Nätprovfiske 2011 YXERN Botorpsströmmens vattensystem Vimmerby och Västerviks kommuner Kalmar län är Kalmar läns största sjö (1492 ha) och har en stor biologisk funktion där den skärgårdslika miljön bidrar till sjöns variation. Sjön är en av de mest värdefulla i Kalmar län. Vid provfisket 2011 fångades 12 fiskarter, däribland den missgynnade laken. Nors fångades i stort antal och även ett antal siklöjor vilket tyder på god vattenkvalitet. Enligt fiskindex EQR8 klassas sjön i otillfredsställande status, nära måttlig. Hushållningssällskapets bedömning är att sjön har måttlig status där gösen tillsammans med vattenregleringen påverkar fiskbeståndet. Provfisket är en del att följa upp utvecklingen kring fiskbeståndet och ta fram åtgärdsförslag. Arbetet är en del i miljömålet Levande sjöar och vattendrag och vattendirektivets statusklassning. har enligt nuvarande förvaltningscykel övergripande god ekologisk status. Av: Carl-Johan Månsson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Datum: 2011-12-02 Referens/kontaktperson: Carl-Johan Månsson Fiskerikonsulent/fiskeribiolog Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar Telefon 0768-791531 E-post carl-johan.mansson@hushallningssallskapet.se Hemsida: http://hs-h.hush.se/?p=86 Bild 1. har ett varierat fisksamhälle med hela 15 fiskarter. På bilden ses gädda, gös, abborre, nors, signalkräfta, björkna, braxen, mört, benlöja, siklöja och sarv. Inledning Allmänt Provfiske med översiktsnät syftar till att uppskatta fisksamhällets artsammansättning och struktur, enskilda arters täthet och enskilda arters storlekssammansättning i en sjö. Sedan 1990-talet har det blivit allt vanligare med nätprovfisken som ett led i övervakningen av miljöförändringar i sjöar. Nätprovfisken är en väsentlig komponent i undersökningar som syftar till att beskriva och följa förändringar av tillståndet i sjöekosystem, exempelvis beroende av försurning, övergödning, giftiga substanser och fysiska miljöstörningar. Fisksamhällets struktur ger information om effekter av miljöstörningar genom att fiskarterna är olika känsliga för vattenkemiska och hydrologiska förändringar. Dessutom har fisk ett stort inflytande på övriga organismer i sjöekosystemet, varför kunskap om fiskbestånden är nödvändig för att tolka förändringar inom andra delar av ekosystemet. 2
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Genom ett nätprovfiske skaffar man sig en referensbild över bl.a. fisksamhällets artsammansättning och struktur i sjön. Denna referensbild är ett viktigt jämförelsematerial gentemot andra sjöar eller i samma sjö om denna utsätts för någon form av miljöstörning eller vid tidserieuppföljning av tillståndet i sjön. Försurningseffekter kan exempelvis upptäckas vid ett nätprovfiske. Vid en uppföljning kan man sedan konstatera om en utförd kalkningsinsats har haft positiv effekt på reproduktion och beståndsstorlek hos fisken i sjön. Ett annat syfte med nätprovfisken kan vara att kartlägga sjöns fiskfauna ur naturvårdsaspekt. Syftet med provfisket i var att inventera fiskbeståndet, följa upp utvecklingen för fiskbeståndet och göra en jämförelse med det förra provfisket 1998. Genom fiskindex EQR8 redovisas sjöns ekologiska status utifrån fångsten. Vid fältarbetet hjälpte s FVOF till vilka tackas. Vid nätprovfisken kan uppgifter inhämtas om bl.a.: Artutbredning: Vilka fiskarter som förekommer i sjön. Artsammansättning: Fiskfaunans sammansättning i sjön såväl i antal som i vikt. Andelen rovfisk/karpfisk: Indikator på näringsstatus och försurningstillståndet i sjön. Diversitet: Mångfalden i fisksamhället vilken beskriver hur många arter det finns i sjön och hur jämnt fördelade dessa är inbördes. Fisksamhällets totala storlek: vilket anges som fångst per ansträngning och redovisas i vikt och antal individer. Fångsten per ansträngning ger ett relativt mått på fiskbiomassa och fisktäthet i sjön. Beståndsstorlek - arter: vilket anges som fångst per ansträngning för respektive fiskart. Detta ger ett mått på artens biomassa och individrikedom i sjön. Fiskarternas storleksfördelning: Medellängd, medelvikt och längdfördelning hos olika arter. Ger information om näringsstatus, konkurrens- och tillväxtförhållande i sjön. Starka årskullar kan påvisas och fortplantningsstörningar kan upptäckas. Omfattning och förhållanden Omfattning Den provfiskade sjön var i Botorpsströmmens vattensystem. Sjön ligger belägen i Vimmerby och Västerviks kommuner, Kalmar län. Dess avrinningssystem, läge och utseende ses på kartorna nedan. 3
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Figur 1-2. Botorpsströmmens avrinningsområde med s läge samt detaljkarta över. Avrinning från sjön sker österut. Meteorologi 2011 inleddes liksom för 2010 kallt och snörikt med riktigt vinterväder. I mitten av april kom värmen och bidrog till höga temperaturer och mycket sol. I början på maj var det åter kall väderlek med kalla nätter varefter ett högtryck kom in över landet i mitten på maj. Slutet på månaden gav värmerekord på flera platser i södra Sverige. Överlag var maj en växlande vädermånad med något varmare temperaturer och blötare än normalt. Juni månad innehöll en hel del lågtryck med regn men överlag var temperaturen högre än normalt. Vädret i juli kännetecknas av olika väderfronter med kallare och varmare väder. Åska och regn var vanligt förekommande. Vädermässigt var våren och sommaren inte helt optimal för romutveckling och fisktillväxt då vädret var relativt kallt med växlande periodvis låga vattentemperaturer. Vid tiden för provfisket i slutet av juli var det typiskt sommarväder; växlande sol och regnskurar. När provfisket inleddes var det växlande molnighet medan det i mitten av provfiskeveckan stabiliserade sig och blev soligt och mycket varmt. Nätterna var klara och kalla. Sista natten så växlade vädret, ett lågtryck kom in och det föll mycket regn. Vädret under veckan var således växlande och torde inte påverka resultatet i någon nämnvärd riktning. Material och Metodik Metod och utrustning Nätprovfisket 2011 utfördes som ett standardiserat nätprovfiske enligt Fiskeriverkets metodik. Metoden finns i sin helhet på Fiskeriverkets hemsida: https://www.fiskeriverket.se/vanstermeny/forskning/datainsamling/provfiskeisotkustvatten/pr ovfiskeisjoar/sjoprovfiskedokument.4.1cb5b8de10fc4b40c7480001064.html 4
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Metodiken är främst inriktad på att uppskatta fångsten per ansträngning i respektive sjö för att sedan kunna göra jämförelser med andra sjöar och med samma sjö inom ramen för tidserieundersökningar. Näten som användes var Norden 12 med tolv olika maskstorlekar (5-55 mm). Beroende på sjöns areal och maxdjup så användes 56 bottennät fördelade i sjön. Näten placerades på samma platser som vid fisket 1998 (karta bifogas). Näten fördelades i olika djupzoner enligt metodik; 0-3, 3-6, 6-12 m o.s.v. för att fiska av olika djupområden. Då har ett maxdjup av m så lades 11 nät i djupzonen 0-3 m, 10 nät i djupzonen 3-6 m och 14 nät i djupzonen 6-12 m, 14 nät i djupzonen 12-20 m och 7 nät i djupzonen 20-35 m. Enligt standard ska pelagiska nät (Norden 11) läggas om sjön överstiger 10 m och 2 nät lades i djupzonen 0-6 m, 2 nät i djupzonen 6-12 m, 2 nät i djupzonen 12-18 m och 2 nät i djupzonen 18-24 m. Näten lades ut mellan kl. 19-21 varje kväll och togs upp följande morgon mellan kl. 07-09. Efter rensning av näten så dokumenterades fångsten. Varje fisk mättes till hela mm och fisken vägdes artvis i gram. I samband med nätläggningen första kvällen så utfördes provtagning i sjöns djuphåla av vattnets siktdjup, ph (yta), och temperatur (varje meter). Väder och vindförhållanden noterades och omgivningsinformation dokumenterades. Även fågelobservationer noterades. Arbetet med provfisket har utförts av Hushållningssällskapets fiskerikonsulent med assistans av medlemmar i föreningarna. Utvärdering och rapportering har utförts av fiskerikonsulenten. Analys och utvärdering Rådata från nätprovfisket och den omgivningsinformation som inhämtades har behandlats och utvärderats enligt följande: Sjöbeskrivning Utförande Fiskarter och artsammansättning Total fångst per ansträngning Jämförelse totalfångst Fångstens djupfördelning Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Artvis fångst och längdfördelning Diskussion, sammanfattning och råd Då varje art redovisas görs jämförelser med provfisket 1998. Fångsten presenteras som fångst per ansträngning, d.v.s. fångsten per nät. (1 ansträngning=ett nät utlagt en natt) Jämförelsevärden Fångsten jämförs med värden från Fiskeriverkets provfiskedatabas. Jämförelsevärdena baseras på 6228 utförda provfisken fördelat på 3039 sjöar i hela landet. Jämförelsevärdena för Kalmar län baseras på 312 utförda provfisken fördelat på 170 sjöar. 5
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Bedömning med EQR8 EQR8 (Ecological Quality Ratio), ekologisk kvalitetskvot är en vidareutveckling av det svenska fiskindexet FIX som togs fram 1999. År 2000 beslutade EU att införa vattendirektivet som innebär att alla sjöar ska uppfylla god status. EQR8 är ett system som liknar det äldre systemet, FIX, och som används för att bedöma sjöars ekologiska status beroende på fisksamhällets status. Systemet bygger på standardiserade nätprovfisken och åtta parametrar, s.k. indikatorer. Från fångsten i ett nätprovfiske kan man räkna fram p-värden (0-1) och Z-värden (+/-) och utifrån detta bedöma hur mycket vattnet skiljer sig från sjöar som är obetydligt mänskligt påverkade, vilket ger statusklassen (1-5). Om Z-värdet är positivt betyder det att indikatorvärdet är högre än referensvärdet och är det negativt så är indikatorvärdet lägre än referensvärdet. De indikatorer som ingår i EQR8 är: Antal arter = Antalet inhemska fiskarter. Diversitet (antal) = Shannons diversitetsindex baserat på antal individer. Diversitet (vikt) = Shannons diversitetsindex baserat på biomassa. Biomassa (F/A) = Total vikt för alla arter dividerat med antal nät. Antal (F/A) = Totalt antal individer av alla inhemska fiskarter dividerat med antal nät. Medelvikt = Total biomassa av fisk dividerat med antal individer. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar = Andelen (baserat på biomassa) fiskätande abborre och gös. Beräknas som att abborrfisken börjar äta fisk vid längden 120-180 mm. Kvot abborre/karpfiskar = total vikt av abborre dividerat med total vikt av karpfiskar. Rapportering till Fiskeriverkets fiskdatabas Uppgifter från provfisket har rapporterats in till Fiskeriverket och data finns upplagd i registret där man själv kan söka uppgifter. Länk till provfiskedatabasen: https://www.fiskeriverket.se/vanstermeny/statistikochdatabaser/provfiskeisotkustvatten/provfi skeisjoar.4.1490463310f1930632e80009364.html ( ) Provfisket 2011 Provfisket 2011 utfördes som ett standardiserat provfiske med 56 st bottennät (Norden 12) och 8 st pelagiska nät (Norden 11) mellan -29 juli. Varje natt lades 14 bottennät samt 2 pelagiska nät. Sjöbeskrivning Sjökaraktär har en areal av 1492 ha och är därmed Kalmar läns största sjö. Den ligger belägen på en höjd av 91 m under högsta kustlinjen. Sjön har en stark karaktär av skärgård och dess max- och medeldjup ligger på m respektive 8,1 m. Sjöns omsättningstid är 1,2 år. Med en mängd av växlande grunda vegetationsrika områden, öar och skär är en värdefull fågelsjö. Sjön har stor betydelse för det rörliga friluftslivet och naturvård. Omgivningen runt sjön domineras av talloch granskog med dominans av blandskog närmast sjön. Björk, tall och salix växer nära stränderna och sten i dagen är vanligt i mer kuperad terräng. Våtmarksområden finns södra delen 6
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF av sjön. Kulturpåverkad mark finns främst längs västra sidan av sjön och i norr. Överlag har en liten andel bebyggelse runt sjön och i detta avseende får sjön betraktas som ovanligt oexploaterad. Bottnarna i sjön består växlande av sand, grus, sten, hällar, dy och lera. Vattenvegetationen består av bladvass, som dominerar fastare bottnar, säv, vattenpilört, gäddnate, vit och gul näckros, igelknopp, ålnate, smalkaveldun, krusnate, kransslinga och hornsärv. Totalt har 29 makrofytarter hittats i (Naturvärdesbedömning). Vattenvegetationen är tät i grunda vikar, speciellt påtagligt i södra och norra delarna. Det största djupet på m återfinns i norra delen, strax norr om Gröpple sand. har en stor biologisk funktion med ett rikt fågelliv, utter och ett varierat fisksamhälle. Sjön är klassad som ett sjöobjekt med mycket högt naturvärde. har en god vattenkvalitet och är inte drabbad av försurning och övergödning. Påverkan finns från vattenreglering då sjön används som magasin för vattenkraftsutnyttjande nedströms. Den tillåtna regelringsamplituden är hela 3 m. Innan regleringen startade år 1947 var sjöns areal ca 1700 ha. Idag tillåts regleringen minska sjöns yta med ca 30 % till ca 1200 ha vid lågvatten. Som en följd av regleringen har vass ökat i sjön vilket regelbundet klipps av med en speciell vassklippningsbåt. är en populär sportfiskesjö där gösen är mest eftertraktad. Fiskekort säljs genom s FVOF. Fisketryck är en populär fiskesjö och det som lockar mest är gösfisket. Enligt flitiga sportfiskare har gösen ökat men blivit mindre överlag på senare år. Relativt stora fångster görs, speciellt på jiggfiske. Det är inte helt ovanligt att duktiga fiskare fångar tio gösar på en kväll. Oftast fångas någon gös per båt och kväll i snitt. Fiskerättsägarnas fiske har minskat i men ett visst nätfiske bedrivs. Även här är gösen mest eftertraktad. Fisketrycket i bedöms ligga mellan klasserna måttligt till högt. Bild 2. en tidig sommarmorgon när solen börjar värma upp ytvattnet. Sjön har en mycket tilltalande skärgårdskaraktär. Vattenkemi 7
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF är en mesotrof sjö (måttligt näringsrik). Vattenfärgen, som ligger inom klasserna måttligt till betydligt färgat vatten, visar att avrinningsområdet består av skogsmark. En ökning av vattnets färg har observerats under senaste åren i Botorpsströmmens avrinningsområde. Trenden är dock inte så tydlig i som har en ganska stabil nivå. Skogsavverkningar och avlopp påverkar sjön i vissa avseenden. har god buffringsförmåga mot försurande ämnen. Det pågår kalkning i vissa vattenförekomster uppströms. Vattenkemi i avseende på ph och alkalinitet (buffringsförmåga) visas i figuren nedan. Vattenkemi 1972-2010 ph alk Surhet (ph) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Buffringsförmåga (alkalinitet) mekv/l 19720817 197905 198104 198204 198404 198505 19870506 19890423 19920423 19951110 20040223 20051212 20071022 200911 Tidpunkt Figur 3. ph och alkalinitet i 1972-2010. Data från Vimmerby kommun. Värdena ligger över de vattenkemiska målen ph 6,0 och alkalinitet 0,1 mekv/l. Båda parametrarna uppvisar en stabil trend över hela perioden sett. Siktdjupet har legat mellan 2-3 m vid alla mätningar som gjorts i samband med provfisken. Utförande provfiskades 29 med 56 bottennät (Norden 12) plus 8 pelagiska nät (Norden 11) enligt standardiserad metodik. Vid nätläggningen den juli var det växlande molnighet och svag sydvästlig vind. Lufttemperaturen låg på 23 ºC. Siktdjupet låg på 2,3 m och ph uppmättes i ytvattnet till basiska 8,0. Ett temperatursprångskikt återfanns på 8 m djup där temperaturen sjönk från 16 ºC till 13 ºC på ett par meter. Bottentemperaturen var ca 9 ºC. Syrgashalten låg på 7,3 mg/l i ytan varefter den sjönk snabbt vid ett djup av 5 m. På 7 m djup var syrehalten endast 2,9 mg/l vilket är lågt för de flesta fiskar. Man brukar uppge att 4 mg/l är gränsvärde för fisk. Gösen är en känslig fisk för låga syrehalter. I samband med provfisket observerades brun kärrhök, fiskgjuse (flera till antalet), storlom, fisktärna, sångsvan, storskrak, storskarv (5-10 st), skäggdopping, spillkråka, större hackspett, gråtrut och fiskmås. 8
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF YXERN 201107 - kväll Syrehalt mg/l Temperatur C Syremättnad % Vattendjup 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8-9 -10-11 -12-13 -14-15 -16-17 -18-19 -20-21 -22-23 -24-0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 7,3 7,2 7,2 7,4 7,5 7,5 4,8 2,9 2,6 2,7 2,8 2,9 3,1 3,2 3,4 3,4 3,4 3,4 3,4 3,4 3,4 3,1 2 2 1 0,2 1 11,5 11 10,7 10,4 10,1 9,9 9,6 9,5 9,4 9,4 9,3 9,3 9,2 19 19,3 19,5 19,6 19,7 19,7 18,6 17,1 29 16,2 27 14,9 26 27 13 13,7 28 12,2 29 10 20 20 29 30 30 30 29 29 29 29 Figur 4. Temperatur- och syreprofil i i det djupaste området 201107. 51 78 78 78 80 82 82 Fiskarter och artsammansättning Vid provfisket i fångades 12 fiskarter; abborre, mört, gös, gädda, braxen, sarv, siklöja, nors, lake, gers, björkna och benlöja. Detta är över genomsnittet för antalet fångade arter i Kalmar län (5,3 st). Det är högre än för landet som helhet (4,1 st) och också högre än medelvärdet för sjöarna i Botorpsströmmens vattensystem (5,7 st). innehåller även ål, sutare och ruda. Totalt hyser sjön därmed 15 st fiskarter. Signalkräftor finns utsatta i sjön. Att fiskarten vimma (hotkategori NT) ska finnas i gäller troligen inte då den inte påträffats vid provfisken åren 1993, 1998 och 2011. Hur arterna fördelade sig i fångsten vid 2011 års provfiske framgår av figurerna nedan och jämförelser med provfisket 1998. 9
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Artfördelning - Vikt (Bottennät) 2011 Lake <1% Mört 11% Nors <1% Sarv 4% Siklöja 1% Abborre 33% Lake <1% Artfördelning - Antal (Bottennät) 2011 Mört 24% Sarv 2% Nors 1% Siklöja 1% Abborre 32% Gös 26% Gädda 7% Gers 2% Braxen 13% Benlöja <1% Björkna 3% Gös 5% Gädda <1% Gers 11% Braxen 20% Benlöja 1% Björkna 3% I bottennäten dominerade abborre i både biomassa och antal. Fångsten av gös uppgick till 26 % av biomassan och 5 % av antalet. Rovfisken (abborre, gös, gädda) dominerade fångsten 2011 i biomassa där andelen rovfisk var 66 %. I antal utgjorde rovfisken 38 %. Fångsten 2011 visar att s fiskbestånd styrs av rovfisken via predation. I jämförelse mot provfisket 1998 så har gösens fördelning stärks och ökat medan abborren tydligt minskat. Mört ligger på ungefär samma nivå medan braxen verkar ha ökat 2011 mot 1998. Gers kan ha ökat en aning. I övrigt är det små skillnader. 10
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Artfördelning - Vikt (Pelagiska nät) 2011 Artfördelning - Antal (Pelagiska nät) 2011 Gös % Siklöja 4% Abborre 1% Benlöja 42% Gös 1% Siklöja 2% Abborre 1% Benlöja 27% Björkna <1% Braxen <1% Nors % Mört 3% Björkna <1% Braxen <1% Nors 68% Mört 1% I de pelagiska näten och således i det pelagiska (fria vattenmassan) fisksamhället dominerar benlöja viktmässigt medan nors dominerar antalsmässigt. Siklöja utgjorde 4 % av fångstvikten och 2 % av antalet. Det pelagiska fisksamhället i är varierat och uppvisar god artfördelning. I jämförelse mot provfisket 1998 så har nors och siklöja stärkt sina bestånd 2011 vilket är positivt. Benlöjan har ökat kraftigt. Abborren och gösen förefaller ha minskat i pelagialen. Total fångst per ansträngning Totalvikt och totalantal Vid provfisket i 2011 fångades i bottennäten 745 individer med en total biomassa av 34090 g. I de pelagiska näten fångades totalt 692 fiskar och 6008 g. Därmed uppgick fångsten totalt sett i hela provfisket till 1437 fiskar och 40098 g. Vid provfisket 1998 fångades i bottennäten 1222 individer och 60470 g och 262 individer och 12109 g i de pelagiska näten. Detta ger en totalfångst 1998 som uppgick till 1484 fiskar och 779 g. 11
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Antal (st) Totalvikt (g) 1998 1484 779 2011 1437 40098 Antalet fångade fiskar är ungefär lika medan vikten nästan har halverats. Det förefaller som om fisken i numera har en lägre medelvikt. Fångst per ansträngning Per ansträngning (per nät) fångades i bottennäten totalt 13,3 st fiskar och 608,8 g. Fångsten låg betydligt lägre än genomsnittet för landets provfiskade sjöar i både antal (31,6 st) och vikt (1450 g). Fångsten tyder på ett glest fiskbestånd. Viktigt att tänka på vid jämförelser mot andra provfiskade svenska sjöar är att fisken främst görs i mindre sjöar (ofta kalkade) där fångsterna generellt är större per ansträngning. Mot andra sjöar i Kalmar län så var fångsten betydligt lägre i antal (35,5 st) och vikt (1528,5g). Tabell 2. Fångst per ansträngning artvis och totalt i 2011. Data avser fångst i bottennät. Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för provfiskade sjöar i hela Sverige och kommer från Fiskeriverkets fiskdatabas. Medellängd, minimilängd och maximilängd avser all fångad fisk, både i bottennät och pelagiska nät. Fiskart Abborre Mört Gädda Gös Braxen Antal (st) 240 177 2 37 152 Vikt(g) 11260 3737 2422 8843 4449 Antal/nät (st) 4,3 3,2 0,04 0,7 2,7 Jämförelsevärde 16,3 17,9 0,3 1,2 3,0 Vikt/nät (g) 201,1 66,7 43,3 157,9 79,4 Jämförelsevärde 672,4 477,2 205,3 297,1 400,1 Medellängd (mm) 137,9 130,3 519 301,7 116,3 Minimilängd (mm) 43 71 328 110 64 Maximilängd (mm) 342 193 710 590 395 Medelvikt (g) 46,9 21,1 1211 239 29,3 Fiskart Lake Nors Sarv Benlöja Björkna Antal (st) 2 8 14 6 21 Vikt(g) 120 40 1353 73 1019 Antal/nät (st) 0,04 0,1 0,3 0,1 0,4 Jämförelsevärde 0,2 0,8 1,9 3,0 5,8 Vikt/nät (g) 2,1 0,7 24,2 1,3 18,2 Jämförelsevärde 68,7 5,5 99,9 28,5 216,3 Medellängd (mm) 198,5 88,3 168,4 129,9 156,1 Minimilängd (mm) 181 70 128 83 93 Maximilängd (mm) 216 113 341 155 246 Medelvikt (g) 60 5 96,6 12,2 48,5 Fiskart Gers Siklöja Totalt Antal (st) 81 5 745 Vikt(g) 567 207 34090 Antal/nät (st) 1,4 0,09 13,3 Jämförelsevärde 3,7 1,2 31,6 Vikt/nät (g) 10,1 3,7 608,8 Jämförelsevärde 28,3 33,9 1450,4 12
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Medellängd (mm) 82,7 144,5 Minimilängd (mm) 37 85 Maximilängd (mm) 133 200 Medelvikt (g) 7 41,4 Överlag var fångsten mycket lägre till lägre än jämförelsevärdena för samtliga arter. Braxen var den art som stack ut och låg i nivå med jämförelsevärdet antalsmässigt. Totalt var fångsten ungefär hälften av jämförelsevärdena för landet som helhet. Fångsten tyder på ett glest och småvuxet fiskbestånd. Nedan presenteras motsvarande fångstdata för de 8 pelagiska näten. Tabell 3. Fångst per ansträngning artvis och totalt i 2011. Data avser fångst i pelagiska skötar. Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för provfiskade sjöar i hela Sverige och kommer från Fiskeriverkets fiskdatabas. Medellängd, minimilängd och maximilängd avser all fångad fisk, både i bottennät och pelagiska nät. Fiskart Abborre Mört Gädda Gös Braxen Antal (st) 6 10 0 4 1 Vikt(g) 78 182 0 1485 5 Antal/nät (st) 0,8 1,3 0 0,5 0,1 Jämförelsevärde 17,2 32,3 0,08 1,4 1,1 Vikt/nät (g) 9,8 22,8 0 185,6 0,6 Jämförelsevärde 362,9 690,6 129 332,8 132,6 Medellängd (mm) 137,9 130,3 519 301,7 116,3 Minimilängd (mm) 43 71 328 110 64 Maximilängd (mm) 342 193 710 590 395 Medelvikt (g) 13 18,2-371,3 5 Fiskart Lake Nors Sarv Benlöja Björkna Antal (st) 0 471 0 184 1 Vikt(g) 0 1506 0 2474 8 Antal/nät (st) 0 58,9 0 23 0,1 Jämförelsevärde 0,07 16,4 0,7 16,4 3,8 Vikt/nät (g) 0 188,3 0 309,3 1 Jämförelsevärde 30,7 93,9 16,5 223,8 94,7 Medellängd (mm) 198,5 88,3 168,4 129,9 156,1 Minimilängd (mm) 181 70 128 83 93 Maximilängd (mm) 216 113 341 155 246 Medelvikt (g) - 3,2-13,4 8 Fiskart Gers Siklöja Totalt Antal (st) 0 15 692 Vikt(g) 0 270 6008 Antal/nät (st) 0 1,9 86,5 Jämförelsevärde 0,3 21,2 59,3 Vikt/nät (g) 0 33,8 751 Jämförelsevärde 2,1 437 1320,6 Medellängd (mm) 82,7 144,5 Minimilängd (mm) 37 85 Maximilängd (mm) 133 200 13
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Medelvikt (g) - 18 Totalt sett var fångsten hög antalsmässigt och låg viktmässigt. Fångsten av benlöja och nors var högre än jämförelsevärdena vilket visar att dessa arter har stora fungerande bestånd i sjön. Siklöja fångades i liten mängd. Jämförelse totalfångst per ansträngning 1993, 1998 och 2011 Totalfångsten per ansträngning vid ett provfiske berättar hur stort fisksamhället är vilket påverkas av bland annat övergödning, försurning, predation och fiske. Fångstutveckling Antal fiskar per ansträning Vikt per ansträngning Antal fångade fiskar per nät 50 40 30 20 10 0 1993 1998 2011 År 00 2000 1500 1000 500 0 Fångstvikt per nät Figur 5. Totalfångst i antal och vikt per ansträngning (ett nät som ligger i vattnet en natt). Fångsten per nät har tydligt vikande trend mellan 1993-2011. 1993 var fångsten betydligt högre och bedöms som hög. 1998 var fångsten låg och 2011 ännu lägre. Fångstens djupfördelning Hur fiskens djupfördelning ser ut i en sjö är beroende på sjöns egenskaper såsom djup, hur djupzonerna fördelar sig i sjön, vattnets kemiska och fysikaliska egenskaper såsom syrehalt samt fiskens predation. är en sjö med relativt stort medeldjup där de pelagiska fiskarterna är viktiga bytesfiskar för rovfisken. Abborren fångades mest av ned till 6 m medan gösen fångades mest av i djupzonen 6-12 m. Mört, braxen och björkna fångades främst ner till 6 m djup. Sarven är starkt knuten till grundare områden med vegetation och återfanns endast på grundare vatten. Laken fångades i de djupaste zonerna och är en fisk som kräver kallare vatten. Siklöjan fångades mest i den djupaste zonen i bottennäten. I de pelagiska näten var fångsten likartad i 0-6 och 6-12 m och dominerades av benlöja på 0-6 m av och nors på 6-12 m. På djupare än 12 m sjönk fångsten vilket kan bero på låga syrehalter. Siklöjan fångades flest i zonen 6-12 m men fisken erhölls på alla djup. Överlag var fångsten per djupzon väl spridd och det förefaller inte som om de låga syrehalterna påverkat fångsten nämnvärt. Fångsten per djupzon uppvisade normala förhållanden. 14
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Tabell 4. Fångst per djupzon i 56 bottensatta nät och 8 pelagiska nät i 2011. Fångsten redovisas per ansträngning, dvs. per nät och natt i medel. Bottennät Djupzon <3 m 3-5.9 m 6-11.9 m 12-19.9 m 20-34.9 m Pelagiska nät Djupzon 0-6 m 6-12 m 12-18 m 18-24 m Antal nät 11 10 14 14 7 2 2 2 2 Antal fiskar Abborre 9,9 8,9 2,3 0,6 0,1 3,0 0,0 0,0 0,0 Benlöja 0,2 0,1 0,0 0,2 0,0 86,5 1,0 0,0 4,5 Björkna 0,5 0,7 0,5 0,1 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Braxen 10,4 2,7 0,6 0,2 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 Gers 1,0 3,8 2,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gädda 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gös 0,3 0,5 1,6 0,5 0,0 0,5 1,5 0,0 0,0 Lake 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Mört 12,9 2,6 0,6 0,1 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 Nors 0,0 0,0 0,0 0,2 0,7 38,0 133,5 6,0 58,0 Sarv 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Siklöja 0,0 0,0 0,0 0,1 0,4 0,5 4,0 2,5 0,5 TOTALT 36,5 19,3 7,6 2,4 1,4 134,0 140,0 9,0 63,0 Vikt (g) Abborre 459,8 346,9 121,8 73,4 0,1 39,0 0,0 0,0 0,0 Benlöja 1,8 1,7 0,0 2,6 0,0 1151,0 15,5 0,0 70,5 Björkna 22,3 53,4 14,3 2,9 0,0 4,0 0,0 0,0 0,0 Braxen 241,1 146,2 9,9 14,1 0,0 0,0 0,0 2,5 0,0 Gers 5,8 27,0 15,4 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gädda 220,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gös 50,0 96,2 448,4 75,2 0,0 106,0 636,5 0,0 0,0 Lake 0,0 0,0 0,0 3,4 10,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Mört 271,5 58,7 9,9 1,8 0,0 91,0 0,0 0,0 0,0 Nors 0,0 0,0 0,0 1,0 3,7 111,5 420,5 22,5 198,5 Sarv 123,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Siklöja 0,0 0,0 0,0 6,0 17,6 15,0 68,0 49,5 2,5 TOTALT 1395,5 730,1 619,6 181,6 31,7 1517,5 1140,5 74,5 271,5 Fångstfördelning per område i Då är en stor och flikig sjö med tydlig områdesindelning kan det vara intressant att utvärdera hur fångsten var per område. Det kan vara skillnader i påverkan och predationstryck i olika områden. Följande fördelning av fångsten gjordes per natt och område (figur 6). Varje natt fiskades med 14 bottennät. 15
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Totalfångst i 2011 per del av sjön Antal fiskar (st) Fångstvikt (g) Antal fiskar (st) 0 200 150 100 50 0 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Natt 1: södra delen Natt 2: centrala delen Natt 3: nordvästra delen Fångstvikt (g) Natt 4: nordöstra delen Fiskat område Figur 6. Fångst vid provfisket 2011 i olika delar av. Södra delen hade den största fångsten till antalet medan störst fångstvikt erhölls i centrala delen. Om man studerar figurerna mer noggrant så fångades mindre fisk till storleken i södra och nordöstra delen. Dessa områden är delvis flackare och således viktiga för fiskens reproduktion. Centrala delen håller den största fisken vilket överrensstämmer med djupare vatten. Minst fisk till antalet fångades i nordvästra delen medan nordöstra delen hade den lägsta vikten. Att fångsten var lägre i norra delen kan bero på påverkan från tillrinnande vattendrag och/eller påverkan från omgivande marker. Vattenregleringen kan möjligen, beroende på strändernas utformning, påverka dessa områden mer. Fisketrycket är betydligt större i norra delen än i södra vilket kan vara en betydande faktor. Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 5). Klasserna är 5-dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, 2-god och 1-hög. Z-värden, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. opåverkade förhållanden (Z-värde=0). Ju längre Z-värdet ligger ifrån 0 desto större är avvikelsen. De enskilda indikatorerna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö), antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag. Tabell 5. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för 2011. Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) p-värde Antal arter 0,23 4 1,19 ö Diversitet (antal) 0,00 5 3,06 Diversitet (vikt) 0,09 5 1,71 ö Biomassa 0,11 5-1,60 f Antal 0,07 5-1,81 f Medelvikt 0,54 2 0,61 Andel fiskätande abborrfiskar 0,30 3 1,03 f Kvot abborre / karpfisk 0,83 1 0,22 16
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Klass EQR8 0,27 4 otillfredsställande ekologisk status (nära gränsen för måttlig status = 0,30) Den låga fångsten visar sig i statusklassningen vilket ger låg biomassa och lågt antal som drar ner klassningen. Antal arter och diversitet (vikt) hade höga värden och indikerar övergödning. Andelen fiskätande abborrfiskar var högre än jämförelsevärdet och hamnade i klass 3. Diversiteten (fördelningen mellan arterna) var ojämn vilket gjorde de sämre klasserna, klass 5. Resultatet handlar om en liten fångst som är påverkad av någon eller några faktorer. Lekframgången verkar svag vilket kan ha att göra med regleringen av sjön som påverkar lekområden negativt. Predationen av gös är säkert en stor påverkan vilket gör att abborren får det tufft via konkurrens och predation. Det samlade bedömningen enligt EQR8 är otillfredsställande status men beroende på en hög variation inom fisksamhället (siklöja, nors, lake) och mindre årsklasser bedöms utifrån fisksamhället till måttlig status. För att öka statusen till god bör man förbättra lekbetingelserna för fisken. Detta kan göras genom att anpassa regelringen av sjön under våren och genom att lägga ut risvasar. Artvis fångst och längdfördelning Fångsten 2011 redovisas artvis nedan med tillhörande längddiagram. Jämförelser görs med Fiskeriverkets provfiskedatabas och med förra provfisket 1998. Abborre Det förefaller som om abborren har minskat i. 2011 fångades per ansträngning 4,3 st och 201,1 g mot 1998 då 11,9 st och 487 g fångades. Det handlar således om en halvering av fångsten. Medelvikten var 1998 40,9 g mot 2011 då den var 46,9 g vilket betyder att abborren är något större numera. Fångsten per ansträngning var mycket låg i förhållande till de jämförelsevärden som omfattar provfisken i hela landet. Medelvikten 2011 var lägre än för landet som helhet (66 g). Längderna varierade mellan 43-342 mm. Längdfördelningen hos abborren visar täta årsklasser där årsyngel, 2-somrig och äldre fanns med i fångsten. Reproduktionen är god. Dominerande årsklass var 2-somrig abborre runt 80 mm. Stor likhet förelåg mellan längdfördelningen 2011 och 1998. Få fiskar över 30 cm tyder på ett småvuxet bestånd. Detta är lite oväntat beroende på god förekomst av nors vilket brukar innebära storvuxna abborrar, så kallade norsabborrar. Överlag fungerar abborrbeståndet väl men det kan vara så att det är hämmat av några faktorer. Överlevnaden hos yngel kan vara låg beroende på vattenfluktuationerna på våren och ett högt predationstryck från gös med följden att få abborrar når större storlek. 17
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF 2011. Abborre (n=246, 56 bottennät, 8 pelgiska nät) 40 35 30 Antal (st) 20 15 10 5 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400 Längd (mm) Mört Mörten tycks ligga på ungefär samma nivå om man tittar på fångst per ansträngning. 2011 fångades i bottennäten 3,2 st och 66,7 g per nät medan fångsten 1998 var 5,5 st och 104 g. Även fördelning ligger på samma nivåer mellan provfisketillfällena. Medelvikten hos mörten 1998 var 19,1 g mot årets 21,1 g. Liksom för abborren har mörten lite högre medelvikt numera. Fångsten per ansträngning var mycket låg i jämförelse med data från provfiskedatabasen. Fångsten i pelagialen var låg. Medelvikten var ungefär hälften av genomsnittet i landet (42 g). Längderna varierade mellan 71-193 mm och flera årsklasser fanns med i fångsten, från 2-somriga och äldre. De minsta (årsynglen) missas ofta i provfisken i slutet på juli. Dominerade gjorde mört runt 130 mm vilket troligen är 4-somriga fiskar. Reproduktionen fungerar väl och beståndet är inte hämmat att surt vatten. Den låga fångsten beror troligtvis snarare på lekframgång som en följd av miljöns egenskaper samt predation. Det är viktigt att mörtens yngel hittar skyddade uppväxtplatser bland vegetation. Mörten har inte ökat i vilket är positivt ur den aspekten att det därmed inte föreligger någon större näringspåverkan. Mört är en art som gynnas framför abborre då näringen i vattnet ökar. 18
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF 2011. Mört (n=187, 56 bottennät, 8 pelagiska nät) 50 40 Antal (st) 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 210 220 230 Längd (mm) Braxen Fångsten av braxen uppgick till 2,7 st och 79,4 g per ansträngning i bottennäten. Fångsten 1998 var 1,3 och 79 g per ansträngning. Braxen har ökat i numerär i vilket också styrks av fördelningen mellan arter. Medelvikten 2011 uppgick till 29,3 g mot 1998 då den var 58,9 g. Per ansträngning mot andra svenska sjöar var fångsten per ansträngning och antal ordinär medan vikten var lägre. Medelvikten var mycket låg och tyder på ett småvuxet bestånd. Tydligt starka årsklasser syns på 60-80 mm vilket härrör leken 2010. God spridning visar att reproduktionen fungerar. Liknande längdfördelning uppvisades vid provfisket 1998 med en vis skillnad att årsklassen 60-80 mm var starkare 2011. Braxen har ökat i vilket leder till stor konkurrens för mört och abborre. Få braxnar över 20 cm tyder på en stor konkurrens. 2011. Braxen (n=153, 56 bottennät, 8 pelagiska nät) 35 30 Antal (st) 20 15 10 5 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400 Längd (mm) 19
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Björkna Björknan kan lätt förväxlas med braxen, speciellt de mindre storlekarna. Tydliga karaktärer hos arten är det större ögat, silvrigare fjäll och röda fenbaser. Fångsten 2011 uppgick till 0,4 st och 18,2 g per ansträngning. 1998 var fångsten 0,8 st och 26 g. Björknan har minskat i, troligen beroende på braxens ökning. Längderna visar på god reproduktion de senaste åren. Björknan kan nå stor storlek i men fiskar uppåt 30 cm och däröver har blivit mer ovanliga. Medelvikten 2011 uppgick till 48,5 g mot 33,2 g 1998. Detta indikerar ett glesare bestånd. 2011. Björkna (n=22, 56 bottennät, 8 pelagiska nät) 4 Antal (st) 3 2 1 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 Längd (mm) Gös Gösen uppvisar en tydlig ökning i. 1998 fångades per ansträngning 0,2 st och 174 g mot årets fångst som var 0,7 st och 157,9 g. Medelvikten var 2011 239 g mot 1998 då den låg på 812 g. Det handlar numera om ett starkare bestånd med mer mindre gös. Detta beror troligen på de senaste årens varma somrar varvid gynnsamma förhållanden för uppväxande gös. Mot andra svenska gössjöar (övervägande mindre sjöar) var fångsten låg. Medelvikten låg ganska nära genomsnittet för landet, 215 g. Längdfördelningen uppvisar kontinuerlig fördelning där en stark årsklass på runt 30 cm finns. Dessa är runt 4 somrar gamla. De minsta representerar 2-somriga gösar runt 10 cm, alltså födda 2010. Alla årsklasser från mitten av 2000-talet finns med i fångsten som styrker antagandet att är en passande gössjö. Utsättningar behöver inte göras. 20
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF 2011. Gös (n=41, 56 bottennät, 8 pelagiska nät) 8 7 6 Antal (st) 5 4 3 2 1 0 0 30 60 90 120 150 180 210 240 270 300 330 360 390 420 450 480 510 540 570 600 630 Längd (mm) Nors Norsen är en pelagisk fisk som lever på de stora djupen där den kräver syrerikt och kallare vatten. Det är en liten laxfisk som går i stora stim och är en viktig bytesfisk för gös och abborre. Den fångades nästan uteslutande i de pelagiska näten i sjöns djupaste del. Per ansträngning var fångsten av nors i de pelagiska näten 58,9 st och 188,3 g vilket är betydligt högre än jämförelsevärdet i Fiskeriverkets provfiskedatabas. 1998 var fångsten 21,1 st och 121 g. Fångsten tyder på att norsen ökad kraftigt på senare år vilket är positivt. Gynnsam födotillgång i form av plankton de senaste åren kan vara en faktor som gynnat arten. Medelvikten låg på 3,2 g vilket är något lägre än det nationella medelvärdet 6 g. Medelvikten 1998 var 5,7 g. Längdfördelningen visar att det rör sig om främst en årsklass med dominans i storleken 80-90 mm. Vid provfisket 1998 var dominansen runt 10 cm. Det är positivt att norsen återfinns i så pass stort antal i och att den har ökat. Viss nedgång i storleken kan föreligga. 2011. Nors (n=479, 56 bottennät, 8 pelagiska nät) 350 300 Antal (st) 0 200 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 Längd (mm) 21
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Benlöja Fångsten gjordes främst i pelagialen vilket är något ovanligt då benlöjan brukar fördela sig väl på olika djup och områden. Kanske beror det på predationstrycket. Per ansträngning fångades i de pelagiska näten hela 23 st och 309,3 g nors. Detta kan jämföras mot 1998 då fångsten var 4,6 st och 82 g. Fångsten var således betydligt större 2011. Mot genomsnittet i svenska vatten var fångsten 2011 högre. Detta tyder på ett stort bestånd. Medelvikten låg på 13,4 g mot 1998 då den låg på 17,7 g och mot genomsnittet i landet på 16 g. Det verkar som om benlöjan, liksom norsen blivit mindre i och att det handlar om ett rikt småvuxet bestånd. Längdfördelningen uppvisar flera olika årsklasser. Dominerade gjorde storleken runt 13 cm. 2011. Benlöja (n=190, 56 bottennät, 8 pelagiska nät) 70 60 Antal (st) 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 Längd (mm) Siklöja Siklöja, som är en liten laxfisk, är en relativt krävande fiskart och indikerar god vattenkvalitet. Den har minskat i många vatten där man tror att det mildare klimatet är en påverkansfaktor. 2011 fångades totalt 20 siklöjor mot 9 st 1998 (8 st å 1993). Per ansträngning fångades i de pelagiska näten 1,9 st och 33,8 g mot 1998 då fångsten var 1 st och 15 g. Ökningen är mycket positivt. För landet som helhet var fångsten låg. Medelvikten var 2011 18 g mot 1998 då den låg på 15,3 g. Medelvikten som ett nationellt snitt ligger på 28 g. Längderna fördelade sig väl med olika årsklasser. Minst tre olika årskullar fanns med i fångsten. 22
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF 2011. Siklöja (n=20, 56 bottennät, 8 pelagiska nät) 8 7 6 Antal (st) 5 4 3 2 1 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 210 Längd (mm) Gers Gersen fångas företrädesvis i bottennäten och ofta nära underdelen av näten vilket beror på deras bottennära levnadsmönster. Fångsten 2011 låg per ansträngning på 1,4 st och 10,9 g. 1998 var fångsten 1,1 st och 6 g. En viss ökning kan ses i jämförelse med det fisket. Om man jämför fångsten mot data för landet som helhet var fångsten lägre än denna. Medelvikten 2011 låg på 7 g medan medelvärdet 1998 låg på 5,4 g. Ländfördelningen visar på kontinuerlig sammansättning utan glapp. Rekryteringen är god. Dominerade gjorde fisk runt 80 mm. 2011. Gers (n=81, 56 bottennät) 20 Antal (st) 15 10 5 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 Längd (mm) Lake (rödlistad fiskart Nära hotad) Laken är en missgynnad fiskart, numera rödlistad i kategori nära hotad. I fångades den 2011 med två exemplar som var 181 och 216 mm. Fångsten gjordes i det djupaste området i sjön. Lake fångades varken i 1998 eller 1993 års provfisken. Inte heller i äldre provfisken har arten fångats. Medelvikten antyder om ett småvuxet bestånd men av s sjöstorlek och djup torde 23
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF även större lake finnas. Fångsten av lake sänker den ekologiska statusen i vissa avseenden vilket snarare borde höja den då den numera är betydligt ovanligare i sjöar i södra Sverige. Gädda Endast 2 gäddor fångades vid provfisket 2011; 328 och 710 mm. 1998 fångades 8 st. Fångsten var låg i jämförelse mot data i provfiskedatabasen och indikerar att beståndet av gädda är relativt litet i. Det verkar som om gäddan blivit mer sällsynt på senare år vilket skulle kunna ha att göra med gösens framgång. Gäddan blir underrepresenterad i provfisken beroende på artens stationära levnadssätt men det är ändå troligt att en minskning föreligger. Vissa större gäddor har fångats de senaste åren vid sportfiske. Sarv Sarven är en karpfisk som är starkt knuten till grundare områden med växtlighet. Vid provfisket 2011 fångades per ansträngning 0,3 st och 24,2 g vilket är en låg fångst. Fångsten 1998 var likvärdig och beståndet är stabilt. Längderna på sarven varierade mellan 128-341 mm vilket representerar olika årsklasser. Medelvikten var 1998 226,7 g mot årets 96,6 g. Medelvikten har därmed sänkts i beståndet. Diskussion, sammanfattning och råd Fångsten i bottennäten 2011 var låg både nationellt sett och i förhållande till andra provfiskade sjöar i Kalmar län. Fångsten uppvisar en vikande trend sedan 1993. I de pelagiska näten ökade fångsten i antal mellan 1998 och 2011 och fångsten tyder på stort bestånd av främst nors. Om man ser på enskilda arters fångst per ansträngning i bottennäten så handlade det om låga nivåer i både antal och vikt vilket tyder på glesa bestånd. Endast braxen låg nära jämförelsevärdet i antal. Braxen tycks ha ökat i antal sedan 1998 och det handlar om ett småvuxet bestånd. Gösen har ökat i och reproduktionen fungerar väl. De senaste årens varma somrar har gynnat gösen. Medelvikten har minskat vilket kan visa att fisketrycket är alltför stort på den vuxna fisken. Mört och abborre har reproducerat sig de senaste åren vilket indikerar god vattenkemi. Fångsterna av dessa arter var låga och de har minskat om man jämför med 1998. Det förefaller som om det finns någon begränsande faktor. Gösens ökande kan innebära att predationen ökar. Siklöja fångades i låga nivåer men med ökning från 1998. Norsen fångades i pelagialen i höga nivåer och det handlar om ökade fångster. Lake fångades för första gången 2011 vilket är positivt och höjer sjöns status. Lake är en missgynnad art och har minskat i många vatten de senaste 20 åren. Siklöjan, norsen och laken uppvisar en positiv trend och höjer statusen för totalt sett vid den slutliga bedömningen. Enligt statusklassningen EQR8 så hamnar utifrån fångsten i otillfredsställande klass (dock nära måttlig). Det som sänker statusen mest är den låga fångsten och den skeva artfördelningen i både antal och vikt. Antalet arter är också högt vilket indikerar övergödning mot en opåverkad sjö. Ett högt antal arter visar dock på en hög variation. Den sammanvägda bedömningen blir måttlig status beroende på ett rikt pelagiskt fisksamhälle. Det torde inte handla om kraftigare försurning eller övergödning i. 24
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF För att öka fiskstatusen till god (klass 2) under kommande år ges rådet att gynna abborren via utläggning av vasar. De mindre uppväxande fiskarna av abborre och mört verkar ha det tufft genom predation av gös. Risvasar som läggs på 2-4 m är därför viktigt för att minska predationen på dessa. Den kraftiga regleringen av sjön gör det ännu mer angeläget då de grunda strandzonerna minskar vid lågvatten. Regleringen av sjön är kraftig och den tillåtna regleringsamplituden är 3 m enligt vattendom. Detta påverkar i hög grad de för fisken viktiga strandzonerna som är lek- och uppväxtplatser. Den låga fångsten hos många arter 2011 kan vara en påverkan från regleringen. Sedan några år sker en mindre kraftig reglering på frivillig väg av vattenkraftsägarna vilket har uppfattats som positivt av vattenägarna. Peglar har satts upp i sjön så att föreningen ska kunna se hur regleringen sköts. För att kunna utreda mer noggrant hur regleringen påverkar fiskbeståndet bör föreningen undersöka specifika strandavsnitt med vegetation i. Lämpligen görs detta på fyra platser runt sjön. Platsen besöks var tredje dag i maj-juni (fisken lektid) där vattenståndet i förhållande till strandzonens djup och beskaffenhet dokumenteras. Fotografering skulle kunna vara en bra metod. Det är viktigt att åtgärden utformas så att dokumentationen blir korrekt utförd. På dessa grunda platser skulle det även gå att utföra fiskundersökningar i form av elfiske eller notdragning under hösten. Detta skulle ge kunskap om uppväxtlokalernas betydelse för olika arter och beroende på fångstutfallet ett mått på förekomst och habitatval. Råd Följande åtgärder bör genomföras inom den kommande 10-års period: Påverka och försök få till stånd en ändring av vattendomen. Viktig period för fisken är majseptember. Mjukare reglering av vattnet under denna tid är prioriterat. Gör en undersökning kring vattenregleringen och viktiga strandzoner (fiskmiljöer). I detta arbete bör ingå dokumentation samt provfiske efter yngel på grundare vatten. Lägg ut 10 risvasar som gynnar abborren m.fl. arter. Inför maximimått på gädda och gös; 90 respektive 70 cm. Minimimått på gös bör råda: 50 cm. Utför ett nytt provfiske med samma metodik som 2011 senast 2020. Utred mer ingående kring gösens födoval genom att göra en maganalys på minst 50 gösar. Öka den vattenkemiska provtagningen i sjön och utvärdering av denna. Viktiga aktörer är Vimmerby och Västerviks kommuner, vattenråd, länsstyrelsen. Delta och ha en god dialog med vattenrådet. Gör en enkätundersökning riktad till sportfiskare där man beräknar fångstuttaget. s fiskbestånd har minskat totalt sett. En viss del av denna minskning kan bero på en mer naturlig näringsfattigare miljö. Genom att bibehålla sjöns nuvarande vattenkvalitet, gynna abborren, förbättra yngelbetingelserna och förbättra vattenregleringen kan sjön uppnå god ekologisk status enligt fiskindex. har en rik biologisk mångfald där fisksamhället ingår med flera för regionen betydelsefulla fiskarter. Bedömningen är att fisksamhället avviker måttligt från opåverkade förhållanden.
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Nätkarta 2011 26
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF Nätområde Område Nätnummer Natt 1: södra delen 39-52 Natt 2: centrala delen 17,18,27-32,37,38,53-56 Natt 3: nordvästra delen 1-3,5-7,9-16 Natt 4: nordöstra delen 4,8,19-26,33-36 Fångst grunddata Sjö Datum Nätnr B/P Nätkod Art 1 B Bnord12 Abborre 1 B Bnord12 Björkna 1 B Bnord12 Braxen 1 B Bnord12 Gers 1 B Bnord12 Gädda 1 B Bnord12 Gös 1 B Bnord12 Lake 1 B Bnord12 Löja 1 B Bnord12 Mört 1 B Bnord12 Nors 1 B Bnord12 Sarv 1 B Bnord12 Siklöja 2 B Bnord12 Abborre Djup1 Djup2 Antal Vikt g 23 23 0 0 23 23 0 0 23 23 0 0 23 23 0 0 23 23 0 0 23 23 0 0 23 23 0 0 23 23 0 0 23 23 0 0 23 23 0 0 23 23 0 0 23 23 0 0 7,5 8 0 0 27
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF 2 B Bnord12 Björkna 2 B Bnord12 Braxen 2 B Bnord12 Gers 2 B Bnord12 Gädda 2 B Bnord12 Gös 2 B Bnord12 Lake 2 B Bnord12 Löja 2 B Bnord12 Mört 2 B Bnord12 Nors 2 B Bnord12 Sarv 2 B Bnord12 Siklöja 3 B Bnord12 Abborre 3 B Bnord12 Björkna 3 B Bnord12 Braxen 3 B Bnord12 Gers 3 B Bnord12 Gädda 3 B Bnord12 Gös 3 B Bnord12 Lake 3 B Bnord12 Löja 3 B Bnord12 Mört 7,5 8 1 7,5 8 0 0 7,5 8 0 0 7,5 8 0 0 7,5 8 1 244 7,5 8 0 0 7,5 8 0 0 7,5 8 0 0 7,5 8 0 0 7,5 8 0 0 7,5 8 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 28
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF 3 B Bnord12 Nors 3 B Bnord12 Sarv 3 B Bnord12 Siklöja 4 B Bnord12 Abborre 4 B Bnord12 Björkna 4 B Bnord12 Braxen 4 B Bnord12 Gers 4 B Bnord12 Gädda 4 B Bnord12 Gös 4 B Bnord12 Lake 4 B Bnord12 Löja 4 B Bnord12 Mört 4 B Bnord12 Nors 4 B Bnord12 Sarv 4 B Bnord12 Siklöja 5 B Bnord12 Abborre 5 B Bnord12 Björkna 5 B Bnord12 Braxen 5 B Bnord12 Gers 5 B Bnord12 Gädda 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 17 0 0 0 0 16 17 0 0 16 17 0 0 16 17 0 0 16 17 0 0 16 17 0 0 29
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF 5 B Bnord12 Gös 5 B Bnord12 Lake 5 B Bnord12 Löja 5 B Bnord12 Mört 5 B Bnord12 Nors 5 B Bnord12 Sarv 5 B Bnord12 Siklöja 6 B Bnord12 Abborre 6 B Bnord12 Björkna 6 B Bnord12 Braxen 6 B Bnord12 Gers 6 B Bnord12 Gädda 6 B Bnord12 Gös 6 B Bnord12 Lake 6 B Bnord12 Löja 6 B Bnord12 Mört 6 B Bnord12 Nors 6 B Bnord12 Sarv 6 B Bnord12 Siklöja 7 B Bnord12 Abborre 16 17 0 0 16 17 1 48 16 17 0 0 16 17 0 0 16 17 0 0 16 17 0 0 16 17 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 1 72 20 20 0 0 20 20 0 0 20 20 1 5 20 20 0 0 20 20 0 0 5 6 8 530 30
Nätprovfiske 2011 Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av s FVOF 7 B Bnord12 Björkna 7 B Bnord12 Braxen 7 B Bnord12 Gers 7 B Bnord12 Gädda 7 B Bnord12 Gös 7 B Bnord12 Lake 7 B Bnord12 Löja 7 B Bnord12 Mört 7 B Bnord12 Nors 7 B Bnord12 Sarv 7 B Bnord12 Siklöja 8 B Bnord12 Abborre 8 B Bnord12 Björkna 8 B Bnord12 Braxen 8 B Bnord12 Gers 8 B Bnord12 Gädda 8 B Bnord12 Gös 8 B Bnord12 Lake 8 B Bnord12 Löja 8 B Bnord12 Mört 5 6 0 0 5 6 0 0 5 6 6 43 5 6 0 0 5 6 0 0 5 6 0 0 5 6 0 0 5 6 2 59 5 6 0 0 5 6 0 0 5 6 0 0 1,5 1,5 16 244 1,5 1,5 0 0 1,5 1,5 5 64 1,5 1,5 3 20 1,5 1,5 0 0 1,5 1,5 0 0 1,5 1,5 0 0 1,5 1,5 0 0 1,5 1,5 16 414 31