MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200) Till kommunfullmäktige i Malmö Kommunstyrelsen 27/5 2014 (Katrin Stjernfeldt Jammeh/Irenè San Martin Holmqvist): Kommunstyrelsen biträder vad stadskontoret i tjänsteskrivelse anfört och föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen Mot kommunstyrelsens beslut i ärendet har Magnus Olsson (SD) med instämmande av Anders Olin (SD) avgivit följande Reservation
2 Bihang 2014 Nr 106 Malmö stad Stadskontoret
Bihang 2014 Nr 106 Riksdagens beslut om att tvinga kommuner att ta emot ensamkommande barn menar motionären strider mot det kommunala självstyret. Om en kommun, som i Malmös fall, varken har råd eller förutsättningar att ta emot ensamkommande, så ska staten inte gå in och tvinga kommuner att ta emot ensamkommande barn och ungdomar. 3 2 (3) Motionären föreslår att komunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att säga upp samtliga avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län avseende mottagning av flyktingar och mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Sociala resursnämndens yttrande Motionen har översänts till sociala resursnämnden för yttrande. I yttrandet redogörs bl.a. de nuvarande överenskommelserna Malmö stad har med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne avseende mottagning av flyktingar och mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Av yttrandet framgår att Malmö stad har undertecknat ett avtal med Migrationsverket om att ta emot nyanlända flyktingar som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser och som bosätter sig på egen hand i Malmö, dvs. flyktingar från eget-boende. Kommunens avtal reglerar inte hur många flyktingar som ska tas emot då flyktingar med eget-boende har rätt att bosätta sig på valfri ort hos exempelvis släktingar och vänner under asyltiden. Migrationsverket i Malmö gör inga aktiva utplaceringar av flyktingar från eget-boende utan dessa folkbokförs i kommunen då de erhållit uppehållstillstånd. Genom att teckna avtal utbetalas en grundersättning från staten på 222 000 kr varje år, en ersättning som uteblir om avtal saknas. I mars 2012 tecknade Malmö stad en generell överenskommelse om mottagandet av ensamkommande barn på 15 platser varav tre platser är vikta för asyl och 12 platser avsedda för barn med uppehållstillstånd (PUT), denna överenskommelse löper vidare tills annat beslutats. I mars 2014 beslutade Malmö stad att höja platsantalet för barn med PUT från 12 till 80 med möjlighet att justera vid behov. Detta med anledning av den nya lagen om Kommunalt mottagande av ensamkommande barn och dess nya ersättningsregler. En överenskommelse innebär att en engångssumma på 500 000 kr årligen delas ut till kommunen. Förutom engångssumman ersätts kommunen med schablonersättning för boendeplatser, oavsett om de är belagda eller inte, samt för socialtjänstens utredningar. I slutet av sitt yttrande anger nämnden att mottagandet av ensamkommande barn och unga samt flyktingar är ett nationellt ansvar som Malmö stad likväl som övriga kommuner i Sverige nu hanterar. Flyktingar och ensamkommande barn kommer att fortsätta anlända och bosätta sig i Malmö oavsett överenskommelse eller inte. Genom att teckna avtal med Migrationsverket tar Malmö stad sitt ansvar i flyktingmottagandet samt tillförsäkras ekonomiska förutsättningar för att verksamheterna ska finansieras utifrån finansieringsprincipen och därmed inte belasta kommunens egna verksamheter ekonomiskt. Sociala resursnämnden förordar att motionen avslås. Sverigedemokraterna har reserverat sig mot nämndens beslut. Stadskontorets överväganden Att ta emot människor som flyr undan krig och förtryck är en självklar följd av den värdegrund det svenska samhället vilar på. Malmö stad har också genom åren ställt sig positiv till att ta emot
Bihang 2014 Nr 106 4 3 (3) flyktingar och deras anhöriga. Mottagandet av ensamkommande barn och unga samt flyktingar är också som sociala resursnämnden påtalar ett nationellt ansvar som Malmö stad likväl som övriga kommuner i Sverige nu hanterar. Flyktingar och ensamkommande barn kommer att fortsätta anlända och bosätta sig i Malmö oavsett överenskommelse eller inte. Malmö stad har också kritiserat att kommunerna inte fått full kostnadstäckning för flyktingmottagandet. Genom etableringsreformen som trädde i kraft den 1 december 2010 har staten övertagit försörjningsansvaret för flyktingar under de två första åren i Sverige. Genom att teckna avtal med Migrationsverket tillförsäkras Malmö stad ekonomiska förutsättningar för att verksamheterna ska finansieras utifrån finansieringsprincipen och därmed inte belasta kommunens egna verksamheter ekonomiskt. Den senaste överenskommelsen mellan Migrationsverket och Malmö stad ger också sociala resursnämnden ytterligare statlig ersättning med 17,5 Mkr årligen. Stadskontoret delar sociala resursnämndens bedömning att motionen ska avslås. Ansvariga Pehr Andersson Näringslivsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
Bihang 2014 Nr 106 5
6 Bihang 2014 Nr 106
Bihang 2014 Nr 106 7 Malmö Malmö stad stad Sociala resursnämnden 1 (3) Sociala resursnämnden Datum Till: 140324 Adress Baltzarsgatan 4 Diarienummer SRN-SRF-2014-00151 Kommunfullmäktige Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen Skåne Län STK-2014-200 Sociala resursnämnden har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Sverigedemokraterna förespråkar att Malmö stad säger upp samtliga avtal med Länsstyrelsen och med Migrationsverket avseende mottagande av invandrare och flyktingar samt avtalen gällande ensamkommande barn och unga. Yttrande Malmö stad har undertecknat ett avtal med Migrationsverket om att ta emot nyanlända flyktingar som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser och som bosätter sig på egen hand i Malmö, dvs. flyktingar från eget-boende. Kommunens avtal reglerar inte hur många flyktingar som ska tas emot då flyktingar med eget-boende har rätt att bosätta sig på valfri ort hos exempelvis släktingar och vänner under asyltiden. Migrationsverket i Malmö gör inga aktiva utplaceringar av flyktingar från eget-boende utan dessa folkbokförs i kommunen då de erhållit uppehållstillstånd. Genom att teckna avtal utbetalas en grundersättning från staten på 222 000 kr varje år, en ersättning som uteblir om avtal saknas. Flyktingar som omfattas av etableringsreformen erhåller försörjningsstöd s.k. glappersättning i väntan på första utbetalning av etableringsersättning från Försäkringskassan. 2013 betalade Invandrarservice ut 2 759 730 kr i glappersättning. Det görs ingen återsökning av utbetald ersättning krona för krona utan staten skickar ett schablonbelopp som skall täcka den eventuella glappersättningen. För enskild vuxen utgår 4000 kr och för barn 3000 kr. Erhållen schablon från staten uppgick under 2013 till 4 279 500 kr vilket innebär att kostnaderna ej belastat kommunen. Utöver grundersättningen erhåller kommunen statliga schablonersättningar för flyktingmottagandet. Det totala statsbidraget för flyktingmottagandet uppgick till 75,2 Mkr
8 Bihang 2014 Nr 106 2013. Ersättningarna är avsedda att kompensera för de kommunala merkostnaderna under mottagningsåret samt ytterligare tre år. De ska täcka kostnaderna för mottagande och praktisk hjälp vid bosättning, särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem, utbildning i svenska och samhällsorientering samt till andra insatser som kan underlätta etableringen i samhället. Utöver schablonersättningar återsöks de faktiska kostnaderna för vissa grupper av flyktingar enligt gällande ersättningsförordningar, t.ex. kostnader för sjuka och handikappade, kostnader för vård och omsorg. 2 (3) Verksamheten Ensamkommande barn i Malmö Stad startades under hösten 2006 som en följd av ändringen i lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Lagändringen innebar att de asylsökande ensamkommande barnen som Migrationsverket tidigare erbjudit boende under deras asylprövningstid nu skulle få sina behov utredda enligt Socialtjänstlagen. I korthet innebar ändringarna att boendet för ensamkommande barn ska tillhandahållas av kommunerna istället för Migrationsverket eftersom den kompetens, erfarenhet och det stöd som krävs för att möta barn i utsatta situationer finns inom kommunernas socialtjänst. Att Malmö blev en ankomstkommun beror på att Migrationsverket har en av sina mottagningsenheter för barn i staden, utifrån vistelsebegreppet i Socialtjänstlagen ansvarar därmed socialtjänsten för de barn som vistas inom kommunen. I mars 2012 tecknade Malmö stad en generell överenskommelse om mottagandet av ensamkommande barn på 15 platser varav tre platser är vikta för asyl och 12 platser avsedda för barn med uppehållstillstånd (PUT), denna överenskommelse löper vidare tills annat beslutats. I mars 2014 beslutade Malmö stad att höja platsantalet för barn med PUT från 12 till 80 med möjlighet att justera vid behov. Detta med anledning av den nya lagen om Kommunalt mottagande av ensamkommande barn och dess nya ersättningsregler. Migrationsverkets prognoser visar att cirka 4 100 ensamkommande barn årligen kommer att söka asyl i Sverige mellan 2014 och 2017. För att bereda boendeplatser för barnen togs ett riksdagsbeslut i september 2013 om ett Kommunalt mottagande av ensamkommande barn. Beslutet innebär att Migrationsverket så fort som möjligt ska anvisa samtliga asylsökande ensamkommande barn till en kommun. Beslutet ger Migrationsverket rätten att anvisa till kommuner som idag saknar överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn, samt även rätten att anvisa barn till kommuner utöver dess överenskommelser. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2014. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att se över kommunernas flyktingmottagande och i kombination med kommunens invånarantal resulterar det i ett fördelningstal som berättar hur många ensamkommande barn kommunen ska ta emot årsvis. Fördelningstalen blir officiella i slutet av februari 2014 men då Malmö stad är undantagna regeln för året blir det aktuellt med siffra från och med 2015. Redan nu går det att preliminärt kalkylera Malmö stads fördelningstal utifrån 2012 års mottagande och invånarantal vilket resulterar i cirka 25 asylplatser om året. Från och med 2015 kommer Malmö stad att omfattas av det nya regelsystemet varpå kommunen får räkna med ett ökat mottagande av ensamkommande barn oavsett om överenskommelse finns.
Bihang 2014 Nr 106 9 3 (3) En överenskommelse innebär att en engångssumma på 500 000 kr årligen delas ut till kommunen. Förutom engångssumman ersätts kommunen med schablonersättning för boendeplatser, oavsett om de är belagda eller inte, samt för socialtjänstens utredningar. Mottagandet av ensamkommande barn och unga samt flyktingar är ett nationellt ansvar som Malmö stad likväl som övriga kommuner i Sverige nu hanterar. Flyktingar och ensamkommande barn kommer att fortsätta anlända och bosätta sig i Malmö oavsett överenskommelse eller inte. Genom att teckna avtal med Migrationsverket tar Malmö stad sitt ansvar i flyktingmottagandet samt tillförsäkras ekonomiska förutsättningar för att verksamheterna ska finansieras utifrån finansieringsprincipen och därmed inte belasta kommunens egna verksamheter ekonomiskt. Sociala resursnämnden beslutar att avslå motionen. Ordförande Carina Nilsson Nämndsekreterare Anna-Kajsa Tagesson Ortwin Lobbes (SD) inkommer med en skriftlig reservation.
10 Bihang 2014 Nr 106 Malmö, Tryckeri AB C A Andersson & Co 72577