Vildmarkskultur för elever i årskurserna 4. 6.

Vildmarkskultur för elever i årskurserna 4. 6. Tid: ca 3 4 h Tema: vildmarkskulturhistoria, människan och naturen, överlevnad under vintern, djurspår, djurkunskap, allemansrätt, jakt Tidspunkt: vinter Plats: utomhus, gärna vid ett skogsområde Målsättning: att barnen får en inblick i vår vildmarkskulturhistoria, att få upplevelser och röra på sig i vinternaturen, lära sig om allemansrätten, att få kunskap om olika viltarter och deras övervintring, se att människan är en del av naturen och beroende av den, att få en större förståelse för jakt idag, att träna upp sociala förmågor: att fungera tillsammans i gruppsituationer och lära sig lyssna på och respektera andra. Material: Bild av hällristning. Sittunderlag. Rep och bilder för tidsperioderna. Papperstejp. Frågeblanketter. Material att hänga upp frågeblanketterna med. Papperslappar och blyertspennor. Termometer. Järppipa/bjällra/koskälla. Kamera/mobiltelefon med kamera. Sittunderlag. Spårkort. 2 flaskor med gul fingerfärg (utspädd), 2 flaskor med röd fingerfärg (utspädd). Eventuellt en liten plastspade. Alternativ: Skalade kottar av ekorre, harbajs, ätna kvistar. Röd färgflaska. Spårkort. Eventuellt en liten plastspade. Fältharar och skogsharar i papper (gärna laminerade). Ca 10 av varje färg. Alternativ: Vita tyger. Bild på skogshare och fälthare. Tipskort. Papper med påståenden. Bild av mårdhund och grävling. Råd för programmet: Försök finna ett område där det finns en skog i närheten och ett område med orörd snö. Det behöver också finnas ett öppet område för lek. Fågellockande visselpipa (t.ex. järppipa) är ett bra sätt att samla eleverna vid de olika programpunkterna eller då vildmarksguiden behöver få elevernas uppmärksamhet. Berätta om järpen och visa bild av järpe. Järptuppen visslar högljutt på våren och hösten. Typisk revirfågel och därför lätt att locka till sig med järppipa. Roligt också om man själv kan härma en fågel. En liten bjällra eller en liten koskälla kan också användas om man inte får tag på en järppipa. Programmet innehåller några korta berättelser. Det är till fördel om vildmarksfaddern kan berätta historierna för eleverna utan att läsa texten innantill från ett papper. Då blir berättelserna mera levande och lockande för elevernas fantasi. Ett bra tips då man lär sig historier är att se berättelsen i bilder i sitt huvud. Då vet berättaren vad som skall hända i historien och kan återge den med sina egna ord. Berättelserna är skrivna i kursiv stil. Om det känns svårt och inte naturligt att berätta historierna har man pappret till hjälp. Om någon av berättelserna känns för långa och gruppen inte klarar av att lyssna kan berättelserna förkortas. Det är ändå alltid bra att börja en uppgift/lek med att berätta något om historien, människan och djuret. Gjord av: Mikaela Granqvist, miljöfostrare

1. Introduktion i ring Tid: 20 min Material: Bild av hällristning. Sittunderlag. Rep och bilder för tidsperioderna. Papperstejp. Introduktionen börjar med presentation av vildmarksfaddern och av dagen/temat. Eventuellt presentation av barnen beroende på hur många de är. Ni kan stå eller sitta i ring (sittunderlag), om det finns något trevligt ställe och inte är för kallt, eftersom introduktionen börjar med en berättelse. Berättelse: För tusentals år sedan var Finland täckt av ett tjockt lager av is. Isen kunde på vissa platser vara några kilometer tjock. Här kunde ingen bo. Så blev vädret småningom varmare och isen började smälta och drog sig tillbaka norrut. Kvar blev stora havsområden i gropen efter isen, som var tung. Också bara landområden fanns och nya marker steg upp från havet som isen hade tryckt ner. Så småningom började det växa skog här. Människor flyttade från söder och sydost till Finland. Det var stenåldersmänniskorna. Livet här uppe i norr var ett hårt liv. Människorna måste hela tiden röra på sig för att få mat för dagen. De var jägare, fiskare och samlare. Stenåldersmänniskorna hade stora områden att fånga in mat på och flyttade runt efter årstiderna. De var nomader. Allt omkring dem var vildmark. Under sommaren bodde människorna mera längs kusterna och fångade fisk och säl, medan många under vintern flyttade in i landet och jagade älg, hjort, ren och bäver. Då det började växa stora skogar här fanns det också bär, svamp och vilda växter man samlade in. Man samlade också in fågelägg. Både män och kvinnor jagade och fiskade och man har funnit bilder som stenåldersmänniskorna ristade in på klippor av deras jakt och fiske. Bilderna på klipporna kallas hällristningar och de kunde påverka jakt- och fiskelyckan. Att kunna göra upp eld var livsviktigt för att klara sig uppe i Norden under kalla vintrar. Man tog tillvara djurpälsarna och skinnen och använde dem till kläder och till att bygga hus. Man kunde också använda pälsarna och skinnen till att byta till sig olika saker. Vintern var en viktig tid för jakt för då var djurens päls som tjockast och värdefullast. Köttet kunde under vintern frysas och förvaras. Jakt och fiske var helt livsviktigt för våra förfäder i tusentals år. Under vintern skyddade djurhudarna mot kyla. De var också kamouflage vid jakten. Genom att låta djurets päls vara så oförändrad som möjligt trodde man att djurets kraft och list kunde överföras på den som bar pälsen. Våra forntida förfäder hade en stor kännedom om naturen och hur man skulle leva helt enligt naturens villkor och enligt det som naturen kunde ge under olika årstider. Då vildmarksfaddern berättar om hällristningar går en annan vuxen runt i ringen och visar bild av en hällristning. Uppgift: Historiska händelser riskerar ofta att bli abstrakt. Det är svårt att tänka sig in i en annan tid och det är svårt att förstå tidsskalan. För att tidskalan skall bli begriplig kan man använda sig av ett tidsrep med de olika perioderna markerade och åskådliggöra med bilder. Använd ett vanligt rep som man snurrar i cirkel och längs med repet läggs bilder vid de olika markeringarna för tidsperioderna. Markeringarna kan göras på förhand på repet med papperstejp. Repet behöver inte vara i cirkel, det kan

också vara utdraget. Tidsrepet läggs i mitten av er introduktionsring. Beroende på ålder hur ingående man gör det (stenåldern, bondetidens början, bronsåldern, järnåldern och nutiden). Fundera tillsammans på de olika tidsperioderna i människans historia här i Norden. Då kan eleverna sätta in de olika berättelserna och aktiviteterna i ett sammanhang längs en tidsaxel. Tidsrepet kan finnas kvar på marken under hela programmet. Källa: Forntida teknik. Att lära in ute året runt. Mats Wejdmark & Robert Lättman-Masch. Outdoor teaching, 2011. Fundera tillsammans med eleverna vad som hände sedan då människan började odla marken och ha boskap. - Hur gick det med jakten och fisket? Hur länge var de viktiga? - Varför jagar man, fritidsfiskar man och samlar in bär och svamp idag? - Finns det jägare och fiskare i er familj? Var någon av era mor- eller farföräldrar eller deras föräldrar jägare, bönder eller fiskare? - Tidigare var allt vildmark. Vad är vildmark idag? Jakt, fiske och insamling av bär och svamp är idag hobbyn och innebär för många ett bra sätt att få komma ut i naturen och tycka om naturen. Det man tycker om kan man också respektera. Naturhobbyn gör att vi mår bra och vi håller oss friska. Det man jagar, fiskar och samlar in är bra och ekologisk mat. Jakt och fiske är roligt och spännande och innebär för många att man har vänner och en gemenskap med andra. Som jägare och fiskare måste du ha stor kunskap om många saker, precis som våra förfäder. 2. Stationer med frågor/uppgifter om vildmarkskultur och vinternatur Tid: 30 45 min beroende på hur stor grupp och hur många stationer Material: Frågeblanketter (bra att laminera pappren). Material att hänga upp frågeblanketterna med. Papperslappar och blyertspennor. Termometer. Järppipa/bjällra/koskälla. Kamera/mobiltelefon med kamera. Sittunderlag. Råd till stationerna: I grupper på 3 4 elever. Det finns 8 frågor/uppgifter. Välj själva hur många stationer ni har, beroende på hur många elever det finns i gruppen och hur mycket tid ni har. Lägg ut frågorna i omgivningen så att de är synliga, men ändå med ett visst avstånd från varandra så att varje station inte stör en annan station. Termometern kan hängas i ett långt band och fästas vid temperaturmätningsstationen. Vid naturställestationen kan läggas sittunderlag. Eleverna går från en station till en annan som är ledig. Vildmarksfaddern visslar i sin pipa då eleverna skall byta station. Stationen med uppgifter kan ta längre stund än stationerna med frågor. Se till att det finns tillräckligt med tid för uppgifterna. Elever vid stationer med frågor får kanske vänta lite eller prata om det som frågan gäller.

Vildmarksfaddern står under uppgiften vid stationen där eleverna bygger eller ritar i snön. Utse var eleverna skall rita/bygga. Vildmarksfaddern följer med när eleverna är klara och visslar. Vildmarksfaddern ser till att eleverna inte ritar/bygger för länge. Se till att då nya grupper kommer till stationen, de inte förstör det som de andra byggt. Under programmet finns hoppeligen flera än en vuxen. De andra vuxnas uppgift är att se till att eleverna byter till olika stationer, att grupperna är samlade, hjälper till om det behövs och ser till att det inte är flera än en grupp vid varje station. Introdusera uppgiften och berätta att i uppgiften får eleverna fundera på vildmarksliv förr och idag genom att svara på frågor och göra några uppgifter vid olika stationer. Dela in eleverna i grupper. Berätta hur uppgiften med stationerna går till. Var tydlig med att man först kan byta station när det visslar i pipan och endast en grupp vid varje station. Om man har svarat färdigt på en fråga vid en station kan man tillsammans fortsätta fundera på frågan tills pipan visslar. Avslutning: Ni samlas först och går sedan runt till stationerna för att tillsammans fundera på uppgifterna och svaren och se på utställningen. Få fram det viktigaste, men håll avslutningen ganska kort. Stationerna: Fråga: Att kunna göra upp eld var en av de viktigaste kunskaperna människan hade för att kunna flytta hit till kalla Finland. På vilka alla sätt kunde elden hjälpa stenåldersmänniskan? Vilket trädslag är bra att ha på lägerelden och ger mycket värme? Vilket är det trädslag som sprätter gnistor och därmed inte så bra? Svar: Med hjälp av elden kunde stenåldersmänniskan värma sig och få ljus. Elden kunde också användas för att laga, torka och röka mat. Elden kunde hålla rovdjuren borta. Med tiden lärde man sig att utnyttja elden för tillverkning av keramikkrukor och för framställning av järn. Man kan sända nödsignaler med eldens rök. Björkved ger hög värme medan granved sprätter gnistor. Uppgift: Rita i snön eller bygg av snö/naturmaterial en liten skulptur av en stenåldersmänniska då den jagar eller fiskar. Kan ni allemansrätten? Vad får man ta från naturen och vad inte? Obs! Här är det viktigt att vildmarksfaddern som står vid stationen visar vilken storleks bild/skulptur de skall laga. Definiera vad liten är. Storlek som elevens arm. Om bilden/skulpturen blir stor tar det för lång tid att bygga. Vid genomgång: Gå alla och titta på stenåldersutställningen. Fotografera konstverken och skicka bilden senare till gruppen. Gå igenom allemansrätten vad man får ta och inte får ta från naturen.

Fråga: Vilka andra sätt använde våra förfäder, förutom spjut och pilbåge, att fånga in sina byten? Om man har jakt som hobby idag använder man gevär. Finns det ännu idag några urgamla metoder att fånga in ett byte? Har du någongång prövat skjuta med en pilbåge? Berätta för de andra. Svar: Förutom att stenåldersmänniskan jagade med spjut och pilbåge grävde man fångstgropar och gjorde upp fällor och snaror. Idag använder man ännu fällor (mårdhund, rävar, minkar) och snaror (ripa i Lappland) för vissa djur. Skulle man få använda spjut i jakten ännu idag? (ta upp om att djuren idag måste avlivas på ett så snabbt och så smärtfritt sätt som möjligt, eftersom vi idag har möjlighet till det). Fråga: Varför jagade våra förfäder mycket ekorre? Varför jagades ekorren nästan bara under vintern? Idag behöver människan inte jaga mycket ekorre. Det är mest mården som jagar ekorren idag. Mården är skicklig på att klättra i träd. Varför är det inte alltid så lätt för mården att fånga ekorren? Svar: Man jagade ekorren för pälsen skull. Den var ett mycket viktigt pälsvilt och jagades mest under vintern. Pälsen är som tjockast under vintern och är grå till färgen då ekorren byter till vinterpäls. På många ställen fick man inte jaga ekorren innan den bytt päls, för då var pälsen renast. Av pälsen kunde man endera göra kläder och saker till sig själv eller byta till sig andra nödvändiga saker. Ekorren kunde också dryga ut människans matförråd. Ekorren sover på natten lika som människan. Mården sover på dagen. De är aktiva under olika tider på dygnet. Uppgift: Hitta ditt eget naturställe. Välj ett ställe i naturen nära stationen där ingen annan sitter riktigt nära dig. Ta med ett sittunderlag. Var helt tyst och njut av naturen med alla sinnen tills visselpipan ljuder. Genomgång: Några av barnen berättar om sin plats. Vad upptäckte de? Vad hörde de? Hur kändes det? När man går omkring i vildmarken och också som jägare får man uppleva många lugna, tysta fina stunder helt ensam med naturen. Den här stationen lämnas bort om vädret är för kallt. Fråga: Redan för ca 5000 år sedan använde våra förfäder skidor av trä. Varför gick det bra för våra förfäder att under vintern jaga älg med skidor? Vilket annat redskap har människan härmat efter skogsharen för att klara sig bättre i djup snö? Svar: Djup snö kan vara besvärligt för älgen. Älgen sjunker in i snön med sina långa ben och tunga kropp. Snön bar skidlöparen, speciellt på skare. Snöskor. Skogsharen har en bred fot, snöfot, som bär haren bra på vintern i snön. För många människor idag är det en naturhobby att gå med snöskor i naturen.

Uppgift: Mät med termometern temperaturen i luften, på snön och under snön. Finns det någon skillnad? Var är den varmaste platsen i naturen en kall vinterdag? Vid genomgång: Berätta om snön som skydd för kyla. Harar, älgar, hjortar och skogshöns lägger sig i gropar i snön för att ha det varmare. Det kallas lägor. Om människan i en överlevnadssituation måste skydda sig för kylan kan hon också gräva ned sig i snön. Fråga: Hunden hjälpte till i jakten redan under stenåldern. Nämn några hundraser som används i jakten idag. Hur kan man skilja på hundens och rävens spår i snön? Hittar ni hund- eller rävspår i snön runt er? Svar: Gå kort igenom olika jakthundraser och till vilken jakt de används. Spåren av räv och hund kan vara ganska likadanna. Du behöver följa spåret ett stycke för att veta vilket av djuren det är fråga om. Räven måste finna sin mat själv och har inte råd att slösa energi. Den går rakt fram och spåret ser ofta ut som ett pärlhalsband. Hunden får mat av människan och kan springa hit och dit och snusa och undersöka. Där det finns hundspår brukar det också finnas spår av människa. Hundar får inte gå lösa, förutom i jakt. Uppgift: Visa åt varandra åt vilket håll ni tror norr och söder är. Vilka ledtrådar i naturen kan man finna för att veta väderstrecken? Försök finna olika ledtrådar. Våra förfäder kunde enbart orientera sig i naturen med hjälp av de ledtrådar naturen gav dem. Vid genomgång: Eleverna får visa var de tror norr och söder är. Fråga och berätta hur man i naturen kan få ledtrådar. Myrstackar. Björkens näver. Kvistar på träden. Lavar och mossor på stenar. Stubbarnas årsringar. Hittade eleverna några ledtrådar i naturen runtomkring? Hittade eleverna några ledtrådar i naturen runtomkring? Vad kan man ha som hjälpmedel idag för att orientera sig i naturen? 3. Tapio skogsguden/kungen Efter stationerna samling i ring med en kort berättelse Tid: 10 min Material: Inget För länge sedan trodde våra för förfäder att det fanns en skogsgud/konung och hans namn var Tapio. Han styrde och härskade över skogen och beskyddade skogsdjuren. Han hade makt att ge djuren till jägarna som byte eller låta djuren gå fria. Tapio bodde i skogen Tapiola och hans fru var skogsgudinnan Mielikki. Tapio var människolik och han kunde komma och sätta sig vid lägerelden. Han var otroligt lång, som en gran, och hans huvud var uppe bland grantopparna. Men han kunde byta storlek och skepnad. Ibland tog han skepnaden av en fågel. Tapio hade ett bord utanpå en lågväxt och tät gran. Människorna hämtade gåvor till Tapios bord, offergåvor. Det kunde vara matvaror eller en del av fångsten. Då kunde man få god jaktlycka och man kunde på det sättet hålla sig på god fot med Tapio. Det står skrivet om Tapio och hans familj i Kalevala. Våra förfäder hade stor respekt för skogen och de som bodde i skogen, både djur och skogsväsen.

Källa: Tuo hiisi hirviäsi. Metsästyksen kulttuurihistoria Suomessa. Heikki Lehikoinen. 2007. Talven taikaa. Sanna Koskinen, Erkki Makkonen och Kirsi Verkka. 2001. Hur upplevs skogen idag? Finns det något mystiskt och heligt i skogen idag? Vad kan ge jaktlycka idag? Vad tycker ni om kalhyggen och nedskräpning? Har vi människor idag respekt för skogen och de som bor där? Kanske ger naturen och skogen i sig själv en stor lycka åt människan idag. Många människor bor i städer och ser betong och asfalt och är mycket inomhus. Många människor är stressade och det händer alltför mycket hela tiden. Lycka är för många tystnad, lugn och ro i skogen eller vid havet och att uppleva naturen med alla sina sinnen. För jägaren idag kan lycka innebära att få vara i naturen. 4. Spår i snön Tid: 30 min beroende på hur stor gruppen är Material: Spårkort. 2 flaskor med gul fingerfärg (utspädd), 2 flaskor med röd fingerfärg (utspädd). Eventuellt en liten plastspade. Våra förfäder måste och kunde jaga under hela året, men vintern var den bästa tiden för jakt. Då kunde man se djurens spår i snön, följde spåren och kunde hitta dem. När människan kunde börja tillverka skidor var det bra för människans överlevnad under vintern. Skaren bar skidåkaren, men inte det flyende djuret! Ibland kunde det finnas mera än tass spår i snön och då fick de gissa sig till vad som hade hänt på platsen. De kunde finna spår av blod eller urin på platsen. Det kunde hjälpa dem att få reda på om ett djur t.ex. var skadat och finna djuret. Urinen fungerar som doftmarkeringar och kunde ge tips om djurens revir. Spår kan också vara skalade kottar, bajs, spybollar, horn, gnagda kvistar och uppätna träd och buskar. Det är inte alltid lätt att få se vilda djur. De är mest i rörelse om natten. Men spårning är en intressant hobby. Man kan genom spåren lära sig mycket om djur och deras beteende. Jägare idag måste också ha bra kunskap om djurens spår. För att veta hur mycket det finns av en viss djurart gör man spårräkningar under vintern. Idag är det strängt reglerat när man får jaga, vilka viltarter och på vilka områden. Eleverna delas in i grupper med 2-3 i varje grupp. Visa spårkorten och gå igenom vilka djurs spår det är på korten. Berätta lite om de olika djurens spår. Varje grupp får två spårkort med bilder av olika spår. Om vildmarksfaddern printat ut många spårkort kan grupperna välja spårkort eller så delar vildmarksfaddern ut korten och gruppen får vad den får. Eleverna finner ett oupptrampat snöområde. Eleverna börjar med att göra en ram i snön runt ett tillräckligt stort område. In i ramen får eleverna hitta på en historia med de spårkort de fått. Vad har hänt? Eleverna får använda röd färg för blod och gul färg för urin. Någon i gruppen hämtar färgflaskan från vildmarksfaddern och för sedan färgflaskan tillbaka då gruppen använt den, så att en annan grupp har tillgång till färgerna. Eleverna kan också hitta saker i naturen som hör till historien. Gå igenom allemansrätten. Påpeka noggrant att de inte själva skall gå in i ramen, utan försöka att med händerna göra spåren och historien in i ramen. Eleverna kan också

använda riktiga spår i vintersnön om det finns och rama in dem till sin historia. Med en liten spade kan man gräva gropar (lägor eller djurens matsökning). Vildmarksfaddern går runt till de olika grupperna och följer med att de utför sin uppgift och hjälper till vid behov. Avslutning: När alla grupper är färdiga går alla tillsammans till varje grupps ram i tur och ordning. Ingen går in i ramen och förstör andras historier. Endera kan man först ha åskådarna att gissa vad som hänt eller att gruppen direkt berättar sin historia. Uppgiften kan göras flera gånger med nya spårkort om det finns intresse och tid. Ni kan efter uppgiften se om ni hittar riktiga spår av djur i naturen. Visa åt eleverna hur man tittar på spår. Så att man aldrig själv går efter spåret. Då förstör man det och ingen annan kan se det. Gå vid sidan av spåret. Om eleverna har lov att ha med mobiltelefoner kan de ta bilder av hittade spår. För att ha spårning som hobby behöver du endast ha en spårningsbok och varma kläder! Spårningsböcker finns att låna i ett bibliotek. Källa: Talven taikaa. Sanna Koskinen, Erkki Makkonen och Kirsi Verkka. 2001. (Utvecklad vidare av Mikaela Granqvist) Alternativ uppgift om det inte finns snö Material: Skalade kottar av ekorre, harbajs, ätna kvistar. Röd färgflaska. Spårkort. Eventuellt en liten plastspade. Om det under vintern inte finns snö måste man hitta på alternativa uppgifter med djurlämningar. Man kan använda skalade kottar, ätna kvistar och bajs. Det är inte säkert att det på området där vildmarksprogrammet dras finns sådana spår. Då är det bra om vildmarksfaddern har möjlighet att ha med sig en del djurlämningar för uppgiften. Färgflaskan med röd färg kan bra användas också i denna uppgift. Förstås skall eleverna också försöka finna djurlämningar i naturen. Uppgiften utförs på samma sätt men ramen till historien görs av trädkvistar (från marken). Korten delas ut för att veta vilka djur eleverna skall göra historier om. Visa spårkorten och gå igenom vilka djurs spår det är på korten. Berätta lite om de olika djurens spår. Gruppen kan ha ett eller flera spårkort. Det kan vara svårare att få en historia där det hänt något mellan två djur då man inte kan göra spår. Uppgiften blir mera en gissning vem som har varit i ramen och vad den gjort. Eleverna kan göra gropar i marken. Olika tass spår kan synas i mjuk jord. Vad är en spyboll? Varför hittar man inte så ofta älghorn eller hjorthorn i naturen? Skogsmöss och ekorrar äter upp dem. De innehåller kalcium som djuren behöver. Haren har två olika sorters bajs. De bruna runda pepplorna som vi oftast ser. Men så har haren också gröna pepplor. Dem ser vi oftast inte för haren äter upp dem och kan ännu få näring från dem.

I många spårningsböcker finns många andra djurspår än enbart tasspår i snön! 5. Var gömmer sig skogsharen och fältharen? (Finns två olika uppgifter beroende på årskurs och gruppens lekfullhet) Uppgift 1. (Årskurs 4 6) Tid: 15 min Plats: Mindre skogsområde Material: Fältharar och skogsharar i papper (gärna laminerade). Ca 10 av varje färg, men enligt hur stor gruppen är. Det är roligt att hitta flera och att flera elever har chans att finna någon hare. Haren: anpassning till vinternaturen Skogsharen var en av de djurarter, tillsammans med älgen, som först vandrade in till Norden efter istiden. Människan följde efter sitt bytesdjur och haren och älgen var viktiga för stenåldersmänniskan. I Finland har vi två sorters harar, skogshare och fälthare. Fältharen kom till vårt land för ca 100 år sedan och den finns inte i norra Finland. Där finns bara skogsharen. Skogsharen trivs i skogen medan fältharen finns mest vid odlingsmarker. Det är inte lätt att skilja på de båda hararnas spår i snön, men om du vet var de båda hararna trivs att röra sig så hjälper det dig. Skogsharen byter till vit päls på vintern, medan fältharen är brun hela året. Då är det lätt att se skillnad på dem. Idag jagas ännu fälthare och skogshare. Det är vanligare att jaga skogshare. Jakt på skogshare med drivande hund är en av de populäraste jaktformerna i Finland idag. Rävens favoritbyte, vid sidan av möss och sorkar, är harar. Hur skall räven och jakthunden hitta haren? Haren är en mästare på att förvilla sin förföljare. Den går i cirklar och tvinnar hit och dit. Spårlöpan kan plötsligt också sluta i ingenting. Då kan haren ha gått tillbaka i sina egna spår, sedan tagit ett jätteskutt åt sidan och fortsatt färden längs ett nytt spår. Haren kan hoppa upp till 4 m skutt. Räven och jakthunden kan då bli förvirrade och haren slipper undan. Skogsharen kan klara sig både med hjälp av sin färg och, sina förvillande spår, men bara om det är snö på vintern Hur skall räven och jakthunden hitta hararna? Eleverna prövar på detta med en uppgift. Vildmarksfaddern gömmer fältharar och skogsharar i ett mindre skogsområde innan dagens program börjar. Om det finns snö, gör vissa spår lite hit och dit så att eleverna inte direkt kan finna alla harar med hjälp av spåren. Göm vissa harar på ett svårare ställe än andra. Alla står tillsammans på en plats innan uppgiften börjar. Visa tydligt åt eleverna var gränsen för letningsområdet går. Eleverna skall finna så många harar de kan under en bestämd tid. Hittar de en hare tar de med den. Ca 10 min för att leta, eller kortare. Vissla i pipan då letandet är slut. Alla samlas där var ni började uppgiften. Vem fann flest? Vilken färg hade de harar som hittades först eller flest av? Hur skulle det ha varit om det inte fanns snö? Diskutera fördelar och nackdelar med snö, både ut harens och rävens/jakthundens synvinkel. Både spår och skyddsfärg. Vad är det som gör att skogsharen byter till vit päls? Snön? Kylan? Ljusmängden?

De vita håren är ihåliga och fyllda med luft och isolerar bättre än de bruna sommarhåren. Skogsharen byter till vit päls på hösten då dagarna blir kortare och ljuset minskar. Därför blir skogsharen vit varje vinter fast det inte finns snö eller är väldigt kallt. Om vintern blir mildare på grund av klimatförändringen och det blir kortare perioder snö eller ingen snö alls, hur påverkar det de djur som byter till vit vinterpäls till hösten? Vad skall rovdjuret/jägaren tänka på då den smyger på ett bytesdjur i en dagslega? Smyga tyst, vindriktningen (lukt). Källa: Vanda naturskola Ett annat alternativ till uppgift 1: Vildmarksfaddern lägger ut fältharar och skogsharar längs en rutt innan dagens program börjar. Rutten skall inte vara för kort. Markera tydligt var rutten går med en stig. Eleverna skall kunna upptäcka hararna från stigen. Om det är snö behöver vildmarksfaddern förvilla spåren till en del gömda harar så att eleverna inte direkt ser var alla harar är gömda. Alla elever skall stå bakom ett sträck där rutten börjar. Då vildmarksfaddern ger klartecken börjar eleverna i tur och ordning gå längs med rutten. Vildmarksfaddern säger när nästa elev får gå. De skall inte gå för tätt så att de kan prata med varandra, men inte heller för långt emellan så att väntetiden i båda ändar blir för lång. Eleverna skall nu gå helt tysta längs med rutten och iaktta allt omkring dem. De skall försöka se så många gömda harar som möjligt och räkna dem de ser. Berätta att hararna på dagen ligger i en dagslega. Snön isolerar och ger värme. Vem såg flest harar? Samma diskussion som i uppgiften ovan. Gå också tillbaka längs med rutten och ni pekar ut var de gömda hararna är. Uppgift 2. (årskurs 4, går bra också med årskurs 5 6 om gruppen tycker om att leka) Tid: 15 20 min Material: Vita tyger (kan klippa vitt lakan i fyra bitar, antal beroende på hur stor gruppen är, behöver inte vara så stora, så de täcker ryggen på eleverna). Bild på skogshare och fälthare. Sittunderlag. Hur skall räven och jakthunden hitta haren? Eleverna prövar på detta med en lek. I leken får eleverna själva pröva på att vara skogsharar och fältharar. För leken behövs ett område där man kan gömma sig i buskar, bakom stenar, träd och i gropar. Definiera tydligt lekområdet. Leken börjar på ett bestämt område. I leken finns två rävar och resten av eleverna är harar. Eleverna är endera skogsharar eller fältharar. Skogshararna får vita tyger och fälthararna har sina egna kläder. (I leken kan man också ha bruna tyger till fälthararna, om man får tag på bruna tyger). Rävarna måste en stund hålla för ögonen då alla harar går och gömmer sig. Bestäm på förhand var gränserna för lekområdet är så att både harar och rävarna vet området. Hararna kan ha med sig ett sittunderlag. Då alla

harar gömt sig skall rävarna försöka hitta alla harar. Då räven ser en hare kan den säga hittad eller röra vid haren. Då måste haren gå tillbaka till området där leken började. De hittade hararna kan försöka se om de ser gömda harar utan att säga högt om de ser någon. Håll koll på om det är flera fältharar eller flera skogsharar som först hittas. Avslutning: vissla av leken efter en tid, rävarna skall inte för länge leta efter harar, då blir eleverna kalla av att vara stilla i gömstället och eleverna som är hittade blir rastlösa. Lek hellre flera gånger med nya rävar. Kolla att alla tar med sina sittunderlag. Nu blir det spännande att se om flera fältharar eller flera skogsharar först blev hittade och om det beror på att det finns snö eller inte. Vilka harar sågs bäst? Hur skulle det ha varit om det inte fanns snö? Samma diskussion i slutet som i uppgift 1. Källa: Pia Lindström. Borgå naturskola. 6. Överlevnadshistorier (djur, växter och människan) Tid: 30 45 min beroende på hur stor gruppen är Material: Tipskort Plats: Kan göras inomhus som sista uppgift om det är för kallt för att vara länge utomhus Under vintern lugnar sig livet i naturen, det går till vila och söker skydd. Det liv som finns under vintern måste helt och hållet anpassa sig till brist på mat och vatten, till kylan, till mörkret och till snön. Det måste också våra förfäder under stenåldern göra. De hade varma pälsar att klä sig i, de kunde göra upp eld för att värma sig, de sökte skydd i grottor eller byggde kåtor av skinn och hudar och vintern var en bra tid för jakt. Men dagarna var korta och tiden inte lång för att jaga och samla in ved till eldarna. När människan började bygga riktiga hus och kunde förvara mat från sina odlingar över vintern, blev det lättare för människan. Fastän livet ofta var hårt under vintern måste det ha varit något som höll människorna kvar här uppe i den kalla Norden. De gnistrande snölandskapen och vinterns tysta skepnad måste också ha varit en källa till sinnesro och lycka för människan. Det fanns mycket djur att jaga och markerna var oändligt stora. Idag innebär inte vintern ett överlevnadsproblem för människan med all den teknologi vi har utvecklat. Men ännu idag är människan helt beroende av naturen för vår överlevnad. Våra kläder, vår mat och värmen till husen kommer fortfarande allt från naturen. För växter och djur är förutsättningen att kunna leva här uppe i Norden att klara av och kunna anpassa sig till vintern. Efter varje vinter kommer naturens liv alltid tillbaka med oanade krafter och ett sjudande myller av liv? Hur är det möjligt? Vilka olika strategier har utvecklats hos djur och växter? Uppgift: Dela in eleverna i grupper på 2-3 elever. Varje grupp får ett kort med tips om ett djurs överlevnad och anpassning till vintern. På kortet finns bara några tips och eleverna skall fundera lite mera på djurets liv och övervintring från hösten till våren.

Hur övervintrar djuret? Vad äter det? Hur hittar det mat? Hur förbereder den sig på hösten? Hur anpassar den sig till vintern? Hurudan blir pälsen? Hur klarar den kylan och mörkret? Vilka problem kan den ha? Presentationen görs som en teater/drama eller pantomim. Gruppen får först gå för sig själv en stund och planera och öva teatern. Vildmarksfaddern håller koll på att grupperna kommer igång med sin uppgift och att varje grupp är för sig själv och får lugn och ro att öva. De vuxna kan ha ett eget djur att presentera. Välj en plats där ni har en scen och en plats där åskådarna står. Gruppen visar för de andra om sitt djurs/växts överlevnad. Man kan göra så att en elev i gruppen berättar och de andra i gruppen visar eller att eleverna i gruppen har dialog med varandra och det blir en riktig teater. Naturen och saker från naturen kan vara roligt att använda i teatern. Väljer eleverna pantomim skall åskådarna gissa vilket djur det är fråga om. Gruppen kan efteråt kort berätta vad som hände och berätta om djurets överlevnad. De vuxna visar också sin teater. Om ni har tid kan grupperna få ett tipskort till. Tipskort: (se appendix) Älg Skogshare Räv Mårdhund Tjäder Ekorre Mink Björn Ripa Säl Gräsand Talgoxe Ringduva Skalbagge

Maskros Människa Stenåldersmänniska Man kan ännu till sist ha en avslutande diskussion om djurens överlevnad jämfört med människans överlevnad. Man kan jämföra människans överlevnad förr och nu. Påpeka att fastän vi människor idag kan gå och köpa allt i butiken så är vi ändå fortfarande helt beroende av naturen för att få mat, värme och kläder. Varför? De som är intresserade av jakt kan under vintern fånga sitt eget kött och behöver inte köpa det i butiken. För många känns det bra vid sidan av att jakt är en hobby. Källa: Vinterekologi: Att lära in ute året runt. Mats Wejdmark & Robert Lättman-Masch. Outdoor teaching, 2011. (Bearbetad vidare av Mikaela Granqvist) 7. Mårdhundar och grävlingar Tid: 15 20 min Material: Papper med påståenden. Bild av mårdhund och grävling. Plats: Utomhus på en öppen plan En aktivitet där vi lär oss mera om vildmarksliv förr och nu, allemansrätten, jakt och om vinternaturen. Och så kan vi se vad vi lärt oss under dagen! Det här är en bra avslutningsuppgift för att repetera flera saker som eleverna lärt sig under dagen. Gruppen delas in i två lika stora delar, den ena gruppen är mårdhundar och den andra gruppen är grävlingar. Tre streck dras med ca 10 m mellanrum. Mittersta strecket är startstrecket. De båda sidostrecken representerar djurens bo (gryt). Vildmarksfaddern ställer sig vid ändan av det mittersta strecket, mårdhundarna och grävlingarna ställer sig mitt emot varandra på olika sidor om det mittersta strecket. Vildmarksfaddern ropar påståenden som handlar om vildmarksliv och jakt, vinternatur och allemansrätt. T.ex. Lodjuret sover vintersömn! Eleverna måste snabbt fundera efter om påståendet är sant eller falskt. Om det är sant (S) jagar mårdhundarna grävlingarna, om det är falskt (F) jagar grävlingarna mårdhundarna. Grävlingarna flyr till sitt eget gryt och mårdhundarna får jaga dem fram till deras bostreck. De fasttagna grävlingarna blir mårdhundar. Om påståendet inte stämmer, blir allt tvärtom, grävlingarna jagar mårdhundarna. De fasttagna mårdhundarna blir då grävlingar. Var noggrann med att ropa ungefär lika många sanna och falska påståenden, men det skall inte vara varannan sann och falsk. Då ungefär hälften av påståendena är ropade kan vildmarksfaddern vissla och eleverna får vila en stund. Sedan kan man fortsätta med en runda till och nya påståenden.

Vissa av påståendena kan vara knepiga. Om eleverna inte vet svaret, vänta och se vad som händer. När leken lugnat sig, säger vildmarksfaddern det rätta svaret. Det finns många påståenden som exempel. Välj de som känns mest relevanta för gruppen och enligt ålder. Hitta på flera påståenden enligt tycke och behov. Det är bra om påståendena alltid är i jakande form, annars kan det bli förvirrande för eleverna. Om vildmarksfaddern känner att gruppen inte passar för att springa och jaga varandra kan man välja ut två träd/stenar som representerar gryt. Ena grytet går/springer man till om påståendet är falskt och det andra grytet går/springer man till om påståendet är sant. Avståndet att gå/springa skall inte vara för kort. Efter att vildmarksfaddern sagt vilket svar som var riktigt, går eleverna tillbaka till startområdet. Hur många gånger gick man rätt? Avslutning: ni kan gå igenom vissa påståenden som kanske behöver förklaring. Berätta efter aktiviteten att grävlingen är viktig för mårdhunden, då mårdhunden utnyttjar de gryt och gångar grävlingen grävt åt sig. Berätta om mårdhunden, som nyinflyttad art, vilken skada den gör och varför man vill jaga mycket mårdhund idag. Varför har man tidigare jagat en hel del grävling? Den har en speciell päls. Källa: Joseph Cornell. Sharing nature with children. 1979. Talven taikaa. Sanna Koskinen, Erkki Makkonen och Kirsi Verkka. 2001. (Bearbetad av Mikaela Granqvist) Mårdhund och grävling påståenden Allemansrätt - Du får bryta av kvistar från träd för att laga upp en liten vinterlägereld (F) - Du får plocka torrt ris från marken för att laga upp en liten vinterlägereld (S) - Hundar får springa lösa i naturen (F) - På områden där markägaren gett tillstånd får hundar gå lösa under jakt (S) - Man får göra upp en eld i skogen om man bygger en bra eldstad utan att fråga lov av markägaren (F) - I en överlevnadssituation får man laga upp eld fast det är skogsbrandsvarning (S) - Det hör till allemansrätten att få pilka på isar (S) - Snöskoter får köras i skogen var som helst, men endast på vintern (F) - På isen får man röra sig utan vattenägarens lov (S) - I skogen får man skida utanför spåren (S) - Jakt på djur idag hör till allemansrätten (F) - Vill man jaga på annans mark idag måste man få lov av markägaren (S) Vinternatur - Älgen äter kottar på vintern (F) - Grävlingen är vaken under vintern (F) - Grävlingen kan sova vintersömn under en lada eller uthus (S) - Björnens ungar föds i vinteridet under senvintern (S)

- Lodjuret sover vintersömn (F) - Tjädern samlar vinterförråd av bär och löv (F) - Tjädern äter tallbarr under vintern (S) - Tjädern sväljer småsten för att kunna krossa sin mat under vintern (S) - Järpen får fjädrar på sina ben under vintern (S) - Ripan är brun hela vintern (F) - Ekorren samlar in förråd på hösten för att klara vintern (S) - Ekorren kan äta upp horn som hjorten fällt (S) - Mårdhunden är vaken hela vintern (F) - Tjädern värmer sig i gropar i snön (S) - Det ser ofta ut som ett pärlhalsband i snön där räven gått fram (S) - Fältharen har snöfot som bär den bra på snön (F) - Haren förvirrar rovdjuret/jägaren med sina spårlöpor i snön (S) - Hermelinen är brun hela vintern (F) - Haren äter sitt eget bajs (S) - Alla änder flyttar söderut till vintern (F) - Spår efter ugglor kan vara spybollar (S) - Urin i snön kan vara tecken på ett djurs revir (S) - Sälen föder sina kutar på drivisen (S) - Sälens kutar är gråa och pälsen slät (F) Vildmarkskultur och vildmarkskunskap - Mammutar fanns ännu i Finland efter förra istiden (S) - Stenåldersmänniskan använde fiskskinn till kläder (S) - Ekorren har alltid fått hoppa omkring utan att bli jagad av människan (F) - Då våra förfäder jagade björn på vintern väckte man den alltid först från idet (S) - Då man skall närma sig ett bytesdjur skall man ha vinden i ryggen (F) - Om man har tappat bort sig och hamnat i livsfara, måste man ändå följa jaktlagen (F) - Fridlysta djur får man jaga vid speciella jakttider (F) - Bäverns päls har varit väldigt viktigt för våra förfäder (S) - Bomull är ett bra material att ha mot kroppen under vintern (F) - Ylle mot kroppen är det bästa klädesplagget mot kyla (S) - En kall vinterdag är det varmast under snön (S)

Dagens avslutning Vid dagens avslutning går man kort igenom vad dagen handlat om. Vad eleverna upplevt och upptäckter de eventuellt gjort i vinternaturen. Fråga eleverna vad de tyckt om dagen och vad som var roligast. Har de lärt sig något nytt? Till sist kan man berätta något ännu som knyter ihop allting vi behandlat (hjälptext nedan) och vikten av respekt och skydd för naturen och vår miljö. Vildmarksliv är spännande och roligt. Kanske någon också intresserar sig för jakt i framtiden. Eller spårning som hobby. Önska eleverna goda stunder i vinternaturen och vildmarken! Naturen är lika viktig för oss idag som den var för våra tidiga förfäder. Också under vintern är vi beroende av naturen fast vi kan köpa allt vi behöver i butiken. Vår mat, våra kläder och värmen i husen kommer allt från naturen. För våra förförfäder var den kalla vintern en kamp för överlevnad och det är det för djuren också. De har måsta hitta på sätt att anpassa sig och klara av vintern. Naturen i sig själv är också viktig för människan och gör att vi mår bra. Vi kan ha många olika hobbyn under vintern i naturen som ger oss upplevelser. För en del är jakt och fiske en viktig del av att vara i naturen. Vilken hobby man än har och vad man än gör i naturen är det viktigt att vi respekterar naturen och skyddar den.

Järpe Bild: Tomi Muukkonen

Hällristning av en kvinna som jagar Bild: Wikimedia

Uppgift: Rita i snön eller bygg av snö/natur-material en liten skulptur av en stenåldersmänniska då den jagar eller fiskar. Kan ni allemansrätten? Vad får man ta från naturen och vad inte? Gör sedan en utställning av era bilder/statyer.

Fråga: Varför jagade våra förfäder mycket ekorre? Varför jagades ekorren nästan bara under vintern? Bild: Johanna Vuollet Idag behöver människan inte jaga mycket ekorre. Det är mest mården som jagar ekorren idag. Mården är skicklig på att klättra i träd. Varför är det inte alltid så lätt för mården att fånga/hitta ekorren?

Fråga: Redan för ca 5000 år sedan använde våra förfäder skidor av trä. Varför gick det bra för våra förfäder att under vintern jaga älg med skidor? Vilket annat redskap har människan härmat efter skogsharen för att klara sig bättre i djup snö?

Fråga: Att kunna göra upp eld var en av de viktigaste kunskaperna människan hade för att kunna flytta hit till kalla Finland. På vilka alla sätt kunde elden hjälpa stenåldersmänniskan? Bild: Metsähallitus Vilket trädslag är bra att ha på lägerelden och ger mycket värme? Vilket är det trädslag som sprätter gnistor och därmed inte så bra?

Uppgift: Hitta ditt eget naturställe. Välj ett ställe i naturen nära stationen där ingen annan sitter riktigt nära dig. Ta med ett sittunderlag. Var helt tyst och njut av naturen med alla dina sinnen tills visselpipan ljuder. Vad hör du? Vad ser du? Vad doftar det?

Fråga: Hunden hjälpte till i jakten redan under stenåldern. Nämn några hundraser som används i jakten idag. Bild: Metsähallitus Hur kan man skilja på hundens och rävens spår i snön? Hittar ni hund- eller rävspår i snön runt er?

Uppgift: Visa åt varandra åt vilket håll ni tror norr och söder är. Bild: Johanna Vuollet Vilka ledtrådar i naturen kan man finna? Försök finna olika ledtrådar. Våra förfäder kunde enbart orientera sig i naturen med hjälp av de ledtrådar naturen gav dem.

Fråga: Vilka andra sätt använde våra förfäder, förutom spjut och pilbåge, att fånga in sina byten? Om man har jakt som hobby idag använder man gevär. Finns det ännu idag några urgamla metoder att fånga in ett byte? Har du någongång prövat skjuta med en pilbåge mot en tavla? Berätta för de andra.

Uppgift: Mät med termometern temperaturen i luften, på snön och under snön. Finns det någon skillnad? Var är den varmaste platsen i naturen en kall vinterdag?

Spårkort http://riista.fi/wp-content/uploads/2013/04/lumijalkien_tunnistaminen.pdf (på finska)

Skogshare och fälthare till uppgift

Fälthare Skogshare i vinterpäls Markku Pirttimaa Markku Pittimaa

Överlevnadstipskort klippa och dela Älg Klarar mig under vintern om det finns buskar och träd att äta. Människor kan också hjälpa mig med mat under vintern. Saltsten är gott. Jag går långa vägar på hösten till mina övervintringsområden. Har väldigt långa ben för att bättre kunna gå i djup snö. Min päls blir tjockare till vintern. Skogshare Min päls blir tjock och vit till vintern. Jag har en snöfot som bär mig bra på snön. Jag äter ris, kvistar och bark från buskar. Jag ligger på dagen i snön och värmer mig. På natten är jag aktiv och hoppar omkring. Då vilseleder jag de som jagar mig med mina spår. Räv Min päls blir tjockare till vintern. Jag är ett rovdjur men jag äter nästan allting. Jag har det skönt under vintern i min lya i marken. Jag springer i trav i djup snö för att spara energi. Då ser spåret ut som ett pärlhalsband.

Mårdhund För hundra år sedan fanns jag inte i Finland. Jag äter mycket under senhösten och får ett tjockt fettlager. Det behöver jag då jag sover vintersömn i ett gryt eller i en lya. Om det är en mild vinter kan jag vakna. Då är det bra att min päls har blivit tjockare till vintern. Jag är allätare. Tjäder Jag klarar mig på tallbarr hela vintern och det finns det nog gott om. Lite småsten sväljer jag ibland för att kunna krossa tallbarren. Min fjäder dräkt blir luftigare och varmare till vintern. Jag lägger mig i gropar i snön för att värma mig från kylan. Ekorre På hösten samlar jag stora förråd till vintern. Dem gömmer jag. För tänk om det inte skulle finnas tillräckligt med kottar! Min päls blir varm och tjock och den byter färg till grå. Jag har ett bo som jag byggt av kvistar uppe i ett träd. Det har jag tätat med gräs och mossa så det är tätt och varmt.

Mink Människan har hämtat mig hit till Finland. Jag trivs bäst vid vatten. Där måste jag hålla upp hål i isen under vintern för att kunna fånga fisk och kräftor. Min päls blir tjockare till vintern. Ibland är det roligt att leka i snön vid stränderna. Svårt kan det vara att hitta alla mumsiga sorkar och möss som gömmer sig i gångar under snön. Tyvärr måste jag vänta ända till våren för att få min favoritmat, läckra fågelägg! Björn Hela sommaren och hösten äter jag mycket bär för att få ett tjockt fettlager till vintern. Jag går i ide och sover så skönt, oftast hela vintern. Då lever jag på mitt fett! Temperaturen i min kropp är låg. Mina ungar föds i vinteridet. Ripa Min fjäderdräkt blir tjock och dunig till vintern. Fjädrarna blir också vita. Jag lägger mig i gropar i snön för att värma mig från kylan. Under vintern äter jag av björk och vide. På bara några timmar under dagen skall jag få i mig all mat. Uppe i norr där jag bor är det inte ljust länge under vinterdagen.

Säl Jag äter mycket fisk under hösten för att få ett tjockt späcklager under huden till vintern. Mina sälkutar föds i mars på drivisen. Under isfattiga år måste jag föda kutarna på skär eller stränder. Mina kutar har tjock och vit päls. Gräsand Jag har släktingar som flyttar söderut, men jag stannar här hela vintern. Då stannar jag i yttre skärgården eller i vikar och sjöar där det finns öppet vatten. Där kan jag äta vattenväxter och små vattendjur. Min fjäderdräkt blir tjock och dunig till vintern. Jag gömmer näbben in i fjädrarna för att skydda den mot kyla. Talgoxe Jag stannar gärna i Finland över vintern. Det är så många människor som hjälper mig att få mat på fågelbord och hänger ut smaskiga talgbollar! Jag måste äta massor med frön en kall vinterdag. Min fjäderdräkt blir dunig och varm. Jag kan burra upp den ännu varmare om det behövs.

Ringduva Här stannar jag inte över vintern! Jag har svårt att finna mat då åkrarna är täckta med snö. Långt söderut flyttar jag, till varma länder. För att orka flyga måste jag äta mycket under hösten. Då kan man se mig och alla mina vänner i stora mängder på åkrar där vi äter säd. Skalbagge Jag lägger flera ägg mot sensommaren som till hösten blir larver. Larverna har det varmt och skönt och bra inne i en murken stubbe (om inte en hackspett hittar dem!). På våren blir larverna till puppor och av pupporna blir sedan skalbaggar. Själv dör jag när hösten kommer. Maskros Jag vissnar och dör när hösten och kylan kommer. Men min starka och långa rot finns inne i jorden och dör inte. Nästa vår börjar jag fort växa ut igen. Mina vita frön känner de flesta till. Dem sprider jag långa vägar med vinden. Fröna ligger sedan i jorden hela vintern och väntar på att gro.

Människa Jag går till butiken och köper varma vinterkläder. Jag går också till butiken för att köpa mat. Tur för mig att man kan hämta mat hit till vintriga Norden från varmare länder! Förra sommaren odlade jag potatis och morötter. Dem har jag förvarat och är goda att mumsa på under vintern. Batterierna värmer mitt hus. Ibland tänder jag eld i spisen och det sprakar och värmer så skönt. Stenåldersmänniska Jag har varma pälsar att klä mig i. Jag kan göra upp eld för att värma mig. Jag söker skydd i grottor eller bygger hus av skinn och hudar. Jag jagar mycket under vintern. Men jag måste vara effektiv för dagarna är korta och tiden inte lång för att jaga och samla in ved till eldplatsen.

Grävling Bild: Peter Trimming Mårdhund Bild: Wikimedia

Mårdhund och grävling påståenden Allemansrätt - Du får bryta av kvistar från träd för att laga upp en liten vinterlägereld (F) - Du får plocka torrt ris från marken för att laga upp en liten vinterlägereld (S) - Hundar får springa lösa i naturen (F) - På områden där markägaren gett tillstånd får hundar gå lösa under jakt (S) - Man får göra upp en eld i skogen om man bygger en bra eldstad utan att fråga lov av markägaren (F) - I en överlevnadssituation får man laga upp eld fast det är skogsbrandsvarning (S) - Det hör till allemansrätten att få pilka på isar (S) - Snöskoter får köras i skogen var som helst, men endast på vintern (F) - På isen får man röra sig utan vattenägarens lov (S) - I skogen får man skida utanför spåren (S) - Jakt på djur idag hör till allemansrätten (F) - Vill man jaga på annans mark idag måste man få lov av markägaren (S) Vinternatur - Älgen äter kottar på vintern (F) - Grävlingen är vaken under vintern (F) - Grävlingen kan sova vintersömn under en lada eller uthus (S) - Björnens ungar föds i vinteridet under senvintern (S) - Lodjuret sover vintersömn (F) - Tjädern samlar vinterförråd av bär och löv (F) - Tjädern äter tallbarr under vintern (S) - Tjädern sväljer småsten för att kunna krossa sin mat under vintern (S) - Järpen får fjädrar på sina ben under vintern (S) - Ripan är brun hela vintern (F) - Ekorren samlar in förråd på hösten för att klara vintern (S) - Ekorren kan äta upp horn som hjorten fällt (S) - Mårdhunden är vaken hela vintern (F) - Tjädern värmer sig i gropar i snön (S) - Det ser ofta ut som ett pärlhalsband i snön där räven gått fram (S) - Fältharen har snöfot som bär den bra på snön (F) - Haren förvirrar rovdjuret/jägaren med sina spårlöpor i snön (S) - Hermelinen är brun hela vintern (F) - Haren äter sitt eget bajs (S) - Alla änder flyttar söderut till vintern (F) - Spår efter ugglor kan vara spybollar (S) - Urin i snön kan vara tecken på ett djurs revir (S) - Sälen föder sina kutar på drivisen (S)