Skicka frågor till Helena Orrevad

Relevanta dokument
Exempelsamling Logikmodeller

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Framtagande och genomförande

Nationell överenskommelse Psykisk hälsa

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Uppdrag psykisk hälsa Östergötland

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Psykisk funktionsnedsättning

2016 års stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Länsgemensam analys och handlingsplan för Värmland.

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Antagen av Samverkansnämnden

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

IFO nätverket 19 maj 2017

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Planeringsdag. Grand hotell Alingsås

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län

Utbildning sociala investeringar

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Överenskommelse inom området psykisk hälsa 2019

Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Vad betyder den i

Fördjupad analys och handlingsplan

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Ny webb och inrapportering av redovisning

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Temagrupp Barn och unga

Inrapportering av analys och handlingsplan

Vilken vård du får avgörs av var du bor

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Samordnad individuell plan, SIP

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Närvårdssamverkan Uppsala (NSU) Verksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala (NSU) Fastställd

Inrapportering av analys och handlingsplan

Handlingsplan inom området psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i norra Örebro län och Region Örebro län

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Lathund inmatningsverktyget

Handlingsplan 18 år och äldre

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Såväl landsting som kommun har ansvar för att:

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Stöd för analys och handlingsplan

ESF-Förstudier Tomislavka Barisic

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, , Anna Bengtsson

Återkoppling från Kartläggnings- och analysuppdraget. Linda Andersson Lena Strindlund Karin Tjärnlund

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum

29 Motionssvar efter återremiss, psykosocial verksamhet (Kst/2016:627)

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari Tidsplan: mars augusti 2015.

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Fem fokusområden fem år framåt

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

Projektplan En skola för alla Mariestad

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm

Monica Forsberg

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Transkript:

Skicka frågor till Helena Orrevad 076-768 78 46

Hur kan man göra en analys och handlingsplan? Analysseminarium ÖK Psykisk hälsa 2016 29 februari 2016 w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e

Relation mellan fokusområden och insatsnivåer

Förslag på målområden och indikatorer Analys- och handlingsplansarbetet förutsätter att man i respektive län konkretiserar överenskommelsens fem fokusområden i olika delområden för vilka man kan 1) ställa upp mål, 2) beskriva aktiviteter 3) bestämma indikatorer som ska användas för att följa upp förändring i arbetssätt och resultat i befolkningen

Behovsanalys Hitta möjliga behovsområden - vad indikerar data? - Placering i ranking - Variation Vad säger ansvariga verksamheter? Vad säger övrig expertis, brukare? Använd så precis data som möjligt (helst individdata) Iterativ process - konfrontera inblandade aktörers och beslutsfattares uppfattning med data och revidera behovsanalysen

Logikmodell Interventionslogik Indikatorer Datakällor Antaganden/Hot Övergripande syfte & mål Vad förväntas satsningen uppnå på längre sikt? Hur kan det mätas? Vilken data kan användas för mätning? Vilka antaganden är en förutsättning för att satsningen ska uppnå de långsiktiga utfallen? Resultat & utfall Vilka resultat förväntas satsningen uppnå på kort sikt? Hur kan det mätas? Vilken data kan användas för mätning? Vilka antaganden är en förutsättning för att satsningens kortsiktiga utfall uppnås? Vilka aktiviteter ska genomföras i satsningen? Hur mäts aktiviteternas genomförande och att målgruppen nås? Vilken data kan användas för mätning? Vilka antaganden är en förutsättning för att satsningens aktiviteter kan genomföras? Aktiviteter & processmått Resurser Vilka resurser, verktyg och strukturer behövs för att genomföra satsningens aktiviteter? Hur kan det mätas? Vilken data kan användas för mätning? Vilka antaganden är en förutsättning för satsningens insatta resurser?

Exempel 1: Nivå 1. Främjande och förebyggande insatser Delområde: Barn och ungas skolresultat Eftersom det finns en vetenskapligt belagd koppling mellan skolresultat och psykisk hälsa ska länet arbeta systematiskt med att följa upp och förbättra skolresultat genom införande av Digilys, modell för kontinuerlig pedagogisk kartläggning, analys och genomförande av insatser.

Indikatorer för behovsanalys Andel legitimerade lärare Andel legitimerade lärare Resultat på nationella prov, sv, ma i år 3, 6 och 9 Behörighet till gymnasiet efter avslutad grundskola Andel elever som går ut gymnasiet Skolfrånvaro Ungdomar inom ramen för det kommunala aktivitetsansavaret (från fullgjord skolplikt tom 20 år) Särskilda skolresultatsinsatser för familjehemsplacerade elever

Modell för handlingsplan: Digilys

Exempel 2: Ledning, styrning och organisation Delområde: Ta fram en strategi för ökad sysselsättning hos personer med psykisk funktionsnedsättning De insatser som görs för målgruppen sker lokalt, utan samordning och med bristande utbyte av kunskap och erfarenheter om vad som ger bäst effekt. En länsgemensam strategi ger ökad resurseffektivitet men använder och utvecklar också organisationen för gemensam ledning och styrning.

Indikatorer för behovsanalys Sysselsättning för målgruppen i länets kommuner Insatser som görs i de olika kommunerna för målgruppen Insatser som görs av landstinget/regionen för målgruppen Resurser som läggs på målgruppen av respektive huvudman Intervjuer med målgruppen Översikt över evidens/best practise Granskning av ansvariga chefers och politikers kunskap om insatser som görs för målgruppen samt befintliga system för uppföljning

Modell för handlingsplan: Strategi för ökad sysselsättning hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Exempel 3: Nivå 3. Specialiserade insatser Delområde: Utsatta grupper - personer med allvarlig och komplex problematik Personer med komplicerad eller allvarlig problematik är en särskilt utsatt grupp. Personerna är ofta är i behov av flera, samordnade insatser, och det är viktigt med flexibilitet, kontinuitet och uppföljning. För att individens sammantagna behov ska kunna tillgodoses, ställs stora krav på de olika huvudmännens arbetssätt och organisation. Det är viktigt att för denna grupp belysa olika former av samsjuklighet, tex missbruk och olika somatiska tillstånd, då de personer som har det löper ökad risk för ett sämre sjukdomsförlopp. Samsjuklighet försvårar både bedömningar och behandlingsresultat.

Möjliga indikatorer för behovsanalys Antal unika patienter i specialistsjukvården med diagnos F20, F22, F25, F29, F30-F31, F60.3 annan definition? Neuropsykiatri ökar missbruk Andel i målgruppen med samtidig missbruksrelaterad diagnos Andel i målgruppen med samtidig somatisk diagnos Boendeformer Andel som bor i eget boende utan stöd Andel som bor i eget boende med stöd Andel som bor i korttidsboende eller får korttidsvård Andel som får insats i form av bostad med särskild service Sysselsättning Huvudsaklig inkomstkälla för målgruppen Andel personer som uppbär sjukpenning som huvudsaklig inkomstkälla Andel personer som uppbär sjukpenning eller aktivitetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla Andel personer som har närståendepenning som huvudsaklig inkomstkälla Andel personer som har arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla Andel personer som har ett lönearbete Andel personer som studerar Insatser som görs i de olika kommunerna respektive landstinget/regionen för målgruppen Antal personer med en upprättad SIP - samordnad individuell plan Andel med psykosocial behandling Andel med arbetsinriktad rehabilitering Andel med läkemedelsbehandling som fått en läkemedelsgenomgång Andel som fått en somatisk hälsoundersökning Antal personer som tvångsvårdats enligt LPT det senaste året Antal personer som tvångsvårdats enligt LVM det senaste året Antal tvångsåtgärder/unik individ/vårdtillfälle

Diskussion: Hur gå från listade indikatorer till identifierade behov och handlingsplan?