Överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn

Transkript

1

2

3 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum Vår referens Gunnar Bergström Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse gunnar.bergstrom@malmo.se Överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn STK Sammanfattning Föreligger från stadskontoret i samråd med sociala resursförvaltningen förslag om reviderad överenskommelse avseende anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn, med uppehållstillstånd. Revideringen innebär att överenskommelsen anpassas till ekonomiska förutsättningar utifrån ändrade ersättningsförordningar. En reviderad utökad överenskommelse kommer inte att innebära att fler barn kommer till Malmö. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att att revidera överenskommelse om anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn, med uppehållstillstånd i enlighet med upprättat förslag, samt bemyndiga förvaltningsdirektören vid sociala resursförvaltningen att underteckna den reviderade överenskommelsen samt att kontinuerligt justera antalet barn i överenskommelsen utifrån ekonomiska förutsättningar. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse STK Ök om mottagande av ensamkommande barn Aktuellt läge Ebarn december 2013 Separat överenskommelse ensambarn med PUT Malmö 2014 Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Bakgrund Migrationsverkets prognoser visar att cirka ensamkommande barn kommer att söka asyl i Sverige årligen mellan 2014 och För att bereda boendeplats för dem togs ett riksdagsbeslut i augusti 2013 om ett Kommunalt mottagande av ensamkommande barn. Beslutet innebär att Migrationsverket så fort som möjligt ska anvisa samtliga asylsökande ensamkommande barn till

4 en kommun. Beslutet ger Migrationsverket rätten att anvisa till kommuner som idag saknar överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn, samt även rätten att anvisa barn till kommuner utöver dess överenskommelser. Lagen trädde i kraft den 1 januari (4) Länsstyrelsen har fått i uppdrag att se över kommunernas flyktingmottagande och i kombination med kommunens invånarantal resulterar det i ett fördelningstal som berättar hur många ensamkommande barn kommunen ska ta emot årsvis. Fördelningstalen blir officiella i slutet av februari Redan nu gå det att preliminärt kalkylera Malmö stads fördelningstal utifrån 2012 års mottagande och invånarantal vilket resulterar i ca 25 platser om året, vilket innebär ca 60 ensamkommande barn om året. Från och med 2015 kommer Malmö stad att omfattas av det nya regelsystemet varpå kommunen får räkna med ett ökat mottagande av ensamkommande barn oavsett om överenskommelse finns. Malmö stad har sedan 1 april 2012 en övergripande överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn för årsbelopp om 500 tkr, en separat överenskommelse för 3 asylplatser, samt en separat överenskommelse för 12 PUT-platser (PUT är permanent uppehållstillstånd). I samband med lagförändringen ändrades även ersättningsförordningarna. Asylsökande ensamkommande barn i transit samt barn med PUT ersätts med faktiska kostnader. För anvisade barn till Malmö utgår en schablon på 1900 kr/dygnet oavsett placering på HVB-hem. För placering i familjehem eller utifrån lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utgår faktiska kostnader. För Malmö stad innebär det nya ersättningssystemet att möjligheterna för att få kostnader ersatta minskar drastiskt och sociala resursförvaltningen befarar stort underskott av olika anledningar. - Dels är det ekonomiska svårigheter att kombinera anvisade barn med barn i transit vilket leder till att sociala resursförvaltningen dagligen går med ekonomisk förlust på grund av de nya ersättningsreglerna. Idag ersätts alla barn i transit med faktiska kostnader. Den totala kostnaden för boendet divideras med antalet barn där resultatet blir dygnskostnaden. Vid fullbelagda boenden blir kostnaden sällan högre än 1900 kr/dygn. Men är boendet inte fullbelagt och det dessutom bor ett anvisat barn där kan inte kostnaderna för hela boendet återsökas då schablonen gäller för det anvisade barnet. Systemet är motsägelsefullt då verksamheten måste ha tomma platser för att täcka behovet samtidigt som kostnaderna för det ej ersätts. - Dels ersätts inte placeringar på externa HVB-hem. I nuläget finns det fem barn med behov som verksamheten inte kan tillgodose varför de är placerade på externa HVB-hem med en snittkostnad på 4000 kr/dygn. Kostnader som går över schablonen vilka Malmö stad inte ersätts med. Statistik och aktuell situation Under 2013 har ensamkommande barn sökt asyl i Malmö. Varav 49 är flickor och 840 är pojkar barn och unga har beviljats PUT (8 flickor 89 pojkar) (exklusive 7 barn till ensamkommande mödrar) - 32 barn blivit kvar i Malmö och väntar på besked från Migrationsverket där en klar majoritet förväntas beviljas PUT

5 - 41 barn med PUT bor kvar i transit - 17 barn under 14 år är familjehemsaktualiserade - 10 barn med PUT fått eget boende barn med PUT totalt i verksamheten 3 (4) Under 2014 har - 52 ensamkommande barn, 8 flickor och 44 pojkar, sökt asyl i Malmö - 1 barn beviljats PUT - 3 barn anvisats till Malmö på grund av släktskap barn med PUT totalt i verksamheten Under 2013 anlände cirka 25 % av alla ensamkommande barn som söker asyl i Sverige till Malmö. Under 2012 motsvarade samma siffra cirka 45 % års siffra var visserligen lägre än året innan men den akuta bristen på anvisningsplatser resulterade i att en hög andel barn blev kvar i Malmö i avvaktan på beslut från Migrationsverket. Detta i sin tur medförde att antalet PUT-barn i Malmö ökade. Då boendealternativ för barn med PUT saknades fick ett 40-tal barn bo kvar inom transitverksamheten i avvaktan på ett permanent boende. Idag driver Malmö stad tre kommunala transitboenden med 54 platser och sju boenden drivs privat med 103 garantiplatser som verksamheten betalar för. Skulle behovet öka finns det boendeplatser att tillgå utöver garantiplatserna vilka endast betalas vid beläggning. Som det ser ut idag med den nya lagändringen beräknar sociala resursförvaltningen att behovet av transitplatser kommer att minska drastiskt varför avtalen med privata boenden nu inte förlängs. PUT- verksamheten består idag av fyra kommunala boenden med 81 platser, varav 16 är utslussningslägenheter, samt ett privat boende med plats för 13 ungdomar. Upphandling av tre PUT-boenden pågår och förväntas stå klara 1 mars Ytterligare 10 utslussningslägenheter planeras tillkomma under våren Revidering av överenskommelse för barn med uppehållstillstånd För en plats ersätts kommunen med 1600 kr/dygnet och är platsen belagd tillkommer ytterligare 300 kr/dygnet, totalt 1900 kr/dygn. Vid en överenskommelse utgår en engångsschablon på kr för utredning/ kr för en familjehemsutredning. Det finns möjlighet att teckna en flexibel överenskommelse där antalet platser varieras efter behov. Det innebär att barnen (ej anvisade) som kostar mer än 1900 kr/dygnet, exempelvis familjehemsplacerade, externa placeringar på HVB eller LVU, ej faller inom ramen för överenskommelsen och därmed ersätts med faktiska kostnader vilket är positivt med anledning av kostnaderna för externa HVB-hemsplaceringar. Platserna i överenskommelsen är inte knutna till individer utan vid återsökningen redovisas vilka individer som upptar platserna. Individerna kan därför variera månadsvis. Det går dock inte att ha icke belagda platser samtidigt som det söks ersättningar för barn utanför överenskommelsen. Platsen som barnet är placerad på avgörs av socialnämndens placeringsbeslut. Anvisade barn som placeras via s.k. eget boende (EBO ) upptar inte en plats i överenskommelsen. Skulle barnet bli familjehemsplacerat återsöks faktiska kostnader. Skulle barnet vara i behov av boende i kommunal regi upptar barnet en plats i överenskommelsen. Utifrån att Sociala resursförvaltningen redan idag ansvarar för 162 barn med PUT, 10 flickor och

6 152 pojkar, samt att 32 barn anvisats till Malmö och nu inväntar beslut från Migrationsverket kan verksamheten komma att innefattas av cirka 190 PUT-barn. Med det som underlag förespråkar sociala resursförvaltningen att en reviderad överenskommelse avseende PUT-platser höjs till 80, med möjlighet att månadsvis justera antalet i överenskommelsen för att matcha ekonomin med utgifterna. Att överenskommelsen kommer att innefatta 80 platser ger sociala resursförvaltningen en möjlighet att använda mellanskillnaden till att minska förlusterna som det nya ersättningssystemet innebär. Platsökningen ger förvaltningen ytterligare statlig ersättning med 17,5 Mkr årligen. 4 (4) Det är samtidigt viktigt att sociala resursförvaltningens direktör bemyndigas att kontinuerligt justera antalet barn i överenskommelsen utifrån ekonomiska förutsättningar. Ändringar i överenskommelsen görs via Länsstyrelsen och en reviderad överenskommelse ska inkomma till Migrationsverket två veckor innan den blir aktuell. Det går ej att söka medel retroaktivt. Genom att ge förvaltningsdirektören bemyndigande kan revideringar göras snabbt utifrån de faktiska omständigheterna. I överenskommelsen framgår det att uppsägningstiden utgår från att ny överenskommelse tecknas. I sammanhanget ska understrykas att en reviderad utökad överenskommelse inte kommer att innebära att fler barn kommer till Malmö. De finns redan i staden. Förändringen görs för att balansera kostnader och intäkter i mottagandet av ensamkommande barn så att mottagandet sammantaget ersätts fullt ut av staten. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

7 Ensamkommande barn Malmö Stad Malmö stad Sociala resursförvaltningen Aktuellt läge ensamkommande barn december 2013 Verksamheten för Ensamkommande barn i Malmö Stad startades under hösten 2006 som en följd av ändringen i lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Lagändringen innebar att de asylsökande ensamkommande barnen som Migrationsverket tidigare erbjudit boende under deras asylprövningstid nu skulle få sina behov utredda enligt Socialtjänstlagen. I korthet innebar ändringarna att boendet för ensamkommande barn ska tillhandahållas av kommunerna istället för Migrationsverket eftersom den kompetens, erfarenhet och det stöd som krävs för att möta barn i utsatta situationer finns inom kommunernas socialtjänst. Att Malmö blev en ankomstkommun beror på att Migrationsverket har en av sina mottagningsenheter för barn i staden. Malmö som ankomstkommun ansvarar för det tillfälliga mottagandet av ensamkommande barn i avvaktan på att dessa kan placeras i så kallade anvisningskommuner i väntan på beslut av Migrationsverket. Antalet barn som kommer till Sverige varierar kraftigt över tid och på senare år har det ökat markant. Detta i kombination med det låga antalet kommuner som tagit emot asylsökande barn ställde höga krav på ankomstkommunerna som ständigt måste samordna insatser kring mottagandet av ett större antal barn och under en längre tidsperiod än vad det har planerats. Idag har antalet kommuner som tar emot målgruppen ökat men platsantalet motsvarar inte behovet. År 2006 visade prognosen att ett hundratal barn skulle komma till Malmö och att de skulle behöva vänta i en knapp vecka innan de anvisades till annan kommun i Sverige. Utifrån detta planerade Malmö Stad att ett tiotal platser i jourfamiljer skulle täcka behovet av platser. Planeringen höll dock inte då antalet barn som kom ökade samtidigt som de stannade under en längre period än planerat eftersom anvisningsplatserna i landet tog slut. Vintern 2006 öppnades således det första transitboendet i Rosengård. Platserna belagdes snabbt och för att täcka behovet av platser öppnades ytterligare tre transitboenden i Kirseberg sommaren De tre boendena Duvan, Tempo och Humania är kvar idag medan boendet i Rosengård avvecklades under vintern 2007 då behovet av platser hade minskat. Mot slutet av 2007 hade boendena Duvan och Tempo omvandlats till boende för de 20 barn som erhållit uppehållstillstånd (PUT) i Malmö i väntan på deras anvisning. Att de hann få PUT innan anvisning innebar att barnen blev kvar i Malmö som fortsatte ansvara för dem. Under 2008 fungerade Migrationsverkets anvisningssystem och behovet av transitplatser täcktes av transitboendet Humania. Mot slutet av 2008 hade majoriteten av barnen med PUT flyttat till eget boende runt om i Malmö. Samtidigt ökade behovet av transitplatser då tillströmningen av ensamkommande barn ökade parallellt med att barnen fick vänta allt längre på en anvisningsplats varför Duvan och Tempo återigen blev transitboenden. Mot slutet av våren 2009 var de tre boendena fullbelagda och under sommaren 2009 öppnades ytterligare två transitboenden i Västra Hamnen. Malmö stad SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN Malmö Tel Org.nr socialresurs@malmo.se

8 2 (4) hade då 96 transitplatser i egen regi vilket kan jämföras med föregående år då platsantalet var 24. I början av hösten 2009 blev det tydligt att platserna inte skulle räcka till för att möta behovet. Den 1 oktober 2009 befann sig 160 ensamkommande barn i Malmö, de 96 platserna var fullbelagda och det saknades mer än 60 platser. Migrationsverkets prognoser visade att tillströmningen av ensamkommande barn skulle komma att fortsätta i samma takt och tillgången på anvisningsplatser motsvarade inte behovet. För Sociala resursförvaltningen blev det tydligt att man inte skulle hinna med att starta upp nya boenden i den takt som behövdes varför beslut fattades att direktupphandla boenden i privat regi. Det första privata boendet öppnade 1 oktober 2009 och tätt därefter följde fler boenden då behovet inte mättades. Den 27 november 2009 befann sig 230 ensamkommande barn i Malmö stad. Med sammanlagt 224 platser tvingades förvaltningen att placera äldre barn på hotell i avvaktan på lediga platser, en lösning som ej var optimal. För att hantera den akuta situationen fortgick direktupphandlingar med privata aktörer och fram till april 2010 hade sammanlagt 11 transitboenden i privat regi öppnats. Från april 2009 hade verksamhetens platser utökats från 60 stycken till 409 stycken i april Av dessa bedrevs 96 platser i kommunal regi och 313 platser i privat regi. Under årsskiftet 2009/2010 slutade Migrationsverkets anvisningssystem att fungera vilket resulterade i att 52 av de drygt 300 barn som vistades i Malmö erhöll sitt permanenta uppehållstillstånd och blev enligt vistelsebegreppet i socialtjänstlagen därmed Malmö Stads ansvar. För att lösa boendesituationen för dessa barn omvandlades Västra Hamnens två transitboende till två boende för PUT. Förvaltningen lyckades inte hitta lämpliga lokaler till ytterligare ett PUT-boende varför de övriga 12 PUT-barnen placerades tillsammans på ett privat transitboende i avvaktan på nytt boende. Under året 2010 meddelande socialstyrelsen att samtliga boenden skulle uppfylla kriterierna för HVB-hem varpå arbetet och utformningen av boendena genomgick en kvalitetsökning för att motsvara kraven. Under 2010 tog Malmö Stad emot 1059 asylsökande barn och behovet av platser var tillgodosett. Mot slutet av 2010 meddelade Migrationsverket att de ämnade genomföra förändringar i sin organisation från och med 1 mars I enlighet med uppdraget från regeringen och med hänsyn till barnets bästa ville migrationsverket korta handläggningstiderna till tre månader. Som resultat av förändringarna har nyanlända ungdomar anvisats i snabbare takt än tidigare vilket medfört mindre tid på transitboenden. Barnen som anlände innan förändringarna trätt i kraft anvisades ej och erhöll därmed sitt PUT i Malmö Stad och dess kranskommuner. Barnen som omfattades av Dublinförordningen anvisades inte heller vilket resulterade i en hög koncentration av barn med dåligt mående på boendena som i sin tur ställer högre krav på boendepersonal, gode män och socialsekreterare. I samråd med Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting beslutades det att från och med 1 januari 2012 skulle även de så kallade Dublinbarnen anvisas.

9 3 (4) Migrationsverkets förändringar medförde att knappt ett 30-tal barn och ungdomar erhöll PUT i Malmö under 2011 varpå två nya PUT-boenden öppnades i början av 2012, Kompassen och Fyren. För att öka ruljansen på PUT-platserna utökades boendena i Västra Hamnen med 10 utslussningslägenheter placerade i Lindängen. Majoriteten av PUT- barnen har dock funnits i vårt system sedan 2009 och många av dem närmar sig en ålder som gör att de inte längre omfattas av verksamhetens målgrupp varför deras boendeplacering upphör. Migrationsverket har sedan förändringarna 2011 varit övertygade om att anvisningsplatserna är på väg att ta slut. Malmö stad som under år 2011 tog emot 1186 av de 2657 asylsökande barnen i Sverige, motsvarande 45 procent, blev på grund av den höga inströmningen prioriterade för anvisningar av Migrationsverket. Att det fortfarande fanns anvisningsplatser kvar i landet resulterade i att beläggningen var låg i relation till antal platser. I slutet av 2011 beslutade därför Malmö Stad att inte förlänga kommande avtal med de privata aktörerna varför fyra boenden lades ner. Samtidigt hade Migrationsverket svårigheter med att lösa anvisningsplatser för yngre barn samt för syskonskaror och mödrar med barn. Denna målgrupp var ny för verksamheten och för att anpassa boendelösningar för dem utökades ett befintligt boende i Rosengård med inriktning på yngre barn. Migrationsverket framförde att det saknades anvisningslösningar för denna målgrupp varför majoriteten erhöll sitt PUT i Malmö. Den nya yngre målgruppen medförde ett ökat behov av familjehem varför verksamheten avsatte resurser, inrättade tjänster samt byggde upp kompetens för arbete med familjehemsvård. Förutom familjehem har den yngre målgruppen också visat sig vara i stort behov av externa placeringar i form av utredningshem och behandlingshem. Under 2012 fortsatte antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige att öka i jämförelse med tidigare år. Av de ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige under 2012 gjorde 43 procent det i Malmö. Malmö tog emot 1540 asylsökande ensamkommande barn, vilket är en ökning med knappt 30 procent från Av de 1540 barnen var 90 flickor och 1450 pojkar. 50 ensamkommande barn erhöll PUT i Malmö under 2012, varav 43 var pojkar och 7 flickor. Den ökade mängden barn resulterade i att Migrationsverket fortsatte att prioritera Malmö för anvisningar till andra kommuner under det första halvåret av Att anvisningarna fungerade medförde att beläggningen fortsatte att vara låg varför avvecklandet av privata boenden fortsatte. För de avtal som förlängdes förhandlades priserna ner. I slutet av oktober började beläggningen återigen öka på Malmö stads transitboenden till följd av brist på anvisningsplatser. I slutet av året var återigen beläggningen på transitboendena mycket hög. Sociala resursnämnden beslutade därför i mitten av december att en direktupphandling av ytterligare boenden för asylsökande ensamkommande barn skulle genomföras. Avtal om boenden tecknades med privata aktörer i början av året 2013 och i februari månad öppnade det första av tre varav den sista öppnade 1 maj. Under året diskuterades olika lösningar på boendealternativ där beslut kom att genomföra en offentlig upphandling av ett HVB-hem för ensamkommande asylsökande barn.

10 4 (4) Under 2013 har det fram till november månad inkommit asylansökningar till Migrationsverket från ensamkommande barn. Av dessa har 807 barn sökt i Malmö vilket visserligen är en minskning från föregående år men samtidigt så har anvisningsplatserna ej täckt behovet varför mängden barn som erhållit PUT ökat. I dagsläget finns det 47 barn som inte kommer att anvisas och ytterligare 43 barn som erhållit PUT men där boendealternativ saknas varför de bor kvar på transit. Fram till december 2013 har 96 barn erhållit PUT i Malmö varav 8 är flickor och 88 är pojkar. Den ökade mängden barn med PUT ställer stora krav på Malmö stad som i två år har letat efter lämpliga lokaler för målgruppen. Utslussningslägenheterna har utökats med en plats och sökandet av nya lämpliga lägenheter fortsätter. Då Malmö stad inte kommer att kunna driva boenden i egen regi genomförs nu en upphandling av tre HVB-hem för barn med PUT. Två av boendena ska rikta sig mot barn och ungdomar och det tredje ska vara inriktad mot en yngre målgrupp. Migrationsverkets prognoser visar att cirka ensamkommande barn kommer att söka asyl i Sverige årligen mellan 2014 och För att bereda boendeplats för dem togs ett riksdagsbeslut i augusti 2013 om ett Kommunalt mottagande av ensamkommande barn. Beslutet innebär att Migrationsverket så fort som möjligt ska anvisa samtliga asylsökande ensamkommande barn till en kommun. Beslutet ger Migrationsverket rätten att anvisa till kommuner som idag saknar överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn, samt rätten att anvisa barn till kommuner som har överenskommelser men för få platser än vad som bedöms skäligt av Länsstyrelsen. Lagen träder i kraft från och med 1 januari 2014 varav behovet av akuta boendeplatser i Malmö förväntas att minska drastiskt. I verksamheten pågår diskussioner och kartläggning av behovet av platser inför kommande år. Enligt Migrationsverket är Malmö stad endast i behov av ett tjugotal platser varför en avveckling av boende börjat ta form. I dagsläget upptas dock majoriteten av transitplatserna av barn som har fått PUT eller som förväntas att få det inom kort. Avsaknaden av lämpliga boendeplatser för dessa påverkar transitboendenas kvarvarande i verksamheten. Ytterligare ett transitboende ses dock som obehövligt varför det nu diskuteras att stoppa den pågående upphandlingen av HVB-hem för asylsökande. Verksamheten bedömer att kommunens egna boenden kommer att täcka behovet av transitplatser. Det finns eventuellt utrymme för att ta emot barn som anvisats till Malmö via anhörig eller annan social relation men där barnet inte kan bo med hemma hos dem. Utmaningen inför 2014 är att hitta adekvata boendelösningar för den växande målgruppen barn med PUT. Idag finns tre kommunala boenden med 54 platser och sju boenden som drivs i privat regi med 103 garantiplatser som verksamheten betalar för. Skulle behovet öka finns det boendeplatser att tillgå utöver garantiplatserna. Dessa betalas endast vid beläggning. PUT- verksamheten består idag av fyra kommunala boenden med 81 platser samt ett privat boende med plats för 13 ungdomar. Sally Persson Utvecklingssekreterare

11 1(2) Överenskommelse om platser för barn med uppehållstillstånd Överenskommelse om anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn, med uppehållstillstånd Omfattning 1 I denna överenskommelse mellan Migrationsverket och Malmö stad förbinder sig kommunen med stöd av 30 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar att anordna boende för ensamkommande barn. Överenskommelsen kan, i mån av lediga platser, omfatta ensamkommande barn som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige sk. kvotflyktingar. 2 Kommunen förbinder sig med stöd av 30 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar att hålla 80 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn med uppehållstillstånd. 3 Kommunen ska redovisa följande: Beläggning på platser ska kvartalsvis redovisas på avsedd blankett Ersättningar 4 Kommunen erhåller ersättning enligt 30 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Ersättningen baseras dels på antalet platser för barn med uppehållstillstånd dels på antalet belagda platser. Av 8 och 30 framgår att ersättning för överenskomna platser och belagda platser betalas ut varje kvartal i efterskott av Migrationsverket. Utbetalningen grundas på den redovisning kommunen lämnar enligt ovan. Tvist och brott mot överenskommelsen 5 Vid helt eller delvis utebliven prestation får endera part kräva rättelse. 6 Migrationsverket får kräva rättelse om Socialstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet riktar kritik mot den verksamhet kommunen bedriver med anledning av denna överenskommelse.

12 2 (2) 7 Om rättelse inte påbörjas/sker inom 14 dagar från mottagande av skriftlig uppmaning från endera part eller Socialstyrelsen kan överenskommelsen med omedelbar verkan sägas upp. 8 Tvist om denna överenskommelse ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna och i andra hand vid svensk domstol. Tider 9 Överenskommelsen löper tills vidare från och med den 1 april Uppsägning för villkorsändring eller upphörande ska ske skriftligen med följande uppsägningstider: För villkorsändring 1 månad. För upphörande 6 månader. Om förhandling med anledning av uppsägning för villkorsändring inte är avslutad inom 1 månader från uppsägningsdagen anses uppsägningen för villkorsändring vara en uppsägning för upphörande. Detta innebär att överenskommelsen efter 6 månader från uppsägningsdagen upphör att gälla. Denna överenskommelse ersätter tidigare tecknad överenskommelse om anordnande av boendeplatser för ensamkommande barn med uppehållstillstånd (Migrationsverkets dnr ) undertecknad den 12 april 2012 respektive den 24 april Denna överenskommelse har upprättats i tre exemplar varav vardera part och länsstyrelse tagit sitt. Norrköping För Migrationsverket. Håkan Ljungberg Enhetschef Bosättnings- och statsbidragsenheten Malmö För Malmö stad.. Annelie Larsson Förvaltningsdirektör Sociala resursförvaltningen Malmö För Länsstyrelsen Gunvor Landqvist Enhetschef

13 Länsstyrelsen i Skåne län 3 (2)