar SKS, BN, SLU Vecka 6 Avtal upprättas mellan SKS och aktörer SKS Vecka 6-18 Utbildning av samebyar i RBP BN, SKS Vecka 12-13 Vilhelmina-Funäsdalen, Gällivare Jokkmokk Leverans av beteslandsindelning SB, BN, SKS Vecka 13 Förstudie om GIS-utveckling, Upptakt JK Vecka 16 Översyn av manualer SKS, BN, SLU Vecka 18-20 Uppföljning av GPS på ren SB, SLU Vecka 18-21 Utbildning av samebyar i RBP BN, SKS, SLU Vecka 22-23 Hede, Gällivare-Jokkmokk, Vilhelmina Fältarbete SB, BN, SLU Vecka 23-38 Kommunikationsmall för RBP SKS Vecka 23-39 Strategi för marknadsföring och presentation SKS Vecka 23-50 Leverans av beteslandsindelning SB, BN, SKS Vecka 39 Utbildning av samebyar i RBP BN, SKS, SLU Vecka 40 Jokkmokk, Gällivare, Vilhelmina Stormöte med alla 14 samebyar Vilhelmina SKS, BN, SLU Vecka 41 Integrera RBP i SKS distriktsarbete (11 distrikt) SKS, BN, SB Omvärldsfaktorer ST Introduktion av nya samebyar SKS Hoting, Arvidsjaur, Kiruna Ev. installation av RenGIS samt GIS data SKS Leverans av beteslandsindelning SB, BN, SKS Vecka 47 Sammanställningar Alla aktörer Vecka 48-50 Leverans av slutrapport förstudie RenGIS JK, SKS Vecka 52 Leverans av RBP statusrapport 14 samebyar SKS Jan-febr 2010 8

RenGIS Det systemstöd som använts för att producera RBP kallas RenGIS 1.0. Numera kräver inte GIS-applikationer mer än en standarddator med god prestanda. Eftersom samebyarna har en verksamhet som är geografiskt rörlig lämpar sig ett mobilt system med bärbara datorer. Fram till och med 2008 var detta en applikation helt baserad på ArcView 3.3. Applikationen var framtagen för att producera en RBP för en sameby. I och med att 14 byar har upprättat RBP har en utökad funktionalitet efterfrågats: samtidig visning av flera samebyars RBP sammanställning av en eller flera RBP leverans av RBP från samebyn till extern användare överföring av GPS-positioner till RBP komplettering av GPS-positionerna med uppgifter som rör renskötseln redovisning av GPS renarnas rörelsemönster över tiden En förutsättning för att en RBP ska leva vidare och fungera är att ett antal personer inom samebyn kan arbeta i RenGIS. Då först kan de operativa målen för renskötseln och målen med förbättrat underlag för samrådsdiskussioner uppnås. Vi har projektdeltagare som gått från att aldrig ha använt en dator förut till att nu ha blivit rutinerade GIS användare. I andra fall har användaren inte riktigt kommit över kunskapströskeln och GIS har blivit en börda som hindrat arbetet. Vi ser dock att verktyget RenGIS har potentialen att fungera för alla som verkligen tar sig tid att arbeta med det. Nyttan av RBP praktiska fall RBP har visat sig kunna användas flera sätt. Ett grundläggande krav bör vara att beteslandsindelningen är förankrad och accepterad inom hela samebyn. Beteslandsindelningen skapar förutsättningar för samebyarna att redovisa de områden som är viktigast ur renskötselsynpunkt och underlätta dialogen med andra markanvändande aktörer. Det mest uppenbara är i samband med samråden mellan skogsbolagen och samebyarna. Samebyarna kan t ex vid samråd med skogsbruket redovisa vilka områden som är ytterst viktiga ur renbetessynpunkt och där en anpassning av skogsbruksåtgärder är nödvändig. I flera fall så levererar nu skogsbolagen nu sina avverkningsplaner inför samrådsmöten i digital form. Det är då en väldig fördel för samebyn att kunna lägga till dessa avverkningsanmälningar/ansökningar om tillstånd till avverkning i RenGIS1.0 för att få en överblick hur dessa förhåller sig till annan information. De flesta samebyar vittnar om ökad efterfrågan från skogsbruket och samebyrepresentanter har också deltagit och beskrivit RBP vid olika skogliga möten som t.ex. skogliga sektorsråd och Allmänningsmöten i Norrbotten. De senaste åren har både vindkraft, gruvnäring och torvbrytning sökt nya markområden för byggande och exploatering inom renskötselområdet. Detta kan påverka rennäringen och vid både miljö- och sociala konsekvensbeskrivningar har 9

RBP visat sig vara ett gångbart underlag för dialog och planering. Exempel på detta är inom samebyarna Vilhelmina norra och södra, Östra Kikkejuare och Malå. Även vid annan samhällsbyggnad som vägar och järnvägar (Botniabanan) samt projektering av fritidshusområden har RBP från de olika samebyarna nyttjats. Världsarvet Laponia kommer att få tillgång en unik beteslandsindelning för Laponiaprocessens fortsatta verksamhet. Alla ingående samebyar inom Laponia har upprättat en samebyvis RBP. Med stöd av RBP kan också viss avlysning av skoterkörning och småviltsjakt inom fjällområdet få bättre acceptans av berörda aktörer. Inom vissa samebyar har funnits ett behov av att bygga nya eller förbättra renskötselanläggningar. Sirges som är Sveriges största sameby använde information från sin RBP vid nybyggnaden i Gourpak. Med hjälp av RenGIS 1.0 finns nu möjligheter för samebyarna att beskriva och lägesange t.ex. traditionella kunskaper, samiska kulturlämningar eller rovdjursförekomster. GPS på ren kommer sannolikt att få större betydelse för samebyarna. Redan nu har vissa byar möjlighet att följa renarnas rörelsemönster. Renpositionerna har legat till grund för planering av samling och flyttning under 2009 för bl.a. två skogssamebyar, Gällivare och Östra Kikkejuare. Detta medförde att helikopterinsatser kunde begränsas och styras till rätt område vilket var kostnadseffektivt Även om det inte är eftersträvansvärt så uppkommer vissa tvister, där rennäring är en part, som går till domstol. Härjedalen har varit en oroshärd och där har också domar vunnit laga kraft avseende vinterbetesmarker. Arbete pågår med försök att finna former för ett avtal mellan markägare och samebyarna. I denna process har nu RBP med angivande av de mest väsentliga betesmarkerna genom beteslandsindelningen visat sig utgöra ett underlag som förhoppningsvis kan föra frågan framåt till någon form av lösning. De kommunala översiktplanerna inom renskötselområdet som skall revideras med jämna mellanrum saknar i många stycken någon information om rennäring. Nu finns goda förutsättningar för att detta kan förbättras genom RBP. De kommuner som hittills fått presentation av planerna har efterfrågat den information som nu finns i RBP-konceptet. Utvärdering En utvärdering gjordes under 2009 genom intervjuer med de ingående samebyarnas kontaktpersoner och GIS-ansvariga av Lennart Bergsten från Malå. Han har varit aktiv i arbetet med RBP sedan start och kunde greppa frågorna. Dessutom har andra markanvändare intervjuats om sina kunskaper om RBP och erfarenheter av RBP användning vid samråd. Frågeformuläret bestod av flera delar. En del var inriktad på användningen av den speciella GIS-applikation (RenGIS 1.0) som tagits fram för att underlätta hanteringen av kartor, satellitbilder och andra objekt. En del om acceptans och användning i samebyn i stort, och en del med allmänna frågor som besvarats av alla markanvändare. 10

Dessutom har projektet GPS på ren ingått i utvärderingen eftersom det kommer att integreras i RenGIS. Följande punkter utgör ett antal reflektioner utifrån värderingen: Arbetet visade att det finns förutsättningar att samarbete kan fungera mellan slutanvändarna - i detta fall samebyarna och myndigheter samt forskning i komplexa frågeställningar rörande rennäringens markanvändning. Samerna har ökat sina kunskaper om vinterbetesmarkerna genom fältbesök med satellitbilder som bakgrundskarta under barmarksperioden. Fördelar med framtagen metodik är bl.a., genomarbetad gränsdragning, unik information om betestillgång, underlag för framtida återinventering, hög effektivitet i inventeringen och de digitala bilderna har skapat information som kan bearbetas. Beteslandsindelningen skapar förutsättningar för samebyarna att redovisa de områden som är viktigast ur renskötselsynpunkt och underlätta dialogen med andra markanvändande aktörer. Detta kräver att beteslandsindelningen är accepterad inom hela samebyn. Bara för att planen är framtagen innebär inte att den är accepterad inom hela byn. Samebyarna kan t ex vid samråd med skogsbruket redovisa vilka områden som är ytterst viktiga ur renbetessynpunkt och där en anpassning av skogsbruksåtgärder är nödvändig. Ytterst viktigt att identifiera en arbetsledare inom varje sameby som tar på sig ansvaret att vara pådrivare och har överblicken så att arbetet sker på lika sätt inom alla vintergrupper. Att utse en GIS-ansvarig i varje sameby som har ansvaret för all datahantering har också visat sig vara ett bra koncept för att underlätta kommunikationen mellan samebyarna och projektledning Att genomföra en beteslandsindelning för en sameby är en process som kan sträcka sig över flera år. Det tar tid att förstå vad en beteslandsindelning är. Att skynda på genomförandet kan leda till bristande kvalitet och att resultatet inte kommer att användas. Flera av renskötarna upplever det jobbigt att arbeta med datorer. Behovet att utbildning varierar men är överlag stort. Det är av största vikt att först genomföra den teoretiska utbildningen innan den praktiska inventeringen tar vid. Framsteg i datoranvändning har dock gjorts i samtliga samebyar under projektets gång. Innan arbetet genomförs ska de ekonomiska villkoren vara klara. Beteslandsindelningen är en angelägenhet för hela samebyn och inte bara de deltagande renskötarna. Varje deltagare ska veta villkoren för arbetet. Detta är viktigt att komma ihåg att renskötarna är egna företagare. Användning av omvärldsfaktorer har inte fungerat. De data som finns är inaktuella. 11

Skogsstyrelsens personal verkar inte veta vilken roll RBP skall spela i samspelet mellan parterna. De har heller inte haft tillgång till RBP data i sitt datasystem. Utvärderingen visar att arbetet med att utföra beteslandsindelningen och att upprätta en RBP har fungerat väl. Det finns dock brister i den praktiska användningen och att få förståelse för RBP i markanvändardialogen. Hittills har RBP-arbetet i stor utsträckning bestått av att stödja och utbilda samebyarna i själva upprättandet av RBP men inte hur RBP sedan kan användas för att hantera markanvändarfrågor. Denna kompetensutveckling med hur information från RBP kan kommuniceras mellan samebyarna och olika aktörer kommer att påbörjas under 2010. Framtid Finansiering Under en tioårsperiod har upprättandet av RBP ägt rum. Först i en liten omfattning på försöksstadiet med 2 samebyar för att i nuläget omfatta 14 samebyar som har en grundversion av en RBP. Målsättningen är att alla 51 samebyar skall erbjudas möjligheten att upprätta en plan. I RBP finns ett Ren GIS 1.0 som hanterar beteslandsindelning, fältinventeringsdata och satellitbilder. RenGIS finns i drift men det finns förbättringsbehov precis som att hela RBP-konceptet behöver utvecklas. Informationen i RenGIS måste vara enligt samma struktur och standard i alla samebyar. Detta kräver både utbildningsinsatser och vissa tekniska förbättringar. Fortlöpande ajourhållning är också avgörande för planernas användning. Ett viktigt moment är att finna former för leveranser till markanvändande aktörer av RBP innehåll och hur materialet kan integreras i exempelvis Skogsstyrelsens och Sametingets rutiner och arbete. Med anledning av detta har en övergripande förstudie avseende RenGIS och framtida utveckling och förvaltning av RBP genomförts på uppdrag av Skogsstyrelsen i samverkan med Sametinget. Studien har genomförts under år 2009 genom att se uppbyggandet av RBP och systemstödet för detta (RenGIS) som en sammanhängande helhet ett RBP-koncept. Förstudiens arbete har bestått att två huvudsakliga arbetspaket en analysdel och en lösningsdel. I analysdelen beskrivs nuläge och utvecklingsbehov och i lösningsdelen finns lösningsförslag och scenarion för vidare utveckling. Resultat från förstudien visar på att det finns ett antal huvudintressenter till RBPkonceptet inom både samebyn och rennäringen som helhet. Både Sametinget och Skogsstyrelsen som myndigheter med speciell relation till rennäringen utgör också viktiga intressenter. Utvecklingen av ett nytt RBP-koncept föreslås göras via ett 3-årigt utvecklingsprojekt tillsammans med 2-3 samebyar. Parallellt med denna utvecklingsprocess fungerar nuvarande RBP och befintligt RenGIS i en övergångsfas för att möjliggöra att en RBP kan upprättas för alla återstående 37 samebyar som saknar RBP. När denna planläggning är slutförd, troligen år 2013, tas det nya RBP-konceptet med förbättrad version av RenGIS i drift för alla samebyar samtidigt som det gamla systemet fasas ut. 12

Upprättande av databasen irenmark pågår under ledning av Sametinget. De framtagna RBP bör kunna presenteras i denna datamiljö så att det finns möjlighet för markanvändande aktörer att få tillgång till beteslandsindelning för enskild sameby. RBP består även av omvärldsfaktorer. Hur dessa fortlöpande ska uppdateras och distribueras till samebyarna återstår att definiera. Under övergångsfasen har Skogsstyrelsen i samverkan med Sametinget huvudmannaskapet. Detta bedöms ge en kontinuitet och stabilitet för verksamheten för att få tillstånd en grundversion av RBP i alla samebyar. Därefter kan en förskjutning av huvudmannaskapet att förvalta ett nytt webbaserat RBPkoncept göras mot rennäringen som har ett naturligt långsiktigt intresse och engagemang i verksamheten. Oavsett huvudmannaskap måste nödvändig specialistkompetens och resurser tillföras den arbetande organisationen. Det som mest skulle påverka upprättandet av planer för flera samebyar är om den särskilda finansieringen till arbetet med RBP avbryts eller begränsas. Ett femtontal av samebyarna som ännu inte upprättat planer har heller inte möjlighet att söka medel från bygdeavgifter som hittills nyttjats för den tekniska utvecklingen. Om inte finansieringsfrågan klargörs kan detta få till konsekvens att projektet antingen måste avbrytas eller försenas. Den begränsande faktorn för att upprätta RBP är alltså frågan om finansiering. Den totala kostnaden för att upprätta RBP för de återstående byarna samt utveckla ett nytt RBP-koncept uppgår till ca 15 milj. kr för åren 2010-2013. Av detta utgör insatsen för ett 3-årigt utvecklingsprojekt ca 4 milj. kr. För att underlätta arbetet vore det önskvärt att processen runt RBP webbaseras. De upprättade RBP kan då presenteras i en datamiljö där det finns möjlighet för både samebymedlemmar och markanvändande aktörer att få tillgång till beteslandsindelningar med vidhängande information på ett användarvänligt och åskådligt sätt. En väl fungerande hemsida för RBP skulle underlätta kommunikationen för alla led och berörda aktörer. Under 2010 får Skogsstyrelsen sig tilldelat 2 milj. kr för upprättandet av RBP enligt beslut från regeringen. Det finns i nuläget inget beslut från regeringen om ytterligare medel för närmast kommande år. Utöver detta tillkommer ekonomiskt stöd från Sametinget med ca 3,5 milj. kr. Totalt medför detta ett behov av finansiering med ytterligare ca 10 milj. kr för att upprätta ytterligare 37 planer och nå målet att alla 51 samebyar i Sverige har en RBP med möjligheten att arbeta med ett nytt webbaserat RenGIS samt förbättrade fältkontroller som kan leda till en viss form av miljöövervakning och följa t.ex. klimatförändringar inom renskötselområdet. 13

Informationsspridning under år 2009 RBP uppmärksammas mer och mer. Det som verkligen fick genomslag under 2009 var det internationella intresset för arbetet som bedrivs i Sverige. Följande artiklar och presentationer är ett bevis på detta: Per Sandström, Leif Jougda and Karin Baer (2009) Reindeer Herding in Northern Sweden: A Fundamental None Timber Forest Product. Connections: International Model Forest Network News. Vol. 1 No. 1. (in English, French and Spanish). Per Sandström, Karin Baer and Leif Jougda (2009). Participatory GIS new techniques, new possibilities and new roles in reindeer husbandry in Sweden. 2 nd Gender and Forestry Conference (IUFRO) in Umeå, Sweden, 15 18 June, 2009. Per Sandström and Camilla Sandström (2009) Natural resource management A case study of reindeer husbandry and forestry in Northern Sweden. In: Oral presentation and abstract of the International Symposium "Change in Governance as Collective Learning Process" IUFRO, IDDRI in Nancy, France, 21 24 June, 2009. Per Sandström, Camilla Sandström and Leif Jougda (2009). Reindeer husbandry and forestry conflict mitigation in northern Sweden. In: Oral presentation and full paper at the XIII World Forestry Congress Buenos Aires, Argentina, 18 23 October 2009. Johan Svensson and Per Sandström (2009). Trends of ongoing fragmentation of natural boreal forest at Europe s last timber frontier. In: Poster presentation and abstract at the.xiii World Forestry Congress Buenos Aires, Argentina, 18 23 October 2009. Per Sandström, Karin Baer, Leif Jougda and Gun Lidestav (2009). Participatory GIS new techniques, new possibilities and new roles in reindeer husbandry in Sweden. In: Poster presentation and abstract at the.xiii World Forestry Congress Buenos Aires, Argentina, 18 23 October 2009. Leif Jougda, Karin Baer and Per Sandström (2009). Bridges Across Traditional and Scientific Sectors Leads to Reduced Conflict in Sweden. Connections International Model Forest Network News. Vol. 1 No. 2. (in English, French and Spanish). Per Sandström and Leif Jougda (2009). Reindeer husbandry and forestry how to communicate spatial information. In oral presentation at Mapping Data: Performing Landscape in Humlab, Umeå, Sweden 16 th Dec. 2009. Per Sandström, Karin Baer och Leif Jougda (2009) Bättre samråd med renbruksplaner. Miljötrender Nr. 4. 2009. 14

Bilaga DVD skiva 1. Statusrapport och DVD hjälp Statusrapport som PDF-fil,Instruktioner och gratisprogram 2. Kartor beteslandsindelning 11-PDFkartor över samebyarnas betesland, Manual för beteslandsindelning 3. Sammanställningsrapporter Sammanställningsrapporter från 14 samebyars Renbruksplaner 4. Renbruksplan på Google Earth KML-fil med beteslandsindelning, Inspelat exempel och instruktionsfilmer 5. GPS på ren Tre exempel från GPS-renars vandringar 15