2002-03-26 nr 3/02 TCOs pappaindex 2001 Ett mått på pappors ansvar för sina barn TCO granskar
Förord Fördelningen av föräldraledigheten är en av nycklarna till en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Det faktum att mamman tar ut merparten av föräldraledigheten bidrar med största sannolikhet till den fortsatt ojämna fördelningen av det betalda respektive obetalda arbetet inom familjen. Svenska kvinnor drar ännu det tyngsta lasset i hushållens obetalda arbete och det mönstret förstärks när barnen kommer. Följden är ökade löneskillnader mellan könen, sämre möjligheter i arbetslivet för kvinnor samt i stress och dubbelarbete för främst småbarnsmammor. Bilden bekräftas av tidigare TCO-undersökningar: Det finns en dold barneffekt i lönesättningen, ett påtagligt samband mellan lön och föräldraskap. För kvinnor är effekten av barn klart negativ, för gifta eller sammanboende män är barneffekten positiv. Flertalet kvinnor anser att barn försämrar deras möjligheter på arbetsmarknaden. Störst är andelen bland kvinnor som har barn. En majoritet män gör motsatt bedömning. Småbarnspapporna är den grupp på arbetsmarknaden som arbetar mest övertid, trots att de befinner sig i en livsfas där mängden obetalt hemarbete sannolikt befinner sig på en toppnotering. TCO och de 19 medlemsförbunden vill under årets valrörelse skapa uppmärksamhet kring det som dominerar vardagen för många av höstens väljare: Kampen för att förena yrkesarbete och familj. Vi vill uppnå ett samhälle där både män och kvinnor kan kombinera ett utvecklande arbete med ansvar för hem och barn. Det finns uppenbara brister i arbetslivet - på arbetsplatserna. Barn och föräldraledighet ses allt för ofta som en belastning i stället för en tillgång. Allt för ofta krockar familjeansvaret med yrkesmöjligheterna. Och allt för ofta är det mammorna som tar ansvaret för familjens behov. Syftet med TCOs pappaindex, som nu presenteras för tredje gången, är att synliggöra den ojämna fördelningen av föräldraledigheten. Även om utvecklingen är långsamt positiv så kvarstår mycket inna nvi kan säga att vi har ett jämt fördelat familjeansvar mellan kvinnor och män. Andelen pappor av alla föräldralediga under ett år har ökat med några procentenheter och ligger idag på strax under 40 procent. Andelen föräldradagar som papporna tar ut är fortsatt låg men har dock ökat med halvannan procentenhet till knappa 14 procent. Vi behöver en seriös debatt om barnfamiljernas villkor i samhället och framför allt i arbetslivet. De politiska partierna måste nu i valrörelsen visa att de tar familjernas situation på allvar genom att verka för ett barntillåtet samhälle med ett föräldravänligt arbetsliv. Ett samhälle och arbetsliv där det är självklart att föräldrarna delar på ansvaret för familj och barn. Roger Mörtvik Samhällspolitisk chef TCO 1
Innehållsförteckning Förord 1 Innehållsförteckning 2 Pappaindex 2001 3 Tredje året i rad tar papporna ut mer föräldraledighet 3 men marginalen till mammorna är stor 4 Barnafödandet och jämställdheten 4 Föräldraledighetens historia 5 Fakta om dagens föräldraledighet 6 Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten 6 Tabeller 9 2
Pappaindex 2001 TCOs pappaindex är ett index för pappaledigheten och kan betraktas som ett av flera mått på pappors ansvar för sina barn. Indexet bygger på Riksförsäkringsverkets statistik över föräldralediga. Pappaindex är en sammanvägning av pappors andel av samtliga uttagna föräldradagar och andelen män av de föräldralediga. Om pappa och mamma delar lika på föräldraledigheten, blir indexvärdet 100. TCOs pappaindex lanserades i december 2000 i samband med att pappaindex för 1999 presenterades. Det innehöll siffror för hela riket och för samtliga län. Senare presenterades också siffror för Stockholms län. Pappaindex utökades vidare med siffror för samtliga kommuner/försäkringskassor i Sverige och presenterade listor över de bästa 20 kommunerna respektive sämsta i indexform. Kommunernas pappaindex presenteras länsvis. Nyheter i TCOs pappaindex 2001 är listan över hur länen förbättrat sitt indexvärde i relation till året innan. Tredje året i rad tar papporna ut mer föräldraledighet TCOs pappaindex visar att papporna i Sverige har ökat sitt uttag av föräldraledigheten för tredje året i rad. Ökningen är i år större än föregående år. Förändringen sett över hela riket är från ett indexvärde på 18,7 år 2000 till 22,0 år 2001. Efter förändringen är det nu tretton län som ligger över rikssnittet och åtta under. Förändringen av placeringar har varit stor detta år. Skillnaderna mellan länen har också ökat. Spridningen ligger mellan det högsta indexvärdet 29.1 och det lägsta 19.4. Samtliga län har förbättrat sitt indexvärde. Västerbottens län, årets etta, är det län som har förbättrats sitt indexvärde mest i relation år 2000, från 23,8 till 29,1 år 2001. Årets klättrare är ändå Östergötlands län, nu på 11 plats. Länet har tagit flest steg framåt i placeringen, åtta steg. Värmland har däremot halkat ner och intagit tio placeringar lägre position i relation till indexet för år 2000. Tre bästa i pappaindex 2001: 1. Västerbottens län, 2000 års tvåa, med ett index på 29,1(23,8 2000) 2. Dalarnas län, 2000 års fyra, med ett index på 25,3 (23,2 2000) 3. Uppsala län, 2000 års trea, med ett index på 25,1 (23,5 2000) Tävlar om sista platsen gör Stockholm och Skåne, förra året blev Stockholm jumbo. I år intar Skåne sista placeringen, trots att de förbättrat sitt indexvärde från 16,6 till 19,4. Stockholm som intar näst sista placeringen har förbättrat sitt index mer än Skåne, från Indexet räknas fram genom att pappors andel av samtliga uttagna föräldradagar multipliceras med andelen män av de föräldralediga. Därefter divideras resultatet med 25. 3
15,8 år 2000 till 20,6 år 2001. De intar därigenom ändå tredjeplaceringen i rangordnigen av förbättringar av indexvärde... men marginalen till mammorna är stor Även om TCOs pappaindex 2000 visar på en något jämnare fördelning av uttaget föräldradagar, är pappornas marginal till mammorna fortsatt stor. Det är svårt att svara på hur papporna gör med sin föräldraledighet d.v.s. hur många som är lediga och hur lång tid de tar ut eftersom statistiken förs per kalenderår och inte per barn. Men den senaste undersökningen genomförd av Riksförsäkringsverket visade att: Papporna tar ut lite mer än en tiondel av alla föräldradagar under ett år, 14 procent år 2001 (12,6 procent 2000). 50% av alla pappor tar ut sin pappamånad (RFV1999). Den föräldralediga rikspappan tog ut 27,1 föräldradagar under kalenderåret 2001. Den föräldralediga riksmamman tog ut 112 föräldradagar under kalenderåret 2001. 80 procent av alla pappor tar ut föräldraledighet. Barnafödandet och jämställdheten Under 1990-talet har födelsetalen i Sverige minskat påtagligt. Enligt SCBs statistik minskade antalet nyfödda med 35 000 per år, eller en dryg fjärdedel, 28 procent mellan 1992 (cirka 123 000 födda) och 1999 (drygt 88 000). År 2001 föddes det drygt 90 000 barn och därmed noteras sedan 1992 för andra gången en ökning i födelsestatistiken. Uppgången är dock liten. Sannolikheten är stor att familjebildningen i Sverige närmar sig ett kontinentalt mönster, där yrkesarbetande kvinnor sedan ett par decennier vanligen skaffar få eller inga barn. Läget på arbetsmarknaden och den svenska familjepolitiken avgör om utvecklingen med låga födelsetal kan vändas. Orsakerna till de låga födelsetalen är säkert flera. Stressen i arbetslivet är med största sannolikhet en. Småbarnsföräldrars ställning i arbetslivet en annan. Även jämställdheten mellan kvinnor och män, i hemmet och på jobbet, kan antas spela en viktig roll. Männens vilja att dela på ansvaret för hem och familj är avgörande för jämställdheten i familjerna. Att döma av Riksförsäkringsverkets statistik över uttagna dagar i föräldraförsäkringen delar svenska småbarnsföräldrar fortfarande knappt på föräldraledigheten. Detta har sannolikt en negativ effekt även för barnafödandet. De regionala skillnaderna är stora, både vad gäller andelen pappor som överhuvudtaget tar ut föräldraledighet och hur många dagar de faktiskt är föräldralediga. Utifrån dessa variabler har TCO konstruerat ett pappaindex som visar var Sveriges mest jämställda pappor bor. TCOs pappaindex har räknats fram genom att värdet för pappornas procentandel av samtliga uttagna föräldradagar multiplicerats med värdet för männens andel i procent av samtliga föräldralediga. Resultatet har delats med 25, så att indexvärdet 100 motsvarar en situation där mamman och pappan tar ut 50 procent var av föräldraförsäkringen. 4
TCOs pappaindex kommer att tas fram årsvis. Pappaindex för år 2002 kommer att presenteras i början av 2003. Föräldraledighetens historia Olika former av moderskapspolitik har funnits sedan industrialismens genombrott. 1951 infördes lagstadgad rätt till moderskapspenning. Först 1974 infördes en lagstadgad rätt för pappan att vara ledig med barnen, med målet att detta skulle medverka till jämställdhet mellan män och kvinnor. Den delade rätten till föräldrapenning följde idén om tvåförsörjarfamiljen. Föräldrarna sågs härmed som ekonomiskt självständiga individer som båda har skyldigheter och rättigheter både gentemot barnen och på arbetsmarknaden. I sex månader kunde någon av föräldrarna vara hemma mot inkomstrelaterad ersättning. Föräldrarna fick själva bestämma vem som skulle vara hemma och hur länge. Man frångick därigenom idén om den manliga familjeförsörjaren till förmån för idén om tvåförsörjarfamiljen. I familjestödsutredningen (SOU1975:62) föreslogs att föräldraledigheten skulle förlängas till åtta månader. Ingen förälder skulle själv skulle få utnyttja mer än sju månader. Men när den socialdemokratiska regeringen våren 1976 förberedde en förlängning av föräldraledigheten till åtta månader, fanns den så kallade pappamånaden inte med. Ett antal socialdemokratiska riksdagskvinnor motionerade dock mot regeringsförslaget om att införa en icke-överlåtelsebar månad i föräldraledigheten, dock utan att någon pappamånad infördes. Under 1980-talet skedde inga större förändringar av föräldraförsäkringen. I den borgerliga regering som kom till makten i början av 90-talet ingick för första gången Kristdemokratiska samhällspartiet, Kd. Centern hade länge drivit frågan om ett vårdnadsbidrag och med Kds hjälp infördes det 1994. Vårdnadsbidraget byggde mer på synen av enförsörjarfamiljen där en förälder skulle lönearbeta och en annan vara hemma med barnen. Tanken var att den förälder som stannade hemma under första året uppbar den inkomstrelaterade föräldrapenningen, för att därefter få vårdnadsbidrag i två år. I praktiken innebar detta ett stöd för att den lägst avlönade i familjen oftast kvinnan skulle stanna hemma med barnen. Bidraget kunde också används för att köpa andra former av barnomsorg. Vårdnadsbidragets historia blev mycket kort när socialdemokraterna som återtog regeringsmakten hösten 1994 avskaffade bidraget. Parallellt med diskussionen om vårdnadsbidrag intensifierades diskussionen om att så få pappor tog ut föräldrapenning. Från olika håll dök förslag upp på att införa upp till tre månaders obligatorisk pappaledighet. I januari 1994 föreslog folkpartiet och den dåvarande borgerliga regeringen att en pappamånad skulle införas. 1995 infördes en månad som inte skulle gå att överföra till den andra föräldern. Pappamånaden ökade långsamt pappornas uttag av föräldradagar. Men ökningen har inte skett särskilt snabbt. Som en följd av detta förlängdes föräldraledigheten med ytterligare en pappamånad i januari 2002. 5
Fakta om dagens föräldraledighet När ett barn föds betalas föräldrapenning ut till föräldrarna under sammanlagt 480 dagar (för barn födda efter 2001, annars 450 dagar). För att ha rätt till föräldrapenning ska föräldern ha varit inskriven i Försäkringskassan i minst 180 dagar i följd närmast före den första dagen man tänker ta ut föräldrapenning. Föräldrarna har rätt till hälften var av dagarna. Man kan överlåta föräldrapenningdagar till den andre föräldern. Dock är två månader (1 mån för barn födda innan 2002) inte överförbara mellan föräldrarna. Det är de så kallade pappa- eller mammamånaderna. Vid barnets födelse har båda föräldrarna möjlighet att vara lediga samtidigt under 10 dagar. Syftet är att modern ska få stöd under de första veckorna samt att fadern ska ges möjlighet att etablera en tidig kontakt med barnet. Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten Varje förälder har rätt till hälften av föräldradagarna. Om dagarna inte tas ut eller överlåts till den andra föräldern innan barnets åttonde levnadsår upphör rätten. Oftast överlåter pappan merparten av dagarna till mamman. Idag finns det en hel del statistik samlad om utvecklingen av föräldrars utnyttjande av försäkringen. Uppgifter finns om kostnader, regionala skillnader, inkomstnivåer, med mera. Men det är svårt att få fram enkla förklaringar till vad som förklarar olika skillnader. Under de år som föräldraförsäkringen har funnits har olika undersökningar genomförts där man försöker finna såväl stöd som hinder för utnyttjandet. Idag finns ett antal faktorer kartlagda. Ett av de hinder som brukar framhållas när föräldraförsäkringen diskuteras är ekonomi. Fördelningen i inkomst mellan föräldrarna har visat följande samband. Mammans inkomstnivå har visats påverka pappans utnyttjande. Hälften av papporna (RFV1985) delar lika med mammorna när bägge två ligger i de högsta inkomstskikten. I SOU 1982:36 sägs att ju högre inkomst modern hade desto vanligare var det att föräldrarna delade ersättningstiden. Många hävdar att familjen får en försämrad ekonomi, framför allt när pappan utnyttjar försäkringen. På grund av att män ofta tjänar mer blir hans inkomstsänkning påtagligare för familjens ekonomi. Inkomstsänkningen förstärks än mer för de som tjänar över inkomsttaket i föräldraförsäkringen. Upp till inkomster vid taket i föräldraförsäkringen runt 23 000 kronor i månaden har hög inkomst ett starkt samband med ett högt uttag av föräldraledighet för pappor. Vid inkomster över taket avtar det sambandet. Det här talar för att män med högre inkomster skulle ta ut mer föräldraledighet om taket skulle tas bort eller höjas. Oavsett om så är fallet så bör försäkringen inte vara utformad så att familjer förlorar mer i inkomst om pappan tar ut dagar än om mamman gör det, vilket i praktiken är fallet när taket är lågt i försäkringen. Även om familjer med ett lågt ersättningstak kan förlora ekonomiskt på att pappan tar ut fler dagar så är detta på längre sikt förmodligen ändå lönsamt eftersom jämnare fördelning stärker mammornas karriärmöjligheter på arbetsmarknaden. En nyligen publicerad TCOstudie visar att kvinnor upplever att de drabbas mer negativt på arbetsmarknaden på grund av sitt föräldraansvar än av sitt kön. 6
Till denna bild bör läggas att en del av arbetsmarknadens kollektivavtal ger ett höjt tillägg till föräldraförsäkringen vilket gör att dessa arbetstagare har högre ersättningsnivå än vad föräldraförsäkringen i sig ger. I en jämförande studie (RFV1994) som gjordes för barn födda 1991 framkom att andelen män som använder föräldrapenning stiger med männens sjukpenninggrundande inkomst. Men andelen män och andelen ersatta dagar följer inte samma mönster. Den största andelen män finns bland höginkomsttagare, medan låginkomsttagarna står för den största andelen ersatta dagar. När det gäller medborgarskap är andelen pappor som använder föräldrapenningen störst bland svenska pappor. Men samtidigt har de svenska papporna det lägsta genomsnittliga uttaget. Det högsta genomsnittliga uttaget görs enligt vissa studier av iranska pappor. Andelen av dessa som utnyttjar föräldrapenningen är däremot lågt.(bekkengen 96). Andra faktorer än ekonomin spelar in för fördelningen av uttagen föräldraledighet. Pappans yrke är ett sådant. Män i högt uppsatta positioner inom offentlig sektor liksom män med eftertraktade yrken på arbetsmarknaden använder försäkringen i större omfattning än andra grupper. Män inom kvinnodominerade yrken har också ett högre uttag. Fäders uttag av föräldraledigheten är också som högst när både pappan och mamman har högskoleutbildning. Förutom övervägande av villkor som finns i relation till ekonomin och arbetet inverkar också föräldrarnas egna föreställningar. Traditionella föreställningar går grovt ut på att mannens väsentliga uppgift är att vara försörjare och kvinnans är att vara mamma. Även om dessa föreställningar inte leder till att pappan jobbar och mamman ger upp jobbet så leder de ofta till att pappan jobbar mer och mamman mindre. Föreställningar om modersrollen kan också spela in och bli ett hinder för ett ökat uttag av pappaledigheten. Studier har dock visat att kvinnor varken krävde, hindrade eller uppmuntrade männen till föräldraledighet. För papporna kan dessa föreställningar ändå leda till att det känns tryggast att välja försörjarrollen vilket samtidigt stärker bilden av oumbärlighet i arbetsrollen. Vissheten att mamman ändå tar huvudansvaret för barnen gör det lättare att satsa på jobbet för att inte halka efter positions- och lönemässigt. Kvinnors hemarbete blir så en förutsättning för männens yrkesutveckling. Uppmuntran och stöd på arbetsplatsen är viktigt i sammanhanget. Arbetsledningen kan fylla en viktig funktion som uppmuntrare. Det finns också män som anser, att företaget ska visa sitt uttryckliga stöd och uppmuntra män att vara ansvarstagande för sina barn. Som slutsats av detta förstår man att det är ett flertal faktorer som inverkar på fördelningen av föräldraledigheten. Men det går att lyfta fram faktorer som har större betydelse än andra. Om det är möjligt att bearbeta något av dessa hinder för män att vara föräldralediga så har man nått en bit på vägen. 7
Ahrne,G & Roman, C. Hemmet, barnen och makten. SOU1997:139 Bekkengen,L. Mäns föräldraledighet- en kunskapsöversikt. Karlstads Universitet 1996 Bekkengen,L. Föräldraledighet om man så vill. Karlstads Universitet 1996 Duvander,A. Couples in Sweden: Studies on family and work. Stockholms Universitet.2001 Näsman, E m f l. Föräldraledighetslagen i tillämpning. ALC.1991 Näsman, E. Faderskapets synlighet i arbetsplatskulturen. Stockholms universitet. 1996 Vryselas, B. Jalmert, L. Fäders möjlighet till pappaledighet: ett åtgärdsprogram på några företag för ökad och bättre pappaledighet-amfo1695.1992. Ds 1995:2 Pappagruppens slutrapport HTF- Frågor och svar om föräldraledigheten 8