Geografiska fördelningseffekter Jonas Eliasson WSP Analys & Strategi (fd. Transek och Inregia) (och snart Professor, föreståndare Centre for Transport Studies, KTH)
Geografiska fördelningseffekter varför? Restidsvinsterna (ökningen av trafikantöverskottet) kan tolkas som värdet av den totala tillgänglighetsökningen Tillgänglighetsökning summerad över alla [framtida] invånare Ofta vill man veta var en viss investering ökar tillgängligheten Vilka vinner på åtgärden? bl a betydelsefullt för finansieringsdiskussioner Ökar exploateringspotentialerna? Gynnas befintliga invånare eller de som planeras komma? Stöder investeringen den planerade bebyggelseutvecklingen?
Varför spelar det roll var tillgängligheten ökar? Bättre med tillgänglighetsökning i icke fullbyggda områden ger multiplikatoreffekt och bra för bostadsmarknaden å andra sidan är tillgänglighetsvinster för framtida invånare mer osäkra! Bättre med koncentrerad tillgänglighetsökning underlättar kollektivtrafikförsörjning underlättar kärnor med agglomerationseffekter Man kan (i vissa lägen) vilja skapa/stödja en viss regional bebyggelseutveckling
Geografiska fördelningseffekter teoretisk motivering I praktiken tas sällan lokaliseringseffekter etc. med i prognosen för investeringens effekt konsumentöverskottet underskattas därmed Stora imperfektioner på fastighetsmarknaden långa omställningstider planrestriktioner stordriftsfördelar betyder att vanliga konsumentöverskottsberäkningar ( mät nyttan på vägen ) inte gäller Eftersom vi (ännu) inte kan lösa dessa problem komplettera den formella CBA:n med halv-kvantitativ analys av effekter på fastighetsmarknaden
Hur kan man mäta/analysera tillgänglighetsökningen geografiskt? Kan (delvis) göras med vanliga tillgänglighetsmått t ex nåbarhetsmått antal arbetsplatser inom 30 minuter men finns många problem med dem Bättre: Bryt ned de samhällsekonomiska tidsvinsterna på startområden Dela upp tidsvinsterna i vinster för befintliga invånare och vinster för dem som tillkommer [t ex mellan 2007-2030]
Rule-of-a-half nedbruten på startområden T ijm antal resor från i till j med färdmedel m c ijm W i = jm 1 T 0 ijm generaliserad kostnad 0,1 före/efter investering jm T 0 ijm + T 2 1 ijm ( 0 1 c c ) ijm ijm Kan tolkas som förändring av generaliserad kostnad per resa helst separata beräkningar för olika resärenden som viktas ihop Förutsätter att all nytta tillfaller resenären inte mottagaren Enklare att beräkna än logsumman räcker att spara OD- och reskostnadsmatriser, inte logsummor inifrån modellen men överensstämmer i praktiken exakt givet samma parametrar i den generaliserade kostnaden
Exempel: Två västliga ringleder Förbifart Stockholm längre västerut mer glest befolkade områden större exploateringspotential (?) något lägre total nytta del av regionplanen lång historia Diagonal Ulvsunda mer central dragning tättbebyggda områden svårt med anslutning till befintliga leder (?) något högre total nytta nyuppfunnet alternativ finns inte med i regionala eller kommunala planer
Ursprunglig tillgänglighet Kungsängen Uppl. Väsby Täby Lidingö Nacka Total reskostnad per genomsnittlig resa samtliga färdmedel jämfört med Centralstationen Södertälje Ekerö Västerhaninge Bäst längs väg- och pendeltågsstråk Bättre norrut än söderut Lidingö o Ekerö anm. dåligt
Fördelning av tillgänglighetsökning Uppl. Väsby Uppl. Väsby Kungsängen Kungsängen Täby Täby Lidingö Lidingö Nacka Nacka Södertälje Ekerö Västerhaninge Södertälje Ekerö Västerhaninge Samstatort_ -99 - -5-5 - -4-4 - -3-3 - -2-2 - -1-1 - 0 0-1 1-2 2-3 3-4 4-5 5-99 Fyllnad1 sh Förbifarten gynnar större område Diagonalen de mest tätbefolkade Diag. bäst nu och på medelsikt Förb. bäst på längre sikt, förutsätter exploatering
Tillgänglighetseffekt per kommun Ekerö Förbifarten Mycket stora vinster i tre-fyra områden Järfälla Sth västerort Sollentuna Huddinge Sth sydväst Diagonalen Inte lika utpräglade vinnare Sth sydväst Sollentuna Huddinge Sth västerort Salem Uppl Väsby Botkyrka
Stöd till regionala kärnor Strategi att koncentrera regiontillväxt 0 500 1000 1500 2000 2500 Regioncentrum Flemingsberg Förbifarten Diagonalen Barkarby-Jakobsberg Kista-Sollentuna-Häggvik Södertälje Skärholmen Handen Täby-Arninge Se upp för cirkelresonemang...
Två mått på ökad exploateringspotential 1200 (Tillgänglighetsvinst) * (exploaterbar mark) (summerat över områden) 1000 800 600 400 200 Förbifarten Diagonalen 0 2015 2040 (Tillgänglighetsvinst) * (tillkommande befolkning/arbetsplatser) (summerat över områden) 700 600 500 400 300 Förbifarten Diagonalen 200 Förbifarten ca 10-25% större nyttor av denna typ 100 0 Befolkningstillskott 2015 Arbetsplatstillskott 2015 Befolkningstillskott 2040 Arbetsplatstillskott 2040
Slutsatser vägalternativ Vägalternativen ökar tillgängligheten ungefär lika mycket Förbifarten ökar tillgängligheten i ett större område gör större områden attraktiva för lokalisering/exploatering Diagonalen i ett tätare, mer centralt område många får redan nu stor nytta lättare att kollektivtrafikförsörja (?) geografisk koncentration Vilket vägalternativ som är bäst beror på vad som prioriteras Diagonalen bäst nu och på medellång sikt Förbifarten är bäst på längre sikt... och under förutsättning att man kan tillgodogöra sig tillgänglighetsökningarna genom förtätning och nybebyggelse Förbifarten tydligt bäst för Ekerö, Järfälla, Västerort Diagonalen (något) bättre för söderort, Nacka, Tyresö, Sundbyberg och Danderyd.
Nackdelar med nåbarhetsmått Känsligt för vilken gräns, t ex 45 eller 60 minuter, som väljs. Okänsligt för monetär reskostnad Går inte att aggregera över områden eller individer Ingen enhet eller tolkning som gör det möjligt att översätta till effekter på bostadsmarknad eller produktivitet Svårt eller omöjligt att aggregera över färdmedel.
Effekt av val av nåbarhetsgräns 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 inom 30 inom 40 inom 50 Enskede S innerstaden Mälarhöjden N innerstaden Huddinge Bromma Solna Farsta Nacka Sollentuna Södertälje Haninge Ekerö Järfälla Täby
Effekt av val av nåbarhetsgräns (2) Enskede S innerstaden Mälarhöjden N innerstaden Huddinge Bromma Solna Farsta Nacka Sollentuna Södertälje Haninge Ekerö Järfälla Täby 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% tillg inom 30 inom 40 inom 50
Varför geografiska fördelningseffekter? Nyttor/onyttor på fastighetsmarknaden syns inte i CBA:n Tillgänglighetsökning i exploaterbara områden ger multiplikatoreffekt Stöder investeringen planerad bebyggelseutveckling? Vill ofta ha koncentrerad region (en/flerkärnig) pga. kollektivtrafikförsörjning agglomerationseffekter Fördelningseffekter kan vara underlag för finansieringsdiskussioner (f n tågtunneln under Stockholm) Förslag: bryt ned de samhällsekonomiska tidsvinsterna på startområden dela upp tidsvinsterna i vinster för befintliga invånare och vinster för dem som tillkommer [t ex mellan 2007-2030]