Biotopkartering och provfisken i Torsås kommun 2014

Transkript

1 Biotopkartering och provfisken i Torsås kommun Av:, Fiskerikonsulent I samarbete med Bruatorpsåns vattenråd och Torsås kommun. Finansierat via Länsstyrelsen i Kalmar län genom statliga fiskevårdsmedel samt Torsås kommun.

2 Sammanfattning Provfisken utfördes under 2014 i Vallmans göl, Torsås, vattnet klassades som måttlig status. Signalkräfta förekommer på sträckan uppströms Vallmans göl. Fiskväg bör anläggas vid Vallmans göl. Biotopkartering av Tjärekullaån visade att ån är varierad och har stor potential att förbättras. Förhoppningen är att underlaget blir en viktig del i åtgärdsarbetet för kommunen och vattenråd och för statusklassning. Fältundersökningarna har utförts enligt nationella riktlinjer för att på bästa sätt kunna följas upp kommande år. Inledning Hushållningssällskapets fiskerikonsulent initierade under hösten 2013 ett projekt som syftade till att få mer kunskap om kräftförekomst i Vallmans göl och Tjärekullaån uppströms Torsås samhälle. Medel till provfisken och biotopkartering söktes via Länsstyrelsen i Kalmar län samt Torsås kommun som beviljades. Det är av stor vikt att få ökad kunskap om Vallmans göl och Tjärekullaån då det högt upp i Bruatorpsåns avrinningsområde finns skyddsvärda bestånd med flodkräfta. Undersökningarna utgör en viktig grund i att lägga fram förslag för att skydda flodkräftan och som underlag för fiske- och vattenvårdande åtgärder. Rapporten utgör också viktigt underlag till statusklassning av vattenförekomster. Metoder Biotopkartering utfördes maj i Tjärekullaån. Sträckan från sammanflödet Torsåsån till Ulvasjön biotopkarterades, totalt 17 kilometer. Ån karterades genom att följa vattendraget längst ena stranden från startpunkt och vidare uppströms. I fält noterades en mängd uppgifter som samlades in på fältblanketter. Protokoll fördes över vattenbiotop, närmiljö, biflöden, vandringshinder och vägpassager. Provfisken i form av nät- och kräftprovfiske i Vallmans göl utfördes 4-6 augusti. Fyra provfiskenät av Norden 12 samt ett extranät (maska 70 mm), lades i dammen. Extranätets fångst är inte medräknad i utvärderingen utan noteras separat. Totalt lades 76 kräftburar ut, modell LINI 14 användes på lina om fem burar per lina. Botten och djup noterades för varje bur. Burarna lades intill dämmet nedströms Vallmans göl, i dammen samt i ån uppströms dammen. Sex burar lades därtill uppströms samhället vid Branta hall. Kartor över de inventerade områdena finns i rapporten. I samband med provfisket mättes syrehalten. Fångsten vid nätprovfisket redovisas som fångst per ansträngning, d.v.s. fångsten per nät och jämförs med data från SLU:s fiskdatabas som omfattar ca 3000 provfiskade sjöar. Vallmans göl är en damm, det är viktigt att notera att nationella data från sjöprovfisken inte är helt jämförbara. Hushållningssällskapets fiskerikonsulent har utfört flertalet provfisken i dammar, Vallmans göl jämförs med dessa. Sammantaget klassas vattnet utifrån fångsten enligt ett fiskindex, EQR8. Klasserna följer statusklassningen inom Vattendirektivet; dålig, otillfredsställande, måttlig, god och hög. 2

3 Undersökningarna utfördes efter nationell standard. Data har rapporterats in till nationella datavärdar. Vattenrådet och Torsås kommun tackas för medhjälp i fält. Speciellt tack till Christer Thörn, Torsås. Resultat Kort historisk återblick Vallmans göl anlades, med sitt nuvarande utseende, år I en tidningsartikel från 2 okt, 1986, kan man läsa att höstens muddring avslutad och att en halv miljon anslagits till projektet hittills. Innan utgrävningen ut var dammen en våtmark, till stor del rik på vegetation. Troligen hade vattnet en bättre renande och utjämnande funktion innan dammen grävdes ut. Idag är vattnet i Vallmans göl starkt färgat/grumligt, få undervattensväxter noteras. Tjärekullaån är ett biflöde till Bruatorpsån som i likhet med flera andra små vattendrag i området kan få problem med låga flöden sommartid. En stor del av ån är utdikad. Dammar och andra stensättningar vittnar om att ån varit betydelsefull för byborna. Figur 1. Man kan fundera över vad som nappade i Vallmans göl på 1940-talet. Notera den täta vegetationen. Bild: Christer Thörn. Förhållanden Medelvattenföring rådde vid aktuell tid för karteringen av Tjärekullaån. Vid provfiskena var det högt vattenstånd efter kraftiga regn under sommaren. Delavrinningsområdet en viktig del av Bruatorpsån Tjärekullaåns delavrinningsområde är 39,5 km 2 stort. Av markanvändning utgör skog 27,8 km 2, jordbruk 5,1 km 2 och öppen mark 4,1 km 2. Hela ytan utgör ca 10 % av Bruatorpsåns avrinningsområde som är 430 km 2 stort. 3

4 Nätprovfiske Utförande Vallmans göl provfiskades med fyra bottennät (Norden 12) plus ett extranät med grövre maskstorlek (70 mm). Vid nätläggningen var det växlande molnighet och svag sydlig vind. Lufttemperaturen låg på hela 25ºC, samma temperatur rådde i ytvattnet. Siktdjupet uppmättes till endast 0,5 m och ph i ytvattnet var 6,3. Ett temperatursprångskikt fanns på 2 m djup, här sjönk syrehalten snabbt från ytans 7,2 mg/l till 4,6 mg/l på 2 m djup och till låga 3,4 mg/l vid 3 m djup. Maxdjup som noterades var 4 m vid åns inlopp i dammen. Fiskarter och artsammansättning Vid provfisket i Vallmans göl fångades sju fiskarter; abborre, mört, benlöja, gers, braxen, gädda och sarv. I extranätet fångades en sutare. Sju fiskarter är högre än genomsnittet för antalet arter i Kalmar län (5,3 st). Det är högre än för landet som helhet (4,1 st) och över medelvärdet för sjöarna i Bruatorpsåns vattensystem (3,9 st). Vallmans göl får betecknas som ett artrikt vatten, vilket förövrigt gäller hela nedre Bruatorpsån (Hushållningssällskapets elfiskeundersökningar ). Hur arterna fördelade sig i fångsten framgår av figur 2 nedan. Artfördelning - Vikt Artfördelning - Antal Mört 44% Sarv <1% Gädda 10% Abborre 9% Gers <1% Benlöja 11% Braxen 26% Gädda 1% Gers <1% Mört 29% Sarv <1% Braxen 28% Abborre 4% Benlöja 38% Figur 2. Artsammansättning i vikt och antal i Vallmans göl Fångsten dominerades viktmässigt av mört och i antal av benlöja. Viktmässigt utgjorde karpfisken 80 % av fångsten vilket är en hög andel. Abborren utgjorde endast 9 resp. 4 % av fångsten. Total fångst per ansträngning Vid provfisket i Vallmans göl fångades 257 individer med en total biomassa av 6630 g. Per ansträngning (per nät) fångades totalt 64,3 st fiskar och 1657,5 g. Fångsten låg över jämförelsevärdet i både antal och vikt gentemot andra svenska sjöar (31,6 st/1450 g). 4

5 Mot andra sjöar i Kalmar län så var fångsten betydligt större i antal (35,5) och liknande viktmässigt (1528,5 g). Mot andra sjöar i Bruatorpsåns avrinningsområde så var fångsten i nivå antalsmässigt (62,6 st) och något mindre viktmässigt (1795,3 g). Fångsten i fyra dammar i Nissan 2013 var som medel 11 stycken fiskar och 729 g per nät (Månsson, 2013). Vid provfisken 2014 i en damm i Lagans vattensystem så var fångsten per nät 11 fiskar och 908 g och i en damm i Alsterån 17 fiskar och 444 g (Månsson, 2014). Mot dessa fångster uppvisade Vallmans göl en stor fångst. Jämförelsevärden som har räknats fram i fiskindex EQR8 är per nät 73,2 st och 1978,1 g vilket är värden från opåverkade sjöar med liknande förutsättningar. Fångsten i Vallmans göl var något lägre. Fångsten totalt sett tyder på ett stort fisksamhälle som domineras av karpfisk. Tabell 1. Fångst per ansträngning artvis och totalt i Vallmans göl Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för provfiskade sjöar i hela Sverige och kommer från SLU fiskdatabas. * = Fångad i extranät, ej medräknad i total. Fiskart Abborre Mört Gers Sarv Braxen Antal (st) Vikt(g) Antal/nät (st) 2,8 18,8 0,3 0,3 18 Jämförelsevärde 16,3 17,9 3,7 1,9 3,0 Vikt/nät (g) ,8 2,3 1,5 436 Jämförelsevärde 672,4 477,2 28,3 99,9 400,1 Medellängd (mm) ,9 Minimilängd (mm) Maximilängd (mm) Medelvikt (g) 52 38, ,2 Fiskart Sutare* Benlöja Gädda Totalt Antal (st) Vikt(g) Antal/nät (st) 23,8 0,5 64,3 Jämförelsevärde 0,6 3,0 0,3 31,6 Vikt/nät (g) 184,3 173,8 1657,5 Jämförelsevärde 358,6 28,5 205,3 1450,4 Medellängd (mm) ,3 374,5 Minimilängd (mm) Maximilängd (mm) Medelvikt (g) ,8 347,5 Fångsten av abborre per ansträngning (per nät) låg långt under jämförelsevärdet i både antal och vikt. Fångsten av mört var hög i vikt och fångsten av braxen hög i antal. Benlöja stack ut i jämförelse med nationella data, fångsten var stor. 5

6 Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 2). Klasserna är 5-dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, 2-god och 1-hög. Z-värden, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. opåverkade förhållanden (Z-värde=0). Ju längre Z-värdet ligger ifrån 0 desto större är avvikelsen. De enskilda indikatorerna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö), antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag. Tabell 2. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Vallmans göl Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) p-värde Antal arter 0,04 5 2,09 ö Diversitet (antal) 0,05 5 1,92 Diversitet (vikt) 0,21 4 1,26 ö Biomassa 0,86 1-0,18 Antal 0,82 1-0,23 Medelvikt 0,66 2 0,44 Andel fiskätande abborrfiskar 0,51 2-0,66 Kvot abborre / karpfisk 0,06 5-1,89 ö Klass EQR8 0,40 3 Måttlig ekologisk status Fyra indikatorer avvek mycket från referensen; antal arter, diversitet (antal), diversitet (vikt) och kvot abborre/karpfisk. Detta beror på många arter, en skev artfördelning där arterna fördelar sig jämnt samt en stor andel karpfisk i fångsten. En viss näringspåverkad miljö kan föreligga där rovfiskar såsom abborre får det tuffare. Det mörka och grumliga vattnet en troligen en begränsande faktor för abborren som stor del jagar med synen. Sammantaget hamnar vattnet på måttlig status vilket bedöms som rättvist. Artvis längdfördelning samt reproduktionsbedömning Abborre min 40 mm max 246 mm Godkänd reproduktion men få mindre och större individer. Tycks vara missgynnad. Mörkt/grumligt vatten kan påverka negativt. Benlöja min 68 mm max 150 mm Godkänd reproduktion. Stort bestånd. Braxen min 62 mm max 318 mm Godkänd reproduktion. Stort bestånd. Gers min 95 mm max 95 mm Godkänd reproduktion. Oväntat med endast en individ i fångsten. Dammen torde vara en utmärkt lokal för gers. Gädda min 294 mm max 455 mm Godkänd reproduktion. Finns troligen i bra bestånd. Svårfångad i provfisken. 6

7 Mört min 58 mm max 284 mm Godkänd reproduktion. Inget i fångsten tyder på reproduktionsstörning från surt vatten. Dominans av tvåsomriga mörtar. Sarv min 80 mm max 80 mm Godkänd reproduktion men tycks finnas i små tätheter. Ofta små fångster vid provfisken. Figur 3. Fångade arter vid provfisket i Vallmans göl Två av signalkräftorna. 7

8 Kräftprovfiske Fyra signalkräftor fångades. Kräftorna fångades i dammens utlopp samt i ån uppströms. Signalkräftan finns etablerad i Vallmans göl och på uppströms sträcka. Ingen kräfta fångades vid Branta hall. Fångsten samt linornas placering redovisas i tabell/figur nedan. Vallmans göl Lina Bur Djup (m) Botten Fångst ,5-2,0 Fast ,0-2,0 Hård 1 signalkräfta, hona, 120 mm ,0-2,0 Fast ,5-1,0 Fast ,5-1,0 Fast ,5-1,0 Mjuk ,0-1,5 Fast ,5-1,5 Fast ,5-1,5 Hård ,5-1,0 Hård ,2-0,5 Hård 1 signalkräfta, hane, 120 mm ,5-1,0 Hård 2 signalkräfta, hannar, 98 & 120 mm ,5-1,0 Fast ,0-2,0 Fast - Branta hall ,5-1,0 Fast-Hård

9 Biotopkartering Tjärekullaån 17 km karterades totalt, från sammanflödet Torsåsån till Ulvasjön. Storlek och lopp Medelbredden för de karterade sträckorna var 2,1 m, minsta bredd var 0,5 m och största bredd var 10 m. 9,2 km av längden hade ett rakt lopp. Vattenbiotoper Strömförhållande På hela sträckans längd dominerade lugnflytande vatten; 55 %, följt av svagt strömmande vatten; 32 %. Strömmande vatten dominerade på 13 % av vattendragets sammanlagda längd. Forsande 0 Strömmande 2131 Svagt strömmande 5473 Lugnflytande Figur 4. Dominerande strömförhållande angivet som vattendragslängd (m). Bottenmaterial Bottenmaterialet dominerades av grövre detritus och findetritus som dominerade på en sträcklängd av 63 %. Grus, sten och block dominerade på en sträcka av 3642 meter (21 %). Häll Block Sten Grus Sand Lera Findetritus Grovdetritus Figur 5. Dominerande bottenmaterial angivet som vattendragslängd (m). Vegetation i vattnet 13 % av vattendragets längd hade en vegetationstäckning på över 50 % (2,2 km). 9

10 Skuggning 41 % av vattendragtes längd hade en måttlig skuggning av vattenytan på 5-50 % (7 km). God beskuggning, >50 % fanns på 10 km av sträckan. Död ved Så gott som hela sträckan hade en liten andel död ved (<6 stockar/100 m). Endast 400 meter hade måttligt med död ved vilket var ca 2 % av hela vattendragets längd. Rensningar 94 % av vattendragets sträcka var kraftigt rensat eller omgrävt/rätat. På en sträcka av totalt 1000 m var rensningen försiktig. Vissa sträckor har rensats under senare år, däribland området runt Släta fly. Öringbiotoper Tämligen bra uppväxtområden för öring fanns på 600 meter av sträckan vilket är ca 4 %. Detsamma gällde för tämligen bra lekområde. Av den totala ytan om m 2 så utgjorde 1284 m 2 tämligen bra lekområden vilket motsvarar 4 % (figur 6). Detta är lägre om man jämför andra vattendrag inom Bruatorpsåns avrinningsområde. Vid biotopkartering av Bruatorpsån (Länsstyrelsen, 2004) så hade Glasholmsån ca 4500 m 2 och Applerumsån ca 1000 m 2 tämligen bra och bra-mycket bra uppväxtområden. Områden inom bästa klass fanns inga i Tjärekullaån. Uppväxtområde för öring (m2) 4% 0% 28% 68% Ej lämpligt, klass 0 Möjligt, ej bra, klass 1 Tämligen bra, klass 2 Bra-mycket bra, klass 3 Figur 6. Andel uppväxtområden för öring inom Tjärekullaån. 10

11 Tämligen bra ståndplatser för öring fanns på 2150 m 2 vilket utgjorde 7 % av vattendragets totala yta. Omgivning och närmiljö Tjärekullaåns omgivning domineras av skog, främst barrskog och öppna marker i olika hävdstatus. Närmiljön domineras av skog i olika tillväxtstadier, främst al och gran. På 50 % av vattendragets längd dominerar olikåldrig skog i närmiljön, 27 % av sträckan domineras av produktionsskog och på 23 % av sträckan betesmark. Skyddszon Där produktionsskog dominerade närmiljön, en sträcka på 4,5 km, så saknades skyddszon helt eller så var den <3 m bred. Där betesmark dominerade så var skyddszonen även där smal, <3 m bred. Diken Totalt noterades endast fyra diken på sträckan. I samtliga rann lite vatten. Bredden på dikena låg mellan 0,5-2 m och djupet mellan 0,5-1 m. Skyddszon fanns vid två av dikena. Vandringshinder I Tjärekullaån noterades totalt sex vandringshinder för fisk och annan fauna. För de partiella hindren bedöms mört, öring, ål och kräftor kunna ta sig förbi vid höga flöden. De definitiva hindren förhindrar passage av dessa arter. Tabell 3. Vandringshinder på sträckan. Nr Lokal Koordinater Typ Användning Höjd Passerbarhet 1 Syd Björsebo X Y Mindre stensättning Ingen 0,5 m Partiellt 2 Oxlehall X Y Damm Ingen 1,5 m Definitivt 3 Oxlehall X Y Damm Ingen 0,5 m Partiellt 4 Oxlehall X Y Damm Branddamm 0,1 m Partiellt 5 Södra Slätafly X Y Vägtrumma Ingen 0,2 m Definitivt 6 Södra Slätafly X Y Damm Ingen 0,2 m Partiellt 7 Södra Slätafly X Y Damm Ingen 1 m Partiellt Vägpassager Totalt noterades 15 vägpassager. I de flesta fall handlade det om vägtrummor. Ett par öppna broar samt stensatta överfarter noterades. Förutom det definitiva hindret med trumma vid Södra Släta fly så utgjorde ingen vägpassage definitivt hinder för fisk, kräftor eller utter. Vid ett av dessa så hade en stor hög med ris samlats i anslutning till trumman, vilket bedömdes till partiellt. 11

12 Diskussion och förslag Signalkräftor finns etablerade i Vallmans göl. Därmed utgör dammen ingen spridningsbarriär för signalkräftan, arten finns utbredd uppströms. Fiskvägar vid Vallmans göl och uppströms samhället bör projekteras. Uppströms Kulebo finns betydande öringsträckor och även Tjärekullaån skulle på sikt kunna bli viktiga sträckor för den vandrande öringen. Fiskväg i form av trappa vid Vallmans göl skulle kunna gjutas på norra sidan i anslutning till befintligt utskov. För öring är sträckorna nr 5 och 22 mest lämpliga. Här finns idag goda lek- och uppväxtmiljöer med blandad stenbotten och god beskuggning. Sträckorna 9-11 kan förbättras genom att lägga ut sten och grus. Även sträckorna nr 13, 15 och 18 har hög potential för vattenvårdande åtgärder. Några platser bör utvärderas biologiskt genom att utföra elfisken. Prioriterade platser för detta är strax uppströms Tjärekulla, Oxlehall och södra Slätafly. Enligt markägare längs ån så fanns flodkräfta i ån fram till runt år Gädda och lake ska finnas. Elfisken skulle ge underlag till statusklassning samt undersöka eventuell kräft- och öringförekomst. Figur 7. Sträcka 5. 12

13 Figur 8. Sträcka 22. Vandringshinder finns ett flertal på den karterade sträckan, flera av dessa är kulturhistoriskt intressanta. Vid Oxlehall rinner ån helt under en byggnad, här har vattenkraften historiskt nyttjats. Här skulle ett omlöp kunna anläggas på åns södra sida. Vid södra Slätafly finns en vägtrumma som bör sänkas eftersom den ligger alltför grunt och skapar ett vandringshinder. De partiella hindren kan enkelt åtgärdas genom att öppna upp, tröskla med sten för att höja ytan nedströms samt styra vattnet bättre. Prio ett gällande vandringshinder, förutom Vallmans göl, bör vara att åtgärda den stensättning som finns söder om Björsebo. Detta görs enkelt genom att tröskla nedströms hindret. Det finns inga uppgifter om att kräftor finns i Tjärekullaån idag, ett hinder nära sjön kan tjänstgöra som säkerhetsbarriär om arten skulle vandra uppströms från Torsås samhälle. Flodkräftbestånd är högt skyddsvärda, samtliga sjöar där flodkräfta finns idag bör innan olika åtgärder/exploateringar bedömas utifrån detta. Ett bra sätt att öka förvaltningen vore att bilda ett skyddsområde för flodkräfta som efter beslut får restriktioner. Förvaltningen bör stärkas hos vattenägarna, lämpligen bildas ett kräftskötselområde. Figur 9. Partiellt hinder vid medelvattenföring på sträcka 7. 13

14 Punktvis rensningsbehov föreligger på vissa sträckor. Insatser bör ske punktvis där vattnet tydligt däms upp. Ofta handlar det om material som fastnat och skapat rishögar. På sträckorna 3, 12, 16, 20 finns hinder som kan vara aktuella att rensa. Det är viktigt att kantzoner tillåts växa upp som bidrar till beskuggning, detta kan öka på vissa sträckor. Överlag var beskuggningen annars god i en stor del av Tjärekullaån. Figur 10. Rensningsbehov på sträcka 3 och 16. Tjärekullaån hyser höga naturvärden. Miljöerna längs ån innehåller mader, våtmarker, sumpskogar och betesmarker. Vid Tjärekulla finns en nyckelbiotop med ädellöv och strax nedströms Ulvasjön finns värdefulla översvämningsbiotoper. Områden som under karteringen uppvisade värdefulla strukturer var mellan Tjärekulla och Björsebo med gamla betesmarker och omväxlande forsande partier och översvämmade marker. Även partiet mellan Södra Slätafly till Ulvasjön håller en varierad karaktär med kvillar, rörligt grundvatten och fuktiga stråk Några arter som noterades vid karteringen var forsärla, blåmossa och märlkräfta. Dessa arter indikerar varierade förhållanden och god vattenkvalitet. Figur 11. Tjärekullaåns närmiljö innehåller höga naturvärden, här värdefulla betesmarker vid Slätafly. 14

15 Idag bedrivs ett fiske i Vallmans göl, främst av lokalt boende i samhället men även ett visst turistfiske. Det vore värdefullt om vattnet skulle kunna ingå i ett helt fiskevårdsområde, från samhället till mynningen. Ett första steg kunna vara att bilda ett område för endast Vallmans göl där inkomna medel kan gå tillbaka till vattenvård. Att starta ett fiskekort för Vallmans göl bör genomföras av Torsås kommun i samarbete med fiskeexpertis. Åtgärder kopplat till Vattendirektivets God status Vattenförekomsterna som omfattas har måttlig status (2015). För att uppnå god status i Tjärekullaån och Vallmans göl senast år 2021 så bör följande åtgärder genomföras: Åtgärda vandringshinder vid Vallmans göl. Gynna fiskbestånd i Vallmans göl genom att anlägga risvasar för abborren. Ekologisk restaurering av sträckor i Tjärekullaån bör utföras. Åplansrestaurering, skapa meandringar samt tillföra sten och död ved. Utöka kantzonerna och skyddszoner mot åkermark. Rensningar i vatten bör ske punktvis och vara tydligt behovsstyrd. Anläggande av grunda vatten i form av våtmarker, viltvatten och sedimentationsfällor uppströms Vallmans göl bör anläggas. Det finns befintliga vattenområden/dammar som kan få bättre funktion genom att leda in mer vatten. Vattenkemisk provtagning bör inledas i Vallmans göl. Utfiskning av karpfisk i Vallmans göl skulle kunna bidra till att vattenkvaliteten förbättras. Då metoden är svår och resurskrävande bör denna användas först efter att man har anlagt våtmarker och begränsat näringstillförsel/organiskt material från uppströms områden. Syresättning/bättre cirkulation bör göras av vattnet i Vallmans göl. En fontän skulle kunna vara ett sätt. Provfisket i Vallmans göl bör följas upp inom tre år. Elfisken bör göras på ett par platser i Tjärekullaån. 15

16 Översiktskarta Tjärekullaåns delavrinningsområde 16

17 Detaljkartor med biotopkarterade sträckor i Tjärekullaån

18

19

20

21 Delsträckor 21

22 Referenser och underlag Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Länsstyrelsen i Kalmar län Biotopkartering Bruatorpsån. Meddelande 2004:03. Månsson, C-J Elfisken i Torsås kommun. Månsson, C-J Fiskundersökningar i Nissan. Månsson, C-J Provfiske i Alsterån Månsson, C-J Biologiska undersökningar vid Ivars kraftverksdamm, Rymmens utlopp, Lagan. Naturvårdsverket. Undersökningstyp: provfiske i sjöar, provfiske efter kräfta i sjöar och vattendrag samt biotopkartering vattendrag. SLU Provfiskedatabasen. VISS, Vattenkartan. 22