Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Relevanta dokument
Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Prövning enligt miljöbalken

SP Biogasar häng med!

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Marknadsanalys av substrat till biogas

Fordonsgas/Biogas - historik

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Fyra kommuner ägare till Lunds Energikoncernen

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Härnösand Biogas. Bilaga M2. Alternativ lokalisering

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Samrådsredogörelse. Bilaga 3

Utredning Biogas. Analys av möjligheter att använda biogas till annat än fordonsbränsle

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Länsstyrelsens tillsynsarbete. Förhandling och samarbete

Jordbruk, biogas och klimat

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Effektivare prövningsprocess. Kontaktuppgifter: Ylva Ågren Verksamhetsledare Prövning Tfn

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av

Biogas Sydöstra Skåne

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Hållbarhetskriterier för biogas

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Härnösand Biogas - Gasuppgradering

Vessige Biogas och forskning på Högskolan i Halmstad. 13/ Marie Mattsson

Småskalig biogasproduktion

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Hållbarhetskriterier för biogas

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas

PM: Utredning av risker och störningar ifrån pågående verksamheter i områdena Budkaveln och Maden.

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Vass till biogas är det lönsamt?

biogasanläggningar WR20

HÄRNÖSAND BIOGAS. Bilaga M1. Samrådsredogörelse

Klimatinvesteringar och energieffektivisering. 3 dec 2015

Inledning. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Lund,

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

Tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige (Permit conditions and odour occurences on Swedish biogas plants)

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö Bo von Bahr, SP

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Naturvårdsverkets författningssamling

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Upphandling av biogasanläggning

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

mer med Förslag till nationellt miljömål.

Certifiering av biogödsel och kompost

Miljörapport Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Biogas i Umeåregionen

Granskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Värmenergi. Kriterier Bra Miljöval Revision verksamhetsåret Revisionsår. 2. Licenstagare. 3. Licensuppgifter

METANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN

HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas

Miljörapport - Textdel

Ökad takt behövs för att nå målen

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion

TILLSTÅND OCH ÖVERVAKNING AV UTSLÄPP

Lars Berg. Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1

Daniel Näslund. Företagspresentation

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

Rent vatten idag och i framtiden

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Skånes Energiting Leif Persson, Terracastus

Transkript:

Utsläpp till luft vid biogasproduktion Anders Hjort och Emelie Severinsen

- företaget Teknik- och miljökonsulter med mer än 30 års erfarenhet Erbjuder expertkunskaper inom bioenergi och miljö 12 medarbetare Kontor i Lund, Göteborg och Halmstad

- konsulttjänster Förstudier och utredningar Processdesign och projektering Upphandling Uppstart och drifthjälp Utvecklingsprojekt Utbildning Tillståndsansökningar HBK, LCA, miljörapporter

Projektbakgrund och organisation Biogas Öst drev under 2012-2013 projektet Tillståndsprocess Biogas Branschen och myndigheterna efterfrågade fakta och fördjupad dialog gällande emissioner: dels metanutsläpp kopplat till uppgraderingssteget och dels utsläpp som ger upphov till dålig lukt. Biogas Öst: övergripande projektledningen samt information och seminarier. Sammankallande i referensgruppen. Projektledare: Suzette Westling BioMil: utredande arbetet samt framtagandet av de två rapporterna. Kontaktperson: Anders Hjort Huvudfinansiärer: Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Avfall Sverige. www.biogasost.se

Luktar det vid biogasproduktion? - En utredning av tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige Emelie Severinsen

Undersökningen Undersökningen genomförd mellan januari maj 2014 Villkorsgranskning och klagomålsgranskning Undersökta anläggningar valts ut utifrån geografisk spridning, typ av anläggning och vilka substrat som hanteras. Anläggningarna är utvalda utan att de i sig har blivit tillfrågade Information har erhållits av tillsynsmyndigheterna samt från miljörapporter och verksamheternas hemsidor. Några verksamhetsutövare intervjuats genom en framtagen enkät

Undersökta anläggningar Totalt 46 anläggningar har ingått i undersökningen 4 av anläggningarna är ej i drift, endast villkorsgranskade Resterande 42 anläggningar i drift, ingått i både villkorsgranskning och klagomålsgranskning

Villkorsgranskning Villkoren behandlar lukt antingen genom en generell eller tekniskt specifik formulering. Generellt formulerade villkor är formulerade utifrån mer generella termer och ger verksamheterna möjligheten att utforma verksamheten utifrån en mer öppen bedömning. Tekniskt specifika villkoren är formulerade med mer specifika åtgärder och behandlingsmetoder. De anger mer specifikt hur luften ska renas och i vissa fall hur substraten ska hanteras.

Fort. Villkorsgranskning Finns inte någon direkt likhet i villkorsformuleringarna. Inget av villkoren är formulerade så att det kan utläsas vilken typ av anläggning det är. Ingen tydlig tendens att äldre villkor är utformade på ett särskilt sätt och yngre är formulerade på visst sätt. Nyare tekniskt specifika villkor är formulerade med mer funktionskrav istället för specifika behandlingsmetoder. Likheter i vissa formuleringar om det är samma länsstyrelse eller handläggare.

Klagomålsgranskning 42 anläggningar har undersökts utifrån luktklagomål (byggda på 90-talet och framåt) På 13 av anläggningarna har det inkommit luktklagomål någon gång sedan anläggningarna etablerades 5 av dessa är sk. öppna ärenden

Klagomålsorsaker och tidsaspekt Oftast en kombination av flera orsaker En tendens att de flesta klagomålen inkom under det första året som anläggningen var i drift.

Slutsats Majoriteten av de undersökta befintliga biogasanläggningarna har aldrig fått in klagomål på lukt. Verksamheterna som haft luktklagomål har villkor som är både tekniskt och generellt formulerade. Därmed verkar inte villkorsformuleringen ha någon betydelse om det inkommer klagomål eller ej. Framgångsfaktorer: Bra lokalisering, tidig dialog med närboende, lokal förankring, ordentlig utrustning och rutiner för kontroll av verksamheten

Miljöpåverkan från restgas - vid uppgradering av biogas till fordonsgas. Anders Hjort

Villkor enligt tillståndsbeslut

Studerat System Reduktion av koldioxidekvivalenter Samhällsekonomisk analys med RTO

Resultat - Basfall

Resultat - Systemutvidgning

Samhällsekonomisk analys - RTO - 1-2 % Metanutsläpp efterbehandlas med RTO Värde på koldioxid Ca 0,2-3,5 kr/kg CO 2? 17-34 g CO 2 -ekv/kwh biogas = 0,004-12 kr/kwh Biogas Jämföras med 0,3-2,5 kr/kwh biogas för hela kedjan när biogas produceras Viktigt att tänka på den tekniska livslängden när RTO används så att den samhällsekonomiska nyttan är högre än investeringskostnaden

Känslighetsanalys

Slutsats Beräkningarna visar att vid ett metanutsläpp från restgasen på <1 % är skillnaden mellan de olika uppgraderingsmetoderna liten. Reduktionen av koldioxidekvivalenter varierar mellan 260 till 290 gram koldioxidekvivalenter/kwh biogas beroende på vilka ingångsvärden som antas på elmix, värmeåtervinning och bränsle för uppvärmningsbehov. Detta resultat visar därmed att för varje etablering av en uppgraderingsanläggning måste hänsyn tas de lokala förutsättningarna för att bästa miljönytta sammanvägt med ekonomisk rimlighet ska uppnås.

Tack för er uppmärksamhet Emelie Severinsen emelie.severinsen@biomil.se tel: 070-640 25 94 Anders Hjort anders.hjort@biomil.se tel: 076-111 16 43