2015-06: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie Framtida metoder för att karakterisera effekten av mikrobiologiska barriärer (speciellt UV-behandling) vid dricksvattenberedning: - kvantitativ polymeras kedjereaktion (q-pcr) - microarrays - pyrosekvensering Av intresse att kombinera molekylärbiologiska metoderna med ATP-analyser och traditionella odlingsmetoder.
2015-05: Torrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur För ökad biogasproduktion, lägre metanemissioner och hygienisering Utvärdering av torrötning med avseende på gasproduktion och hygienisering. Projekt 14-109
Efterrötning utan avvattning TS-halten är låg på => stor reaktorvolymen Men det avvattnade slammet tar mycket mindre volym därför blir torrötning intressant 17 GWh/år 1,3 GWh/år Rötkammare (38 C) Efterrötkammare (52 C) Lagring inför spridning Figur från Erik Nordell, Tekniska Verken i Linköping
Nykvarnsverket: Rötning och avvattning 7 200m 3 /d 7 200 + 550 = 7 750 m 3 /d Biogas till uppgradering till fordonsgaskvalitet 550m 3 /d (+7,5%) 300 t/d TS = 6% Mesofil (38 C) våtrötning 20 dagar 300 t/d TS = 3% (V = 6000 m 3 ) Slamlager 300 t/d TS = 3% Avvattning 28 t/d TS = 32% Termofil (52-55 C) torrötning 36 dagar (V = 1 000 m 3 ) Recirkulation av rejektvatten till intern kväverening på reningsverket 270 t/d TS <1% Den termofila processen har även en hygieniserande effekt på slammet Mellanlagring eller spridning direkt på åkermark
Sammanfattning Genom att torröta det avvattnade rötslammet kan metangasen tillvaratas och metanemissionerna minska kraftigt Metanemissionerna minskade med 98 % vid simulering av 30 dagars efterlagring vid 20 C En fullgod hygienisering av slammet uppnåddes Ökad biogasproduktion med 6% (knappt 1 GWh) Positiv energibalans för hygieniseringen!
Projekt 13-105 2015-04: UV-behandling av avloppsvatten Reningsverken i Huskvarna och Arvika har behandlat utgående avloppsvatten med UV-ljus. minska risken för smitta i samband med bad God reduktion av patogena bakterier och sannolikt även parasiter men nog inte för virus. Risken för vattenburen smitta via ytvattenbaserat dricksvatten kan kvarstå
2015-04: UV-behandling av avloppsvatten Skivfilter Huskvarna avloppsreningsverk UV-anläggning Huskvarna avloppsreningsverk
2015-03: Detektion av låga halter diesel i vatten Dieselförekomst i råvatten vid Norrvatten ner till en koncentration av några få ppb (μg/l) Gassensorer kopplade till en signalutvärderingsalgoritm Funkade!
2015-02: Minska utsläpp av växthusgaser från rening av avlopp och hantering av avloppsslam Mätningar av utsläpp från rejektvattenrening, slamlagring och slamspridning. Systemanalys baserat på mätdata och modellering av avloppsvattenrening.
N 2 O från rejektvattenrening - metod On-line mätning med dynamisk kammare Anammox i pilot och full skala SBR med nitr./denitr. i full skala SYVAB Norrköping Sjöstadsverket Foton: IVL/KTH VA-kluster Mälardalen
Slutsatser N 2 O från behandling av rejektvatten Anammox - Små och stabila utsläpp Pilotskala 0,09 2,06 %, medel 1,05 % av N in, 80 % N- reduktion Fullskala 0,35 1,33 %, medel 0,7 % av N in, 80 % N- reduktion Nitrifikation denitrifikation i SBR mycket varierande utsläpp Fullskala 2,6 - >100 %, missvisande medel, 75-80 % N- reduktion Få mätningar på en reaktor Fler mätningar och optimerad driftsstrategi behövs! VA-kluster Mälardalen
N 2 O och CH 4 från lagring och spridning av slam metod Statisk kammare och analys i GC Foto: A. Willén Foto: A. Willén VA-kluster Mälardalen
Slutsatser N 2 O och CH 4 från lagring av slam Ureabehandling små utsläpp av N 2 O och CH 4, minst utsläpp av CO 2 -ekv. av undersökta slam. Indirekta emissioner från NH 3 -förluster är dock inte medräknade. Termofilt rötat slam mindre CH 4 utsläpp jämfört med mesofilt rötat slam. Täckning av mesofilt rötat slam mindre utsläpp av N 2 O men större av CH 4. Porös luftig struktur, som det termofila slammet, större utsläpp av N 2 O och mindre av CH 4 jämfört med kompakt struktur. VA-kluster Mälardalen
Slutsatser Behandling av rejektvattnet i huvudströmmen gav ungefär lika stora utsläpp av CO 2 -ekv. som behandling i en separat anammoxprocess men resursförbrukningen minskar. Utsläpp av CO 2 -ekv. från behandling av rejektvatten i SBR varierar mycket fler mätningar behövs. Utsläpp av CO 2 -ekv. från lagring av slam är betydande. Lagring bör minimeras och luften från första tidens lagring helst behandlas. Utsläppen av CO 2 -ekv. efter spridning av slam är små (jämfört med slamlagring och rening av avlopp). VA-kluster Mälardalen
2015-01: Nitritation/anammox-processen för rejektvattenbehandling strategier för styrning och övervakning av deammonifikationen i MBBR (Reaktor med rörliga bärare) Syrekoncentrationen, kvoten mellan icke-luftad och luftad fas, redoxpotential Mätning av lustgas Projekt 29-116/12-123
2014-24: Verifiera desinfektionseffekten med naturligt förekommande mikroorganismer Utmaning: Reduktion av virus ofta dimensionerande, men analysmetoder för operativ kontroll av inaktivering saknas helt. Lösning?: Använda alternativa målorganismer, exempelvis bakteriofager. Projekt 12-122
C_IVL2015-B2223, ArbetsmiljöVA Arbetsmiljöverktyg om arbetsmiljö i ledningsnätet arbetsmiljova.se Arbetsmiljörisker vid arbete i ledningsnät. Exempel: Rutinerför evakuering ur brunnar, tunnlar och ledningar. Rutiner för bygg- och anläggningsarbete Rutiner för arbete i tunnlar
C_IVL2015-B2200: Implementering och utvärdering av ammoniumåterkoppling i fullskala Ammoniumåterkoppling kan bidra till bättre kväverening och minskad energiförbrukning (7 19 %) Erfarenheter från Henriksdal, Käppalaverket och Himmerfjärdsverket Inkluderar kostnadsnyttoanalyser
Kostnads-nyttoanalys Energibesparing (1 kr/kwh): 5-15 % NH 4 -givare: 75 000 kr + 25 % installation + 0,5 h underhåll/v Programmering: 10 000 kr Ökad energibesparing Minskad storlek på anläggningen