Sammanställning WS II 15 februari Vision Grupp 1 FM, Jordbruksverket, Svenska kraftnät, Lsty Örebro, Svensk Handel Visionen behövs ej.

Relevanta dokument
Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Strategi för förstärkningsresurser

Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet. Skydd av samhällsviktig verksamhet

Stora pågående arbeten

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld. Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Lokal och regional krisberedskap. Dag 2. Risk- och sårbarhetsanalyser

Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet

RSA från lokal- till europeisk nivå

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

SOES samverkansövning 2014: Övningsrapport

Christoffer Karsberg Internationell samordnare, Enheten för verksamhetssamordning och strategisk analys, MSB

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Startmöte den 14 april E-post: #samo2016

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Legala aspekter - dispostion

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

FSPOS Strategisk plan

Svensk författningssamling

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Riskanalys för myndigheterna inom SOES

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Cybersäkerhet och ny lagstiftning

Bilaga Från standard till komponent

Svensk författningssamling

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Handlingsplan för Samhällsstörning

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Risk- och sårbarhetsanalyser 2013

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen. Tomas Ahlberg

Remissyttrande förslag på revidering av riktlinje för styrmodell och ledningssystem. (SAN 2018/184)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Resultatet av ett 2:4-projekt Vägledning för skydd mot avsiktliga EM-hot

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 24 augusti

Workshop om handlingsplanen för miljöprogrammet , Sankt Gertrud, Malmö Minnesanteckningar

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Statusrapport för det fortsatta arbetet med samverkan avseende FoU inom området CBRNE. Susanna Ekströmer, MSB Åsa Scott, FOI

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

SAMÖ-KKÖ

Varför öva och öva tillsammans?

Mötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

Geodatasamverkan möjligheter för Sveriges kommuner

Riktlinje Robusthet- kontinuitet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Landstingsuppföljning 2010

Riktlinjer Trygg och säker

Uppgift 1. Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Aktuellt på SKL Max Ekberg Tylösand 25 augusti 2017

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Stöd för arbetet med regleringsbrevsuppdrag Informationssäkerhet i RSA

Version Skydd av samhällsviktig verksamhet Handlingsplan

Tydligare ansvar och roller

Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information

Transkript:

Sammanställning WS II 15 februari 2011-02-16 Vision FM, Jordbruksverket, Svenska kraftnät, Lsty Örebro, Svensk Handel Visionen behövs ej. För otydlig och för bred. FHS, MSB, Lantmäteriet, Landstinget Östergötland Ett fungerande samhälle även vid allvarliga händelser och störningar. Försäkringskassan, MSB, C Strategies, Region Skåne, Göteborgs kommun OK, kort och bra. Göteborgs stad, Trafikverket, Stockholms stad, Västerås stad Bra. Inga synpunkter. Vattenfall, Skatteverket, Göteborgs stad skyddsgrupp, Sjöfartsverket, SoS OK MSB, Borås stad, SPI, 4C, SKL, Transportstyrelsen Visionen är luddig. Och bör lyftas/brytas ned till en hanterbar nivå. Genomgående för samtliga steg i strategin/vision behövs vägledning för att uppnå vision. 4C, Sveriges Riksbank, FM, Fortv., RPS, MSB Mer konkret kortare etapper. Tydligare. Man måste bestämma vad som ska prioriteras. Visionen är inte det mest avgörande, utan ska fungera som en ledstjärna. Södertälje kommun, SMI, TeliaSonera, FHS, Fortv, MSB OK, bra.

Syfte och mål Grupp1 Syfte OK, mål 2013 OK, mål 20xx har många aktörer redan samordnat säkerhetsarbete. Syftet är vagt. Strategin ska utgöra grunden för det fortsatta arbetet med att utveckla en nationell handlingsplan. Mål 2013 OK. Tidsaspekten bör anges för 20xx. Syfte OK, Mål 20xx: Def. Systematiskt säkerhetsarbete. Var konsekvent använd samhällsviktiga funktioner. 20xx=2020 Bra. Inga synpunkter. Lägg till och utvecklas på slutet i syftet. Ha kvar målet 2013 men stryk mål 20xx. Framhåll att vi inte startar från noll i handlingsplanen. Utgå från det man redan gjort. Syfte, mål och ansvar bör tidsättas. Vem? När? Målen bör brytas ned i delmål för att konkretiseras och bli hanterbara. Handlingsplanen bör struktureras enl. projektorganisation. Mer konkret Samhällets funktionalitet är otydliga termer som förklaras olika av olika aktörer. OK, bra. Övergripande strategisk idé OK. Kontinuitetshantering Ta bort skapa kontinuitet i rutan och flytta till stycket under. Strategin är till för särskilt viktiga. Därför bör inte den enskilda människan finnas med. Sista meningen i avsnittet bör strykas. Bra, speciellt att man lyfter fram kontinuitet. Viktigt med ekonomisk stimulans, speciellt mot den privata sektorn. Svårt med orden lägsta nivå. Acceptabel nivå OK. Hur få alla att referera till strategin? Välarbetat dokument som bör få leva. Tydliga mål krävs samt kriterier för att ha något att mäta emot. Mätbarhet. Integrera övergripande strategin med redan befintliga standarder som redan är gjort vilka ekonomiska konsekvenser ger detta? Bra att den finns kvar och att man lyfter fram den. Kommer att hjälpa RSA-arbetena. OK, bra.

Strategiska principer & prioriterade aktiviteter Vad är lägsta nivå? Måste definieras inom samtliga funktioner. Vad tillför All hazards approach? Behövs denna punkt? Är begreppet principer rätt? Principerna bör innehålla ett verb i en upprepning. Försök översätta begreppet approach (angreppsätt el.dyl.) Aktivitet 1.5 ny metod? Kan inte RSA kompletteras istället? Förtydliga systemperspektiv. Vad syftar man på? Ändra ordningen på de tre stegen till 1,3,2, d.v.s. prioriteringen bör föregås av en samhällskonskevensanalys. Flytta 1.2 till nuvarande steg 3. Steg III, 1.6: Med bibehållande av ansvarsprincipen, införa en samordnande roll. Inte kasta upp alla bollar i luften. Ansvar finns redan på många håll. Ta bort 1.8. 1.10: Inkludera kommunikation till medborgarna! 2.1: Låter som en jättestor uppgift. Ifrågasätts. 2.5: Tillägg - MSB måste utveckla sin förmåga att leverera nationell lägesbild. 3.2: MSB tar ansvar för att uppdatera hot- och riskbilder! Ersätter skapa metod Via forskning studera stora samhällskriser i omvärlden för att se om de utvalda funktionera stämmer, beroenden. Ta fram scenarier och övningar för de två prioriterade områdena.?? Vem driver/utför prioriterade aktiviteter? Privat-offentlig samverkan kan inte ske på lokal nivå. Ska ske på de andra nivåerna. 11 samhällssektorer här men internationellt tas även skadekonsekvensskapande vsh med. Dammar, petrokemisk ind., anläggningar med nationalsymboliskt värde, antagonistiska hot? Lyft upp de tre vanliga principerna närhet, likhet, ansvar. Grunder för kriser. Prioritera efter analys. Annars svårt välja vad som skall göras. Bra att de är färre - blir tydligare. Dock otydligt vad en strategisk princip är. Bör vara tydligare om det ska vara färre. Nummer 1 är mest otydlig Nummer 3 motverka prioritering, vilket behövs. Resursidentifiering: ex.v. frivilligorganisationer/människor

Genomförande, uppföljning och revidering Otillräckligt utvecklad. Krävs mera för att gå från ord till handling. Genomförandedelen måste utvecklas avsevärt. OK Pilot: Ja. Två är lagom först. Ändra ordningen 1,3,2 Revidering vart 4:e år. Stämmer med mandatperioderna och en mer rimlig arbetsnivå. Fortsätt arbeta med processen och håll liv i processen, orka vara långsiktig och hålla ut. Piloter och verkstad bra. Systematisera uppföljningsarbetet och verifiera. PDSA nyckeln i arbetet. Måste kunna mäta mål och resultat. Tidsaspekten, planeringen viktig, kan kräva begränsning i en föränderlig värld. Kräver kontinuitetsplanering. Det måste vara affärsmässiga förhållanden. Övrigt Nätverk på sid. 7 bör utvecklas så att det inte blir urvattnat. Indelningen av SO ska ses över vilka som ingår i dessa. Ordet skydd bör bytas ut i rubriken för hela arbetet. Viktigt att någon fattar beslut och vågar så blir det nog synergier. Mycket fina ord, många olika delar blandas in i strategin. Hattigt. Konkretisera Syfte, vision etc. lätt att hålla med om, men blir för luddigt. Incitament för privata sektorn? Uppskattas att det kommit en strategi, något som länge eftersökts och som är relevant för arbetet. Det är en fördel att privata aktörer inte styrs av lagar på samma sätt som myndigheter. Det är viktigt att det är klarlagt för alla att vi inte har alla resurser som vi hade tidigare (ex. militärlager). Vi måste tänka utanför EU (globalt perspektiv)

Definition av samhällsviktig verksamhet - kritisk infrastruktur - Samhällsviktig verksamhet bör ändras till samhällsviktig funktion. Def. Av kritisk infrastruktur stämmer inte mot EU-arbete EPCIP. Avs. begreppet skydd hänvisas till LSO. Ordet resiliens är inte användbart Särskild viktig samhällsfunktion är bra. Alternativt används kritisk samhällsfunktion i konsekvens med kritisk infrastruktur. Det kommer att underlätta, gemensam plattform. Identifiering viktigt. Hur vi hanterar sårbarheter i samhället. Viktigt att MSB slår fast vad som gäller OK. Se över lagstiftning, krisberedskapsförordningen, LEH,. Alla myndigheter olika och har olika uppdrag, måste styras utifrån respektive sektor (men alla myndigheter tillhör inte tydliga sektorer finansiella sektorn) Ledande frågor Sätt ned foten ang. begreppen. Bestäm och gå vidare, lätt att fastna i begreppsdiskussioner. Ensa begreppen/definitioner inom bl.a. Styrel och föreskrifter RSA. Få med: motstå (händelse), hantera (konsekvens), återhämtning (återuppbyggnad, normalisering) i definitionen. Man bör byta ut ordet kritisk till samhällsviktig då kritisk som begrepp skickar fel signaler då det uppfattas som något negativt. I övrigt är begreppen bra. Vid definition av viktigt, särskilt viktigt m.fl. Antingen är det viktigt eller inte. Förslag: Samhällsviktiga funktioner och samhällsviktig infrastruktur. Inga kommentarer Övrigt Intressant hur riskanalyser/riskhantering ska bedrivas med all hazards approach. Arbetet bör scenariobaseras för att testa system/öva. SO behöver styras mot vad som kan hända. Saknas t.ex. samv.omr. kring grunddata.

Nationell handlingsplan På vilket sätt. MSB tillhandahåller arena för utveckling av gemensam handlingsplan för skydd av - Ansvarsfrågan - samhällsviktiga funktioner. Utgående från handlingsplanens kärna bör funktionsvis sektoriell utveckling bedrivas av ansvariga aktörer. Driv det som ett professionellt projektarbete med styrgrupp, referensgrupp typ deltagare i ws motsvarande. Ta med fler privata aktörer som kan bidra med konkreta förslag Samverkan processen viktigare än dokumentet. Resurser behövs. Regeringen måste avsätta resurser hos resp. myndighet. Bör in i resp. myndighets regleringsbrev. Omvandla 2:4-medel delvis till större strukturella insatser. Struktuera upp handlingsplan som projektorganisation. Tydligt konkret mål: Att leverera.. MSB ska vara sammanhållande, men inte bestämmande. Ha en definition och applicera på samhället utan att försvåra. Regeringen ska följa upp och visa inriktning. Att planeringen sker på en nationell nivå. Se ovan - MSB samordnar, ger, föreslår. SOS:an? utgör plattformen för arbetena. Arbetet ska - vara förutseende och titta på kommande risker. Anser inte att en myndighet/sektor utses att hålla ihop. 1.1: bör vara i början hållas samman men använd expertmyndighet men inte per sektor. 1.3: Politisk fråga, beror på vilka värden man vill skydda. Mer med politisk debatt kring detta. 1.4: också politiskt 1:7: viktigt med privat/offentlig samverkan men det måste leda till något konkret. 2.2: lägg till utifrån samhällsperspektiv ( de jobbar ofta redan systematiskt) MSB som kravställare, beställare: vad? Sektorsrepresentanter uppfyller krav: hur? Involvera sakkunniga i privata aktörer Aktör med uppgiften att kontinuerligt följa upp (verifiering) Svårt att bedöma vilka effekter strategin har på krisarbetet. Olika myndigheter hanterar kriser på olika sätt vilket gör att en plan inte fungerar för alla.

Genomförande av piloter Kan piloterna vara ett sätt att provköra strategin på? Valet av piloter bör ske efter en analys av vilka aktörer som är viktiga, inte bara frivillig - - deltagare. Ja, bra att testa alla nivåer. Testa strategin på några utvalda områden. Bra sätt att driva arbetet. Behövs på flera nivåer och verksamheter/sektorer. Behöver veta mer om pilotarbetet för att kunna svara på denna fråga. Omfattning? Tillvägagångssätt?, tid och resurser?, förväntat resultat av piloterna? Sammantaget: vad krävs av piloterna? Ja, vi måste pröva våra idéer för att hitta ett arbetssätt som fungerar. Hjälper till att få planen mer konkret. Piloterna är fortfarande väldigt breda, dock behöver man ett brett underlag. Bra redskap för myndigheter. Viktigt att ha tydliga tidsaspekter. Viktigt att ha hela sammanhang. Viktigt att använda sig av erfarenheterna. Ja Finns intresse från din organisation? - - Statens jordbruksverk, Länsstyrelsen Örebro, Svenska kraftnät Ja, alla i gruppen. SoS Göteborgs stad. Presentera tankarna 7/4 på seminariet. När vi vet enl. ovan kan vi svara ja eller nej. Riksbanken FM om det är viktigt för våra behov, RPS om det har betydelse för kärnverksamheten Fortv inte just nu. Södertälje kommun