Kvalitén vid kommunens fritidsgårdar

Kvalitén vid kommunens fritidsgårdar Enkätstudie inom ramen för Kultur- och fritidsnämndens budgetuppdrag år 2000 Hur viktiga? Vilket betyg? 6 5 4 3 2 1 0 Vikt Betyg Ulf Johansson September 2000

Innehållsförteckning Bakgrund...3 Metod...4 Undersökningsgrupp...4 Enkäten...5 Tillförlitlighet...6 Uppföljning...6 Resultat...6 Bakgrundsfaktorer...7 Sammanfattande resultat...9 Tillgänglighet...11 Inflytande...12 Samverkan...12 Bemötande...13 Varför besöker man inte fritidsgården...14 Slutord...14 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Kvalitetskartor Fritidsgårdarna Mjölby kommun. Bilaga 3: Handlingsplan Mjölby, Mantorp och Skänninge fritidsgård 2

Bakgrund Kultur- och Fritidsnämnden gav redan i 1999 års budget förvaltningen i uppdrag att arbeta med en kvalitetsdefinition inom Fritidsgårdsverksamheten. Förvaltningen valde att utgå från en modell med kvalitetskartor som utvecklats av Bo Edvardsson, biträdande professor och chef för Centrum för tjänsteforskning vid högskolan i Karlstad. Modellen bygger på att varje verksamhet i sin bedömning utgår från fyra huvudsakliga kvalitetsfaktorer: 1) Tillgänglighet 2) Inflytande 3) Bemötande 4) Kompetens Under hösten deltog samtliga fritidsledare i två seminarier kring definition av kvaliten för kommunens fritidsgårdsverksamhet. En ledningsgrupp bestående av bitr. föreståndare tillsammans med Ulf Johansson sammanställde och bearbetade vid tre tilfällen det material som togs fram vid träffarna med alla fritidsledare. Det sammanställda materialet har också cirkulerat på fritidsgårdarna i en remissrunda, där samtliga fritidsledare haft möjlighet att komma med synpunkter. I september tillsattes en politisk referensgrupp, denna grupp har vid tre tillfällen tillsammans med Ulf Johansson diskuterat och i viss mån reviderat innehållet i det förslag som presenterades och antogs vid nämndens sammanträde 1999-12-07. Arbetet präglades av entusiasm och djupa diskussioner kring vad som är kvalité i gårdsarbetet. Detta betyder att vägen fram till det färdiga förslaget, var nyttig och lärorik för samtliga inblandade parter och att de fritidsledare som kommer att omsätta kvalitetskartorna, i praktiskt arbete på gården, förhoppningsvis känner sig delaktiga i processen och därmed motiverade att utveckla verksamheten utifrån den fastställda kvalitén. Kultur- och Fritidsnämnden beslutade vid decembersammanträdet: att anta de kvalitetskartor som redovisas i bilagan som nämndens definition av kvalité i fritidsgårdsverksamheten i Mjölby Kommun. att uppdra till kultur- och fritidsförvaltningen att utifrån kvalitetskartorna, genomföra en enkätundersökning, riktad mot ungdomar och personal på fritidsgårdarna. 3

att utifrån kvalitetskartornas innehåll, samt efter analyserad och presenterad enkätundersökning, revidera nämndens målsättning avseende fritidsgårdar. Under våren 2000 arbetade ledningsgruppen med att ta fram en enkät. Enkäten kom att arbeta utifrån fyra olika rubriceringar: Tillgänglighet Inflytande Samverkan - Bemötande Kompetenskriteriet kom att bytas ut, då gruppen ansåg att ungdomarna kan ha svårt att bedöma den del av fritidsledarnas kompetens som handlar om utbildning. Den kompetens som ungdomarna kan bedöma inordnas inom övriga kvalitetsbegrepp. Begreppet inflytande delades upp i två rubriker, eftersom man ansåg att man borde skilja på inflytande och samverkansformer. Kvalitetsbegreppen: Tillgänglighet Inflytande Samverkan Bemötande kom att utgöra strukturen för enkäten. Huvudsyftet har varit att undersöka i vilken grad kunderna, dvs ungdomarna uppfattar att fritidsgårdarna lever upp till de olika faktorerna inom varje rubrik. Metod Undersökningsgrupp Enkäten har riktats mot två undersökningsgrupper. Den ena undersökningsgruppen utgörs av fritidsgårdens sk stammisar, dvs de ungdomar som besöker fritidsgården minst två gånger per vecka, ca 10-30 ungdomar vid varje fritidsgård. Totalt ca: 60 ungdomar vid våra tre fritidsgårdar där åldern varierade mellan 13 och 19 år. Denna grupp kom också att innehålla en grupp av ungdomar över 15 år. Den andra gruppen utgörs av 2 klasser per årskurs och högstadieskola. Totalt ca: 350 elever vid 3 högstadieskolor. Sammanlagt har 406 ungdomar fyllt i enkäten. Av dessa fyllde 130 elever i att de aldrig besökt någon fritidsgård. Dessa har följaktligen inte räknats med i den del av resultatet som berör hur man upplever att det förhåller sig idag på fritidsgården eftersom man inte kan ha relevanta åsikter om en verksamhet man aldrig besökt. 4

Enkäten Enkäten har konstruerats utifrån ovan nämnda kvalitetskategorier. Av bilaga 1 framgår enkätfrågornas innehåll vilka anknyter till respektive kvalitetskategori. Frågorna är ställda som ett påstående där ungdomen ska gradera sin inställning på en skala från 1 till 6. Vid varje påstående ska den som besvarar enkäten dels gradera hur viktigt påståendet upplevs samt hur hon/han upplever att det fungerar idag. Resultaten visar alltså hur viktigt ungdomarna upplever olika kvalitetsfaktorer samtidigt som man får en bild av hur ungdomarna upplever fritidsgårdsverksamheten idag. Varje enkät innehåller även ett antal bakgrundsfrågor; ålder, kön, invandrarbakgrund, föreningsaktivitet etc. samt hur ofta man besöker en fritidsgård och i så fall vilken. Detta betyder att varje bakgrundsfråga kan ställas i relation till resultaten. Genom bakgrundsfrågorna finns också en möjlighet att separera besökare under skolan, från de som besöker gården kvällstid. Kvällsverksamheten får betecknas som kärnan i fritidsgårdarnas verksamhet och den verksamhet som generellt åsyftas när man talar om fritidsgårdsverksamhet. Då det visar sig att resultatet generellt uppvisar marginella skillnader mellan dagtidsbesökares och kvällsbesökares åsikter, väljer vi att inte skilja på grupperna i denna redovisning. I de frågor då det finns en tydlig skillnad, redovisas detta under aktuell rubrik. Den grupp som består av elever i åk 7, 8 och 9 vid kommunens 3 högstadieskolor kallas i redovisningen skolelever och den grupp som består av de ungdomar som oftast besöker respektive fritidsgård benämns stammisar. VIKT Hur viktigt anser Du att det är för Dig? Stammisar Skolelever BETYG Hur fungerar det på Din Fritidsgård idag tycker Du? I detta sammanhang bör också nämnas att Linköping och Norrköpings kommun genomfört motsvarande enkäter med liknande frågeställningar och samma enkätkonstruktion. Resultaten kan därför jämföras, vilket varit en av orsakerna till valet av enkätkonstruktion. En provenkät testades på ett antal ungdomar varefter några påståenden omformulerades. Det blev också uppenbart att besvarandet av enkäten 5

krävde en grundlig instruktion och möjlighet för ungdomarna att ställa frågor. En fritidsledare från varje fritidsgård ansvarade därför för att enkäterna fylldes i på lektionstid i aktuella klasser och gav en grundlig information om hur enkäten skulle fyllas i enligt en skriftlig instruktion från Kultur- och Fritidsförvaltningen. Enkätundersökningen genomfördes under maj månad 2000. Tillförlitlighet I och med att enkäten fylldes i av samtliga elever som var närvarande vid den aktuella lektionen kan bortfallet anses som minimalt. Detsamma gäller stammisarna vid fritidsgården eftersom fritidsledarna såg till att de flesta som besöker gården minst två gånger per vecka fyllde i enkäten. Urvalet av lämpliga klasser gjordes av fritidsledare och skolledning i samråd. Kravet var att eleverna i klassen i så stor utsträckning som möjligt skulle bo i närheten av den aktuella fritidsgården och därmed ha en reell möjlighet att besöka fritidsgården. Uppföljning Varje enskild fritidsgård har tagit del av resultaten. En analys utifrån varje fritidsgårds speciella förutsättningar är gjord och en handlingsplan är upprättad (bilaga 3) för att kunna förbättra de områden som man anser viktigast utifrån enkätundersökningens resultat. Resultat Liknande undersökningar gjorda inom bl a skola och barnomsorg visar att barn och föräldrar generellt skattar kvalitén högt. Resultaten från de enkäter som besvarats i Norrköping och Linköping visar även där att ungdomarna ger ganska höga poäng både vad gäller viktighetsgrad och betyg. Detta bör man ha i åtanke när man tar del av resultaten från denna enkätstudie. Siffrorna blir m.a.o. intressanta först i jämförelse mellan olika fritidsgårdar, områden, kommuner eller i relation till olika bakgrundsfaktorer. Det är främst när resultaten bryts ner till varje enskild fritidsgård som materialet blir intressant och användbart i ett utvecklingsarbete. I denna rapport väljer vi att redovisa resultatet i stort, utan att visa varje enskild fritidsgårds resultat. Detta för att undvika jämförelser utan den lokalkännedom om förutsättningar, besökare och andra viktiga faktorer som krävs för en rättvis och riktig bedömning. 6

Varje fritidsgård kommer att ha stor nytta av de egna resultaten i sitt utvecklingsarbete eftersom differensen mellan vikt och betyg varierar stort i vissa specifika frågor och frågeområden. Bakgrundsfaktorer Ålder Besöksfrekvens kvällar födda: -86-85 -84 Nästan varje dag 10,5% 17,1% 16,1% Ofta 9,6% 15,4% 14,5% Ibland 17,5% 19,5% 17,7% Någon enstaka gång 30,7% 20,3% 19,5% Aldrig 31,6% 27,6% 20,3% Besökargruppen kvällstid domineras f.n. av de som går i åk. 8 och 9. Åldersgrupperna varierar övertid mellan enskilda gårdar, bl.a. beroende på i vilken omfattning den äldre besökargruppen väljer att stanna kvar på gården. Besökarnas aktivitet övrig fritid Föreningsdeltagande: Deltar Deltar ej Går på fritidsgård gård - Nästan varje dag 39% 61% Går på fritidsgård - Ofta 51% 49% Går på fritidsgård - Ibland 69% 31% Går på fritidsgård - Någon enstaka gång 53% 46% Går på fritidsgård - Aldrig 57% 42% Annan aktivitet/kurser: Deltar Deltar ej Går på fritidsgård gård - Nästan varje dag 12,3% 87,7% Går på fritidsgård - Ofta 21,8% 76,4% Går på fritidsgård - Ibland 28,1% 70,3% Går på fritidsgård - Någon enstaka gång 17,1% 81,7% Går på fritidsgård - Aldrig 21,4% 77,7% De besökare som går på fritidsgård ofta eller nästan varje dag, deltar i förhållandevis liten omfattning i föreningsaktiviteter eller andra aktiviteter/kurser. Mest aktiva inom dessa båda övriga fritidsområden är de som går på fritidsgård ibland. Bland dessa ungdomar finns förmodligen de som deltar i gårdarnas gruppverksamheter, då dessa till sin art (instrumentell fritidsstil 1 ) påminner om de båda övriga fritidsområdena. 1 Präglas av en tidsbestämd, ledarledd aktivitet ex. förening och musikskola., Motsats till expressiv fritidsstil, som präglas av frivillighet, obundenhet i tid, ex. fritidsgårdens öppna verksamhet. Blomdahl/Claesson 1989, Fritidsgården dess besökare och framtid 7

Kön Besöksfrekvens kvällar: Pojke Flicka Nästan varje dag 20,7% 10,8% Ofta 19,9% 13,2% Ibland 17,1% 18,4% Någon enstaka gång 19,2% 27,6% Aldrig 28,0% 29,7% Pojkarna dominerar stort bland de som ofta eller nästan varje dag besöker fritidsgårdarna. Flickorna besöker fritidsgårdarna mera ibland eller någon enstaka gång. Förmodligen deltar flickorna relativt ofta i gruppverksamhet, varför siffran ibland (18,4%) överstiger pojkarnas (17,1%). Föreningsaktivitet - Flickor: Deltar Deltar ej Går på fritidsgård gård - Nästan varje dag 15,8% 84,2% Går på fritidsgård - Ofta 33,3% 66,7% Går på fritidsgård - Ibland 61,8% 38,2% Går på fritidsgård - Någon enstaka gång 51,0% 47,1% Går på fritidsgård - Aldrig 56,4% 43,6% Föreningsaktivitet - Pojkar: Deltar Deltar ej Går på fritidsgård gård - Nästan varje dag 48,7% 51,3% Går på fritidsgård - Ofta 66,7% 33,3% Går på fritidsgård - Ibland 75,8% 24,2% Går på fritidsgård - Någon enstaka gång 55,6% 44,4% Går på fritidsgård - Aldrig 57,7% 40,4% Den tendens som redovisas under rubriken Besökarnas aktivitet övrig fritid, blir i denna tabell än tydligare beträffande flickorna. Som framgår deltar flickorna som ofta besöker fritidsgård, i mycket liten omfattning i föreningslivet, om man jämför med pojkarna. Invandrarbakgrund Född i annat land Nästan Ofta Ibland Enstaka Aldrig Ja 13,0% 34,8% 21,7% 17,4% 13,0% Nej 15,9% 13,0% 17,6% 23,8% 29,7% Minst en förälder född i annat land Nästan Ofta Ibland Enstaka Aldrig Ja 11,5% 11,5% 34,6% 15,4% 26,9% 8

Nej 15,9% 14,3% 16,2% 24,9% 28,7% Som framgår av tabellerna, besöker ungdomar med invandrarbakgrund något mera frekvent fritidsgård än övriga besökare. Detta gäller framförallt de som är födda i annat land. Skoltrivsel Mycket bra Ganska bra Sådär Ganska dåligt Nästan... 16,9% 35,6% 30,5% 16,9% Ofta 24,5% 32,1% 24,5% 18,9% Ibland 19,1% 52,9% 22,1% 5,9% Enstaka gång 30,7% 45,5% 19,3% 4,5% Aldrig 45,5% 36,7% 15,6% 2,8% De som besöker fritidsgård ofta, trivs förhållandevis dåligt i skolan i jämförelse med de som sällan eller aldrig besökare fritidsgård. Besöksfrekvens - Kvällsverksamhet Nästan varje dag 8,6 % Ofta (mer än 2 ggr./vecka) 9,3 % Ibland (1-7 ggr/mån) 21,7 % Någon enstaka gång 27,8 % Aldrig 32,6% 17,9% av högstadieungdomarna besöker fritidsgård ofta eller nästan varje dag. Detta motsvarar ca: 225 ungdomar. 67,4% har någon gång besökt fritidsgård i Mjölby kommun! Sammanfattande resultat Resultatet från samtliga enkätsvar ger följande bild av hur ungdomar skattar graden av viktighet samt hur det förhåller sig idag när det gäller tillgänglighet, inflytande, samverkan och bemötande. Resultatet visar sammantaget att ungdomar lägger störst vikt vid fritidsledarnas kompetens och bemötande. 9

6 5 4 3 2 Vikt Betyg 1 0 Tillgänglighet Inflytande Samverkan Bemötande I jämförelse med Linköpings kommun ligger Mjölbys betyg något högre när det gäller de två jämförbara rubrikerna Tillgänglighet och Bemötande. Däremot så värderar Linköpings ungdomar viktigheten högre än Mjölbys ungdomar. Följden blir alltså att differensen mellan vikt och betyg är mindre i Mjölby än i Linköping, vilket får anses positivt för vår kommuns del. Profilen för respektive kvalitetsområde följer emellertid samma mönster. Inom samtliga kvalitetskategorier ger de som besöker fritidsgårdarna mera frekvent marginellt högre betyg jämfört med de som kommer någon enstaka gång. Det är inget anmärkningsvärt med detta. Eftersom de som går på fritidsgården ofta, gjort ett medvetet val att regelbundet delta i fritidsgårdens verksamheter är man också mer benägen att värdera vikten av tillgänglighet, inflytande och fritidsledarnas professionalism högre än de skolelever som inte besöker gården lika frekvent. Tillgänglighet Inflytande Samverkan Enstaka gång Ibland Ofta Nästan varje dag Bemötande 0 10

Bland de som besöker fritidsgården ibland, finns förmodligen de besökare som till stor del deltar i gruppverksamhet. Dessa ger förhållandevis höga betyg, vilket inte är något konstigt då de gjort ett medvetet val för just den aktiviteten. Tillgänglighet Hur viktigt? Betyg 4,95 Hur fungerar det idag? Betyg 4,83 Tillgänglighet handlar om faktorer som påverkar ungdomars upplevda möjligheter att besöka fritidsgårdar. Ungdomarna har i enkäten exempelvis fått ta ställning till vikten av att fritidsgårdens öppettider överensstämmer med besökarnas önskemål, att lokalerna är ändamålsenliga och välutrustade, att miljön är trygg och trevlig eller att fritidsgården har ett planerat program. Lokaler, lika tillgänglig för pojkar och flickor, lugn och trygg miljö och bra regler är de faktorer anses som viktigast när det gäller tillgängligheten. Det är också de faktorer som uppvisar störst skillnad mellan viktighet och betyg. Minst viktigt menar man att diskoteken i Kvarnparken är. Medeltal Tillgänglighet Vikt Betyg Diff. 1. Gårdens öppettider 4,71 4,61 0,1 2. Gårdens placering 5,07 5,38-0,31 3. Gårdens geografiska läge 4,76 4,98-0,22 4. Gårdens information/marknadsföring 4,91 4,84 0,07 5. Bra programutbud 4,97 4,85 0,12 6. På gården kan man bara vara 4,91 4,97-0,06 7. Diskotek i Kvarnparken 4,46 4,7-0,24 8. Bra lokaler 5,21 4,88 0,33 9. Gårdens utrustning 4,95 4,43 0,52 10. Lika bra för pojkar och flickor 5,16 4,94 0,22 11. Bra regler - lagom hårda 5,15 4,8 0,35 12. Lugn och trygg miljö 5,17 4,56 0,61 11

Inflytande Hur viktigt? Betyg 5,04 Hur fungerar det idag? Betyg 4,71 När det gäller inflytande innehåller enkäten frågeställningar som berör ungdomarnas eget inflytande i form av planering och genomförande av olika aktiviteter. Viktigast anser ungdomarna är att fritidsledarna lyssnar och tar tillvara ungdomarnas önskemål.. Denna frågeställning får också högst betyg, men skillnaden mellan vikt och betyg visar att denna fråga är viktig att bearbeta. Gårdsråden anses i förhållande till de båda övriga frågeställningarna, inte lika viktig och får också sämst betyg. Vi är medvetna om problemet och behöver fundera över om gårdsråden fortsättningsvis är rätt form för ungdomars inflytande på fritidsgårdarna. Medeltal - Inflytande Vikt Betyg Diff. 13. Stor delaktighet i gårdens verksamhet 5,01 4,72 0,29 14. Fritidsledarna lyssnar och tar tillvara. 5,25 4,9 0,35 15. Ungdomarna i gårdsrådet - en bra väg 4,85 4,51 0,34 Samverkan Hur viktigt? Betyg 4,35 Hur fungerar det idag? Betyg 4,41 När det gäller samverkan innehåller enkäten frågeställningar som berör samverkan mellan fritidsgård och föräldrar, föreningar, socialtjänsten, skola, polis och andra fritidsgårdar i kommunen. Här återfinns endast marginella skillnader mellan vikt och betyg. I flera fall (föräldrar, föreningsliv, socialtjänst och skola) kan man tolka resultatet som att ungdomarna anser fritidsgårdarna vara överambitiösa i 12

att samarbeta. Här kan det naturligtvis vara svårt för ungdomarna att se under vilka former dessa samarbeten äger rum. Nära tills hands är säkert att se det utifrån en negativ utgångspunkt. Medeltal - Samverkan Vikt Betyg Diff. 16. Samarbete med föräldrar 3,6 3,79-0,19 17. Samarbete med föreningslivet 4,25 4,32-0,07 18. Samarbete med socialtjänsten 4,19 4,28-0,09 19. Samarbete med Polisen 4,4 4,37 0,03 20. Samarbete med Skolan 4,56 4,72-0,16 21. Samarbete med andra gårdar 5,07 5,00 0,07 Bemötande Hur viktigt? Betyg 5,07 Hur fungerar det idag? Betyg 4,75 Bemötande kan delvis ses som en del av fritidsledarens kompetens och omfattar hans eller hennes förmåga att bekräfta, inge förtroende, ge tid och stöd till ungdomar som är i behov av det. Bemötande är som tidigare nämnts tillsammans med Inflytande, de kvalitetsfaktorer som ungdomarna tycker är viktigast. Ungdomarna upplever också i hög utsträckning att bemötandet är bra idag. Det blir tydligt att fritidsgårdspersonalens roll är av central betydelse för ungdomars upplevelse av kvalitet. Allra viktigast av samtliga frågeställningar i hela enkätundersökningen anser ungdomarna fråga 26 vara. Vid en närmare granskning mellan skolverksamhet och kvällsverksamhet, ser man att betyget blir betydligt sämre dagtid (0,25). Detta har sin förklaring i att personaltätheten är betydligt mindre under denna tid och besökarantalet betydligt större. Medeltal Bemötande Vikt Betyg Diff. 22. Fritidsledare med lust och tid att prata 5,12 4,95 0,17 23. Stort förtroende för fritidsledarna 5,04 4,69 0,35 24. Fritidsledarna uppmärksammar och ser 4,98 4,59 0,39 alla 25. Fritidsledarna hjälper och stöttar 5,13 4,82 0,31 26. Reagerar och agerar när stämningen blir 5,35 4,86 0,49 hotfull 27. Duktiga på att ta ställning i viktiga frågor 5,15 4,85 0,30 28. Fritidsledarna - en förebild 4,81 4,5 0,31 13

29. Duktiga på att leda aktiviteter 4,96 4,77 0,19 Varför besöker man inte fritidsgård? De ungdomar som aldrig, någon enstaka gång eller ibland besöker fritidsgård besvarade del 2 av enkäten. Av svaren framkom att följande 5 faktorer var de starkaste skälen varför man väljer att inte besöka gården: 1. Jag gör andra saker när jag är ledig, jag har ingen tid att vara på fritidsgården. 2. Ingen av mina kompisar brukar vara på fritidsgården. 3. Jag har oftast så mycket läxor, att tiden inte räcker till för att gå till gården. 4. Det finns ingenting att göra på fritidsgården som intresserar mig. 5. Jag vet inte när fritidsgården är öppen. Endast alternativ 1 fick starkt medhåll. Slutord Fritidsgårdsverksamheten har alltid haft en central roll i arbetet med ungdomar i Mjölby kommun och präglats av god kvalité och kompetent personal. Fastställandet av vad kvalité i Fritidsgårdsverksamhet är, resultatet av i denna rapport redovisad enkät tillsammans med förestående revidering av måldokument, betyder att vår personal på fritidsgårdarna ännu tydligare kan fokusera på det viktiga i verksamheten utifrån ungdomarnas behov och önskemål. Fritidsgårdar har i såväl vår kommun som andra haft svårt att tala om och definiera vad som är kärnan och det unika med verksamheten och fritidsledarens roll. Tack vare detta kvalitetsarbete, kommer vår omgivning i framtiden tydligare kunna uppfatta och förstå fritidsgårdens roll i arbetet med att bekräfta och stödja vår viktigaste grupp i samhället våra ungdomar. Våren 2002 har vi för avsikt att följa upp med en ny enkät. Då får vi svar på om fritidsgårdarnas handlingsplaner nått uppsatta mål och resulterat i ännu mera nöjda ungdomar som besöker fritidsgårdarna i Mjölby kommun. Slutligen ett stort tack till vår personal fritidsledarna och de politiker som deltagit aktivt i processen. Utan deras engagemang hade denna undersökning inte varit möjlig att genomföra. 14