VINTERSÄKRA TAK Utgåva 1, 2016

VINTERSÄKRA TAK Utgåva 1, 2016

Väder, vind och byggnader Väderprognoser Meteorologiska väderprognoser använder sig idag av mätpunkter på var tredje kilometer. Förutsägelsen kan därför bli väldigt exakt för cirka fem dygn framåt. Prognoser på mer än 10 dagar ska man däremot inte fästa för stor tilltro till. Detaljerade prognoser för speciella områden kan man köpa från bland annat SMHI för att få information om man till exempel behöver täcka material, klä in ställning, bygga väderskydd eller skotta taket. Sådana väderprognoser kan bidra till att höja säkerheten vid exempelvis takarbeten och montering av taksäkerhetsutrustning. Naturliga snökanoner På vintern, när det blåser in mot land från öppet vatten, kan det uppstå så kallade snökanoner. Luften befuktas då från vattnet och när vinden kommer in över kalla landområden fälls fukten ut i form av blöt och tung snö. Effekten kan liknas vid en snökanon. Är det kraftiga vindar och om byggnaden är placerad så att det blåser vinkelrätt mot byggnaden, kan det samlas stora mängder snö på takets läsida på grund av den turbulens som byggnaden och takformen orsakar. Taket kan till och med bli så snedbelastat att takkonstruktionen brister och taket rasar in. Snöansamlingen kan även överbelasta takmaterial, snörasskydd, takstegar och annan utrustning på taket. Våra snörasskydd klarar en belastning på 500 kg/m, men blöt snö i stora mängder och ogynnsam taklutning kan ge mycket större belastning än vad takkonstruktionen och snörasskydden är dimensionerade för, så att både snörasskydd och takbeläggning kan ta skada eller i värsta fall slitas loss. Står byggnaden istället så att vinden blåser längs med taket och byggnaden är risken för turbulens och ogynnsam snöansamling betydligt mindre. Vi vet att och hur det blåser, men inte alltid hur vi ska anpassa byggandet till naturens lagar Det finns mycket fakta och diagram om hur vinden påverkar byggnader och tak (exempelvis via Eurocode). Ändå är det nog många som inte tänker på hur byggnader bör placeras i förhållande till varandra, till topografin, det geografiska läget, den förhärskande vindriktning på orten, med mera. Fiskare och jordbrukare har sedan generationer ett ödmjukt förhållningssätt till väder och vind och anpassar sin verksamhet efter det. Även flygare vet att utnyttja väder och vind i sin verksamhet. Detta är inte lika naturligt för exempelvis arkitekter och byggare. Copyright CW Lundberg AB. Denna broschyr är skyddad av upphovsrätt och får inte kopieras eller reproduceras utan skriftlig tillåtelse från CW Lundberg AB. Kopieringsförbudet gäller enskilda bilder och texter, hela avsnitt samt skriften i sin helhet.

Bygga huset efter vinden Naturen har egna spelregler. Genom att förstå och ta hänsyn till dessa kan vi bygga smartare och bättre för att klara exempelvis kraftiga vindar och snöoväder. Det handlar bland annat om att placera byggnader med vinden istället för mot vinden och att utforma byggnader och tak som ger vinden så fri väg som möjligt, utan att hindras eller bromsas upp av utbyggnader, veck och avsatser. Bygger vi så att vi inte skapar onödig konflikt med naturlagarna kan vi få mindre väderskador, lägre fastighetsunderhåll och ökad taksäkerhet. Rensa taket från snö och is i god tid För att ytterligare öka taksäkerheten för personer och annat som befinner sig på och nedanför tak bör taken förses med bland annat snörasskydd. Vid töväder sjunker snön ihop på taket, men nya snöfall kan bygga på så att belastningen på takkonstruktionen blir för stor. Taket måste därför rensas från snö och is för att undvika för stora belastningar och förhindra snöras. Normalt ska snömängden inte överskrida vad takkonstruktionen är dimensionerad för, men snöförhållanden förändras och krav från myndigheten Boverket förändras. Ny byggnation och uppväxande och/eller borttagande av vegetation leder till också till förändrad påverkan. Fastighetsägare behöver därför ha tillsyn över taket. Stor, kantig och hög byggnad eller liten, rundad och låg reagerar olika på väder och vind samt även hur de står i förhållande till varandra påverkar snömängden. Det ställer olika krav på taksäkerheten. 2016 CW Lundberg AB CWL Vintersäkra Tak 3

Byggnadens placering, takets form och väderleken kan tillsammans bilda en naturens snökanon som kan få taket att rasa in. Ett skrämmande exempel: Idrottshall med välvd takkonstruktion. Taktäckning med duk och monterade snörasskydd. Byggnaden är kustnära placerad längs med kustlinjen. Vid snöväder blåste vinden från vattnet in mot land, vinkelrätt mot byggnaden. Den våta vinden och snöfallet gjorde att det bildades en snökanon bestående av blöt och tung snö som fastnade på takets läsida på grund av den turbulens som takets form orsakade. Resultatet blev att snöbelastningen blev så stor så att snörasskydden och taket brast! Planera för vintersäkra tak med hjälp av en takskottningsplan! Se vårt exempel på sidan 19 i detta häfte. 4 CWL Vintersäkra Tak 2016 CW Lundberg AB

Vind som störs kan skapa oreda Överallt där vinden plötsligt hindras och tvingas ändra riktning på grund av ett hinder kan det uppstå turbulens bakom hindret. På tak kan detta kan orsaka ansamlingar av löv på hösten eller stora snölaster på vintern. Turbulens är en oordnad luftrörelse som bryter ner luftens jämna strömning via oregelbundna virvelbildningar. Turbulensen kan ha mekaniska eller termiska orsaker. Upp till 1,5 x H H Mekanisk turbulens uppstår omkring och särskilt bakom föremål såsom hus, berg, träd etc som tvingar luften att ändra riktning, utan att återföra den till den ursprungliga luftrörelsen efter hindret. Termisk turbulens uppstår vid den omblandning av luften som sker i samband med termik. Beroende på hindrets form och storlek, vindens hastighet och luftens temperaturskiktning lever turbulensen kvar olika länge efter det föremål som orsakade den. Upp till 10 x H En mycket grov tumregel är att det turbulenta området är 1,5 gång högre än föremålet som orsakar turbulensen och att den kan sträcka sig så långt som 10 gånger höjden, bakom föremålet. (I konstruktionssammanhang används faktorn 2 gånger hindrets höjd för beräkning av snölast.) Exempel på hinder som skapar mekanisk turbulens. Hindrets form och placering i förhållande till vinden avgör hur stor turbulensen blir. I bergsmiljö tvingas luften närmast marken ofta att följa dalgångarna. Det gör att vindriktningen i dalen ofta skiljer sig avsevärt från vindriktningen ovanför bergstopparna. Det gör i sin tur gör att turbulens gärna uppstår i gränsskiktet mellan de olika vindriktningarna. Vinden kan också vara minst sagt orolig där två dalgångar möts så att luftströmmarna blandas. På den höjd där det är kraftig vindskjuvning förekommer alltid mer eller mindre kraftig turbulens då luften från de olika nivåerna krockar och blandas. Termisk turbulens uppstår kring termiska blåsor då de stiger så att den omgivande luften störs. Intensiteten varierar mellan olika tidpunkter. Byggnadens placering i förhållande till den vanligaste vindbelastningen och filtrerande vegetation påverkar också takets snöbelastning. 2016 CW Lundberg AB CWL Vintersäkra Tak 5

Fler vindeffekter och benämningar Venturieffekt Då luften pressas samman till exempel mellan två husfasader så ökar vindhastigheten. Detta kallas venturieffekt. Vindhastigheten kan öka kraftigt och på baksidan av husen är luften ofta mycket oroligt med turbulens och roterande luftrörelser. Vindvridning med höjden Det blåser oftast mer ju högre upp man kommer. Vinden drivs av horisontella tryckskillnader och bromsas framförallt av friktionen mot marken. På våra breddgrader vrider sig vindriktningen vanligtvis medurs med ökad höjd över marken. En tumregel är att höjdvinden är kraftigare och vriden något medurs. Tvingas vinden in i en tratt mellan två snedställda byggnader utsätts den tredje byggnaden för kraftiga vindar med mycket turbulens på taket och bakom byggnaden. Rotorer Vid vissa förhållanden bildar den störda luften rotorer bakom hindret. Rotorena ligger kvar på samma ställe ovan marken och det är i stort sett samma luft som hela tiden roterar. Rotorerna har i stort sett samma storlek som föremålet som orsakade dem. Rotorn drivs av vinden ovanför den. Eftersom en rotor är relativt cirkulär är de vertikala och horisontella vindhastigheterna i stort sett lika stora i den. Olika avstånd mellan likvärdiga byggnadser kan skapa helt olika vindupplevelser. Motvind Medvind Medvind eller motvind ger olika väderpåverkan på taket. 6 CWL Vintersäkra Tak 2016 CW Lundberg AB

Naturlagarna påverkar byggnaden, taket och taksäkerheten Samspelet mellan meteorologi och byggnaders utformning. Människan har alltid byggt hus. Genom generationer har vi lärt oss fundamentala fakta om hur och var vi ska bygga för att undvika problem med exempelvis fukt, kraftiga vindar och snöbelastning. Den moderna människans krav på trendig design och utmanande lägen har med tiden trängt undan denna kunskap så att vi idag bygger både högt, kantigt och på vädermässigt dåliga ställen. Var, vad och vilken? För att inte skapa allt för stora konflikter med naturlagarna bör vissa meteorologiska och geografiska fakta beaktas i samband med att man planerar för en byggnads placering och utförande. Ska byggnaden placeras på en slät och öppen yta, i en dalgång, i en slänt eller uppe på en kulle? Ska byggnaden stå enskilt bland träd och vegetation eller tätt tillsammans med andra byggnader? Är det ett enplanshus eller ett höghus? Ska byggnaden vara stor, hög och lång eller liten, låg och kort? Vilken takform ska byggnaden ha? Ska det vara några påbyggnader på taket? Vilket takmaterial ska det vara? Ska det monteras någon speciell utrustning på taket? Hur ska tillträde till taket vara? Hur ska transporter på taket ske? Vilken taksäkerhetsutrustning ska monteras? Hur ska eventuella väderskydd utformas och förankras? Pulpettak Valmat tak Mansardtak Välvt tak Sadeltak med språng Sadeltak med språng Sadeltak utan språng Platt tak med sarg Platt tak Motfallstak Vinden - något att vända kappan efter Vinden är naturens sätt att uppnå balans och utjämna tryckskillnader mellan över- och undertryck. Ju större skillnad i lufttryck, desto kraftigare blir vinden. Byggnadens placering, storlek och design liksom takformen påverkar vind- och snöbelastningen på taket och takets säkerhetsutrustning. Vindriktningen beskrivs med varifrån det blåser. Västlig vind blåser alltså från väster, nordlig vind från norr och så vidare. Skapar man obalans så att det uppstår en tryckskillnad börjar luften röra sig mot det ställe där trycket är lägre. På samma sätt som att byggnader skapar skugga så skapar de även vindskugga (lä) som man bör ta hänsyn till vid planering och projektering av byggnader och tillbyggnader. Det är särskilt viktigt när det gäller byggnaders höjd, takens utformning och hur olika byggnader ska placeras i förhållande till varandra samt till områdets topografi. 2016 CW Lundberg AB CWL Vintersäkra Tak 7

Vad är snö egentligen? Snö är fruset vatten och består av en mängd små iskristaller. Temperaturen har stor betydelse för vilken typ av iskristaller som bildas. De snöflingor som uppstår har därför olika utseende vid skilda temperaturer. Snöflingorna är ofta stora när temperaturen är nära noll och mindre vid kraftig kyla. Temperatur, topografi, vindförhållanden, husets läge och takets utformning påverkar snömängden på tak. Olika typer av snö har också olika benämningar såsom nysnö - pudersnö - fluffig snö - kallsnö - kornsnö - drivsnö - packad snö - kramsnö - vårsnö - blötsnö - snöblandat regn, med mera. Samma snö som är torr eller blöt väger lika mycket. Snöfall bedöms utifrån hur mycket det snöar: Lätt snöfall - snödjupet ökar mindre än 0,5 cm per timme. Måttligt snöfall - snödjupet ökar 0,5-4 cm per timme. Tätt snöfall - snödjupet ökar minst 4 cm per timme. Vindpackad snö väger mer än snö som fallit rakt ner. Snöfall kräver vissa förutsättningar: För att det ska bildas snö måste det finnas ett moln som kan producera nederbörd. Sådana moln uppstår om luften tvingas uppåt och avkyls så att vattenångan i molnet kondenserar. Detta sker på i huvudsak tre sätt: Vid en varm- eller kallfront. Om luften värms upp över en förhållandevis varm vattenyta vintertid. När luften stöter på ett terränghinder. Temperaturen nära markytan måste vara under nollstrecket, eller högst några enstaka grader över noll. När snöflingorna når marken eller taket lagras de i skikt. Kall nysnö bildar ett lätt och fluffigt lager medan fuktig nysnö, kramsnö, bildar ett kompaktare lager. Snöbelastning på tak En vanlig uppfattning är att snö blir tyngre när det börjar tina. Så är det inte. Snön blir kompaktare, men tyngden är densamma. Normalt ändras inte snömassans tyngd om den bara sjunker ihop och ingen ny snö faller. Däremot kan snölagrets tyngdpunkt förskjutas. Det som påverkar belastningen på taket är om det kommer mer snö som lägger sig ovanpå den gamla snön. Börjar det regna kan tyngden öka om snön på taket tar upp mer vatten än vad som droppar ner från taket. Ofta lagras en stor del av regnet i snön vilket också ökar tyngden på taket. Hur mycket tyngre det blir är svårt att bedöma då en del av regnvattnet kanske rinner ner från taket och att fördelningen kan bli ojämn på grund av rörelser i snön samt olika hinder på taket. Snödjupet på marken är ett bra riktmärke Ett bra sätt att bedöma hur mycket snö som finns på taket är att mäta snödjupet på marken. Man använder sedan en omräkningsfaktor på 0,8-2,0 beroende på takform och taklutning. Snöns densitet (täthet) Nyfallen snö har en densitet av 30-100 kg/kubikmeter. Det innebär att 100 mm nyfallen snö motsvarar 3-10 mm nederbörd i form av regn. Vid beräkning av snölast gäller att 1 mm smält snö på 1 kvadrameter motsvarar 1 liter eller 1 kg vatten. 100 mm vindpackad snö med densitet 200 kg/m 3 motsvarar 20 mm vatten eller 20 kg på en yta av 1 kvadratmeter. 8 CWL Vintersäkra Tak 2016 CW Lundberg AB

Olika snö väger olika mycket Snötyp kg/m³ Mycket fluffig snö Nyfallen torr nysnö Våt nysnö < 30 30-100 100-200 Vindpackad nysnö Packad senvintersnö Tänk på! Taklutning och temperaturväxlingar kan orsaka lavinfara uppe på taket! 200 200-300 Vårsnö under avsmältningens slutskede 400 Snöbelastningen kan vara mer än 10 gånger större beroende på om det är en mycket fluffig snö eller vårsnö som ligger på taket. Taket bör skottas för säkerhetens skull Vid takskottning bör man lämna kvar ett lager av 10-20 cm snö på taket för att skydda takbeläggningen. Vid större taklutningar kan snön ofta skjutas iväg så att den glider av taket. Flackare tak måste däremot skottas för hand. Det är tungt att skotta snö. En snöskyffel väger cirka 1,5 kg och rymmer cirka 50 liter snö. Varje spadtag kan då väga mellan 3-20 kg, beroende på snötyp. Det är också ett högt, halt och kallt arbete som kräver att det finns taksäkerhetsutrustning som är dimensionerad för att förankra personlig fallskyddsutrustning i så att takskottning kan utföras säkert. Snö kan vara lika vacker som förrädisk, speciellt på tak. 2016 CW Lundberg AB CWL Vintersäkra Tak 9

Takkonstruktion och snörasskydd ska dimensioneras efter aktuella snöförhållanden! Snö och is på tak Nysnö väger 30-50 kg per kubikmeter. Fuktig snö, eller snö som fylls på och ligger länge på taket, kan bli mer än tio gånger så tung. Kraftiga temperatursvängningar med omväxlande snöfall kan också göra taket till en lavinfara på grund av olika snöskikt som kan glida på varandra. Taket måste därför kontinuerligt bevakas och vid behov rensas från snö och is. Takformen har betydelse för snöansamlingar Avsatser, veck och uppbyggnader på taket stör luftrörelserna så att snö kan samlas på hög på de ställen av taket där det är lä.. Tak med sådan utformning kräver noggrann dimensionering samt extra tillsyn och kontroll för att undvika rasrisk eller för stora punktlaster på takkonstruktionen och andra anordningar på taket. Takets form påverar luftrörelserna. Allt som hindrar och stoppar upp skapar turbulens så att löv och snö samlas där det blir luftskugga. Ytskikt och monteringsdetaljer Monterad utrustning, till exempel takstegar, gångbryggor och paraboler påverkar drivbildning och hindrar snö från att glida av taket. Deras infästningar måste därför dimensioneras så att de klarar aktuella belastningar. Värmeläckage Värmeläckage är en vanlig orsak till isbildning på tak. Det kan enkelt kontrolleras med värmekamera och lönar sig alltid att åtgärda. Snö glider utefter taket och faller i en båge. Istappar faller rakt ner. Snörasskydd med is-stopp Snörasskydd och is-stopp är två viktiga säkerhetsanordningar för att hålla snö och is kvar på taket. Snörasskyddet klarar en belastning av 500 kg per meter (5 kn/m). Placeringen avgör hur effektivt snön hindras från att glida. Is-stopp håller kvar glidande ismassor på taket och hindrar att isklumpar ramlar ner. Snörasskyddet fungerar också som fotstöd vid arbete vid takfot/takbrott och är dimensionerat för förankring av personlig fallskyddsutrustning så att man säkert och under kontrollerade former kan avlägsna snö från taket. Tyngden av snö och is vid till exempel takränna/takfot kan vid töväder eller värmeläckage orsaka övertryck i smältvattnet inunder så att det tränger in genom otätheter i takets yt- och tätskikt. Det finns alltid risk att tak, snörasskydd och annan takutrustning kan överbelastas av snö. I sådana fall måste snön omedelbart avlägsnas från taket! Ta fram en takskottningsplan och se till att den följs! (se sidan 19) 10 CWL Vintersäkra Tak 2016 CW Lundberg AB

Taktyp, lutning, beläggning och utrustning påverkar taksäkerheten Snö är gratis och levereras vintertid i olika mängder till olika delar av landet. Oavsett var den levereras så sker en stor del av mottagandet på hustak. Där lagras snön och kan förr eller senare utgöra en risk för både hus, människor och omgivning. Konsekvenserna av detta är inte gratis. Sadeltak Naturens bidrag till takosäkerhet Beroende på var huset är beläget och hur taket ser ut kan drivbildning och snöfickor överbelasta takkonstruktionen. Snömassorna kan också utgöra en lavinfara som kan vara livsfarlig för allt och alla som befinner sig nedanför taket - om snömassorna tillåts att rasa okontrollerat. Valmat tak Välvt tak CWL verkar för ökad taksäkerhet Stora snölaster och okontrollerat snöras kan förebyggas genom att bland annat utrusta taket med snörasskydd och snövimpel för snödjupskontroll. Och att man har rutiner för planerad takskottning. Taket bör ha fasta tillträdesleder och gångbryggor där man också ska kunna förankra personligt fallskydd så att man kan röra sig fritt på taket och alltid vara löpande förankrad. Taklutning Rätt taksäkerhetsutrustning gör taket till en säker plats att vara på i alla väder under alla årstider. Snöskottning från tak Som fastighetsägare ska man kontrollera att de som ska utföra takskottning har dokumenterad kunskap och använder de säkerhetsanordningar som krävs. Området på marken måste också spärras av och det ska vaktas av en person som hela tiden har kontakt med snöskottarna uppe på taket. Ytskikt och utrustning Gör alltid en riskanalys beträffande rasrisk av snö och is samt inför arbete med takskottning. Finns det särskilda risker för personskador till följd av fallande is och snö från taket ska det finnas skyddsanordningar mot fallande is och snö längs byggnadens hela tak. Skotta Säkert är en certifierande utbildning av takskottare. Utbildningen är utarbetad av Plåtslageriernas Riksförbund, Fastighetsägarna och försäkrings branschen. Utbildning krävs av många fastighetsägare. Utbildningen innefattar dock inte kunskap om besiktning av taksäkerhetsanordningar eller kunskap om användning av personlig fallskyddsutrustning. Vakten på trafikerade gator och vägar ska ha utbildning för detta. Rådgör i förväg med väghållare/kommun om hur arbetet kan utföras. Gående hänvisas till andra gångbanan Gående hänvisas till andra gångbanan 2016 CW Lundberg AB CWL Vintersäkra Tak 11

gångbanan Säker snöskottning från tak Säker snöskottning från tak kräver rätt hjälpmedel och rätt monterad taksäkerhetsutrustning. Skotta taket jämnt på båda takhalvorna för att undvika att taket snedbelastas av för stora snölaster. Utforma en snöskottningsplan i samråd med konstruktör. Använd personlig fallskyddsutrustning med falldämparfunktion. Förankra dig i nockräcke eller gångbrygga. Var alltid minst två personer på taket! Lämna 10-20 cm snö. Då skadar inte skottningen takets ytskikt. Skotta bara ner små mängder snö och is varje gång Stora snömängder kan skada till exempel skärmtak, fasader och skyltar. Gående hänvisas till andra Gående hänvisas till andra gångbanan Taket ska klara 100-550 kg snö/m 2. Torr snö väger 50-100 kg/m 3. Blöt snö väger 200-400 kg/m 3. Stäng av riskområdet. Avstängning enligt Trafikverkets regler eller lokala kommunala bestämmelser. (Bilden visar ett exempel) Gående hänvisas till andra gångbanan Gående hänvisas till andra gångbanan Alltid minst en vakt på marken! Krav på snörasskydd Standarden SS 83 13 35 ställer följande krav på snörasskydd: Det ska vara minst 150 mm högt. Avståndet mellan takyta och skyddets underkant får vara max 30 mm. Öppningar/mellanrum får vara max 50 mm. Detta innebär i praktiken att snörasskydd ska bestå av minst tre längsgående rör eller profildurk. Snörasskydd ska klara en utbredd snölast på minst 5 kn/m (500 kg/m) i takfallets riktning. Det ska även kunna användas som förankringsanordning för personlig fallskyddsutrustning. Snörasskydd ska monteras så nära takfot och takbrott som möjligt. 12 CWL Vintersäkra Tak 2016 CW Lundberg AB

Låglutande tak, max 6 (1:10) Säker snöskottning kräver säker förankring! Personlig fallskyddsutrustning kan förankras i gångbryggor, nockräcken, takstegar, räcken, fästöglor och snörasskydd. Vid behov ska förankring ske med två förankringsutrustningar i två olika förankringspunkter för att minska pendelrisken vid eventuellt fall över kanten. Detta är särskilt viktigt om arbete sker vid takets hörn. Försäkringsbolagen och taksäkerhet Äger man en försäkrad fastighet vill man ju få ersättning om något händer. Men generellt kan man säga att underlåtenhet att ta hand om sin egendom kan leda till att man inte får ersättning vid en skada. Det är dock lite olika krav för privatägda villor och kommersiella fastigheter. Byggnaders tak ska normalt inte behöva skottas av belastningsskäl. Landsdelar med växlande väder eller hus med dåligt isolerade varmvindar riskerar isbildning med farliga istappar och istryck som kan ge inträngande vatten. Där bör man löpande röja undan snö och se till att is inte bildas på taket. Bäst är att ta hjälp av en certifierad takskottare. Försäkringsbolagen ställer numera krav på att utförarna har takskottarlicens för att försäkringen ska gälla. Se www.skottasakert.se Kommersiella fastigheter Taket ska klara aktuella snölaster, men stora tak, idrottshallar, köpcentra, skolor etc, kan ha klen konstruktion. Låt därför en konstruktör bedöma hållfastheten och göra en takskottningsplan. Se också till att ha tillräckligt med snörasskydd som håller snön kvar på taket. Skriv avtal om snöskottning med en entreprenör som ska kontrollera taket och taksäkerheten före och efter snösäsongen. Kräv dokumentation före, under och efter arbetet. Försäkringsmässigt är det svårt att få ersättning för vattenskada på grund av inträngande vatten från yttertak. Därför är det alltid billigare att underhålla taket än att behöva reparera efter en skada. Istappar kan bildas snabbt! Istappar är ett tungt vägande skäl att rensa taket! Längd: 0,5 m kan väga upp till 2 kg Längd: 1 m kan väga upp till 20 kg Längd: 2 m kan väga upp till 50 kg Privata villor Som privatperson har du ett bredare försäkringsskydd mot snöskador, men du kan inte låta bli att underhålla taket. Se till att ha rätt taksäkerhet/snörasskydd samt eget fallskydd. Fråga också ett proffs om du behöver skotta ditt tak och i så fall vilken skottningsteknik du ska använda. Ger du dig upp på taket ska du vara mycket försiktig, även om försäkringen ersätter många skador du kan orsaka. De flesta skadorna beror på olämpliga arbetsmetoder eller bristande skyddsåtgärder. Försäkringen kan inte rädda ditt liv, så tag inga risker! 2016 CW Lundberg AB CWL Vintersäkra Tak 13

Snölasten på ett tak På pulpettak, utan snöfickor, räknar man med att det är cirka 80 procent av den snömängd som finns på marken. Beroende på i vilken snözon byggnaden är kan man därför teoretiskt uppskatta mängden snö på taket. På högre höjder brukar det vara något kallare på vintern. Mer av nederbörden kommer då som snö och ger då större snömängd än det statistiska värde som snözonen representerar. Samma gäller för sluttningar i höglänt terräng och dalgångar där det lokalt kan komma större snömängder. Snömängden på ett tak beror även på var huset står. På små byggnader som står öppet kan snön blåsa av från taket, även på tak som är brantare än 60. Står huset nära höga träd eller andra högre byggnader brukar snön oftast ligga kvar på taket. På stora tak kan snön ligga kvar eller samlas i drivor beroende på hur det blåser. På sadeltak räknar man med att 110 procent av snömängden på mark kan belasta taket.. På mycket stora tak beräknas det ligga kvar 100 procent, alltså är det lika mycket snö på taket som på marken. På ställen där det ofta blåser starkt från samma håll brukar snö samlas på takets läsida så att ena takhalvan får större snömängder, vilket i sämsta fall kan snedbelasta takkonstruktionen. Ta fram en takskottningsplan Snözon, taklutning, omgivning, takutformning, takmaterial och taksäkerhetsutrustning påverkar hur mycket snö som finns på taket och hur snön beter sig. En takskottningsplan beskriver när och hur taket ska skottas. För större byggnader ska konstruktören leverera en takskottningsplan i samband med att byggnaden överlämnas till byggherren. Planen ska sedan finnas tillgänglig för de som ska skotta taket. Takskottningsplan ska bland annat visa: När skottning behöver utföras, vilken snömängd, aktuell vindriktning. Uppmärksamma områden där det finns särskild risk för snöansamling. Hur kontroll av snömängd ska utföras. Hur snöskottningen ska utföras. Takskottningsplanen ska hållas aktuell och ska anpassas till eventuellt nya förhållanden och situationer som kan uppstå. Korta snörasskydd kan lätt bli överbelastade. 14 CWL Vintersäkra Tak Överbelastat snörasskydd som lossnat tillsammans med takbeklädnaden. 2016 CW Lundberg AB

Tak, snörasskydd och infästningar måste dimensioneras efter snölasten När snölasten för ett tak ska beräknas utgår man från den maximala sannolika snömängden på marken i aktuellt område enligt Europeiska konstruktionsstandarderna (EKS). Hänsyn tas också till takets utformning, exempelvis taklutning och risken för snöfickor. Man bedömer särskilt vindens påverkan, snöansamling, snörasrisker och isbildning. Beräkningen följer i stort de förutsättningar och erfarenheter som finns beträffande aerodynamik och takutformningens inverkan på virvelbildningar och snöansamling. Snölastzoner (kn/m 2 ) 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,5 5,5 Snörasskydd 200 km Obs! Gäller ej då extra snöansamling befaras samt för snöfickor och snöras från högre beläget tak. Gäller ej bågtak. Prata med konstruktör. Taklutn. Vid normala vintrar ska inte taken behöva skottas av hållfasthetsskäl. Däremot kan taken behöva skottas för att undvika att nedfallande snö och is skadar personer och egendom. Rätt dimensionerade och placerade snörasskydd minskar behovet av att skotta tak. Maximalt avstånd mellan snörasskydd på sadeltak (mått i meter) Snözon enligt EKS 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4,5 5,5 µ* 6 55 36 27 22 18 16 12 10 0,8 10 31 21 16 13 10 9 7 5,7 0,9 14 22 14 11 8,6 7,2 6,2 4,8 3,9 1,0 18 16 11 8,2 6,5 5,5 4,7 3,6 3,0 1,05 23 13 8,4 6,3 5,1 4,2 3,6 2,8 2,3 1,1 27 11 7,5 5,6 4,5 3,7 3,2 2,5 2,0 1,1 33 10 6,6 5,0 4,0 3,3 2,8 2,2 1,8 1,1 38 9,4 6,2 4,7 3,7 3,1 2,7 2,1 1,7 1,1 42 9,1 6,1 4,6 3,7 3,0 2,6 2,0 1,7 1,1 45 9,1 6,1 4,5 3,6 3,0 2,6 2,0 1,7 1,1 50 9,2 6,2 4,6 3,7 3,1 2,6 2,1 1,7 1,1 55 10 6,4 4,8 3,9 3,2 2,8 2,1 1,8 1,1 Taklutn.... förhindrar okontrollerade snöras från tak och fungerar som förankring av personlig fallskyddsutrustning.... gör det möjligt att vid stora snömängder under kontrollerade former avlägsna snön från taket.... dimensioneras för en belastning på 5 kn/m (500 kg/m) och ska klara de belastningar som kan uppkomma vid förankring av personlig fallskyddsutrustning. Med kortare c-avstånd än 1,2 m mellan konsolerna klarar snörasskyddet större belastningar. Snölastzonskartan bygger på observationer av nederbörd i form av snö vid olika temperaturer. Snödjup och densitet observeras för olika platser i landet. Maxvärdena per vinter för minst 30 år läggs in i ett statistikprogram där värdena översätts till den högsta snömängden på mark i kn/m 2 som beräknas uppstå under en 50-årsperiod. Maximalt avstånd mellan snörasskydd på pulpettak (mått i meter) Snözon enligt EKS 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4,5 5,5 6 60 40 30 24 20 17 13 11 10 37 24 18 15 12 10 8,1 6,6 14 27 18 13 11 8,9 7,6 5,9 4,8 18 21 14 11 8,5 7,1 6,1 4,7 3,9 23 17 12 8,7 7,0 5,8 5,0 3,9 3,2 27 15 10 7,7 6,2 5,2 4,4 3,4 2,8 33 14 9,1 6,8 5,5 4,6 3,9 3,0 2,5 38 13 8,6 6,4 5,2 4,3 3,7 2,9 2,3 42 13 8,4 6,3 5,0 4,2 3,6 2,8 2,3 45 13 8,3 6,3 5,0 4,2 3,6 2,8 2,3 50 13 8,5 6,3 5,1 4,2 3,6 2,8 2,3 55 13 8,9 6,7 5,3 4,4 3,8 3,0 2,4 60 14 9,6 7,2 5,8 4,8 4,1 3,2 2,6 * Tecknet µ står för takets formfaktor, till exempel sluttande tak, pulpettak. Även taklutning och bågtaksform påverkar formfaktorns storlek.den nedre tabellen för pulpettak bygger på formfaktorn µ 0,8. Vid risk för stora snölaster ska snön avlägsnas från taket! Se till att det finns en takskottningsplan och att den ät tillgänglig. 2016 CW Lundberg AB CWL Vintersäkra Tak 15

Så här kan du mäta snödjup och vad snön väger per kvadratmeter: 1 Använd ett öppet rör med bestämd innerdiameter, till exempel en bit av ett stuprör. 2 Tryck ner röret mot takytan. 3 Lyft upp röret och se till att ingen snö åker ur. 4 Väg den uppsamlade snön (gram). 5 Räkna ut vikten i kg/m 2 enligt denna formel: Uppmätt vikt i gram 0,0785 Diameter (cm) Diameter (cm) Antag att den uppsamlade snön väger 0,9 kg = 900 gram. Rörets diameter är 87 mm = 8,7 cm. Snöns vikt per kvadratmeter blir då: 900 151,5 kg/m2 0,0785 8,7 8,7 Håll koll på snömängden Nyfallen snö väger ca 30 kg per kubikmeter, det gör att 30 cm nysnö väger cirka 10 kg per kvadratmeter, 40 cm cirka 12 kg och så vidare. Framåt senvintern sjunker gammal snö ihop av sin egenvikt och av värme. Det kan även komma mer snö eller regn som stannar kvar i den befintliga snön på taket vilket leder till ökad vikt. Det kompakta snölagret kan då väga mycket, trots att det inte är speciellt tjockt. Skulle den plötsligt glida av på ena takhalvan kan det leda till snedbelastning så att takkonstruktionen brister. Detta kan drabba exempelvis snålt dimensionerade ekonomibyggnader och lador. Snörasskydd på båda takhalvorna kan minska denna risk. OBS! Tänk på att hus med låglutande eller platta tak kan vara betydligt mer utsatta för överbelastning av takkonstruktionen. Däremot löper snörasskydd på sluttande tak, 20-45, större risk för överbelastning. För att veta hur mycket snö det är på taket och hur tung den är ska man mäta snödjupet och snöns densitet. Som exempel kan man använda en bit stuprör (diameter 87 mm) som sticks ner i snön så att det bottnar mot taket. Stick sedan in en spade under röret så att snön inte åker ur när röret dras upp. Samla upp snön och väg den. När du vet vikten kan du räkna ut snölasten på taket, med hjälp av formeln här bredvid. Snözon Snö på mark 1 100 kg/m 2 1,5 150 kg/m 2 2 200 kg/m 2 2,5 250 kg/m 2 3 300 kg/m 2 3,5 350 kg/m 2 4 400 kg/m 2 4,5 450 kg/m 2 5 500 kg/m 2 Stick ner ett rör genom snön tills det bottnar mot takytan. Stick in en spade under röret. Lyft upp det och väg snöinnehållet. Snödjupet i meter x Snöns densitet i kg/m 3 = Snömängd i kg/m 2. Exempel: Snödjup 0,4 m Densitet 70 kg/m 3 = Snömängd 28 kg/m 2 Taket kanske inte orkar bära all snö Europeiska konstruktionsstandarderna (EKS) används vid dimensionering av takkonstruktioner. Landet är indelat i olika snözoner, där exempelvis snözon 2 betyder en snöbelastning på 2 kn/m 2 vilket motsvarar cirka 200 kg/m 2 på mark. Till detta läggs olika säkerhetsfaktorer på både lasten och materialets hållfasthetsvärden. Detta grundvärde multipliceras sedan med en formfaktor (0,8 2,0) beroende på takets utformning. Det kan öka eller minska den dimensionerande belastning som man ska räkna med. Exempel: Normala tak upp till 60 har formfaktor 0,8. I snözon 2,0 ska taket då klara 200 0,8 = 160 kg/m 2. Pulpettak har formfaktor 0,8 upp till 60 grader. 16 CWL Vintersäkra Tak 2016 CW Lundberg AB

Snörasskydd hindrar snö från att glida ner från taket CWL Snörasskydd är utformat som ett räcke som monteras längs med takfoten. Det klarar en belastning av 5 kn/m (500 kg/m). Kan snömängden på taket bli högre än vad snörasskyddet klarar måste man montera flera snörasskydd, eller snöglidhinder, som hindrar snö att glida ner från taket. Den last som belastar snörasskyddet i takfallets riktning beror, förutom på snömängden, även på takets form, takmaterialets friktion och eventuella hinder på taket, exempelvis påbyggnader som gör att snö samlas eller packas mot snörasskyddet. Belastningen på räcket blir större på hala takmaterial, till exempel plåt, duk och målade plåttak, än på exempelvis strävare betongpannor och papptak med shingelbeläggning. Monteras ett kort snörasskydd ovanför en entré eller port kan det belastas både av den snö som ligger rakt ovanför räcket och av den snömängd som ligger 45 snett ovanför, utanför räcket. I sämsta fall kan belastningen bli så stor att snörasskyddet rasar ner från taket tillsammans med snön. Snövimpel används för att lättare hitta förankringspunkt för personligt fallskydd samt som snödjupsindikator. Montera snövimpel med ställbar snötolk på strategiska platser uppe på taket. Du kan då lättare kontrollera takets snömängd. Ställ in tolken på den höjd där skottning ska utföras. Snövimpel kan även monteras på konsol till snörasskydd mm. REKOMMENDERAS EJ! I bästa fall gör snörasskydd att taket inte behöver skottas Ett rätt dimensionerat och monterat snörasskydd kan kraftigt begränsa risken för att snö faller ner från taket. Utan snörasskydd kan man räkna med att snö glider ner från taket efter varje snö- och töperiod. Med snörasskydd kan man klara flera sådana perioder utan risk för ras. För många tak är det skottår varje år! Tak ska skottas när det finns risk för snöras, eller att takkonstruktionen inte håller för den snömängd som finns på taket. Taket behöver också rensas från snö och is om det finns otätheter där vatten kan tränga in eller värme kan tränga ut och ge upphov till istappar. Risk för överbelastning Om man redan tidigt på vintern har mycket snö på marken så är det även mycket snö på taket. Stora snömängder i samband med stark vind och olycklig vindriktning kan också göra att delar av taket belastas av stora snömängder. Man bör då på ett säkert sätt gå upp på taket och kontrollera snömängden på olika ställen. Har mer än halva vinterns beräknade snömängd kommit redan tidigt på vintern bör man skotta de delar av taket som har mycket snö. Risk för inträngande vatten Utifrån takets konstruktion och taktäckningsmaterial kan man generellt bedöma om det finns risk för inträngande vatten från taket. Det är vanligt med inträngande vatten från ränndalar, vid vinkelbyggnader eller påbyggnader, lanterniner, takkupor samt låglutande tak med exempelvis plåtbeklädnad. Har man dessa typer av problem och kan konstatera varifrån det läcker in vatten, räcker det oftast att ta bort snö och is just där. Risk för fallande snö och is Med en enkel inspektion från marken och taket kan man oftast bedöma om det finns risk för ras av snö och is som kan falla på personer eller egendom. Finns det rasrisk bör man skotta de delar av taket som utgör omedelbar fara. Korta snörasskydd samlar på sig stora snölaster. Risken är stor för att både snörasskyddet och snön rasar av taket. REKOMMENDERAS! Snörasskydd bör monteras utefter takets hela längd! Snöskottningens gyllene regel: Skotta inte rent mot takytan, det ökar risken för att skada taktäckningsmaterialet! Snö som ser lika ut kan väga helt olika... 50 cm nysnö kan väga 25 kg/m 2 medan 50 cm gammal snö kan väga 150 kg/m 2. 2016 CW Lundberg AB CWL Vintersäkra Tak 17

Dimensionering av snörasskydd I Sverige och i många andra snörika länder monterar vi snörasskydd på taket så att personer och egendom inte ska skadas av nedfallande snö och is. Det finns en standard för snörasskydd (SS 83 13 35), som säger att snörasskydd ska vara 150 mm höga och ska ha en viss täthet samt ett hållfasthetskrav på 5 kn/m (500 kg/m) för att hålla kvar den snölast som snörasskyddet är dimensionerat till. Snörasskydd ska även klara förankring av personlig fallskyddsutrustning. Vid dimensionering av snörasskydd utgår man från en dimensionerande snömängd som stäms av mot den snölast som takkonstruktionen ska tåla. Man tar däremot inte någon hänsyn till takmaterialets friktion. Visar det sig att det inte räcker med ett snörasskydd nere vid takfoten för att hålla all snö på plats kan man montera ytterligare en eller fler rader snörasskydd, eller andra former av snöglidhinder, högre upp på taket. På befintliga byggnader måste man veta vilken snölast som takkonstruktionen är dimensionerad för. Vid dimensionering av takkonstruktioner lägger man alltid till en säkerhetsfaktor på den dimensionerande lasten. Det gör man inte vid dimensionering av snörasskydd, då det skulle kunna innebära att snörasskyddet blir starkare än takkonstruktionen. Våra snörasskydd är konstruerade för att ge vika innan takbeklädnaden skadas och/eller takkonstruktionen brister. CWL Snörasskydd av pressad stålplåt, kompletterat med så kallade is-stoppare. CWL Snörasskydd med tre på varandra liggande rör. Snöglidhinder Som ett komplement till snörasskydd har vi även snöglidhinder. Dessa är 30-50 mm höga och vi har två varianter - CWL Snöglidhinder och CWL-kroken. CWL Snöglidhinder består av ett rör som monteras nära takytan. CWL Snöglidhinder. CWL-kroken består av enskilda små enheter som fästes till eller är integrerade i takmaterialet. Våra snöglidhinder kan hålla kvar en viss mängd snö vid en viss taklutning vilket gör att snörasskydd till viss del kan ersättas med snöglidhinder. Dock inte det nedersta. Snöglidhinder utgör inte förankringsanordning för personlig fallskyddsutrustning och det finns för närvarande ingen svensk eller europeisk standard för dessa. CWL-kroken 18 CWL Vintersäkra Tak 2016 CW Lundberg AB

Takskottningsplan Fastighetsbeteckning: Vinterskottaren 12 Datum: 2016-01-14 Adress: Kung Bores vintergata 144 123 45 Vinterstaden Snözon: 2 Typ av tak Takyta Takkonstruktion Snörasskydd Taksäkerhetsutrustning Kontroll av snömängd Uppmätt snömängd Tillträde till taket Förankringsanordning Skottningsordning Områden med särskild risk Platt tak X Sadeltak Brutet tak Valmat tak Pulpettak Bågtak Taklutning: 38 grader. Taktäckningsmaterial: Betongpannor Taklängd: 18 m. Takfallets längd: 6,5 m. Husbredd: 9 m. Fasadhöjd: 6 m. 252 m 2. X Takstolar Balkar Spännvidd: 4,5 m Bärande takmaterial: Typ: CWL Antal rader: 1 st Längd per rad: 17 m. Infästning: Konsoler skruvade till TRP20 Avstånd mellan konsoler: 1,2 m. Tillåten last: 5 kn/m. Formfaktor: 0,8 Avstånd mellan rader: m. X Gångbrygga X Nockräcke X Takstege Skyddsräcke X Mätning med måttband. X Rörprov + Vägning. X Snövimpel med ställbar tolk. Annat: Kontrollpunkt A: Kontrollpunkt B: Kontrollpunkt C: Kontrollpunkt D: kg/m 2 kg/m 2 kg/m 2 kg/m 2 X Taklucka med invändig stege. Fasadstege med ryggskydd. Dörr från fläktrum/vind. Annat: Råspont EXEMPEL X Nockräcke X Gångbrygga X Takstege Förankringsögla Annat: X Takhalvorna skottas parallellt i följande ordning: 3 + 4 1 + 2 5 + 6 Ränndal X Skorsten Takkupa Lanternin X Taklucka X Ventilationshuv Påbyggnad Annat: KONTROLLPUNKTER för snömängd A B C D Uppmätning av snömängd vid olika kontrollpunkter på taket. Åtgärder vid skottning: Markplanet måste stängas av cirka 6 meter ut från fasadliv och ska bevakas av vakt. Avstängningen ska utföras enligt kommunens regler för arbete på gata/väg. 6 4 2 3 1 SKOTTNINGS- ORDNING 5 Skottningsordning för att undvika ojämn takbelastning. Takskottningen ska utföras av utbildad personal som ska använda personlig fallskydds utrustning Extra förankring vid arbete i takhörn. 2016 CW Lundberg AB CWL Vintersäkra Tak 19

Produkter för ökad taksäkerhet, minskad miljöbelastning och vackrare utsikter Taksäkerhet från CW Lundberg tillverkas av Magnelisplåt, stålplåt som ytbehandlats med en blandning av zink, aluminium och magnesium. Produkterna pulverlackeras för att öka beständigheten. Skruvar och muttrar är av rostfritt stål. Design och moderna produktionsmetoder ger trygga och stabila taksäkerhetsprodukter. Med en effektiv logistik och enkel lagerhantering är CW Lundberg marknadsledande inom taksäkerhet. Vår produktion har ett uttalat miljömål med en väl utvecklad produktionsteknik som är miljövänlig och energisnål. Vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004. SP är ett av SWEDAC ackrediterat organ för certifiering av miljöledningssystem SP is a Certification Body, accredited by SWEDAC, for certification of eco management systems 1002 EMS CERTIFICATE nr/no. 1271 M Härmed intygas att:/this is to certify that: CW LUNDBERG INDUSTRI AB har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven enligt SS-EN ISO 14001:2004 vad gäller: has an eco management system that fulfils the requirements of SS-EN ISO 14001:2004 with respect to: Marknadsföring, utveckling, och tillverkning taksäkerhet samt pulverlackering Development, manufacture and marketing of roof safety devices and powder coating Certifikatet är giltigt till och med 27 februari 2009 och utfärdades ursprungligen 27 februari 2006. Ytterligare information finns på www.sp.se. This certificate is valid until and including 27th February, 2009 and was originally issued 27th February, 2006. Further information can be seen at www.sp.se. Borås den 22 november 2006/22nd November, 2006 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP Swedish National Testing and Research Institute Certifiering - Certification Lennart Månsson CW Lundberg AB Landsvägen 52, 792 22 Mora Tel: 0250-55 35 00 Fax: 0250-55 35 15 E-post: info@cwlundberg.com www.cwlundberg.com PR0033-01SE CW Lundberg AB 2016 / bildinfo.se Detta är en avskrift av Originalcertifikatet utförd av SP