Tillförsel av aska på dikad torvmark

Relevanta dokument
Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1109

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Efterbehandling av torvtäkter

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring?

Markavvattning i skogen

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Utlakning efter spridning av

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Pelletsplattformen (2011)

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Knowledge grows. Skogsgödsling

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

GROT är ett biobränsle

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

TILLVÄXTEFFEKTER AV ASKTILLFÖRSEL PÅ SKOGSMARK MED VARIERANDE BÖRDIGHET

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

1

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar. Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Vägar till ett hållbart torvbruk

Tillförsel av aska i tallskog på dikad torvmark i södra Sverige effekter på skogsproduktion, avgång av växthusgaser och vattenkemi

Institutionen för mark och miljö

FORD KA KA_202054_V8_2014_Cover.indd /01/ :04:46

Ser du marken för skogen?

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Institutionen för mark och miljö

Slamspridning på åkermark

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

KSLA-seminarium 2010

Effek%vare biogasproduk%on

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor

1 (5) Kb Medlemmar Mats Blomberg

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

ASKANS VÄRDE I SKOGEN

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Terrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson

Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas?

Biochar ett Win-Win-Win scenario? + Bioenergiproduktion + Markbördighet + Kolsekvestrering. + Hög adsorption av bekämpningsmedel

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

Trollehall - Torekov. Bestämmelser enligt detaljplan 3:165. peabbostad.se. Förklaringar. Orienteringsplan. Tomtplan

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker

Resultat från Krondroppsnätet

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Jordbruk, biogas och klimat

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Pojkar år. 200m 26,0 Lennart Svensson -51 Skillingaryd

Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Skogliga koldioxidkrediter

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Rapport från European Nutrient Event, oktober, Basel, Schweiz

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Vad har vi lärt oss om kvävet!

Kyltekniska föreningen Malmö. Bo Westman

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Transkript:

Tillförsel av aska på dikad torvmark Skogforsk, Göteborgs/Örebro Univ., SLU Ulf Sikström, Leif Klemedtsson, Robert G. Björk, Eva Ring, Maria Ernfors, Staffan Jacobson, Mats Nilsson, Tobias Rütting 1

Övergripande syfte Möjlig användning av biobränsleaska? Näringskompensation (GROT) Askgödsling Effekter på trädtillväxt och några övriga miljövariabler 2

Fyra projekt Trädtillväxt, växthusgaser (och grundvattenkemi) Trädtillväxt Egenskaper hos torven Markvegetation 3

Fältförsök Skogaryd - Gran, bördig torv - 3,3 och 6,6 ton aska/ha; (n=3) Anderstorp - Tall, lågproduktiv torv - 3,3 och 6,6 ton aska/ha; (n=4) Perstorp - Tall, lågproduktiv torv - 2,5 ton aska/ha; (n=4) 60 58 56 4

Fältförsök 5

Resultat, Trädtillväxt 1982 Perstorp 2007 2,5 ton aska/ha 6

Resultat, Trädtillväxt Anderstorp, 5 år Skogaryd, 2 år 3,3 ton/ha: (+ ca 10 %) 6,6 ton/ha: + ca 20 % 3,3 ton/ha: ± 0 6,6 ton/ha: ± 0 7

Resultat, Växthusgaser Anderstorp, år 5 Skogaryd, 2 år CO 2 : ± 0 CH 4 : ± 0 N 2 O: ej mätbar CO 2 : minskat CH 4 : ± 0 N 2 O: minskat 8

GWP Skogaryd, 2 år (kg CO 2 -ekv. m -2 år -1 ) CO 2 CH 4 N 2 O Total Kontroll 1,73-0,012 0,12 1,83 3,3 ton KA 1,44-0,012 0,072 1,50 6,6 ton KA 1,36-0,006 0,064 1,42 9

Effekter på torvegenskaper Abiotiska/fysikaliska faktorer t.ex. ph, C/N kvot och grundämnen i marken Mikrobiell samhällsstruktur och biomassa Mikrobiella processer t.ex. kvävemineralisering och metanproduktion 10

Effekter på torvegenskaper 40 cm 11

Effekter på abiotiska/fysikaliska faktorer 0-5 cm Skogaryd Anderstorp Perstorp 15-20 cm 20-30 cm ph 12

Effekter på abiotiska/fysikaliska faktorer 0-5 cm Skogaryd Anderstorp Perstorp 15-20 cm 20-30 cm Grundämnen 13

Effekter på mikrobiell biomassa 0-5 cm Skogaryd Anderstorp Perstorp 15-20 cm 20-30 cm Total mängd fosfolipidfettsyra 14

Effekter på mikrobiella grupper Grampositiva bakterier - Aktinobakterier ca 20% av grampositiva bakterierna Perstorp 20-30 cm Viktig roll i nedbrytning av organiskt material i marken, t.ex. cellulosa och kitin 15

Effekter på mikrobiella processer Nettokvävemineralisering Anderstorp 0-5 cm Perstorp 20-30 cm Nettoammonifiering dvs. org. N NH 4+ -N 16

Effekter på markvegetationen Punktinterceptmetoden, Fält- och bottenskikt Förändringar i vegetationsstrukturen Effekten på växtdiversiteten (diversitetsindex), jämnheten av artfördelningen (evenness) och artrikedom 17

Effekter på markvegetationen Perstorp: Tuvull och skogsmossor Myrarter 18

Effekter på markvegetationen Skogaryd: mindre vanliga mossor samt blåbär 19

Slutsatser efter 2 5 år Indikation på ökad tillväxt efter 5 år Oförändrad eller minskad GWP Ytliga förändringar i torven efter 2 5 år och mer djupgående efter 25 år (3,3 ton aska/ha) Markvegetationen måttligt påverkad 20

Nyttan Möjlig tillväxthöjande åtgärd på torvmark? Nya empiriska data Skogsägaren 21

Forskningsbehov Långtidseffekter Medelproduktiv torvtyp 22

Tack för uppmärksamheten och till finansiärerna: Värmeforsk Energimyndigheten Sveaskog KSLA CF Lundströms Stiftelse Anna och Gunnar Vidfeldts fond Tellus, GU forskningsplattform 23