CAD-manual. Rev nr Datum Omfattning Granskad av Godkänd av Slutgiltig version C.Schunnesson A.Sandgren 2 3

CAD-manual Rev nr Datum Omfattning Granskad av Godkänd av 1 160704 Slutgiltig version C.Schunnesson A.Sandgren 2 3

CAD-manual Sida 2 (19) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Organisation... 3 2.1 CAD-samordningsmöte... 3 3 Informationsutbyte... 3 3.1 Projekteringsmetod... 3 3.2 Utbytesformat (Projektspecifik)... 4 3.3 Lagerförteckning... 4 4 3D-projektering... 5 4.1 3D-modell i MagiCAD... 5 4.2 3D-modell i Revit... 6 4.3 3D-modell i Tekla... 7 4.4 3D-modell i ArchiCAD... 8 5 Plushöjder (Projektspecifik)... 9 6 Samgranskning... 9 7 Namnkonventioner... 10 7.1 Modellfiler... 10 7.2 Ritningsdefinitionsfiler... 14 8 Kommunikation... 16 8.1 Projektpool... 16 9 Informationsanvisningar... 16 9.1 CAD... 16 9.2 Textdokument... 18 10 Projekteringsrutiner... 18 10.1 Ansvar... 18 10.2 Plottning... 18 10.3 Spårbarhet... 18 10.4 Leverans... 19 10.5 Ändringshantering... 19 10.6 Samplottning... 19 10.7 Digitala relationshandlingar... 19 11 Säkerhet... 19 11.1 Backup... 19 11.2 Virus... 19

CAD-manual Sida 3 (19) CAD-manual 1 Inledning Denna CAD-manual anger riktlinjer för hur projektörerna skall jobba med det digitala underlaget. Hur ritningsstämpeln skall vara uppbyggd, hur modellfilerna hanteras. Då varje projekt är specifikt så kan denna manual anpassas vid behov. 2 Organisation Beställare: MKB Fastighets AB Projekteringsledare: Se Distributionslista/Kontaktlista Projekteringssamordning: Se Distributionslista/Kontaktlista 2.1 CAD-samordningsmöte CAD-samordnaren kallar ansvariga från respektive teknikområde till möten vid behov. 3 Informationsutbyte 3.1 Projekteringsmetod I projektet används modellorienterad projektering. Där samtliga filer är uppdelade i modellfiler där en våning redovisas på var sin modellfil samt sektioner redovisas på var sin modellfil. Det får ej förekomma flera våningar eller sektioner på en och samma modellfil. För projekt som omfattar flera hus, skall varje hus ritas i en separat dwg-fil i de fall de inte kan redovisas på en och samma ritning där skalan är 1:100. Ovanstående gäller dock ej för Tekla eller Revit då en hel modell för hela projektet modelleras på en och samma fil, dock skall de dwg-filer som exporteras från dessa program följa ovanstående riktlinjer. Det får ej förekomma några layouter på en modellritning, På en ritningsdefinitionsfil där skalan är 1:50 får det förekomma fler layouter. Detta innebär att det för varje ritning som skall plottas på papper skall det finnas en layout. Origo för modellfiler bestäms för varje projekt, i ett av husets fasadhörn. Markerad med en cirkel med kors (origo). Projektets gemensamma nollpunkt x,y,z 0,0,0 (modellfilernas gemensamma nollpunkt).

CAD-manual Sida 4 (19) Lagerstandard enligt SB11 ( Cad-lager Rekommendationer 11, utgåva 2. Rekommendationer för tillämpning av SS-ISO 13567 med BSAB 96 (ver 2:02) ). Modellfil Modellfil Modellfil Komplementfiler: Ritningsstämpel Orienteringsfigur Skalstock Ritningsdefinitionsfil Innehåller ram i skala 1:1 i paperspace, block med ritningsstämpel samt stomlinjer. Plottfil 3.2 Utbytesformat (Projektspecifik) 3.2.1 CAD Redigerbart Dwg/ifc AutoCAD version 2013, 2015. r16 Revit, Naviate Dwg/ifc Magi-CAD ver 2014.11 Icke redigerbart pdf Adobe Acrobat version 3.2.2 Textdokument Redigerbart doc xls Word version Excel version Icke redigerbart pdf Adobe Acrobat version 3.3 Lagerförteckning Aktuell lagerlista för respektive teknikområde skall läggas i projektpoolen Format: Word-tabell, vid behov. Lagernamn skall alltid inledas med teknikområdesbeteckningen.

CAD-manual Sida 5 (19) 4 3D-projektering 4.1 3D-modell i MagiCAD 4.1.1 Allmänt För el-projektering gäller speciella 3D-krav endast kanalisation, kanalskenor, armaturer och rökdetektorer. Dessa skall vara korrekt inritade i 3D-modellen och placerade på verklig plats med rätt mått. Övrig installation skall redovisas i 3D men kan placeringsmässigt anpassas, för att de ska synas i 3D-modellen och på tillhörande ritningar. Vid leverans av 3D-modeller från MagiCAD gäller följande: - presentation mode för alla objekt, inklusive isolering, ställs på 3D - proxy graphics = 1 - modellen sparas i SW-isometric view - modellen levereras planvis till CAD-projektörer och som hel IFC-fil till Revit-projektörer 4.1.2 Modellindelning Varje våningsplan skall utgöra en egen modellfil. I undantagsfall kan ett våningsplan delas i flera modeller alternativt ett schakt, trapphus eller halvplan sparas som separat modell. Vid delning av ett våningsplan i flera modeller får inte 3D-modellfilerna överlappa varandra. Överlappning görs enbart i ritningsdefinitionsfilerna. CAD-samordnaren ansvarar för att komplementfil med konnektionslinjer på separata lager tas fram och distribueras till alla projektörer. 4.1.3 Objektsklasser Installationer skall i första hand modelleras med motsvarande objektsklass. Installationer som saknar korresponderade objektsklass skall ritas som Masselement eller Solid i rätt lager. 3D Polylines eller Linjer med tjocklek > 0 är ej tillåtet.

CAD-manual Sida 6 (19) 4.2 3D-modell i Revit 4.2.1 Allmänt Revit är ett ritningsprogram som används för att framställa BIM-modeller, 3D-modeller med information. 4.2.2 Koordinatsystem I Revit kan man hantera flera olika koordinatsystem i samma fil. Det som gäller för projektet är det framtagna lokala koordinatsystemet, som används vid projektering av husen och modellexporter till dwg och IFC, samt SWEREF koordinater för situationsplaner och landskap. Export till SWEREF görs i meter och med shared coordinate system. 4.2.3 Modellindelning Modellen delas inte in i olika delar, utan hela kvarteret ritas i en och samma fil, här skapas även samtliga ritningar. Eventeullt så kan exporter ske husvis. 4.2.4 Objektsklasser De verktyg som finns i Revit ska användas för korresponderande byggdel, d.v.s. en vägg ritas som ett väggobjekt o.s.v. Vid avsteg så märks/littreras objekten efter rätt kategori. 4.2.5 Lager Revit hanterar inte lager utan objekt, vid export till dwg gäller lagerindelning enligt SS-ISO 13567, SB-Rekommendationer 11. 4.2.6 Samägda objekt A ritar både A och i vissa fall K-objekt, så som väggar och pelare, för att kunna placera dörrar och fönster samt få rumsbildningen korrekt. Dessa objekt kommer att placeras i ett separat Workset, A- 27 och släcks bort från modellfiler från A. Det innebär att samtliga konsulter behöver länka in modellfiler från både A och K för att få en komplett byggnadsmodell. 4.2.7 P-komplement; Ritningar, systemlinjer och våningsplan Underlag för ritningsframställning hämtas ur A-modellen. Det finns förberett sk. Scope Box i revit för indelning av ritningsvyer. Till dessa layouter finns även Sheets som kan hämtas in med rätt inställningar. Scope Box hämtas med Copy/Paste förfarande, Sheets hämtas med Insert Insert View From File. Systemlinjer och våningsplan hämtas ur A-modellen och kan kopieras och bevakas med Copy Monitor funktionen som finns i Revit.

CAD-manual Sida 7 (19) 4.3 3D-modell i Tekla 4.3.1 Allmänt Tekla Structures är ett 3D-CAD verktyg för Building Information Modeling-BIM, som används främst av byggnadskonstruktörer och materialleverantörer, och utges av Tekla Coperation (Finland). Tekla Structure kan utnyttjas som 4D och 5D verktyg med höga samordningskrav av beställare, entreprenörer och prefabtillverkare. Då man önskar arbeta med delmängder av information (delar av 3D-modellen), så definieras arbetsområden som i Tekla Structure kallas för Phases. Detta för att samordna databasen i single-/multi-usermodell. 4.3.2 Koordinatsystem Modellerna skall vara orienterade i ett för projektet definierat koordinatsystem. Stomnätet skall placeras så att modellen inte behöver flyttas vid export/import av modellen till dwg. 4.3.3 Uppdelning av modell (Phases) Modellen kan indelas i etapper (Phases) för att underlätta informationsuttag knutna till varje etapp. Detta underlättar också kopiering mellan modeller (databaser). Exempel på benämning av etapp kan vara t.ex. phase 23 som betyder huskropp 2 och våning 3. 4.3.4 Objektsklasser Rätt objektsklass skall användas för korresponderande byggdel och material, gör t ex inga stålpelare av en betongpelare. 4.3.5 Lager Mappning av objekt till lager skall göras före export av modeller till DWG format. Villkoren görs i ordning i förväg t ex Beam hamnar i lager K-27E-34---, lager Column i K-27D-34--- o.s.v. Detta görs för att få fler lager att hantera i AutoCAD. Lagerbenämning skall göras enligt: SS-ISO 13567, SB-Rekommendationer 11.

CAD-manual Sida 8 (19) 4.4 3D-modell i ArchiCAD 4.4.1 Allmänt ArchiCAD är ett BIM-system för byggbranschen och utges av ungerska Graphisoft. Främsta målgruppen är arkitekter och inredare. 4.4.2 Dela upp modellen i våningar vid 3D dwg export till AutoCADsystem. Export till nvc- eller dwg-underlag skall ske antingen planvis eller hela byggnaden i ett. Vad som är lämpligast skall bestämmas på t.ex. första CAD-samordningsmötet. 4.4.3 Uppdelning av byggnad ArchiCAD-projektet ligger normalt i en och samma fil men det finns möjligheter att dela filen genom att använda hotlänkar. Exempelvis lägger man upp en situationsplansmodell i rikets eller stadens koordinatsystem. Byggnaderna hotlänkas in i den modellen från separata filer med lokala koordinatsystem som är ortogonala med byggnaden. Om man vill jobba flera personer på större projekt eller om medprojektörer sitter på annan ort så kan man använda Team Work där man reserverar olika arbetsområden av modellen. 4.4.4 Objektsklasser De verktyg som finns i ArchiCAD ska användas för korresponderande byggdel. Om man önskar göra avsteg från detta och använda t ex bjälklagsverktyget till tak eller liknande rekommenderas att sätta ID till Masselement (för att använda samma nomenklatur och sorteringskriterier som är föreslaget för ADT). 4.4.5 Lager Lagerbenämning skall göras enligt: SS-ISO 13567, SB-Rekommendationer 11. 4.4.6 Samägda objekt Rekommenderat arbetssätt är att K och installatörer använder 3D-modellen från A som en 3Dreferens. 4.4.7 Attribut / BIM (Byggnads Informations Modell) ArchiCADs lokalisering är anpassad för projektering enligt SB11 och inställningarna för alla 2Doch 3D-objekt följer det.

CAD-manual Sida 9 (19) 5 Plushöjder (Projektspecifik) Lista på +Höjder i projektet (avser FG). Varje modellfil som visar planritning skall utgå från z=0. Våningsplan PLAN 08, Källare vån 2 PLAN 09, Källare vån 2 PLAN 10, Entreplan PLAN 11, Plan 2 PLAN 12, Plan 3 PLAN 13, Plan 4 PLAN 14, Plan 5 PLAN 15, Plan 6 PLAN 16, Plan 7 PLAN 17, Plan 8 PLAN 18, Plan 9 Höjd 6 Samgranskning Samgranskning skall ske i Solbir eller Nawis work. Filerna skall levereras som IFC-filer. Varje projektör skall leverera en 3D-fil med hela huset inritat på korrekt z-nivå och orienterat i projektets lokala koordinatsystem. Insättningspunkt 0,0,0.

CAD-manual Sida 10 (19) 7 Namnkonventioner Filnamnens längd begränsas till elva tecken + extension. Endast A-Z, 0-9 och bindestreck ersätter punkt i filnamnet. 7.1 Modellfiler Projektörsdiscipliner som används i projektet skall följa Bygghandling 90, del 8. Filnamnsuppbyggnad Teknikområde BSAB-kod Innehållskod Lägeskod/ Filtyp löpnummer 1 tecken 2 tecken 1-2 tecken 3 tecken A 40 -P 010 dwg Teknikområde Beteckning Beskrivning, betydelse A Arkitekt E Elprojektör F Förvaltare G Geotekniker I Inredningsarkitekt K Byggnadskonstruktör L Landskapsarkitekt M Markprojektör P Projekt- och entreprenadgemensamt R VA-projektör S Styr- och övervakningsprojektör V VVS- projektör eller ventilationsprojektör när båda V- och VS- projektör finns W VS-projektör, när både V- och VS- projektör finns

CAD-manual Sida 11 (19) BSAB-kod Huvudgrupp Kod Delgrupper Kommentarer, tillämpning 0 Sammansatt 01 Sammansatt redovisning Situationsplan, samordningsritningar 1 Mark 10 Sammansatt redovisning 11 Schakt, terrassering 15 Grundkonstruktioner Pålning, grundsulor 16 Överbyggnader Överbyggnadstyper, nivåer och mått 17 Planteringar, vegetation 18 Markkomplettering Utrustning, m.m. 2 Bärverk 20 Sammansatt redovisning 21 Platsgjuten betong 22 Armering i platsgjuten betong 23 Förtillverkad betong 24 Stålkonstruktioner 25 Träkonstruktioner 26 Murverkskonstruktioner 3 Reserverad för anläggning 4 Rumsbildning 40 Sammansatt redovisning Planer, sektioner, fasader av husritningar 41 Yttertak och ytterbjälklag Inkl. luckor, fönster o.d. i yttertak, taksäkerhet 42 Yttervägg Inkl. fönster, dörrar, portar i yttervägg 43 Inre rumsbildande byggdelar Inkl. innerdörrar, partier, luckor m.m. inomhus, golvkonstruktioner, undertak 44 Invändiga ytskikt Golvbeläggningar, väggbeklädnader 45 Huskompletteringar Balkonger, loftgångar, skärmtak, entrétrappor, invändiga trappor, skyltning 46 Rumskompletteringar Fast och lös inredning, utrustning. Storkök och liknande specialinredning 49 Övrigt

CAD-manual Sida 12 (19) 5 VA-, VVS-, kyla 6 El- och telesystem 7 Transportsystem m.m. 8 Styr- och övervakning 9 Övrigt 50 Sammansatt redovisning av VA-, VVS-, kyl- och processmediesystem Används när flera system ritas på samma ritning, t.ex. både tappvatten och avlopp 51 VA m.m. i mark utanför hus Vattenlednings-, avlopps-, fjärrvärme- och gasnät, m.m. 52 Försörjningssystem Tappvatten, ånga, gas, m.m. 53 Avloppsvattensystem Avlopp, dammsugning, soptransport, m.m. 54 Brandsläckningssystem 55 Kylsystem 56 Värmesystem 57 Luftbehandlingssystem 60 Sammansatt redovisning av el- och telesystem 61 El- och telekanalisationssystem 63 Elkraftsystem Transformator, ställverk, belysning, motor, elvärme m.m. 64 Telesystem Telefon, larm, signalsystem, data, nät m.m. 66 System för spänningsutjämning och elektrisk separation 71 Hissystem 73 Rulltrapps- och rullrampssystem 74 Kransystem 75 Rörpostsystem 76 System med maskindriven port, grind, dörr m.m. 81 Styr- och övervakningssystem för fastighetsdrift 82 Styr- och övervakningssystem för processinstallationer 99 Fri för projektspecifik tillämpning Kan användas för brand, säkerhet, ytredovisning, etc.

CAD-manual Sida 13 (19) Innehållskod Innehållskod anges med 2 tecken. Första positionen kan ha följande betydelse: Kod Innehåll M_ Måttsättning A_ Armering R_ Relation K_ Kanalisation -- Sammansatt Andra positionen skall ha följande betydelse: Kod Innehåll -P Planer -S Sektioner -E Elevationer -F Fasader -D Detaljer -I Inmätningar -- Sammansatt Lägeskod: våningsplan Lägeskod Våningsplan 11 Plan 2, 1 trappa upp 10 Bottenvåning, Plan 1 09 Källare Exempel: Filnamn A40-P110.dwg A..40..-P..1 10 K20AP210.dwg K..20..A..P.2..10 Innehåll Arkitektmodell planritning, entréplan Projektör A BSAB-kod 40, sammansatt husbyggnadsdel Innehållskod _P: plan Lägeskod: Hus 1 Lägeskod: Entréplan Konstruktörmodell planritning armering, entréplan Projektör K BSAB-kod 20, Sammansatt redovisning Innehållskod A: Armering Innehållskod P: Plan Lägeskod: Hus 2 Lägeskod: Bjälklag över källare Om enbart en byggnad projekteras sätts lägeskoden för Hus till 1.

CAD-manual Sida 14 (19) 7.2 Ritningsdefinitionsfiler Filnamn för ritningsdefinitionsfiler: Teknikområde BSAB-kod Ritningskategori Lägeskod/ löpnummer Filtyp 2 tecken 2 tecken 2 tecken 4 tecken A- 40 _1 2100 dwg Ritningskategori Anges med 2 tecken (Understreck och siffra) Ritningskategori Innehåll _0 Sammansatta ritningar _1 Planritningar _2 Sektioner (snitt, profiler) _3 Fasadritningar _4 Uppställningsritningar _5 Förteckningsritningar _6 Detaljritningar _7 Samordningsritningar _8 Scheman Lägeskod/löpnummer Hus 1 Hus 2 Lägeskod Innehåll Lägeskod Innehåll 1130 Våning 3 trappor, Plan 4 2130 Våning 3 trappor, Plan 4 1114 Våning 1 trappa, Plan 2, del 4 2110 Våning 1 trappa, Plan 2 1100 Bottenvåning, Plan 1 2103 Bottenvåning, Plan 1, del 3 1090 Källarplan 2090 Källarplan Första siffran anger vilket hus som är redovisat på ritningen. De nästföljande två siffrorna anger vilken våning som är redovisad. Den sista siffran kommer till användning när man delar upp huset på skala 1:50 och anger vilken del som är redovisat. T.ex. en ritning som har skalan 1:100 kan delas upp i fyra delar. Om siffran är 0 så är skalan 1:100 och hela huset skall synas. (projektanpassas)

CAD-manual Sida 15 (19) Exempel på filnamn för ritningsdefinitionsfiler: Filnamn Innehåll Numrering i stämpel A-40_1-1101.dwg A Arkitektritning, Sammansattredovisning, Plan, entréplan, höghus, husdel 1, skala 1:50 Projektör A 40 BSAB-kod 40, sammansatt husbyggnadsdel...1 Kod för ritningskategori (plan) A-40.1-1101 1 10. 1 Hus 1 Entréplan (lägeskod) Del 1 (lägeskod) A-40_1-2100.dwg A 40...1 2..10.0 K-22_1-1110.dwg K 22...1 1..110 K-20_2-2200.dwg K 20...2 2..200 K-20_2-2201.dwg K 20...2 2...2 01 Arkitektritning, Sammansattredovisning, Plan, entréplan, högdel, skala 1:100 Projektör A BSAB-kod 40, sammansatt husbyggnadsdel Kod för ritningskategori (plan) Hus 2 Entréplan (lägeskod) Hela våningsplanet redovisas K-ritning, armering i platsgjutenbetong, plan, bjälklag över plan, skala 1:100 Projektör K BSAB-kod 22, Armering i platsgjuten betong Kod för ritningskategori Hus 1 Bjälklag över plan 2 (lägeskod) K-ritning, sammansatt redovisning, sektion, skala 1:100 Projektör K BSAB-kod 20, Sammansatt redovisning Kod för ritningskategori Hus 2 Huvudsektion(er) 200 (Löpnummer) K-ritning, Sammansatt redovisning, delsektion, skala 1:20 Projektör K BSAB-kod 20, Sammansatt redovisning Kod för ritningskategori Hus 2 Huvudsektion(er) 2 Ritningsnummer 01 (Löpnummer) A-40.1-2100 K-22.1-1110 K-20.2-2200 K-20.2-2201 Namngivning av ritningsfiler skall ske enligt Svensk Standard SS 03 22 71, utgåva 2.

CAD-manual Sida 16 (19) 8 Kommunikation 8.1 Projektpool Skall anges på första CAD-samordningsmötet. 8.1.1 Leverans Leveranser av pdf sker enligt projektets angivna tider. Samtliga leveranser i bygghandlingsskedet skall åtföljas av ett ändrings-pm där samtliga ändringar redovisas. Modellfiler sker i.dwg format, revit fil i.rvt och ritningsfiler i PDF (liggande)-a3 format. Modellfil levereras en per plan. 8.1.1.1 Modellfiler Följande distribueras till projektservern under projekteringen. Modellfiler: externa referenser får ej vara attached, endast overlay. Sökvägen skall vara relativ. Plottfiler av levererade handlingar skall vara i format A3 pdf (liggande), denna fil namnges med ritningsnumret. Filerna skall vara rensade med purge, Tilemode 1, UCS World, Zoom extents, alla lager ON. Modell filer skall vara städade och bara innehålla relevant information. I modellfilen skall finnas en informationsruta etikett som anger filnamn, beskrivningstext och senaste revideringsdatum. Landskapsarkitekt levererar sina filer med x- och y-axlarna markerade och vridna enligt det lokala koordinatsystemet för projektet. 8.1.2 Hämtning Varje konsult bär själv det fulla ansvaret för att hämta och sedan använda den senaste upplagan av filer från projektpoolen. CAD-ansvarig ser till så att varje projektör har tillgång till gällande projektserver. 9 Informationsanvisningar 9.1 CAD 9.1.1 Koordinatsystem Primärnät = WCS Sekundärnät = UCS =SWEREF 9.1.2 Ritningsindelning CAD-samordnaren tillhandahåller erforderliga ritningsdefinitionsfiler. 9.1.3 Ritningsformat Generellt ritningsformat A1 enligt BH90.

CAD-manual Sida 17 (19) 9.1.4 Komplementfiler Komplementfiler är gemensamma för projektet och lagras under \P (projektgemensamt). De tillhandahålls av CAD-samordnaren i samråd med K och A och beställaren. Exempel på komplementfiler är stomlinjer, ritningsstämpel, orienteringsfigur, m.m. 9.1.4.1 Stomlinjer Insättningspunkt 0,0,0 i WCS. Stomlinjer är inlagda på respektive ritningsdefinitionsfil för att förenkla skapandet av ritningar. 9.1.4.2 Text stämpel AutoCAD STAMP_01.DWG Föränderliga textinformationen i namnrutan är attribut. Denna fil sätts in som block i respektive ritningsdefinitionsfil. Insättningspunkt: Ritningsramens nedre högra hörn. Används enbart i AutoCAD. 9.1.4.3 Blockstämpel AutoCAD STAMP_02.DWG Innehåller orienteringsfigur (pofig.dwg) samt logga och annan icke redigerbar information. Denna fil sätts in som en extern referens. Insättningspunkt: Ritningsramens nedre högra hörn. Används enbart i AutoCAD. För planritningar skall på orienteringsfiguren det område som ritningen avser skrafferas. Är förberett på ritningsdefinitionsfilerna med lager kallade t ex Hus 1, Hus 2, Hus 3 samt garage. 9.1.4.4 Textstämpel Revit A1_STAMP.rfa Dynamisk ritningsstämpel som innehåller motsvarande information som anges under kap: 9.1.4.2 och 9.1.4.3. 9.1.4.5 Modullinjer 3D Revit KON_Template.rfa Innehåller modullinjer i 3D och ritnings- sheets. 9.1.5 Externa referenser Sökvägar för externa referenser skall vara relativa. Insättningspunkten skall vara origo i WCS. De får ej läggas i lager 0. 9.1.6 Lager Lagerstruktur enligt SB11. Lagernamn skall alltid inledas med teknikområdesbokstaven. Ritobjekt skall alltid ha färg och linjetyp BYLAYER. 9.1.7 Block Block skall vara konstruerade i lager 0 och insatta i gällande lager. 9.1.8 Symboler Symboler skall bestå av block och vara skalenliga där så är möjligt.

CAD-manual Sida 18 (19) 9.1.9 Penninställningar vid plottning Sambandet färg/penntjocklek vid plottning enligt standard. 9.1.10 Typsnitt Endast typsnitt som finns i AutoCADs grundpaket skall användas. 9.1.11 Linjetyper och skraffering Linjetyper och skraffering enligt AutoCAD standard. 9.1.12 Textstorlek Text på ritningsdefinitionsfil skall vara läsbar i halvskala (min 1,25 mm). Som lägst används 2,5 mm text i fullskala. 9.2 Textdokument 9.2.1 Filformat Se 3.2. 9.2.2 Typsnitt Något av de Windows True Type teckensnitt skall användas. I första hand Times New Roman och Arial. 10 Projekteringsrutiner 10.1 Ansvar Varje projektör ansvarar fullt ut för informationen i egna filer. Felaktigheter skall rättas av ansvarig och distribueras enligt punkt 4.1.1. Projektörer får släcka eller frysa lager i CAD-filer från andra teknikområden om de inte skall synas i den egna ritningen. Det är dock inte tillåtet att förändra underlaget. 10.2 Plottning Varje projektör ansvarar för egen plottning av arbetskopior. Generella utskick sker vid behov enligt distributionslista. 10.3 Spårbarhet 10.3.1 CAD-filer Ritningar/Ritningsdefinitionsfiler märks enligt BH90 med filnamn och plottdatum till höger om ritningsramen samt med sökvägar och filnamn för externa referenser till vänster. 10.3.2 Textfiler Textdokument skall vara märkta med filnamn och sökväg i sidfoten. Varje blad skall vara märkt med sidnummer samt totala antalet sidor.

CAD-manual Sida 19 (19) 10.4 Leverans Projekteringsunderlaget levereras digitalt till projektpoolen enligt kapitel 4. Ändringar som uppstår efter bygghandlingarnas färdigställande skall meddelas berörda projektörer via mejl. 10.5 Ändringshantering 10.5.1 Ansvar Projektörer får inte ändra information utanför sitt ansvarsområde. Ändringar skall begäras av ansvarig konsult. 10.5.2 Revidering av projekteringsunderlag Revideringar under projekteringstiden skall göras digitalt på modellfilen. Revideringsmoln utan revideringspil används för att visa vilken del av modellen som påverkas. Efter distribution av modellfilen tas icke relevanta revideringsmoln bort alternativ fryses. Detta för att projektörerna vid nästa utskick skall se vad som har blivit reviderat sedan förra utskicket. 10.5.3 Revidering av ritning Vid revideringar av ritningar görs moln och revideringspilar. Under bygghandlingsskedet skall revideringar åtföljas av ett PM. 10.6 Samplottning CAD-samordnare sammankallar till samgranskningsmöte. 10.7 Digitala relationshandlingar Digitala relationshandlingar levereras till beställaren efter projektets färdigställande. Ritningar levereras normalt i format pdf. 11 Säkerhet 11.1 Backup Varje teknikområde ansvarar för erforderliga backuper av egna filer. 11.2 Virus Filer som levereras skall vara viruskontrollerade med ett uppdaterat virusprogram. Om en konsult blir drabbad av datavirus skall vederbörande utan dröjsmål kontakta övriga projektmedlemmar så att nödvändiga åtgärder kan vidtas.