Året som gått
Innehåll 4 VD har ordet 6 Elåret i Sverige 2013 7 Driftåret 2013: Goda resultat för produktion och revision 17 Om säkerhetsutvecklingen 16 Stort och smått 2013 18 Säkerhet och miljö 20 Ringhals fyller 40 år 22 Om vår personal 24 Årsredovisning 42 Ringhals styrelse 2013 43 Teknikfakta 2
Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Vad hände på Ringhals 2013? Tredje bästa produktionsåret någonsin: Ringhals producerade totalt 26,7 TWh el Myndighetens fulla förtroende för säkerhetsarbetet: SSM upphävde särskilda villkor för drift Internationell granskning: Ringhals granskades av internationella kärnkraftsexperter från WANO Pris för öppet och uthålligt miljöarbete: Ringhals fick utmärkelse från Miljöstyrningsrådet Vad är på gång 2014? Säkerheten främst: Fortsatt målmedveten satsning på säkerhetsarbetet Ringhals firar 40 år i drift: Sedan starten har 775 miljarder kilowattimmar el producerats tillräckligt för att förse Sveriges alla hem med hushållsel de gångna 40 åren Text Yvonne Jonsson Ringhals Foto Börje Försäter Hallands Bild, Annika Örnborg, Yvonne Jonsson, Elin Jigenheim, Marie Strannabjer, Charlotta Eldelind Ringhals, Bergslagsbild, Daniel Henriksson, Svante Bergström Grafisk produktion och layout Samuel Linde / Don t Blink Omslag Kylvattenutloppen på Ringhals 3 och 4 inspekterades under revisionen. Utloppstunnlarna torrlades från kondensorn fram till svallschaktet så att man kunde gå ner och sanera tunnlarna från musslor och besiktiga betongkonstruktionen. 3
VD har ordet VD har ordet God säkerhet och hög produktion 2013 Det är glädjande att konstatera att resultaten för Ringhals 2013 är mycket bra. Hög produktion och god säkerhet går hand i hand. Vårt produktionsresultat var det tredje bästa i Ringhals historia, 26,7 TWh, vilket är cirka 18 procent av Sveriges elproduktion. Alla fyra reaktorerna producerade mer än 6 TWh vardera. Ringhals 4 gjorde sitt näst bästa produktionsår hittills och producerade 7,4 TWh med en tillgänglighet på 91 procent. Även säkerhetsvärdena var genomgående goda. Resultatet kan mäta sig med de bästa reaktorerna i världen. Driften av de fyra reaktorerna var lugn och stabil, och detsamma gällde revisionsavställningarna. Revisionsaktivteter och anläggningsändringar har genomförts säkerhetsmedvetet och planenligt. Den sammanlagda revisionstiden för Ringhals blev 173 dygn, två dygn kortare än vad elmarknaden i förväg hade meddelats. Långsiktigt arbete som gett resultat Att vi lyckades väl 2013 ser jag som en kombination av att vi nu börjar se resultat av flera års långsiktigt förbättringsarbete och att vi verkligen fokuserat på att hålla det vi lovat gentemot myndigheter, ägare och elmarknad. Glädjande är att Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, under året upphävde de särskilda villkor för drift som Ringhals haft sedan 2009. Myndigheten har förtroende för vårt säkerhetsarbete och har sett god utveckling och ett stabilt förbättringsarbete de senaste åren. SSM:s beslut öppnade i sin tur för regeringens tillstånd i december 2013 att gå vidare med den sedan tidigare planerade effekthöjningen på Ringhals 4. Ändringen, som beräknas kunna ge en ökning av den elektriska effekten med 200 MW, kan genomföras tidigast vid revisionen 2014, och är ett resultat av de moderniseringar och stora komponentbyten som gjordes 2011. Vi fortsätter vårt ständiga förbättringsarbete mot visionen att vara ett kärnkraftverk i världsklass. Våren 2013 hade vi besök av WANO, kärnkraftbranschens internationella samarbetsorgan, som gjorde en oberoende granskning av vår verksamhet i ett internationellt perspektiv. Vi har under året jobbat vidare med deras förbättringsförslag och ser fram emot ett uppföljande återbesök våren 2015. Små men ständiga förbättringar Ett viktigt område som vi fortsätter jobba med är att hålla nere antalet arbetsplatsolyckor. Målet är att ingen, varken egen eller inhyrd personal, ska skadas i samband med arbetet. Därför jobbar vi bland annat förebyggande och med riktade utbildningsinsatser. Små men ständiga förbättringar är det som gäller även inom miljöområdet. 1999 certifierades Ringhals miljöarbete enligt EMAS (Eco Management and Audit Scheme), och 2013 fick vi förnyade miljöcertifikat för ytterligare en treårsperiod. Den uppdaterade livscykelanalysen för elproduktionen visar att Ringhals miljöprestanda har förbättras sedan den förra analysen gjordes 2010. Som ett av totalt femton företag fick Ringhals i slutet av 2013 Miljöstyrningsrådets pris för kontinuerligt och öppet miljöarbete inom ramen för EMAS. Utmärkelsen ger oss energi att fortsätta det arbetet. Under 2013 har förarbete pågått för att forma den nya organisation som Ringhals gick in i vid årsskiftet 2013/2014. De viktigaste principerna är att förenkla styrningen av verksamheten, förstärka planeringsförmågan och renodla ansvarsfördelningen inom organisationen. Mitt intryck är att förändringen har tagits emot positivt och att det finns en bred vilja att hitta effektiva och gemensamma arbetssätt för Ringhals bästa. Utgångspunkt för 2014 Vi har ett bra år bakom oss och vi har goda förutsättningar att klara av de utmaningar som ligger framför oss. 4
VD har ordet Fyra fokusområden ska prägla Ringhals arbete 2014. Först och främst kommer som alltid säker och stabil elproduktion. Vi fortsätter också arbetet inom ramen för de så kallade övergångsplanerna med att anpassa våra anläggningar till den säkerhetsnivå som gäller för nya, moderna kärnkraftverk. 2014 och 2015 ska vi slutföra det jobbet enligt SSM:s krav. Dessutom arbetar vi med säkerhetshöjande åtgärder som baseras på kärnkraftens stresstester. Vi är klara med de direkta åtgärderna och jobbar vidare med de långsiktiga. Vårt tredje fokus är att få den nya organisationen på plats och dra nytta av effektiviseringsmöjligheter. Och slutligen att vi värnar om oss själva och varandra på Ringhals så att ingen kommer till skada i sitt arbete. Eva Halldén Om Ringhals Ringhals är Nordens största kraftverk och ligger på den svenska västkusten cirka 6 mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals AB ägs av Vattenfall AB (70,4 procent) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (29,6 procent). På Ringhals finns fyra reaktorer en kokvattenreaktor (R1) och tre tryckvattenreaktorer (R2, R3 och R4). Den installerade effekten är totalt 3746 MW och Ringhals har en produktionskapacitet på 28 TWh el per år. Antalet anställda är cirka 1600 och omkring 1100 årsarbeten köps in från konsult- och entreprenörsföretag. Ringhals har sedan starten 1974 producerat 775 TWh el, lika mycket el som hela Sverige använder under fem år. 2014 firar vi 40 år som elproducent. Vd Ringhals AB 5
Elåret i Sverige 2013 Elåret i Sverige 2013 Den totala årsproduktionen i Sverige blev 149 TWh. Kärnkraften hade sin högsta produktion sedan 2007, nära 64 TWh. Vattenkraften med en årsproduktion på 61 TWh stod för något mindre andel än normal, medan vindkraften fortsatte sin ökning och producerade cirka 10 TWh under året. Övrig värmekraft stod för 14 TWh. Den totala elanvändningen blev knappa 139 TWh, en minskning med 3 procent från 2012. Föregående års nettoexport på 20 TWh från Sverige minskade till 10 TWh. Trots den starka svenska kraftbalansen blev dock Norden som helhet nettoimportör med 3 TWh, jämfört med 14 TWh nettoexport år 2012. Det genomsnittliga systempriset på den nordiska elbörsen var cirka 33 öre/kwh, knappt 6 öre högre än 2012 men nästan 9 öre lägre än 2011. Källor: Svensk Energi och Energimyndigheten Övrig värmekraft 9 % Vindkraft 7 % Kärnkraft 43 % Svensk elfakta 2013 Vattenkraft 41 % Total elproduktion Total elanvändning 149 TWh 139 TWh Sveriges elproduktion 2013 Totalt 149 TWh Nettoexport 10 TWh Hög elproduktion när den som bäst behövdes Vattenfalls reaktorer både på Ringhals och Forsmark hade mycket hög tillgänglighet den gångna vintern. Från november till mars var tillgängligheten totalt drygt 98 procent, det vill säga reaktorerna producerade med full effekt näst intill konstant. På Ringhals ökade tillgängligheten för andra vintern i rad, i år med en och en halv procentenhet till 97,5 procent. Ringhals låg på drygt 99 procent fram till dess Ringhals 1 togs ur drift för planerad revision den 22 mars 2014. 6
Driftåret 2013 Driftåret 2013 Goda resultat för produktion och revision Ringhals gjorde sitt tredje bästa produktionsår genom tiderna med totalt 26,7 TWh, vilket utgjorde cirka 18 procent av Sveriges elproduktion 2013. Den genomsnittliga energitillgängligheten var 83,4 procent. Alla fyra reaktorerna producerade vardera mer än 6 TWh. Bäst resultat hade Ringhals 4 med en produktion på 7,38 TWh och genomgående mycket goda säkerhetsvärden. Totalt sett genomfördes revisionerna väl liksom de anläggningsändringar som var planerade för året. Jobben har utförts säkerhetsmedvetet och planenligt. Den sammanlagda revisionstiden blev 173 dygn, två dygn kortare än den värdering som i förväg lämnades till elmarknaden. Inga INES-klassade händelser inträffade under året och inte heller har några bränsleskador förekommit. 30 TWh Kärnbränsle 13 % 25 Kapitalkostnader 21 % Avfallsfond 8 % 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Skatt 23 % Drift och underhåll 35 % Ringhals produktion 2008-2013 Ringhals produktionskostnad 2013, fördelning i procent 7
Ringhals 1 Ringhals 1 Högre produktion trots effektreducering Årets produktionsresultat blev 6,12 TWh, vilket gör 2013 till det bästa produktionsåret på Ringhals 1 sedan 2006. Tillgängligheten var 80,4 procent. Ringhals 1 har några tuffa år bakom sig, men visade 2013 att man produktionsmässigt är tillbaka på nivåer över 6 TWh. Detta trots att det oplanerade produktionsbortfallet blev närmare 800 GWh, bland annat till följd av effektreduktion under våren. Bidragande faktor till årets relativt höga produktion är det extra effekttillskott som föregående års turbinbyten inneburit. Produktionsåret 2013 inleddes vid maximal effekt. Den 18 februari togs den ena turbinen kortvarigt ur drift efter att ett ångläckage uppstått till följd av att en otät säkerhetsventil medfört att en anslutande rörledning utsatts för vibrationsutmattning. På grund av en krånglande direktblåsningsventil på huvudångledningen beslutades att effekten skulle reduceras till 95 procent från den 21 februari och fram till revisionsstarten den 28 april. Revisionsåtgärderna omfattade som vanligt bränslebyte, provningar, underhållsåtgärder och moderniseringar. Exempelvis gjordes ombyggnad av kontrolltavlor i kontrollrummet, förberedelse för byte av kablar i reaktorinneslutningen till material av högre miljöklass samt förbättringar av kondensatreningen i turbinanläggningen. Ett tillkommande arbete, som dock inte påverkade tidplanen, var demontage av tanklockskylstrilen. Revisionen gick som helhet bra och återstart gjordes den 2 juni, ett dygn senare än den ursprungliga marknadsplanen. Effektuppgången till 100 procent efter revisionen kantades av flera problem, bland annat ett turbinsnabbstopp. Den 12 juni inträffade en mindre brand i isoleringsmaterial på den ena högtrycksturbinen. Branden släcktes snabbt av Ringhals interna räddningsstyrka. Blocket var tillbaka i full effekt den 16 juni. Den 6 augusti togs en turbin ur drift på grund av fel i mellanöverhettaren. Efter reparation kunde turbinen åter fasas in på elnätet den 19 augusti. Den 20 augusti togs turbinen åter ur drift av samma orsak. Efter omfattande felsökning kunde felet lokaliseras till en kopplingsbox mellan turbinregulatorn och en ångventil till turbinen. Turbinen fasades åter till elnätet den 24 augusti. Den 25 oktober togs reaktorn till kall avställning för reparation av en skalventil i kylsystemet för kondensationsbassängen. Blocket var åter på elnätet den 27 oktober. I samband med stormen Sven den 5 december snabbstoppade reaktorn till följd av störningar på det yttre nätet och var tillbaka i full produktion igen den 8 december. Den 25 december togs den ena turbinen ur drift för åtgärd av gnistbildning och jordfel i magnetiseringsutrustningen till generatorn. 10 TWh Produktion Ringhals 1 Driftåret 2013 på Ringhals 1 8 1200 MWh 6 1000 800 4 600 2 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tillgänglig energi Producerad energi 8
Högre produktion trots effektreducering 9
Ringhals 2 Ringhals 2 Lugn och stabil drift Ringhals 2 gjorde sitt bästa produktionsår sedan 2007. Produktionen var 6,30 TWh och tillgängligheten 86,2 procent. Driften var lugn och stabil i stort sett utan produktionsstörningar ända fram till årets revision, som inleddes den 7 september. Dimensionerande för avställningstiden var arbetet med att flytta säkerhetsventiler i restvärmesystemet och bygga om tillhörande avlastningsledningar. En renoverad huvudtransformator återinstallerades och samtidigt byttes magnetiseringstransformatorer. Ett flerårigt arbete med att jordbävningssäkra instrumentutrustning fortsatte, liksom arbete med att byta ut exempelvis kontaktdon och fläktmotorer mot utrustning som har större tålighet mot höga temperaturer, vatten och ånga. Totalt var cirka 1100 personer engagerade i revisionen, varav 800 inhyrda från entreprenörsfirmor. Revisionen avslutades den 8 oktober, i stort sett enligt marknadsplanen. Den 17 december togs reaktorn till varm avställning för att reparera en temperaturgivare till en av ånggeneratorerna. I samband med uppgången inträffade två turbinsnabbstopp från tomgångsvarvtal. Blocket var åter vid normal produktion den 19 december. Den tillgängliga effekten på Ringhals 2 är reducerad till 94 procent på grund av begränsningar i hjälpmatarvattenkapaciteten. Systemet kommer att byggas om under revisionen 2015. Den 1 oktober 2013 ändrades rapporteringen så att 94 procents reaktoreffekt fram tills dess motsvarar 100 procents tillgänglighet. 10 TWh Produktion Ringhals 2 Driftåret 2013 på Ringhals 2 8 1200 MWh 6 1000 800 4 600 2 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tillgänglig energi Producerad energi 10
Lugn och stabil drift 11
Ringhals 3 Ringhals 3 Stabilt år med lång revision Ringhals 3 hade ett stabilt år med en produktion på 6,95 TWh. Tillgängligheten för hela året var 76,7 procent och med revisionen borträknad 98,2 procent. I mitten av januari inträffade ett reaktorsnabbstopp på grund av ett fel i ett kretskort till styrstavsmanövreringen. Den 11 maj orsakade en kortslutning i en spänningstransformator att den ena turbinen snabbstoppade. Revisionen inleddes den 10 augusti och föregicks av en coast down-period med planerad gradvis sjunkande effekt. 2013 var ett revisionstungt år för Ringhals 3, med en avställningstid som sträckte sig över tre månader. Ett av de större arbetena var ombyggnad av kylsystemet som används för avställningsdrift av reaktorn. Det är en säkerhetshöjande åtgärd som innebär att kylsystemet för avställd reaktor (RH) och sprinklersystemet (SP) byggs ihop för att säkra vattentillförsel från flera håll. I relärum och ställverksrum fortsatte seismikarbeten från föregående år reläer byttes ut och elektronikskåp, som innehåller säkerhetsklassad utrustning, förankrades. Dessutom monterades ett nytt innertak med ventilation och belysning i kontrollrummet. Det tidstyrande projektet för revisionslängden var betongarbeten i sumparna för hjälpkylvattenpumparna. Revisionsarbetena gick mycket bra och blocket kunde fasa in på elnätet den 27 oktober, cirka fyra dygn tidigare än vad som var beräknat på förhand. TWh 10 Produktion Ringhals 3 Driftåret 2013 på Ringhals 3 9,2 MWh 1200 8,4 1000 800 7,6 600 6,8 400 200 6 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tillgänglig energi Producerad energi 12
Stabilt år med lång revision 13
Ringhals 4 Ringhals 4 Resultat i världsklass 2013 var ett mycket bra år för Ringhals 4. Produktionen blev den näst högsta hittills, 7,38 TWh, och tillgängligheten 91,2 procent. Resultatet kan mäta sig med de bästa reaktorerna i världen. Ringhals 4 når upp till World Class enligt Vattenfalls definition som bygger på WANO:s indikatorer för säkerhet och produktion. Ringhals 4 hade jämn och hög produktion året igenom. Nio av årets månader var tillgängligheten 100 procent. Det enda egentliga oplanerade produktionsbortfallet var ett kortare stopp i februari på den ena turbinen för att åtgärda en otät ventil. Revisionen inleddes den 18 maj och var planerad till 28 dygn. Förutom bränslebyte, ordinarie underhållsåtgärder och provningar gjordes bland annat byte av reläer och åtgärder för att förankra och jordbävningssäkra ställverksskåp som innehåller säkerhetsklassad utrustning. Arbetet med förberedande montage fortsatte för den nya dieselgenerator som kopplas in 2014 för Ringhals 3 och Ringhals 4. Fasningen skedde den 16 juni, en dag senare än den ursprungliga marknadsplanen. Återstoden av driftåret förflöt lugnt. Noteras kan att det nu är mer än sex år sedan något reaktorsnabbstopp inträffade på Ringhals 4. 10 TWh Produktion Ringhals 4 Driftåret 2013 på Ringhals 4 8 1200 MWh 6 1000 800 4 600 2 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tillgänglig energi Producerad energi 14
Resultat i världsklass 15
Stort och smått 2013 Stort och smått 2013 Januari Ringhals passerade en milstolpe i sin produktionshistoria. Sedan Ringhals första reaktor togs i drift 1974 har kraftverket totalt producerat mer än 750 TWh el. Det motsvarar Sveriges totala årsförbrukning under fem år. Februari 400 glada och förväntansfulla barn och ungdomar deltog i innebandyturnering Ringhals Powerplay Cup. Nytt för i år var att det blev en uppföljning även på höstlovet. Mars Under tre veckor granskades Ringhals verksamhet av kärnkraftsbranschens internationella samarbetsorgan, WANO (World Association of Nuclear Operators). April Öppet hus lockade massor av folk till Ringhals den 21 april. Besökarna kunde bland annat lyssna på föredrag, åka tågtur, tävla i trekamp och besöka R2-simulatorn. Årets första revision inleddes den 28 april, då Ringhals 1 togs ur drift för en månadslång avställning. Maj Ringhals 4 hade hög och stabil produktion under året, där den månadslånga revisionen var det enda produktionsstoppet. Dykare togs till hjälp i revisionsjobbet att montera vortexbrytare i borvattentanken. Juni I mitten av juni kom beskedet från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, att Ringhals inte längre står under särskild tillsyn. Myndigheten anser att Ringhals nu har stabil och god fart i sitt förbättringsarbete och därför behövs inte särskilda villkor för driften. 16
Juli Solen sken över Östervi IP där Ringhals och Lilla Träslövs FF den 19 juli anordnade Ringhals Hattrick Cup för fotbollstokiga tjejer och killar. 48 lag var anmälda. Stort och smått 2013 Augusti Ringhals 3 hade årets längsta revision, elva veckor, då bland annat säkerhetshöjande ombyggnader gjordes i kylsystemet för avställd reaktor. Revisionsarbetena gick mycket bra och produktionsstoppet blev därför några dygn kortare än planerat. September Komplicerade mattetal kräver en avancerad kalkylator. 160 förstaårselever på Peder Skrivares gymnasieskola i Varberg fick vid terminsstarten varsin ny räknare att använda i skolarbetet de kommande tre åren. Ringhals 2 togs ur drift för årlig revision den 7 september och var tillbaka på nätet igen en månad senare. Totalt var cirka 1100 personer engagerade, varav 800 inhyrda från entreprenörsfirmor. Oktober Den 29 oktober var alla fyra reaktorerna uppe i full effekt, redo för vintern efter att ha avslutat årets revisionsavställningar. November Ringhals var en av 15 organisationer som prisades av Miljöstyrningsrådet för sitt långsiktiga arbete med miljöledningssystemet EMAS (Eco Management and Audit Scheme). December Sigrids premiärtur gick till Ringhals. Svensk Kärnbränslehantering, SKB, tog ett nytt fartyg i drift för transporter av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Den 19 december gav regeringen tillstånd för att höja effekten på Ringhals 4 med 18 procent. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att formulera vilka säkerhetskrav som ska gälla för effekthöjningen, som tidigast kan ske vid revisionen 2014. Vid årsskiftet fick Ringhals en ny organisation som jobbats fram för att förenkla styrningen och förstärka planeringsförmågan. 17
Säkerhet och miljö Säkerhet och miljö Fortsatt säkerhetsutveckling Ringhals mål är att vara bland de säkraste kärnkraftverken i världen. Ska man nå dit och behålla den positionen finns inga genvägar. Vi måste ständigt arbeta med att utveckla säkerheten och vårt säkerhetsmedvetande det gäller hela verksamheten och alla som jobbar på Ringhals. Vi mäter våra resultat bland annat mot indikatorer från WANO, World Association of Nuclear Operators. 2013 visade Ringhals 4 mycket goda resultat för både säkerhet och produktion och nådde World class. Särskilda villkor upphävda I juni 2013 meddelade Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, att Ringhals nu uppvisar en sådan framdrift och stabilitet i förbättringsarbetet att myndigheten kunde upphäva de särskilda villkor för drift som Ringhals haft sedan 2009. För Ringhals innebär beslutet att arbetet med säkerhetshöjande åtgärder fortsätter med oförminskad takt och kraft. Däremot kan antalet rapporter och liknande som lämnas in till myndigheten minskas. Lärorik WANO-granskning Under tre veckor våren 2013 hade Ringhals besök av ett granskningsteam från kärnkraftsbranschens internationella samarbetsorgan WANO. Teamet gjorde en så kallad peer review av Ringhals verksamhet uppdelad i tio granskningsområden, bland annat drift, underhåll, strålskydd och haveriberedskap. Slutresultatet blev ett antal förslag till förbättringar och några goda exempel för andra i branschen att ta del av. Ringhals har därefter under året jobbat vidare med förbättringsförslagen som kommer att följas upp vid ett återbesök våren 2015. I kontrollrum 2 visas granskaren Douglas Salmon från Brasilien runt av skiftingenjör Robert McDonald, som bland annat förklarar vad som visas på de olika monitorerna och panelerna och hur säkerhetssystemen styrs och övervakas. Ringhals counterpart Jan-Olof Bengtsson berättar om haveriberedskapen och besvarar granskarna Manfred Büttners och Sébastian Bontemps frågor. 18
Miljöförbättringar Miljöförbättringar Vi jobbar med utveckling genom ständiga förbättringar i verksamheten. Här är några miljöförbättringar som gjorts 2013: 66 Ringhals har under året genomfört åtgärder som minskar vår egen energianvändning med 1273 MWh/år. 66 I det sanitära avloppsreningsverket har antalet bärare ökats för att därigenom öka antalet nedbrytande bakterier i bioreaktorn. Reningseffekten har förbättrats även när förutsättningarna för bakteriernas livsmiljö är negativ, som vid ihållande kallt väder. Åtgärden initierades efter att problem uppstått med reningsfunktionen vid årets början, då halterna av biologiskt syreförbrukande ämnen översteg Miljödomstolens krav. 66 Tre dieseldrivna fordon har ersatts med tre eldrivna bilar. 66 På Ringhals 2 har oljeisolerade magnetiseringstransformatorer bytts mot torrisolerade, vilket minskar hanteringen av olja och risken för läckage. 66 Kemikalieförrådet har byggts om med nya invallningar. Det förbättrar förvaringen av kemikalier och minskar risken för utsläpp till yttre miljö. 66 Livscykelanalysen för Ringhals elproduktion har uppdaterats och visar att miljöprestanda har förbättrats sedan den förra analysen 2010. 66 Ringhals uppmärksammades av Miljöstyrningsrådet för sitt långsiktiga arbete med miljöledningssystemet EMAS och ett kontinuerligt och öppet miljöarbete. Vill du läsa mer om Ringhals miljöarbete? Ta del av vår miljöredovisning för 2013. Läser du denna årsredovisning i pappersform hänvisar vi istället till miljöredovisningen som finns på vår hemsida www.vattenfall.se/ringhals. Elbilar finns för interna transporter på Ringhalsområdet, som här där förrådspersonal lastar en elbil på godsmottagningen inför leverans av gods och paket. 19
Ringhals fyller 40 år Ringhals fyller 40 år Nordens största kraftverk bjuder in till jubileumsaktiviteter 2014 1974 producerades den första elektriciteten på Ringhals. Sedan dess har inte mindre än 775 miljarder kilowattimmar strömmat ut på elnätet från kärnkraftverket. Det är tillräckligt för att täcka elbehovet i en kommun som Varberg i över 2000 år. Under 2014 kommer vi att uppmärksamma några olika händelser i vår historia och berätta om Ringhals utveckling i Varbergs kommun, fram till idag och in i framtiden, säger Ringhals kommunikationschef Gösta Larsen. Ringhals då, nu och sedan För 45 år sedan, den 20 februari 1969, togs det första spadtaget för att bygga Ringhals. Det var starten på vad som skulle bli en av Europas största byggarbetsplatser och som än idag är en av de största arbetsplatserna i regionen. Samtidigt pågick andra stora byggen i närområdet sjukhuset i Varberg och massafabriken i Värö. Ganska snart var arbetsmarknaden i regionen i princip helt tömd på arbetskraft. Vattenfall satsade då på att rekrytera vattenkraftbyggare från Norrland. Som mest arbetade 3500 personer med bygget. Det tog fem år att färdigställa de två första reaktorerna. Den 17 augusti 1974 producerades den första elen. Bygget av Ringhals 3 och Ringhals 4 gick vidare och de reaktorerna togs i drift 1981 respektive 1983. Sedan starten har 775 TWh, eller 775 miljarder kilowattimmar, producerats. Det är tillräckligt för hela Sveriges elbehov i fem år, eller lika mycket el som alla Sveriges hushåll gjort av med under de gångna 40 åren. Kan fira både 50 och 60 år Vi får idag ut mer el ur samma mängd bränsle och kraftverket är säkrare nu än när det en gång byggdes, säger Gösta Larsen. Detta tack vare säkerhetshöjande åtgärder och moderniseringar som gjorts under årens lopp. I genomsnitt investerar vi omkring 5 miljoner kronor varje dag i ännu högre säkerhet, modern teknik och bättre miljöegenskaper. Ringhals kommer att vara en viktig elproducent länge än och vi planerar att kunna fira både 50 och 60 år i drift. Atomåldern kom till Väröbygden. Reaktortanken på väg till Ringhals 2 i juni 1972. 20
Ringhals fyller 40 år Armeraren Kenneth Floberg på takkupolen till Ringhals 3. Året var 1973. Glädjen var stor på Ringhals 3 när beskedet kom efter folkomröstningen den 23 mars 1980. Det innebar klartecken att gå vidare för att ladda reaktorn med bränsle för första gången. 21
Om vår personal Om vår personal Personalen i siffror vid årsskiftet 2013/2014 Antalet tillsvidareanställda vid Ringhals AB 1 619 Andelen kvinnor 23 procent Nyanställda under året 105 Avgångar (avslutat anställning, i pension etc) 67 varav 10 till övriga Vattenfallkoncernen Personalomsättning 4,1 procent Medelålder 44,8 år Sjukfrånvaro 2,5 procent 22
Urladdning av bränsle på Ringhals 3.
Årsredovisning Årsredovisning För räkenskapsåret 2013-01-01 2013-12-31 Innehåll 25 Förvaltningsberättelse 28 Resultaträkning 29 Balansräkning 31 Kassaflödesanalys 32 Noter 41 Revisionsberättelse Om inget annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. 24
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Ringhals AB avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2013. Ägarförhållanden Ringhals AB är dotterföretag till Vattenfall AB, org nr 556036-2138 som i sin tur ägs av svenska staten. attenfall AB äger 70,44% i Ringhals AB. E.ON Kärnkraft Sverige AB, som är ett helägt dotterföretag till E.ON Sverige AB äger resterande 29,56% i företaget.. Information om verksamheten Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun och är Nordens största kraftverk. I Ringhals verksamhet ingår de fyra producerande kärnkraftreaktorerna Ringhals 1-4. Ringhals dotterbolag Barsebäck Kraft AB utför, fr.o.m. 2007 på uppdrag av E.ON Kärnkraft Sverige AB, enligt avtal, servicedrift av kärnkraftreaktorerna Barsebäck 1 och 2. I syfte att öka öppenheten för hur styrelsearbetet i Ringhals AB bedrivs och att öka förtroendet för att arbetet i styrelsen sker i enlighet med gällande konkurrenslagstiftning följer styrelsen Code of Conduct för styrelsearbete i kärnkraftföretag. Koden är ett regelverk för utbyte av information, vilken har delats upp i en vit respektive svart lista över vilken information som får respektive inte får utbytas. För att övervaka styrelsens efterlevnad av koden finns en extern observatör nominerad av Energimarknadsinspektionen. Styrelsen i Ringhals AB gör årligen en utvärdering av styrelsens efterlevnad av koden. Säkerhet och miljö Ringhals AB bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt kärntekniklagen. Verksamhetens säkerhetspåverkan regleras i kärntekniklagen och dess miljöpåverkan i strålskyddslagen och miljöbalken. Ringhals AB är certifierat enligt ISO 14001 sedan 1998 och EMAS-registrerat sedan 1999. Ringhals arbetsmiljöledning är certifierad sedan 2006 enligt AFS 2001:1 och OHSAS 18001. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket har vid ett flertal tillfällen inspekterat reaktorsäkerhets-, strålskydds- och miljöarbetet och efterlevnaden av tillstånd, villkor och författningar. I årliga rapporter till SSM beskrivs säkerhets- och strålskyddsläget i relation till föreslagen utveckling, erhållna resultat och inträffade händelser. SSM sammanställer årligen en gemensam rapport till regeringen om säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftsreaktorerna. Sammanfattningsvis har inga händelser inträffat under 2013 som klassats som INES1 eller högre enligt IAEA:s internationella sjugradiga skala (International Nuclear Event Scale). De säkerhetsprogram som finns för varje kärnkraftreaktor, och som uppdateras årligen, innehåller den information som behövs för att få en helhetsbild av de åtgärder som görs för att uppfylla SSM föreskrifter. Ett separat dokument, så kallad övergångsplan, omfattar åtgärder för modernisering (analyser och projekt) relaterade till föreskriften för konstruktion och utförande av kärnkraftsanläggningar. Moderniseringsarbetet har fortsatt under 2013. Under året har det även pågått ett arbete för Ringhals 1 och Ringhals 2 med beskrivning av anläggning, verksamhet och organisation för en kommande tioårsperiod. Beskrivningen, som är en återkommande helhetsbedömning av säkerheten, redovisas till SSM och är ett underlag för myndighetens säkerhetsprövning inför beslut om fortsatt drifttillstånd för respektive reaktor. 2009 beslutade SSM om Föreläggande om genomförande av åtgärder samt särskilda villkor för drift avseende Ringhals 1-4. Ett omfattande åtgärdsprogram pågår sedan 2009 varav merparten av åtgärderna avslutades 2011. SSM har sett en positiv utveckling hos Ringhals och har under 2013 hävt de särskilda villkoren för drift. Ringhals genomförde under 2011 som en konsekvens av Fukushimahändelsen en samlad risk- och säkerhetsbedömning utifrån händelser som är svårare än vad man tidigare räknat med, de så kallade stresstesterna. Resultatet från stresstesterna visar att anläggningarna i grunden är robusta. Under 2012 inlämnade Ringhals till SSM en redovisning av planerade åtgärder i syfte att ytterligare stärka anläggningens tålighet mot vissa händelser. Vidareutveckling efter stresstesterna hanteras inom Ringhals. Under 2013 har direkta åtgärder genomförts och redovisats till SSM, tillsammans med omfattning och tidplan för långsiktiga utredningar och åtgärder, i enlighet med den nationella handlingsplan som SSM under 2012 presenterat i EU:s ministerråd. I den årliga miljörapporten till Länsstyrelsen redovisas samtliga miljötillstånd och hur bolaget efterlever dessa. I miljörapporten redovisas också förbrukning av kemiska produkter, utsläpp till vatten och luft, avfallsproduktion 25
Årsredovisning samt inträffade incidenter under året. Verksamhetens miljöpåverkan är liten. Ringhals har ett bra och förebyggande miljöarbete, vilket verifierats av myndigheter och certifieringsorgan vid återkommande kontroller och granskningar. Produktion Produktionen som levererades från de fyra Ringhalsblocken blev 26,7 (24,4) TWh och den genomsnittliga energitillgängligheten för Ringhals blev 83,4 (75,4) %. Ringhals gjorde under 2013 sitt tredje bästa produktionsår sedan starten. Den högre produktionen 2013 jämfört med 2012 beror i huvudsak på Ringhals 2 som haft ett framgångsrikt produktionsår med endast enstaka oplanerade produktionsbortfall jämfört med 2012 då ett längre produktionsstopp orsakade bortfall under första kvartalet. Ringhals 4 hade 2013 det näst bästa produktionsåret hittills med en kortare revisionsperiod än 2012, då avställningen var mer omfattande. Produktionen på Ringhals 1 var också högre än 2012, främst på grund av reducerad effektnivå under våren 2012 samt underhållsarbeten under hösten. Ringhals 3 hade 2013 en längre och mer omfattande revisonsperiod än 2012. Ekonomi Ringhals AB säljer till Vattenfall AB och E.ON Kärnkraft Sverige AB den elkraft som producerats till självkostnadspris enligt gällande konsortialavtal. Den totala omsättningen för bolaget uppgick till 7 993 (7 883) MSEK varav 7 956 (7 833) MSEK utgjordes av kraftförsäljning till delägarna. Avvikande skillnader från föregående års resultat är bland annat posterna produktionsavgifter och kärnbränslekostnad som är högre än 2012 främst på grund av högre produktion 2013 men också på grund av högre fastighetsskatt och kärnkraftsskatt. Även avskrivningskostnaderna har ökat 2013 på grund av nya idrifttagningar. Transiteringsintäkten är lägre än 2012 på grund av förändrad tariffsättning från Svenska Kraftnät. Vattenfall AB har beslutat att trygga de förmånsbestämda tjänstepensionerna i Sverige som skuldföring i balansräkningen istället för som pensionsskuld i egen regi via en pensionsstiftelse. Stiftelsen är avvecklad per 31/12 2012. Utbetalning av stiftelsens medel gjordes under våren 2013 och tillför Ringhals ca 817,7 MSEK. För att hantera valutarisker och för att säkra framtida flöden, tecknar bolaget terminskontrakt. Det verkliga värdet på utestående terminskontrakt per balansdagen uppgick till 7,2 (-9,6) MSEK (exklusive beaktande av uppskjuten skatt). Investeringsprogram Investeringar i materiella anläggningar i Ringhals AB, uppgick till 1 890 (1 952) MSEK. Fokus för Ringhals investeringsverksamhet är säker och stabil drift. Försäkringar Bolagets ansvar enligt Atomansvarighetslagen i händelse av nukleär olycka är täckt genom en ansvarsförsäkring. Anläggningarna är försäkrade mot brand och nukleär skada genom egendomsförsäkringar. För anläggningarnas konventionella del finns även en allriskförsäkring. Dessutom har bolaget tecknat allmänna ansvarsförsäkringar. Bolaget är både delägare i Blue Re och ELINI (European Liability Insurance for the Nuclear Industry), som är ömsesidiga försäkringsbolag som tecknar atomansvar. Bolaget har också tecknat egendomsförsäkring i NNI (Nordiska atomförsäkringspoolen), EMANI (European Mutal Association for Nuclear Insurance) och Vattenfall Insurance. Branden i Ringhals 2, i maj 2011, är ännu ej tillfullo slutreglerad. Under kvartal 1 2014 kommer slutreglering att göras genom en slutlig utbetalning om 53 MSEK. Totalt innebär det en ersättning till Ringhals på 166 MSEK från försäkringsbolagen. Under 2013 slutreglerades skadan DG110 (havererad dieselgenerator på Ringhals 1, 2010). Här blev ersättningen 15 MSEK. Under 2012 uppstod en skada på en huvudtransformator (T21 på Ringhals 2) som förväntas ge försäkringsersättning, för Ringhals del, på ca 45 MSEK. Under 2013 fick vi ett förskott på 30 MSEK för denna skada. Denna skada förväntas bli slutreglerad under Resultat och ställning Översikt (MSEK) 2013 2012 2011 2010 2009 Produktion (GWh netto) 26 697 24 377 18 901 23 967 19 602 Nettoomsättning 7 993 7 883 6 339 6 417 5 130 varav kraftförsäljning 7 956 7 833 6 235 6 357 5 066 Investeringar i anläggningar 1 890 1 952 3 155 2 824 2 565 Balansomslutning 30 733 29 553 26 509 23 103 19 399 Medelantal anställda 1 577 1 547 1 511 1 488 1 524 26
Årsredovisning första halvåret 2014. Finansiering All upplåning finansieras i sin helhet av delägarna i proportion till sin ägarandel. Personal Under 2013 har 105 personer anställts och 67 personer har lämnat Ringhals. Personalomsättningen slutade på 4,1%, vilket bl a beror på stora pensionsavgångar. Antalet tillsvidareanställda uppgick vid årsskiftet till 1619, vilket var en ökning med 39 personer sedan året innan. Vi förutser fortsatt ökning av antalet anställda även under 2014. De senaste årens positiva trend i jämställdhetsarbetet håller i sig och idag är drygt var femte Ringhalsare kvinna. Drygt var fjärde chef är kvinna. Sjukfrånvaron i Ringhals ligger på 2,1 %, en ökning med 0,1% från 2012. 2013 lades stort fokus på att säkerställa Ringhals nya organisation med start från den 1 januari 2014. Forskning och utveckling Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick till 30,0 (29,0) MSEK. De områden som forskning och utveckling bedrivs inom är materialforskning, processoptimering, reaktorsäkerhet, provningsteknik, kemi och radiokemi, underhåll, el, I&C (Instrument och kontroll), ånggeneratorteknik och inom härd- och bränsleområdet. Avgifter uppgående till 26,7 (23,0) MSEK har erlagts till Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsprogram. Dessutom har bolaget i huvudsak via Kärnavfallsfonden (not 7), finansierat FoU inom Svensk Kärnbränslehantering AB, varav bolagets andel under 2013 uppgår till 52,3 (61,6) MSEK. Dessa kostnader står Vattenfall AB för. Framtida utveckling Arbetet med att höja den tekniska säkerheten till motsvarande SSM:s föreskrift 2008:17 (de så kallade övergångsplanerna) har högsta prioritet de kommande åren. Ansökan om provdrift vid förhöjd reaktoreffekt på Ringhals 4 (200 MW) har skickats till SSM. Väsentliga händelser efter balansdagen Under kvartal 1 2014 kommer slutreglering av försäkringsersättning för branden på Ringhals 2 att göras genom en slutlig utbetalning på 53 MSEK. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande: Balanserad vinst kronor 5 497 214 Årets resultat kronor 8 534 041 14 031 255 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas kronor 5 293 275 att i ny räkning balanseras kronor 8 737 980 14 031 255 Förslaget till utdelning motsvarar en utdelning om 15 SEK per aktie. Utdelning regleras genom utbetalning till respektive delägare. Styrelsens yttrande enligt ABL 18 kap 4 Baserat på bolagets starka finansiella ställning, finner styrelsen i företaget att den föreslagna utdelningen inte medför någon väsentlig begränsning av bolagets förmåga att göra eventuellt nödvändiga investeringar eller att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Mot bakgrund av ovanstående finner styrelsen förslaget om vinstutdelning på 5 293 275 SEK noga övervägt och försvarligt med hänsyn till dels de krav på verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet dels företagets konsoliderings- och investeringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen finner vidare att utdelningen är i enlighet med ägarens policy om utdelningstorlek. 27
Resultaträkning Resultaträkning Belopp i kkr Not 2013-01-01-2013-12-31 2012-01-01-2012-12-31 Nettoomsättning 2 7 993 174 7 882 767 Kostnad för såld kraft m m 6 7 325 136 6 876 498 Bruttoresultat 668 038 1 006 269 Administrationskostnader 99 171 95 962 Forsknings- och utvecklingskostnader 30 126 29 093 Övriga rörelseintäkter 27 52 953 82 143 Övriga rörelsekostnader 28 9 883 44 937 Rörelseresultat 2, 3, 4, 5, 7, 25 581 811 918 420 Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 10 066 6 061 Utdelning dotterbolag 18 548 8 784 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 604 425 925 765 Resultat efter finansiella poster 6 000 7 500 Bokslutsdispositioner 10 0 0 Resultat före skatt 6 000 7 500 Skatt på årets resultat 11, 14 2 534 2 064 Årets resultat 8 534 5 436 28
Balansräkning Balansräkning Not 2013-12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 Övriga immateriella anläggningstillgångar 129 863 158 554 129 863 158 554 Materiella anläggningstillgångar 13 Byggnader och mark 964 227 946 555 Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 913 579 13 500 346 Inventarier, verktyg och installationer 161 099 156 312 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 2 418 686 2 137 778 17 457 591 16 740 991 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 14 15 132 309 132 309 Andelar i andra företag 16 14 539 14 539 Uppskjuten skattefordran 11 580 9 058 Långfristig fordran koncernföretag 17 49 585 76 465 208 013 232 371 Summa anläggningstillgångar 17 795 467 17 131 916 Omsättningstillgångar Varulager m m Kärnbränsle 2 913 834 2 945 660 Övrigt material 537 158 534 740 3 450 992 3 480 400 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 17 058 32 089 Fordringar hos koncernföretag 6 618 363 5 663 549 Aktuella skattefordringar 292 0 Övriga fordringar 2 676 342 3 089 931 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 174 373 154 754 9 486 428 8 940 323 Summa omsättningstillgångar 12 937 420 12 420 723 Summa tillgångar 30 732 887 29 552 639 29
Balansräkning Not 2013-12-31 2012-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 18 Bundet eget kapital Aktiekapital (352 885 aktier till ett kvotvärde av 1 146 kr) 404 406 404 406 Reservfond 145 076 145 076 549 482 549 482 Fritt eget kapital Balanserat resultat 5 497 4 296 Årets resultat 8 534 5 436 14 031 9 732 Summa eget kapital 563 513 559 214 Obeskattade reserver 19 Avskrivningar utöver plan 8 982 986 7 638 005 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 975 598 943 534 Övriga avsättningar 21 87 540 133 947 Summa avsättningar 1 063 138 1 077 481 Långfristiga skulder 22 Skulder till koncernföretag 13 297 237 13 273 076 Övriga skulder 5 580 159 5 570 019 Summa långfristiga skulder 18 877 396 18 843 095 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 323 340 271 962 Skulder till koncernföretag 69 120 116 970 Skulder till koncernföretag, koncernkonto 13 817 151 162 Aktuella skatteskulder 0 3 814 Övriga skulder 248 331 258 582 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 591 246 632 354 Summa kortfristiga skulder 1 245 854 1 434 844 Summa eget kapital och skulder 30 732 887 29 552 639 Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 24 213 725 189 808 30
Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Not 2013 2012 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 6 000 7 500 Avskrivningar 1 213 302 1 116 020 Utrangeringskostnad materiella anläggningstillgångar 1 854 216 Övriga justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 26 4 636 21 368 Betald inkomstskatt 4 094 13 083 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 1 221 698 1 089 285 Ökning (-) /minskning (+) av varulager 29 408 7 718 Ökning (-) /minskning (+) av fordringar 807 069 39 647 Ökning (+) /minskning (-) av skulder 47 831 305 149 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 010 344 736 771 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 1 903 065 1 933 073 Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 903 065 1 933 073 Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder 34 301 853 668 Utdelning 4 235 3 882 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 30 066 849 786 Årets kassaflöde 137 345 346 516 Likvida medel vid årets början 151 162 195 354 Likvida medel vid årets slut 13 817 151 162 I kassaflödet ingår erhållen ränta med 8 172 (3 206) respektive erlagd ränta med 602 531 (931 493). Aktiverad ränta i Förvärv av materiella anläggningstillgångar ingår med 0 (8 583 ). Bolagets likvida medel är en del av Vattenfalls koncernkonto och redovisas i balansräkningen under fordringar eller skulder hos koncernföretag, koncernkonto. 31
Noter Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Ringhals tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer nr 9 och nr 21. Koncernförhållanden Vattenfall AB, org. nr. 556036-2138 med säte i Solna, är moderföretag i den största koncern som upprättar en koncernredovisning där bolaget ingår. Vattenfall AB äger 70,44 % i Ringhals AB. E.ON Kärnkraft Sverige AB, som är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB äger resterande 29,56 % i bolaget. Koncernföretag Som koncernföretag betraktas företag som ingår i Vattenfallkoncernen. Koncernbidrag Koncernbidrag har redovisats över resultaträkningen som bokslutsdisposition. Med stöd av regeringsbeslut från den 25 maj 2000 föreligger möjlighet till koncernbidrag från Vattenfall AB och E.ON Kärnkraft Sverige AB till Ringhals och omvänt. Klassificering Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. Utländska valutor Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Undantag är dock leverantörsskulder som är valutasäkrade vilka värderas till valutasäkringens kurs. Bolaget tecknar terminskontrakt för att säkra framtida utflöden hänförda till inköp av varor och tjänster. Terminskontrakten redovisas i takt med att kontrakten förfaller. Terminspremien periodiseras över terminskontraktens löptid. Kursvinster och kursförluster på rörelsens fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet. Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Bolaget säljer, till självkostnadspris enligt gällande konsortialavtal, den elkraft som produceras till ägarna. Inkomstskatter Bolaget tillämpar Redovisningsrådets rekommendation nr 9. Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. För poster som redovisas mot eget kapital, redovisas även sammanhängande skatteeffekter mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Markanläggningar, byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden. Grundinvesteringarnas avskrivningsperiod ändrades 2006 från 25 till 40 år, och 2008 från 40 till 50 år, dock var redan samtliga grundinvesteringar avskrivna. Bolaget tillämpar s.k. komponentavskrivning. Avskrivningstiden varierar mellan 3-50 år beroende på vilken systemdel investeringen avser. Inventarier, verktyg och installationer skrivs av på 3-10 år. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av enligt samma regler motsvarande materiella anläggningstillgångar eftersom de är knutna till genomförda och framtida investeringar i materiella anläggningstillgångar. Dock är maximal avskrivningsperiod 15 år. Ersättningar till anställda Pensionsförpliktelser redovisas i enlighet med FAR:s rekommendation nr 4. Bolagets pensionsutfästelse till anställda är förmånsbestämd. Förpliktelser att i framtiden utbetala pension har härvid ett nuvärde, bestämt för varje anställd, utifrån bland annat 32
Noter pensionsnivå, ålder och i vilken omfattning full pension intjänats. Detta nuvärdeberäknas enligt aktuariella grunder och utgår från de löne- och pensionsnivåer som råder på balansdagen. Fordringar Fordringar upptas till det lägsta av anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Varulager Ringhals AB använder sig av grundprincipen historiska anskaffningskostnader vid bestämmande av lagervärdet. Varje vara inom ett artikelnummer prissätts till ett vägt medevärde av alla historiska anskaffningspriser. Lånekostnader Bolaget aktiverar ränta under byggnationstid för anläggningstillgångar i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation nr 21. Den räntesats som använts uppgick under redovisningsperioden till 2,95 % (4,82). Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när bolaget har en förpliktelse (legal eller informell) på grund av en inträffad händelse och då det är sannolikt att ett utflöde av resurser som är förknippade med ekonomiska fördelar kommer att krävas för att uppfylla förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar har gjorts för åtaganden och för kända och befarade risker efter individuell prövning. Forskning och utveckling (FoU) Utgifter avseende forskning och utveckling redovisas som en kostnad när de uppstår. Leasingavtal Företaget disponerar endast i liten omfattning tillgångar via leasingavtal. Företagets kostnader för nämnda leasingavtal är inte väsentliga varför samtliga avtal redovisas som operationella. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys upprättas enligt indirekt metod. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavande, tillgodohavande på bolagets koncernkonto vilket redovisas som fordran på koncernföretag/skuld till koncernföretag i balansräkningen. 33
Noter Not 2 Nettoomsättning 2013 2012 Kraftförsäljning 7 955 832 7 833 411 Försäljningsintäkter, konsulttjänster 11 604 10 494 Övriga försäljningsintäkter 25 738 38 862 Summa 7 993 174 7 882 767 Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2013 2012 Medelantalet anställda (personår) Män 1 230 1 217 Kvinnor 347 330 1 577 1 547 Fördelningen mellan män och kvinnor i företagsledningen Kvinnor 4 4 Män 12 12 Not 4 Ersättning till revisorerna 2013 2012 Revisionsuppdrag Ernst & Young AB 435 660 PricewaterhouseCoopers AB 79 106 Övriga uppdrag Ernst & Young AB 0 21 Summa 514 787 Löner och andra ersättningar VD och vice VD 3 436 2 334 Tantiem och liknande ersättningar till VD 158 144 Övriga anställda 782 028 757 063 785 622 759 541 Not 5 Avskrivningar enligt plan 2013 2012 Kostnad för såld kraft m m 1 207 783 1 111 142 Administrationskostnader 5 519 4 878 Summa 1 213 302 1 116 020 Tantiem utgår med ett års fördröjning Sociala kostnader Pensionskostnader för VD och vice VD 677 650 Pensionskostnader för övriga anställda 69 631 57 147 Sociala avgifter enligt lag och avtal 269 392 256 999 339 700 314 796 Pensionsförpliktelser VD och vice VD 604 581 Tidigare VD 6 648 6 790 Inget styrelsearvode har utgått Avtal om avgångsvederlag Verkställande direktören har vid uppsägning från företagets sida en uppsägningstid om sex månader. Därutöver utgår avgångsvederlag med maximalt 12 månadslöner. Könsfördelning i företagsledningen 2013-12-31 2012-12-31 Fördelningen mellan män och kvinnor i företagets styrelse Kvinnor 3 3 Män 6 6 Not 6 Kostnad för såld kraft m m 2013 2012 Drift och underhåll *) 2 668 734 2 640 054 Förbrukning kärnbränsle 1 087 290 940 991 Restprodukthantering 763 538 701 866 Kärnkraftsskatt 1 664 588 1 569 156 Transiteringsintäkt/kostn, netto 161 355 181 354 Kostnad för utsläppsrätter 62 48 Kostnad för konsulttjänster 9 916 19 835 Övriga elkostnader **) 14 206 326 Avskrivning enligt plan 1 207 783 1 111 142 Övriga direkta kostnader 98 786 75 086 Summa 7 325 136 6 876 498 *) Kostnader för sanering efter brand på Ringhals 2 ingår med 22 694 för 2012 **) Kostnader enligt mervärdeavtalet ingår med 15 070 (-682). Se även not 21. 34
Noter Not 7 Restprodukthantering 2013 2012 Avgifter till kärnavfallsfonden Egna högaktiva restprodukter * 640 739 585 045 Studsvikavgiften ** 80 092 73 131 Avsättning till reserv för framtida hantering av låg- och medelaktivt kärnavfall (not 21) 42 707 43 690 Summa 763 538 701 866 * Enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet skall den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftreaktor årligen betala en avgift för att finansiera omhändertagande av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Avgiften betalas till Kärnavfallsfonden och är baserad på den aktuella kostnadsberäkningen för avveckling och avfallshantering. Fonden betalar tillbaka medlen i takt med att kärnkraftföretagen har utbetalningar för hantering och slutförvaring av i reaktorerna använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som härrör från kärnkraftreaktorn efter det att kärnbränslet eller kärnavfallet förts bort från anläggningarna, avveckling och rivning av reaktoranläggningarna samt den forskning och utveckling som behövs för att kunna fullgöra detta. Enligt uppgörelsen mellan staten, E.ON Sverige AB och Vattenfall AB och avtalet om ansvar skall fondmedlen för Ringhals AB hanteras genom Vattenfall AB. Vattenfall AB har ställt säkerheter för finansiering av avvecklingen. ** Enligt lagen (1988:1597) om finansieringen av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. skall den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftreaktor betala en avgift som ett kostnadsbidrag till verksamhet som bedrivs vid Studsvik Nuclear AB och AB SVAFO och som har samband med framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet. Även denna avgift är baserad på den energi som levereras från kärnkraftreaktorn samt betalas till och förvaltas av Kärnavfallsfonden. Andel av Kärnavfallsfonden (marknadsvärde) 2013 2012 Andel 1 januari 16 025 524 15 414 157 Inbetalade avgifter 640 739 585 045 Utbetalad ersättning 451 195 490 479 Värdeförändring 86 166 516 801 Andel 31 december 16 128 902 16 025 524 Not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2013 2012 Ränteintäkter inom koncernen *) 9 886 6 096 Ränteintäkter externt 180 35 Summa 10 066 6 061 Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter 2013 2012 Räntekostnader inom koncernen 397 804 633 272 Räntekostnader externt *) 206 621 301 076 Aktiverad byggränta 0 8 583 Summa 604 425 925 765 *) Varav 1 894 (2 855) avser räntekostnad knuten till mervärdeavsättning 2013 (se not 21) Not 10 Bokslutsdispositioner 2013 2012 Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 1 344 981 1 595 934 Koncernbidrag 1 344 981 1 595 934 Summa 0 0 Not 11 Skatt på årets resultat 2013 2012 Aktuell skatt för året 0 1 460 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år 12 0 Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 2 522 604 Redovisad skattekostnad 2 534 2 064 Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Företagets temporära skillnader har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar avseende följande poster: Uppskjutna skattefordringar 2013 2012 Markanläggningar 4 699 4 669 Byggnader 3 445 3 445 Övriga fordringar 3 436 944 Summa 11 580 9 058 *) Varav 1 894 (2 855) avser ersättning för ränta knuten till mervärdeavsättning 2013 (se not 9) 35
Noter Not 12 Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 446 917 446 917 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 446 917 446 917 Ingående avskrivningar 288 363 259 672 Årets avskrivningar 28 691 28 691 Utgående ackumulerade avskrivningar 317 054 288 363 Utgående bokfört värde 129 863 158 554 Not 13 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 2 919 522 2 783 928 Inköp 0 2 182 Försäljningar och utrangeringar 0 12 698 Idrifttaget 90 217 146 110 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 009 739 2 919 522 Ingående avskrivningar 1 972 967 1 920 581 Försäljningar och utrangeringar 0 12 699 Årets avskrivningar 72 545 65 085 Utgående ackumulerade avskrivningar 2 045 512 1 972 967 2013-12-31 2012-12-31 Ingående nedskrivningar -21 811-21 811 Utgående ackumulerade nedskrivningar -21 811-21 811 Utgående bokfört värde 13 913 579 13 500 346 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde 579 996 516 303 Inköp 39 340 35 899 Försäljningar och utrangeringar 14 030 10 938 Idrifttaget 4 978 38 732 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 610 284 579 996 Ingående avskrivningar 423 684 401 704 Försäljningar och utrangeringar 13 288 10 721 Årets avskrivningar 38 789 32 701 Utgående ackumulerade avskrivningar 449 185 423 684 Utgående bokfört värde 161 099 156 312 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde 2 137 778 5 351 932 Under året nedlagda kostnader 1 857 906 1 886 147 Idrifttaget 1 576 998 5 100 301 Utgående bokfört värde* 2 418 686 2 137 778 * I upparbetade kostnader och utgående värden ingår ränta. Utgående bokfört värde 964 227 946 555 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 24 751 393 21 105 087 Inköp 5 819 263 Försäljningar och utrangeringar 71 523 1 269 415 Idrifttaget 1 481 803 4 915 458 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 26 167 492 24 751 393 Ingående avskrivningar 11 229 236 11 509 108 Försäljningar och utrangeringar 70 411 1 269 415 Årets avskrivningar 1 073 277 989 543 Utgående ackumulerade avskrivningar 12 232 102 11 229 236 36
Noter Not 14 Finansiella anläggningstillgångar 2013-12-31 2012-12-31 Andelar i koncernföretag Ingående bokfört värde 132 309 132 309 Utgående bokfört värde 132 309 132 309 Andelar i andra företag Ingående bokfört värde 14 539 14 539 Utgående bokfört värde 14 539 14 539 Uppskjuten skattefordran Not 16 Andelar i andra företag Direktägda: Antal andelar Kapitalandel Bokfört värde Nira m.a. 0 3,37 0 ELINI 0 5,78 14 539 Blue Re * Summa 0 14 539 * Fortfarande under bildande. Inbetalt 2012, 320 000 EUR. Uppgifter om företagen: Säte Ingående bokfört värde 9 058 9 662 Tillkommande fordringar 2 522 1 166 Förändring skattesats 0 1 770 Utgående bokfört värde 11 580 9 058 Nira m.a ELINI Blue Re Luxemburg Belgien Belgien Långfristig fordran koncernföretag Ingående bokfört värde 76 465 88 168 Årets förändring av avsättning mervärdesavtal (se not 21) 26 880 11 703 Utgående bokfört värde 49 585 76 465 Not 17 Långfristig fordran koncernföretag Bokfört värde Vattenfall AB 49 585 Uppgifter om organisationsnummer och säte: Org. nr. Säte 556036-2138 Solna Not 15 Andelar i koncernföretag Antal andelar Kapitalandel Bokfört värde Barsebäck Kraft AB 400 000 100,0 131 515 Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB 1 000 25,0 100 SQC AB 3 334 33,3 334 AB SVAFO 3 600 36,0 360 Summa andelar 132 309 Uppgifter om organistionsnummer och säte: Org. nr. Säte Barsebäck Kraft AB 556094-5197 Kävlinge Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB 556167-1784 Stockholm SQC AB 556527-6424 Täby AB SVAFO 556446-3411 Nyköping Not 18 Eget kapital Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Årets resultat Summa Belopp vid årets ingång 404 406 145 076 4 296 5 436 559 214 Överföring av föregående års resultat 0 0 5 436 5 436 0 Utdelning 0 0 4 235 0 4 235 Årets resultat 0 0 0 8 534 8 534 Belopp vid årets utgång 404 406 145 076 5 497 8 534 563 513 37
Noter Not 19 Obeskattade reserver 2013-12-31 2012-12-31 Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar utöver plan 8 982 986 7 638 005 Summa obeskattade reserver 8 982 986 7 638 005 Not 22 Långfristiga skulder 2013-12-31 2012-12-31 Vattenfall AB 13 297 237 13 273 076 E.ON Kärnkraft Sverige AB 5 580 159 5 570 019 Summa 18 877 396 18 843 095 Lån från Vattenfall AB samt E.ON Kärnkraft Sverige AB har ingen fastställd återbetalningstid. Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2013-12-31 2012-12-31 Avsättning vid periodens ingång 943 534 134 926 Periodens avsättningar 32 064 808 608 Avsättning vid periodens utgång 975 598 943 534 Avsättning enligt tryggandelagen ITP2 i egen regi 975 124 942 673 Övriga pensioner och liknande förpliktelser 474 861 Summa 975 598 943 534 Pensionsåtaganden är beräknade enligt sedvanliga försäkringstekniska grunder. ITP2 i egen regi omfattas av tryggandelagen. Pensionerna är tryggade via kreditförsäkring i PRI. Not 21 Övriga avsättningar 2013-12-31 2012-12-31 Reserv för hantering av låg- och medelaktivt avfall Avsättning vid årets ingång 57 482 67 235 Periodens avsättningar 42 706 43 690 Ianspråktaget under perioden 62 808 53 443 Avsättning vid periodens utgång 37 380 57 482 Reserv för hantering av kostnader avseende samarbetsavtal för mervärdeinsatser (se även not 14) Avsättning vid årets ingång 76 465 88 168 Periodens avsättningar *) 15 070 682 Ianspråktaget under perioden **) 13 704 13 876 Ränteeffekt nuvärdeberäkning 1 894 2 855 Avsättning vid periodens utgång 49 585 76 465 *) Justerad betalningsplan från Svensk kärnbränslehantering **) Upparbetade kostnader från Svensk kärnbränslehantering Reserv för kostnader avseende omstrukturering Avsättning vid årets ingång 0 0 Periodens avsättningar 575 0 Avsättning vid periodens utgång 575 0 Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter *) 2013-12-31 2012-12-31 Semesterlöneskuld 77 631 76 208 Övertidsskuld 28 435 26 418 Sociala avgifter 67 620 64 658 Produktionsskatter 190 740 198 464 Personalpremie 26 175 30 312 Leverantörer 197 116 234 506 Övriga poster 3 529 1 788 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 591 246 632 354 *) Preliminära skatteskulder nettades till skattefodran Not 24 Ansvarsförbindelser *) 2013-12-31 2012-12-31 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelsens förmögenhet Ansvarighet till Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti 19 502 18 854 EMANI, åtagande för täckande av underskott i försäkringsfond maximerat till 6 x årspremien beräknad på valutakurs EUR 8,859 (8,582) 58 843 53 994 ELINI, åtagande för täckande av underskott i försäkringsfond maximerat till 20 x årspremien beräknad på valutakurs EUR 8,859 (8,582) 42 178 37 706 BKAB pensionsavsättning 73 114 79 254 SVAFO **) 20 088 0 Summa ansvarsförbindelser 213 725 189 808 *) Bolaget har även ett åtagande avseende kostnader för mervärdeinsatser enligt senare del i Samarbetsavtalet hänförliga till det svenska kärnkraftsprogrammet. Dessa kostnader, som ännu är svårbedömda, ska enligt avtal vidarefaktureras till moderbolaget. **) AB SVAFO:s verksamhet omfattar hantering och behandling av avfall från tidigare forsknings- och utvecklingsverksamhet i bland annat Studsvik för att möjliggöra slutförvaring. Uppdraget utförs utan vinstintresse och finansieras i enlighet med Studsviklagen. Summa övriga avsättningar 87 540 133 947 38
Noter Not 25 Transaktioner med närstående Inköp och försäljning mellan koncernföretag 2013 2012 Inköp 26 % 23 % Försäljning 71 % 71 % Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter med undantag av kraftavräkningen som regleras till självkostnad enligt gällande konsortialavtal. Not 26 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m 2013 2012 Avsättningar enligt samarbetsavtalet för mervärdesinsatser 13 176 2 173 Avsättningar mervärde 26 880 11 703 Avsättningar pensioner 14 343 787 152 Gottgörelse från pensionsstiftelsen 0 808 779 Byggränta 0 8 583 Ersättning från koncernföretag enligt samarbetsavtal för mervärdesinsatser 13 176 2 173 Försäkringsersättning, ej reglerad 7 901 20 027 Summa 4 636 21 368 Not 27 Övriga rörelseintäkter 2013 2012 Ersättning för kostnader enligt samarbetsavtal för mervärdeinsatser (se not 6) 15 070 682 Försäkringsersättning efter brand 52 873 20 027 Hyra 11 298 9 321 Valutakursvinster 3 797 53 410 Övrigt 55 67 Summa 52 953 82 143 Not 28 Övriga rörelsekostnader Valutakursförluster 7 909 44 937 Försäkringskostnader 1 974 0 Summa 9 883 44 937 39
Noter Väröbacka den 29 april 2014 Vår revisionsberättelse har avgivits den 29 april 2014 40
Revisionsberättelse Revisionsberättelse Till årsstämman i Ringhals AB org.nr 556558-7036. Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Ringhals AB för räkenskapsåret 2013. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Ringhals ABs finansiella ställning den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Ringhals AB för 2013. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättn ingsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Göteborg den 29 april 2014 Ernst & Young AB PricewaterhouseCoopers AB 41
Ringhals styrelse 2013 Ringhals styrelse 2013 Representanter Vattenfall AB Torbjörn Wahlborg, styrelsens ordförande, chef Vattenfall Nordic, född 1962 Jan Greisz, chef för Staff Function Nuclear Oversight & Fleet Management inom Vattenfall Nordic, född 1965 Magnus Karlsson, BD Nuclear Power Controlling, född 1972 Charlotte Loid, chef för Projects & Services inom Vattenfall Nordic, född 1957 Berit Andersson, chef för Operations Support & Staff Functions HR inom Vattenfall Nordic (suppleant), född 1956 Leif Olausson, chef för Project Office inom Projects & Services, Vattenfall Nordic (suppleant), född 1946 Representanter E.ON Kärnkraft Sverige AB Ingemar Engkvist, vice ordförande, VD E.ON Kärnkraft Sverige AB, född 1957 Cecilia Sjövall, E.ON Kärnkraft Sverige AB, född 1960 Henrik Nebrelius, E.ON Kärnkraft Sverige AB (suppleant), född 1974 Fackliga representanter Åke Wallin, arbetstagarrepresentant Ledarna Ringhals, född 1953 Christer Haglund, arbetstagarrepresentant Unionen Ringhals, född 1948 Mårten Walfridsson, arbetstagarrepresentant SEKO Ringhals (suppleant), född 1961 Lars Herolf, arbetstagarrepresentant Akademikerna Ringhals (suppleant), född 1954 Oberoende observatör Sture Larsson, född 1947 Revisorer Jonas Svensson, Ernst & Young AB Magnus Willfors, PricewaterhouseCoopers AB 42
Teknikfakta Teknikfakta R1 R2 R3 R4 Nettoeffekt 878 MW 865 MW 1063 MW 940 MW Reaktortyp Kokvattenreaktor Tryckvattenreaktor Tryckvattenreaktor Tryckvattenreaktor Reaktorleverantör Asea-Atom Westinghouse Westinghouse Westinghouse Ånggeneratorer Siemens AG/KWU Siemens AG/KWU Areva NP Turbinleverantör General Electric Co Stal-Laval Turbin AB Alstom Power AB Alstom Power AB Generatorleverantör General Electric Co Alstom Power AB Alstom Power AB Alstom Power AB Kommersiell drift januari 1976 maj 1975 september 1981 november 1983 Reaktor Termisk märkeffekt 2 540 MW 2 652 MW 3135 MW 2 775 MW Drifttryck 7 MPa 15,5 MPa 15,5 MPa 15,5 MPa Ångtemperatur 286 C 276 C 276 C 276 C Ångflöde 1 248 kg/s 1 413 kg/s 1 670 kg/s 1 761 kg/s Antal bränsleelement 648 157 157 157 Antal styrstavar 157 48 48 48 Generator Generatorspänning 19,5 kv 19,5 kv 21,5 kv 21,5 kv Nätspänning 400 kv 400 kv 400 kv 400 kv Turbin Antal turbiner 2 2 2 2 Varvtal 3 000 rpm 3 000 rpm 3 000 rpm 3 000 rpm Kylvattenflöde (havsvatten) 2x21 m/s 2x17,5 m/s 2x21,4 m/s 2x21,4 m/s 43
Ringhals AB 432 85 Väröbacka Sverige Tel 0340-66 70 00 Fax 0340-66 51 84 inforinghals@vattenfall.com www.vattenfall.se/ringhals