Kapitel 2: De hela talen

Relevanta dokument
Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5

MA2047 Algebra och diskret matematik

Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)

Talteori (OBS en del frågor gäller diofantiska ekvationer och de tas inte upp från och med hösten 2012)

Delbarhet och primtal

Hela tal LCB 1999/2000

Geometri, talteori och kombinatorik

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet

, S(6, 2). = = = =

MA2047 Algebra och diskret matematik

PRIMTALEN, MULTIPLIKATION OCH DIOFANTISKA EKVATIONER

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

(A B) C = A C B C och (A B) C = A C B C. Bevis: (A B) C = A C B C : (A B) C = A C B C : B C (A B) C A C B C

DOP-matematik Copyright Tord Persson Övning Bråkräkning. Matematik 1. Uppgift nr 14 Addera 9. Uppgift nr 15 Addera 3. Uppgift nr 16 Subtrahera

TALSYSTEM, DELBARHET OCH PRIMTAL

Diofantiska ekvationer

4. Bestäm alla trippler n 2, n, n + 2 av heltal som samtliga är primtal. 5. Skriv upp additions- och multiplikationstabellen för räkning modulo 4.

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

Grupper och RSA-kryptering

Några satser ur talteorin

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

1. MYSTERIER BLAND HELTALEN.

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

Föreläsning 9: Talteori

Teori :: Diofantiska ekvationer v1.2

Förberedande kurs i matematik. Alexanderson, Bergkvist, Leander, Lundqvist, Ottergren

Gaussiska heltal. Maja Wallén. U.U.D.M. Project Report 2014:38. Department of Mathematics Uppsala University

Matematik 5 Kap 2 Diskret matematik II

1 Talteori. Det här kapitlet inleder vi med att ta

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 22 augusti, 2001

Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning

SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN I MATEMATIK

Elementär talteori. Lars-Åke Lindahl

Diskret matematik: Övningstentamen 1

Block 1 - Mängder och tal

DELBARHET OCH PRIMTAL. Syftet med detta avsnitt är att bekanta sig med delbarhetsegenskaper hos heltalen.

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18: Svar: Ja, det gäller, vilket kan visas på flera sätt (se nedan).

KTHs Matematiska Cirkel. Talteori. Andreas Enblom Alan Sola

Block 1 - Mängder och tal

Lite om räkning med rationella uttryck, 23/10

Vi börjar med en viktig definition som inte finns i avsnitt 3.4 i [EG], den formella definitionen av kongruens modulo n:

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

POLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER

Om a 2 är ett jämnt tal, så är också a ett jämt tal sant. = 4n 2 + 4n + 1

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, m fl, SF1610, tisdagen den 2 juni 2015, kl

NÅGOT OM KRYPTERING. Kapitel 1

STYRANDE SATSER. 1) Skriv ett program som räknar ut hur många år du har till pensionen. Vi räknar här med att man pensioneras det år man fyller 65 år.

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF1610 och 5B1118, torsdagen den 21 oktober 2010, kl

Tal och polynom. Johan Wild

ARITMETIK 3. Stockholms universitet Matematiska institutionen Avd matematik Torbjörn Tambour

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl

Logiska konnektiv som disjunktion, konjunktion, implikation, ekvivalens, negation.

Sommarmatte. Matematiska Vetenskaper. 12 mars 2012

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Hjalpmedel: Inga hjalpmedel ar tillatna pa tentamensskrivningen. 1. (3p) Los ekvationen 13x + 18 = 13 i ringen Z 64.

Arbeta vidare med aritmetik 2018

Student. a: 5 b: 6 c: 7 d: 8 e: 3

2 (6) k 0 2 (7) n 1 F k F n. k F k F n F k F n F n 1 2 (8)

INDUKTION OCH DEDUKTION

RSA-kryptografi för gymnasiet. Jonas Gustafsson & Isac Olofsson

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

Högstadiets matematiktävling 2016/17 Finaltävling 21 januari 2017 Lösningsförslag

Entydig faktorisering och Fermats stora sats i fallet n = 3

Kontinuitet och gränsvärden

POLYNOM OCH EKVATIONER. Matematiska institutionen Stockholms universitet Experimentupplaga 2003 Eftertryck förbjudes eftertryckligen

Finaltävling i Uppsala den 24 november 2018

SAMMANFATTNING TATA82 Diskret matematik

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Offentlig kryptering

3. Bestäm med hjälpa av Euklides algoritm största gemensamma delaren till

Föreläsning 9: Talteori

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Kapitel 5: Primitiva funktioner

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 2

Inlämningsuppgift, LMN100

Krypteringens historia och användningsområden

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Definition Låt n vara ett positivt heltal. Heltalen a och b sägs vara kongruenta modulo n om n är en faktor i a-b eller med andra ord om. n (a-b).

När du läser en definition bör du kontrollera att den är vettig, och försöka få en idé om vad den egentligen betyder. Betrakta följande exempel.

Algebra och rationella uttryck

Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 4 december 2015 kl

.I Minkowskis gitterpunktssats

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18:00

Svar och lösningar. Kängurutävlingen 2009 Cadet för gymnasiet

RSA-kryptering. Torbjörn Tambour

INDUKTION OCH DEDUKTION

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder

Anteckningar propp SMT2

Matematiska uppgifter

Resträkning och ekvationer

Efternamn förnamn pnr årskurs

Sommarmatte del 1. Matematiska Vetenskaper. 15 augusti c 2017 Matematiska Vetenskaper

Sammanfattningar Matematikboken X

Blandade uppgifter om tal

Tentamen består av 26 uppgifter fördelade på fem olika ämnesområden. Del 2 5 ger maximalt 11 poäng/del.

Udda Perfekta Tal. Kajsa Matti. Examensarbete för kandidatexamen 2014

Transkript:

Kapitel 2: De hela talen Divisionsalgoritmen ( a a Z, d Z\{0} q, r Z : d = q + r ) d, 0 r d c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad där q kallas kvoten och r kallas principala resten vid heltalsdivision. Primtal d är delare till a om a och d 0 är heltal och det finns något heltal, q, sådant att a = qd. Om d är delare till a skrivs detta d a, om ej skrivs det d a. Lär faktor, delbarhet, multipel, triviala och äkta delare. Sats 2.1 Om a, b, c heltal så 1. a b b c a c 2. a b a c a (b + c) 3. a b a bc 4. x Z : (a b a (ax + by)) 5. x, y Z : (c a c b c (ax + by)) Exempel Finns x, y, z Z : 4x + y + 20z = 101? Eftersom ett jämnt tal gånger ett heltal alltid är jämnt (2q a = 2 (qa)) så måste alltid 4x, y och 20z vara jämna. Dessutom är summan av jämna tal alltid jämn (2q + 2r = 2(q + r)). Men talet 101 är udda. Alltså kan det inte vara summan av 4x, y och 20z, dvs det finns inga heltal x, y, z så att påståendet stämmer. Ett postivt heltal p 1 som inte har äkta delare kallas primtal. (Om ett heltal ej är primtal så kallas det sammansatt tal.) Sats 2.3 Det finns oändligt många primtal. Läs beviset! Sats 2.4 Varje heltal kan primtalsfaktoriseras (dvs skrivas som en produkt av primtal). Läs och begrunda beviset. Exempel Är 8 delare till 9602? Enl. Sats 2.1 ovan gäller a b a (ax + by). Med a = 8, b = 96 och y = 100 har vi att a b a by (dvs 8 9600), och med x = 1, 0, 1 har vi att 8 9592, 8 9600 och 8 9608. Men om 8 hade varit delare till 9602 skulle detta funnits mellan 9600 och 9608. Alltså är inte 9602 en multipel av 8. Dvs 8 9602. 1

Räkning med rester Sats 2.5 Om a har rest r vid division med d b har rest s vid division med d så har a + b rest r + s a b rest r s ab rest rs a n rest r n Obs! Sats 2.5 säger inget om principal rest. Denna sats kan även skrivas { a r (mod d) b s a + b r + s a b r s ab rs a n r n (mod d) vilket uttalas a kongruent med r modulo d, b kongruent med s modulo d, a + b kongruent med r + s modulo d, osv. med innebörden att a r är en multipel av d, b s är en multipel av d, a + b (r + s) är en multipel av d, osv. Exempel Bestäm det minsta positiva heltal som är kongruent med 11 + 13 14 15 (mod 16). 11 + 13 14 15 = 11 2 6 + 13 (2 7) 3 5 = 1 6 + 13 (8 49 7) 5 (1 7 16) 6 + 13 ((56 3 16)(49 3 16)) 5 = 9 6 + 13 8 5 (81 5 16) 3 + 13 8 (64 4 16) 2 = 1 3 + 0 = 1 (mod 16). SGD Euklides algoritm För att förkorta ett bråk primtalsfaktoriserar man och stryker sedan från täljare och nämnare. På gymnasiet får man lära sig MGN (minsta gemensamma nämnare). Vi ska nu introducera SGD och MGM. d kallas största gemensamma delare för a och b betecknat SGD(a, b) om 1. d > 0 2. d a d b 3. (c a c b) c d 2

Exempel Är SGD(, 16) = 2? 1. 2 > 0 (ok) 2. 2 och 2 16 (ok) men t.ex. 4 och 4 16 fast 4 2 så SGD(, 16) 2. För att bevisa att 4 är SGD(, 16) kan man resonera: Klart att a a. Enl. Sats 2.1 gäller a b a c a (b + c) där a, b, c var är godtyckliga heltal. Speciellt med b = och c = 16 gäller a a 16 a ( + 16) dvs a 4. Därmed är SGD(, 16) = 4. Bättre sätt att ta reda på SGD är genom att använda Euklides algoritm eller genom primtalsfaktorisering. Euklides algoritm För att bestämma SGD(a, b), antag att a > b och låt { a = c1 b + r 1 där 0 r 1 b b = c 2 r 1 + r 2 där 0 r 2 r 1 För i = 3, 4, 5,... låt r i 2 = c i r i 1 + r i 0 r i r i 1 tills r i = 0 (där r 1, r 2,..., r i 2, r i 1, r i,... alla betecknar principala rester). Då är SGD(a, b) = r i 1, dvs den näst sista resten, dvs den sista icke-försvinnande resten. Metod med primtalsfaktorisering Ett alternativ till Euklides algoritm är att man skriver bråket: a/b och primtalsfaktoriserar 1 a och b. De faktorer som är gemensamma för täljare och nämnare är gemensamma delare och produkten av dessa: största gemensamma delare! Låt oss ta ett exempel som vi löser på båda sätten. Exempel Finn största gemensamma delare till 516 och 156. Euklides algoritm 516 }{{} det större = 3 156 }{{} det mindre + 48 icke-försvinnande rest 156 = 3 48 + sista icke-försvinnande rest 48 = 4 + 0 försvinnande rest Eftersom r 3 = 0 är SGD(516, 156) = r 2 =. 1 Primtalsfaktoriseringen görs lämpligen genom att först dividera a med 2, om detta är ett heltal dividera med 2 igen, osv. tills det tar stopp, fortsätt med 3 tills det tar stopp, sen 5, 7, 11,..., min( a, b). 3

Primtalsfaktorisering 516 156 = 2 258 2 78 = 2 2 9 2 2 39 = primtal {}}{ 2 2 3 43 2 2 3 13 }{{} primtal De faktorer som är gemensamma i täljare och nämnare är 2, 2, 3 så produkten dvs SGD(516, 156) = 2 2 3 =. Två heltal a, b sådana att SGD(a, b) = 1, kallas relativt prima. Sats 2.7 p primtal p ab p a p b Om a, b heltal så kallas m minsta gemensamma multipel, betecknat MGM, om 1. m > 0 2. a m b m 3. (a c b c) m c. Obs! a, b Z \ {0} : SGD(a, b) MGM(a, b) = ab. Exempel Bestäm a) SGD(5005, 4056) b) MGM(5005, 4056). a) Primtalsfaktorisering 5005 4096 = 5 1001 4 1014 = 5 7 143 2 3 507 dvs SGD(5005, 4096) = 13. b) MGM(a, b) = ab SGD(a, b). = 5 7 11 13 2 3 3 169 Detta är ju enkelt då vi just beräknat SGD(5005, 4096): = 5 7 11 13 2 3 3 13 2 MGM(5005, 4096) = 5005 4056 13 = 1561560 4

Obs! Alla jämna tal kan skrivas 2k och alla udda 2k + 1 där k är ett heltal. Divisionsalgoritmen är användbar för att bevisa allmänna utsagor om rest från heltalsdivision: Exempel Bevisa att kuben av ett udda tal, a, (dvs ett udda tal, a, upphöjt till 3) alltid bildar resten 1 vid division med a 1. Låt b = a 1. Då är b jämnt eftersom a är udda. Vidare är a 3 a 1 = (b + 1)3 b = b3 + 3b 2 1 + 3b 1 2 + 1 3 b = b 2 + 3b + 3 + 1 b där b 2 + 3b + 3 är ett heltal (eftersom b är ett heltal) och resten är 1. Man kan också resonera: Låt a = 2k + 1. Då är a 1 = 2k och (2k + 1) 3 = (2k) 3 + 3 (2k) 2 1 + 3 (2k) 1 2 + 1 3 = 8k 3 + k 2 + 6k + 1 = 2k(4k 2 + 6k + 3) + 1 (2k + 1)3 varmed = 4k 2 + 6k + 3 + 1 2k 2k dvs resten är alltid 1. 5

Exempel på heltalsdivision Vad blir resten vid heltalsdivision av 10101 + 11 110 med? Resten vid heltalsdivision av 10101 med : 8 4 1 1 2 1 0 1 0 1-9 6 5 0 10101 = A + 9-4 8 2 1-1 2 9 Resten vid heltalsdivision av 11 med : 11 = 0 + 11 Resten vid heltalsdivision av 110 med : 9 1 2 1 1 0 110-1 0 8 = B + 2 2 Sats 2.5 11 110 = C + 2 11 = C + 1 + 10 Sats 2.5 Dvs resten är 7. 10101 + 11 110 = D + 9 + 10 9 + 10 = D + 1 + = D + 1 + 7 6